Ökande utanförskap

Herr talman! Elisabeth Svantesson har frågat mig vilka ytterligare åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att motverka utanförskapet.

Alltför många lever under utsatta förhållanden, saknar en egen försörjning eller har en osäker ställning på bostadsmarknaden, vilket leder till ett begränsat livsutrymme. Regeringens jobbpolitik tar sin utgångspunkt i människors vilja till arbete och utveckling. Arbete innebär möjligheter till egenförsörjning, gemenskap, tillhörighet och makt att forma sitt liv och sin framtid. Därför är regeringens högsta prioritering att fler människor ska komma i arbete. Det är avgörande för att hålla ihop Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett land med hög sysselsättningsgrad, högt arbetskraftsdeltagande och låg arbetslöshet blir rikare, tryggare och öppnare. Regeringens mål om att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så att Sverige når lägst arbetslöshet i EU 2020 - är en styråra för hela regeringens arbete.

Efterfrågan på arbetskraft är nu stark och sysselsättningen ökar i god takt. Sedan regeringen tillträdde har sysselsättningen ökat med 113 000  personer. Fler än hälften är kvinnor. Fler än hälften är utrikes födda. Samtidigt minskar arbetslösheten tydligt, inte minst bland ungdomar. Även långtidsarbetslösheten minskar efter att ha bitit sig fast på mycket höga nivåer de senaste åren. Den goda utvecklingen på arbetsmarknaden är således bred och berör flera grupper.

Samtidigt flyr miljoner människor undan krig i världen. År 2015 sökte 163 000 människor asyl i Sverige. Det är det högsta antalet asylsökande som ett OECD-land någonsin har tagit emot på ett år. Visst leder befolkningstillväxten till växtvärk på kort sikt, men om vi orkar lyfta blicken är det ett välbehövligt tillskott av individer som möter ett demografiskt behov som på längre sikt kommer att innebära fler sysselsatta och en starkare ekonomisk utveckling.

Arbete är nyckeln till nyanländas etablering i Sverige. Arbete ger möjligheter att utvecklas i det svenska språket, att få kunskap om det svenska samhället och att vinna nya bekantskaper. Sverige behöver ta till vara alla individers kompetens, vare sig den införskaffats här eller i någon annan del av världen. Därför ska ambitionen fortsatt vara att nyanlända kommer i arbete eller studier inom två år. Men det tar också tid för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden, vilket initialt kan väntas leda till högre arbetslöshet.

Regeringen avser att återkomma med förslag på ytterligare åtgärder för högre sysselsättning och varaktigt lägre arbetslöshet i kommande budgetpropositioner.

Herr talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret!

Utgångspunkten för min interpellation är att regeringen i sin egen budgetproposition skriver att utanförskapet kommer att öka fram till 2020 och då beräknas uppgå till 1 miljon människor. Men den handlar också om att vi nu, så här i EM-tider, befinner oss i halvlek av den här mandatperioden. I halvlek är det alltid bra att titta tillbaka på första delen och se vad som har hänt.

Som Ylva Johansson mycket riktigt säger går det bra för väldigt många i Sverige just nu. Ekonomin går på högvarv, vilket är väntat, och väldigt många kommer i arbete. Så ska det vara i en högkonjunktur.

Men det som bekymrar mig är att trots att ekonomin nu går på högvarv är det många människor som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. De utrikes födda är nu i majoritet på Arbetsförmedlingen, trots att de allra flesta av de personer som kom hit förra året inte har fått något uppehållstillstånd. De finns alltså inte heller med i statistiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det går väldigt bra på många sätt, både när det gäller ekonomi och att minska arbetslösheten. Men det finns också stora orosmoln som jag upplever att den här regeringen inte alls tar på allvar. Tvärtom hör jag ofta att många olika statsråd - inklusive arbetsmarknadsministern - som är rätt så nöjda med den situation som vi har. Så här i halvlek är detta det allra mest allvarliga.

Vad Sverige behöver inför andra halvlek, under de nästkommande åren, är kraftfulla reformer, reformer som gör att fler kan få det första jobbet, reformer som gör att det lönar sig bättre att gå från utanförskap till arbete, reformer som gör att fler gör sig anställningsbara. Vi bör öka kraven på den som i dag är nyanländ eller den som i dag lever på försörjning från det gemensamma. Det kommer att krävas om vi ska klara den mycket stora utmaning som vi står inför.

Jag måste säga att det så här i halvlek bekymrar mig att regeringen inte verkar se det stora utanförskap som växer fram. Om man inte ser att arbetsmarknaden förändras och att sammansättningen av dem som står utanför också förändras, då riskerar man att göra helt fel saker, eller att man inte gör någonting alls. Ser man inga problem behöver ju ingenting förändras. Det oroar mig allra mest just nu.

Så jag tänkte ge arbetsmarknadsministern en chans genom att svara på frågan: Ser arbetsmarknadsministern runt hörnet? Ser arbetsmarknadsministern att det finns människor nu som har väldigt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, trots att det är högkonjunktur? Den gruppen riskerar att bli ännu större när det är så många som har sökt sig till Sverige och när vi inte ser någon omläggning av politiken. Arbetsmarknadsministern pratar ju ofta om en omläggning. Men den enda omläggning som jag ser är att det blir mindre lönsamt att jobba. Man har infört traineejobb som har resulterat i 140-150 nya jobb. Man har infört extratjänster som det inte har blivit så många av.

Det kommer att krävas betydligt mer om alla de som nu behöver sitt första jobb för sin egenförsörjning, som behöver en arbetsgemenskap att gå till ska komma i arbete.

Ser arbetsmarknadsministern runt hörnet? Vad tänker regeringen göra? Var är de kraftfulla reformerna för att även de som nu står utanför ska komma in i arbete?

Herr talman! Elisabeth Svantesson håller sig inte riktigt till sanningen när hon påstår att det skulle stå i regeringens budgetproposition att utanförskapet uppgår till 1 miljon. Så är det ju inte.

Det som anges i budgetpropositionen är antalet helårsekvivalenter som har någon typ av ersättning. Det inkluderar människor som är kortvarigt sjuka - kanske en vecka på grund av influensa - eller långtidssjuka. Det inkluderar människor som är arbetslösa. Det inkluderar dem som har försörjningsstöd. Det inkluderar dem som är nyanlända och har etableringsersättning. Det hela bygger på ersättningar, inte på hur långt utanför arbetsmarknaden som man står.

När Moderaterna styrde ökade utanförskapet, om man definierar det på det sätt som Elisabeth Svantesson gör, det vill säga genom helårsekvivalenterna i de olika ersättningssystemen. Nu har vi en annan utveckling, inte minst när det gäller arbetsmarknaden. Moderaternas intresse för det så kallade utanförskapet verkar vara störst i opposition och inte lika stort när man är i regeringsställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Låt oss titta på utmaningarna och se dem i vitögat. Vad visar då kurvorna om vi håller oss till helårsekvivalenter i vissa ersättningssystem? Den stora oron är ju att sjukskrivningarna ökar. De började öka 2010, och sedan dess har de ökat med 75 procent. Den gamla regeringen klarade inte av att bryta den utvecklingen. Nu tar vi tag i det, men det är en svår utmaning. Men min kollega Annika Strandhäll har en kraftfull reformagenda för att vända utvecklingen med sjukskrivningarna. Det är oerhört viktigt att man gör det. Det finns bara förlorare om människor är sjuka. Såväl skattebetalarna och individen som arbetsgivarna förlorar stort på höga sjuktal.

Jag bidrar också i detta arbete genom satsningar på bättre arbetsmiljö, som är en viktig del för att man ska komma till rätta med sjuktalen.

Antalet arbetslösa sjunker däremot enligt prognoserna. De som har arbetslöshetsersättning blir färre. De som deltar i arbetsmarknadspolitiska program blir färre. De som hänvisas till försörjningsstöd blir färre. Men en grupp ökar, och det är personer med etableringsersättning. Det är ganska självklart, eftersom när många personer har kommit till Sverige ska de också ha hjälp att etableras på arbetsmarknaden. Det system som inrättades av den förra regeringen, som jag stöder, är att man från första dagen ska skrivas in på Arbetsförmedlingen och få hjälp och stöd, lära sig svenska, komma ut på praktik, validera sina kunskaper, få ytterligare utbildning samt hjälp att hitta rätt jobb.

Jag är inte särskilt orolig över att nyanlända är arbetslösa dag ett när man skrivs in på Arbetsförmedlingen som det första som händer när man fått uppehållstillstånd i Sverige. Det som oroar mig är att det fortfarande är en väldigt stor andel som är arbetslösa två år senare, när etableringsperioden är slut. Den siffran är mycket oroväckande. Vi har minskat an-delen som är arbetslösa efter två år, men fortfarande återstår oerhört mycket att göra.

Om vi ser till de problem vi verkligen har och tittar på hur verkligheten ser ut finns det två stora utmaningar. Vi måste vända sjuktalen - få ned antalet sjukdagar i Sverige och få färre personer som är långtidssjukskrivna och fler som snabbare kommer tillbaka i arbete. Det är oerhört viktigt att göra reformer inom detta område, och det gör också regeringen.

Den andra utmaningen är att säkerställa kanske inte att nyanlända får jobb från dag ett men att den tvååriga etableringsperioden ska kunna räcka för att man ska få fotfäste på den svenska arbetsmarknaden eller komma in i relevant utbildning för att kunna bidra och försörja sig på egen lön. Här återstår också mycket mer att göra.

Herr talman! Tack, Ylva Johansson, för det svaret!

Låt mig bara backa tillbaka lite till begreppet utanförskap. Något som är viktigt för mig och som har varit viktigt i väldigt många år är nämligen att vi lyfter upp det begreppet. Alliansen var 2006 väldigt noga med att definiera utanförskap, eftersom problemet då var att många stod helt utanför. De fanns inte ens i statistiken, och det var dem vi ville synliggöra: de som hade varit sjukskrivna under lång tid eller var förtidspensionärer men ändå hade arbetsförmåga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om Ylva Johansson känner ett behov av att diskutera helårsekvivalenter här i kammaren kan vi absolut göra det. Poängen med det begreppet och med det sätt som även ni mäter på - och som jag tycker är bra - är dock att man följer utvecklingen när det gäller hur många människor som lever på a-kassa och hur många som är långtidssjukskrivna och inte kommer tillbaka. Det är bra att ni i er budgetproposition fortsätter att ha de begreppen med.

Problemet är inte, som Ylva Johanssons kollega Annika Strandhäll sa häromdagen, att vi skulle fara med osanning - tvärtom. Just de så kallade helårsekvivalenterna, som kanske är lite obegripliga om man inte grottar ned sig i statistiken, innebär att det är fler människor som har de här stöden. Det är inte bara 1 miljon utan många fler, men alla har det inte på heltid.

Min fajt handlar inte om hur vi mäter helårsekvivalenter utan om att människor står utanför och inte kommer in. Det kan handla om lång sjukskrivning eller om att man har svårt att få det första jobbet. När vi tittar i er egen budgetproposition ser vi att arbetslösheten kommer att stiga i slutet av perioden, och det är det som är min poäng. Runt hörnet finns det en stor oro för hur verkligheten ser ut, och verkligheten är den att allt fler får svårare att ta sig in.

Jag önskar Ylva Johansson lycka till med att få ned etableringstiden till två år för alla som nu har kommit till Sverige. Jag vill gärna att regeringen och Ylva Johansson ska berätta hur det ska gå till med den politik som ni nu för. Om nästan hälften av alla som kommer till Sverige har lägre utbildning än nian och man ändå tror att den politik som just nu förs ska leda till en etableringstid på två år får man nog vara inte bara en väldigt skicklig politiker utan nästan en trollkarl. Jag önskar er all lycka med detta, men ett gott råd är att ändra politiken.

Låt mig ge några råd på vägen: Ha jobbfokus från dag ett - en kompetenskartläggning redan när människor kommer till Sverige så att vi vet vad de har med sig och kan bidra med.

Nummer två: Gör det möjligt för människor att arbeta från dag ett. Vi har tagit fram ett förslag som kan göra det möjligt att få ett samordningsnummer om man har ett jobb så att man kan gå till jobbet på en gång. Många får jobb men kan inte börja arbeta på grund av byråkratiskt krångel.

Nummer tre: Se till att samhällsinformation kommer igång redan ute på asylboenden och sedan görs obligatorisk. Koppla den till ett prov så att man vet vad som gäller i Sverige.

Vi har väldigt många fler förslag, och jag skulle kunna nämna dem alla här i kammaren. Men min poäng är att regeringen och Ylva Johansson verkar beskriva ett problem men inte kopplar politiken till detta. Det kommer att krävas reformer. Vi behöver sjösätta en utbildningsplikt. Vi behöver sjösätta reformer för att fler ska ha ett jobb att gå till. Jag är helt övertygad om att det behövs en ny anställningsform för nyanlända så att man får lära sig jobbet på jobbet.

Efter åtta år har bara 25 procent av de nyanlända en helårsanställning. Det är en enorm utmaning. Ska vi kunna minska tiden det tar att komma i arbete kommer det inte att räcka med vackra ord i kammaren och vackra ord i budgeten. Det krävs reformer som är kraftfulla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag ler lite när jag lyssnar till Elisabeth Svantesson. Sanningen är att den här regeringen gör saker som den förra inte gjorde. Låt mig ta några exempel!

Vi har infört undervisning i svenska språket och information om det svenska samhället från dag ett under asyltiden. Det gjorde inte ni. Vi har gett Arbetsförmedlingen ett nytt uppdrag om kompetenskartläggning redan under asyltiden. Det gjorde inte ni. Vi har nu ett förslag ute på remiss om att alla ska få ett samordningsnummer. Remisstiden går ut i augusti. Det är ett förslag från Skatteverket. Vi tar itu med den frågan, vilket ni inte gjorde.

Vi har också tagit itu med den svåra frågan om asylsökandes möjligheter att öppna bankkonton så att arbetsgivare har någonstans att betala in pengarna. Där styrs vi också av EU-regler om penningtvätt. Men finansmarknadsminister Per Bolund har nu kommit långt i frågan tillsammans med Finansinspektionen och bankerna.

Vi gör de här sakerna som ni inte gjorde. Vi tar itu med dem för att vi ska kunna klara av den svåra utmaning vi står inför. Utbildningsplikt är ett förslag jag stöder. Vi har också en överenskommelse om att vi ska genomföra detta, och vi arbetar med det.

Jag delar uppfattningen att man bör lära sig jobbet på jobbet och lära sig svenska på jobbet. Jag tror att det är ett bra sätt att lära sig. Då behöver vi fler former för att kunna göra det. Ett exempel på det är snabbspåren, där parterna gemensamt har ett ansvar för att man ska kunna lära sig sitt jobb på jobbet. Ett annat exempel är yrkesintroduktionsanställningarna, som vi nu vidgar till fler, till exempel nyanlända. Ett tredje exempel är traineejobben, som vi också vidgar till att kunna gälla nyanlända. Där kombinerar man reguljär utbildning och arbete. Vi har också lagt förslag på hur man kan kombinera sfi med yrkesutbildningar så att vi kan få ett effektivare sätt att komma in i arbete för fler.

Vi har verkstaden. Det är vi som gör de saker ni inte gjorde.

Vi har i dag en stark ekonomisk tillväxt. Det tror jag att vi båda är glada över. Det är klart att en stark ekonomisk tillväxt inte löser alla problem på arbetsmarknaden, men det underlättar. Det är lättare för den som har svårt att komma i arbete att göra det om det är god tillväxt än om det är dålig tillväxt. Det tror jag att vi är överens om. Det är klart att man inte kan vara nöjd bara för att det sker en god ekonomisk tillväxt, men vi måste konstatera att det är en bra och viktig förutsättning som underlättar.

Den situation vi har när det gäller tillväxten av nya jobb är allvarlig på grund av kompetensbristen. Arbetsförmedlingen presenterade sina prognoser för några dagar sedan. Man skriver ned tillväxtprognosen för nya jobb inför nästa år mer än vad som skulle ha varit fallet om vi hade klarat kompetensförsörjningen. Man ser stora brister när det gäller att personer med rätt kompetens och rätt utbildning inte finns i tillräcklig omfattning för de lediga jobben. Det här är ett pris vi betalar för att utbildningspolitiken och utbildningssatsningarna har varit nedprioriterade under många år. Vi försöker nu utbilda i kapp i förhållande till de stora kompetensbrister som finns på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Elisabeth Svantesson talar om att synliggöra personer på arbetsmarknaden, och det tycker jag att det är bra att man gör. Det bästa måttet på att vara synliggjord är nog att ingå i arbetskraften. Arbetskraftstalet är rekordhögt, och det ökar. Det är väldigt glädjande. Det är fråga om oerhört många människor, fler än någonsin i Sverige, skulle jag nästan tro, men det är inte riktigt mätbart så att man kan följa siffrorna hur långt bakåt i tiden som helst. Det skulle inte förvåna mig om vi hade det högsta arbetskraftstalet någonsin i Sverige. Det är en fantastiskt god utveckling.

Det är inte så att fler har fått det svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. Men vi har fler personer som har svårighet att ta sig in på arbetsmarknaden men står till arbetsmarknadens förfogande. Att de gör det sistnämnda är glädjande. Men detta är naturligtvis en stor utmaning som kommer att kräva en lång rad politiska initiativ.

Herr talman! Det är uppenbart så att de reformer som har genomförts de senare åren för att öka arbetskraftsdeltagandet har haft effekt. Det är väldigt viktigt, för då synliggörs människor. Då finns de med, och då kan de också få den hjälp de behöver.

Men jag måste ändå komma tillbaka till nöjdheten. Det jag hör arbetsmarknadsministern säga här i kammaren är att regeringen är rätt så nöjd.

Jag tycker att vi alla ska vara nöjda med en ekonomisk tillväxt som är fantastisk just nu. Ekonomin går på högvarv. Det beror på en välskött långsiktig ekonomisk politik med tydliga reformer som alliansregeringen införde. Men man kan aldrig vara nöjd med att antalet långtidsinskrivna på Arbetsförmedlingen ökar i en högkonjunktur och att majoriteten av dem som är inskrivna där är utrikes födda. Vi kan aldrig vara nöjda med det så länge vi dessutom vet att de nu kommer att bli ännu fler.

Jag är nöjd med att vi moderater i opposition har gjort en kraftfull samling och förändrat politiken. Mycket av det som regeringen nu genomför har vi drivit på att ni ska göra. Nu är det Ylva Johansson som är minister. Hon ska genomföra politik. De få reformer som regeringen nu genomför är reformer som Moderaterna och andra i opposition har drivit på.

Slutligen: Det kommer att krävas en generellt bättre jobbpolitik - en politik för jobb och tillväxt. Vi ser att regeringen gör satsningar. Man satsar en krona på näringslivssatsningar, men tar med andra handen tillbaka många fler genom att beskatta jobb och företagande. Det är fel väg att gå. Till och med regeringens egna expertmyndigheter säger att jobben kunde vara många fler om regeringen hade fört en annan politik.

Jag hoppas att vi här i kammaren ska få höra inte så mycket om nöjdhet utan om fler kraftfulla reformer.

(Applåder)

Herr talman! Jag lyssnade under Elisabeth Svantessons tidigare inlägg på hennes reformlista - vad hon föreslår att man ska göra. Jag kunde också visa på att regeringen gör dessa saker. Vi gör verkstad av det som den gamla regeringen inte gjorde. Vi kommer att behöva göra fler saker; det har jag också varit tydlig med. Men det är alldeles uppenbart att vi har en politik för jobb och tillväxt. Vi har en mycket stark tillväxt, och vi har en mycket stark tillväxt av nya jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att se sanningen i vitögat är det en politik som vänder sjuktalen på arbetsmarknaden som det krävs mer av. Det är det vi behöver. Vi har alltför många människor som är sjukskrivna alltför länge och har för svårt att komma tillbaka i arbete.

Den andra utmaningen är att vi nu får en ökande och mycket stor grupp som på kort tid ska försöka etablera sig i det svenska samhället. Deras bakgrund är varierande. En del har god utbildningsbakgrund, och andra har det inte. Det är ett stort steg att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Här kommer vi att behöva göra fler saker. Vi kommer att behöva presentera ytterligare förslag utöver det vi har gjort.

Herr talman! När det gäller de utmaningar som Sverige står inför när det gäller sjukskrivningar, när det gäller de många nyanlända som ska få en väg in på den svenska arbetsmarknaden och när det gäller de långtidsarbetslösa som ännu inte har kommit tillbaka i arbete skulle vi ha mycket att vinna på att samarbeta för att lösa problemen. Jag vet att vi ser på utmaningarna tillsammans och att vi också samarbetar. På många håll samarbetar partierna brett lokalt och regionalt för att klara av utmaningarna. Jag tror, och jag vet, att vi kan göra det också på nationell nivå. Jag hoppas att vi får återkomma till det.

Jag vill avsluta med att önska Elisabeth Svantesson en god sommar.

Överläggningen var härmed avslutad.