Ökad transparens och bankernas ansvar vid bedrägerier

Herr talman! Eva Lindh har frågat mig om jag kommer att verka för att den nya europeiska regleringen om skydd vid betaltjänstbedrägerier i större utsträckning ska omfatta småföretagare och mikroföretag, om jag ser behov av att införa ett grundläggande företagsskydd för småföretagare som utsätts för bedrägerier inom det finansiella området, om vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka småföretagares skydd mot bankrelaterade bedrägerier och social manipulation och hur jag avser att säkerställa att arbetet mot bedrägerier mot företagare blir en tydligare del av regeringens arbete mot organiserad brottslighet.

Vidare har Eva Lindh frågat mig om jag bedömer att dagens nivå av transparens ger bankkunder tillräckliga möjligheter att fatta informerade beslut om valet av bank, vilka ytterligare åtgärder jag avser att vidta för att stärka bankernas ansvar för att förebygga bedrägerier, om jag kommer att verka för att bankerna ska ta ett större ekonomiskt ansvar för kunder som utsätts för bedrägerier i linje med utvecklingen inom EU, hur jag ser på bankernas och det finansiella systemets roll i regeringens arbete mot organiserad brottslighet och om jag bedömer att insatserna mot bedrägerier hittills varit tillräckligt prioriterade.

Att motverka brottslighet är en av regeringens högst prioriterade frågor. Det gäller även brottslighet i det finansiella systemet.

Det stora flertalet bedrägerier förutsätter att kriminella missbrukar produkter och tjänster som tillhandahålls av bankerna. Som ett led i arbetet mot bedrägerier höll regeringen flera möten med företrädare för bankerna och Polismyndigheten under 2024 och 2025. Syftet var bland annat att diskutera hur bankerna kan ta ett större ansvar och hur samarbetet mellan bankerna och Polismyndigheten kan stärkas. Bankerna presenterade då ett åtgärdspaket med flera förslag för att stärka kundskyddet. Det är bankernas och polisens bild att arbetet har varit framgångsrikt.

Regeringen följer löpande upp att bankernas åtgärder genomförs och får effekt. Det är positivt att brottsvinsterna för telefonbedrägerier, så kallad vishing, har minskat markant sedan toppen 2023.

Just nu pågår en översyn av EU:s betaltjänstregelverk. Regeringen är positiv till att regelverket ses över och välkomnar Europeiska kommissionens ansats att bekämpa bedrägerier. En politisk överenskommelse i förhandlingarna nåddes i november 2025.

Det nya regelverket – en ny EU-förordning och ett nytt EU-direktiv – innehåller nya krav på bankerna att vidta preventiva åtgärder i syfte att förebygga och förhindra att kunderna utsätts för betalningsbedrägerier. Det gäller särskilt krav på transaktionsmonitorering och förutsättningar för utbyte av information mellan banker om misstänkta bedrägerier.

Ersättningsreglerna i det nya regelverket innebär, liksom i dag, att det föreligger en allmän rätt till ersättning vid obehöriga transaktioner under vissa förutsättningar. Därutöver föreslås en särskild regel som innebär att den enskilde, under vissa förutsättningar, har rätt till ersättning om bedragaren utger sig för att företräda banken.

Reglerna i det nya betaltjänstregelverket gäller som utgångspunkt oavsett om kunden är konsument eller företagare.

När det nya regelverket har antagits ska de regler som inte är direkt tillämpliga genomföras i svensk rätt. Jag vill inte föregripa det arbetet.

Herr talman! Bedrägerier är i dag ett av Sveriges snabbast växande brottsområden. Varje dag utsätts privatpersoner och företagare för avancerade bedrägerier, där livsbesparingar och företagskapital kan försvinna på några minuter. Vi har 90 polisanmälda bankbedrägerier om dagen plus ett betydande mörkertal av icke-anmälda bankbedrägerier.

Polisen varnar för en kraftig ökning av bedrägerier riktade mot äldre. Jag möter många pensionärsorganisationer, och efter varje möte när jag har tagit upp de här frågorna kommer människor fram och berättar om hur man själv, anhöriga eller vänner har blivit lurade. De tar inte upp det när alla hör, men de tar upp det efteråt. De berättar om förlorade besparingar, om oro och om skam. Många känner just skam, trots att det egentligen är förövarna som borde känna skam.

Jag vill också lyfta småföretagarnas situation, för tusentals småföretag drabbas varje år av bedrägerier. Många saknar juridiska resurser och ekonomiska marginaler. Organisationen Företagarna har visat att fler företagare rapporterar ekonomiska förluster till följd av bedrägerier i dag än för bara några år sedan. Samtidigt uppger 38 procent av företagarna att de aldrig anmäler brott som de utsätts för.

Det här är inte bara ett konsumentproblem med svåra och väldigt sorgliga effekter för dem som drabbas. Det är också en av den organiserade brottslighetens viktigaste inkomstkällor. Vi talar ofta om skjutningar och sprängningar när vi diskuterar gängkriminalitet, vilket är förståeligt. Det våld som fortfarande plågar vårt land måste bekämpas med full kraft. Men om vi ska förstå den organiserade brottsligheten måste vi också förstå det här: Bakom vapnen finns pengarna, och bakom pengarna finns i allt större utsträckning bedrägerier och naturligtvis den ekonomiska brottsligheten i stort.

Det handlar om enskilda brottsoffer, men det handlar naturligtvis också om Sveriges förmåga att ta tag i den ekonomiska brottsligheten och den kriminella ekonomin. OECD har riktat skarp kritik mot Sveriges arbete mot företagsrelaterad ekonomisk brottslighet och internationell korruption. OECD konstaterar att för få utredningar leder till åtal, att för få åtal leder till fällande domar och att företag sällan hålls ansvariga i den omfattning som internationella standarder kräver.

Det borde ha varit en väckarklocka för regeringen. Om vi ska slå mot den kriminella ekonomin måste vi också angripa de finansiella flödena och de bedrägerier som göder den organiserade brottsligheten.

Polisen säger själva att de inte kommer att kunna utreda bort bedrägeribrotten. De är för många, och uppklaringsprocenten är för låg. Endast 2–3 procent av de anmälda brotten klaras upp. Därför måste fokus ligga på att förebygga brotten.

Herr talman! Mina frågor har varit många, och jag delade därför upp dem i två olika interpellationer. Nu valde statsrådet att lägga ihop de två interpellationerna till en. Det kan jag bara beklaga, eftersom det ger oss kort tid att debattera detta.

Jag hoppas ändå att statsrådet kan ge svar på de frågor som jag har ställt.

Herr talman! Eva Lindh har fått svar på alla sina frågor i det svar som jag nyss läste upp.

De bedragare som begår den här typen av brott och gjort det till sin livsidé att lura andra, de som har fräckheten och den bottenlösa avsaknaden av samvete att ägna sina dagar och kvällar åt att ta ifrån andra människor inte bara deras pengar utan i många fall också deras sista trygghet och tillit till samhället, ska sitta i fängelse – länge. De ska möta vårt samhälles samlade kraft och motstånd.

Magdalena Andersson, Socialdemokraternas partiledare, är känd för att vara slarvig och trixa med det hon tar sig för. Men frågan är om inte det här området är det som fick lida allra mest för den typen av blindhet, ignorans och inkompetens som den förra regeringen uppvisade. Hur kunde man låta en sådan här grov och allvarlig brottslighet växa utan att vidta några åtgärder?

Allting har inte blivit perfekt, utan mycket arbete återstår. Den försumlighet som socialdemokratin uppvisade i kampen mot den organiserade brottsligheten låter sig inte tvättas bort snabbt och enkelt, utan det krävs många åtgärder. Det misslyckande gällande brottsbekämpningen i Sverige som Eva Lindh var med och byggde upp och som ledde till katastrofer för enskilda människor som blev drabbade av bedrägerier låter sig inte trollas bort, utan det krävs åtgärd efter åtgärd.

På uppsidan finns att vi har pressat tillbaka bedrägerivinsterna med 60 procent. Delar av den skada som Eva Lindh, Magdalena Andersson och Socialdemokraterna tillfogade Sverige genom att inte vidta åtgärder mot brotten trycks nu tillbaka, men vi är långtifrån färdiga. Många människor jag möter är väldigt oroliga att Eva Lindh, Socialdemokraterna och deras samarbetspartier ska komma tillbaka med sin aningslöshet och sina bristande åtgärder mot brotten. Eller, som Socialdemokraterna har sammanfattat det: ”Vi har varit naiva.” Ja, Eva Lindh, ni var naiva, och det fick fruktansvärda konsekvenser.

Det vi har gjort är att vi har samlat ihop banksystemet och polisen och infört en lång rad ändringar i våra lagar och regler för att få tillbaka tryggheten i Sverige. Vi ser också resultaten av det. Men jag ställer mig frågande till hur man fortfarande kan vara så aningslös kring den här brottsligheten.

Alla dessa olika svagheter och brister används ju tillsammans med varandra för att göra enskilda människor illa och berika den egna kriminella verksamheten. Ett exempel är att hawala, det informella systemet för att överföra pengar, tidigare kunde hyllas som något bra från rödgrönt håll. Nu kriminaliserar vi i stället hawala. Det är bara ett exempel på ytterligare en blind fläck på det här området.

Jag är glad att Eva Lindh ser att arbetet nu börjar ge resultat. Jag är också övertygad, eller åtminstone hoppfull, om att Eva Lindh i den mån hon får inflytande framöver inte kommer att återvända till de här historiska misstagen och det som Socialdemokraterna själva har beskrivit som naivitet.

Herr talman! Efter fyra år som finansmarknadsminister återkommer ministern fortfarande gång på gång till vad som har gjorts och inte gjorts tidigare. Han borde ta ansvar för sin egen politik under de fyra år då han själv har styrt.

Det låter som att finansmarknadsministern är nöjd med hur situationen ser ut när det gäller bedrägerier i Sverige. Det skulle inte jag vara om jag var finansmarknadsminister. Bedrägerierna fortsätter, så jag tror att Moderaterna kanske inte har tittat på den statistik som finns. Vi har stora problem med bedrägerier, och många känner stor oro.

Finansmarknadsministern säger att han har svarat på alla mina frågor, men det har han ju inte. Jag tänker därför att jag ska återgå till att försöka få svar på de frågor jag har ställt.

Ministern har väldigt ofta talat om de samtal han hade med bankerna under 2023 och 2024. Jag undrar om han är lika nöjd med vad som kommit ut av de samtalen som han är med hur statistiken över bedrägerier ser ut.

Det finns fortfarande oerhört mycket kvar att göra, och jag har till exempel ställt frågan om ministern bedömer att dagens nivå av transparens ger bankkunder tillräckliga möjligheter att fatta informerade beslut i valet av bank. Flera gånger har finansmarknadsministern nämligen sagt att detta inte är något som man ens behöver titta på; det är bara att ringa till bankerna och begära ut statistiken, så får man det man behöver.

Finansmarknadsministern kanske ska titta på exempelvis det som Villaägarna gjorde. Man valde att ta ministern på orden och frågade bankerna om deras bankbedrägeristatistik, för att se om informationen faktiskt går att få ut i praktiken. Resultatet visar att det inte går: 23 banker sa nej, och resten svarade inte, trots påminnelser.

Det man åtminstone skulle kunna överväga, men som finansmarknadsministern inte kommenterar, är en ändring så att det går att få ut statistik på aggregerad nivå. Valfrihet, som Moderaterna väldigt ofta säger sig värna, bygger nämligen på att människor ska kunna göra informerade val. Statsrådet har dock sagt att det är väldigt svårt att förstå den statistiken och att den kan vara svår att tolka. Men enligt ministern klarar ju svenska folket mycket väl att jämföra skolresultat, vårdköer, räntor, avgifter och energipriser, så varför skulle människor inte klara av att jämföra den statistik som bankerna skulle kunna ha möjlighet att ta fram?

Jag undrar därför fortfarande hur statsrådet ställer sig till detta. Är han beredd att göra någonting åt det? Är statsrådet nöjd med att OECD indirekt säger att Sverige är sämst i klassen när det gäller hanteringen av ekonomisk brottslighet? Är han väldigt nöjd också med det? Jämfört med andra länder är det i Sverige i dag väldigt svårt att åtala en juridisk person, det vill säga ett företag. Är statsrådet beredd att göra någonting åt det för att på allvar få bukt med den ekonomiska brottslighet som bedrägerierna är en del av?

Herr talman! Ledamoten tillskrev mig några citat. Jag utgår från att ledamoten kan ange källorna till de citat som tillskrevs mig eller att jag kan få dem efteråt. Jag förutsätter att ledamoten håller den nivån i sitt sätt att debattera. Eva Lindh nickar här, så jag tänker mig att hon i nästa inlägg återkommer med precis varifrån hon har hämtat citaten. Vad bra! Jag ser fram emot det.

När Socialdemokraterna var ansvariga för detta briserade alltså en enorm brottslighet i Sverige. Vi beskrevs i internationella medier som ett land som mer eller mindre stod i brand, herr talman. Det var skjutningar, sprängningar och gänguppgörelser. Det var människor som sköts på öppen gata, och det var äldre som fick sin trygghet förstörd och sina livsbesparingar stulna.

Är alla dessa problem lösta? Nej, det är de inte, för det gift som Eva Lindh och Socialdemokraterna lät äta sig in i det svenska samhället har inte varit särskilt enkelt att städa upp. Men hur förhåller sig Eva Lindh till det faktum att brottsvinsterna från bedrägerier har minskat med 60 procent? Tycker Eva Lindh att det är bra att brottsvinsterna har minskat med 60 procent, eller var det bättre med Socialdemokraternas nivå? Vinsterna är fortfarande för stora, men var det bättre som det var förr, innan alla de förändringar som vi har vidtagit kom på plats?

Sveriges arbete på det här området har varit intensivt även i EU. Vi verkar på alla nivåer för att trycka tillbaka kriminaliteten. Där ni var passiva, naiva och aningslösa, Eva Lindh, och där människor från vänstersidan till och med hyllade de system som användes av kriminella för att på olika sätt tvätta eller göra brottsvinster – till exempel det informella systemet hawala – har vi vidtagit åtgärd efter åtgärd. Där ni var blinda har vi inrättat ett finansiellt underrättelsecentrum där banker och polis sitter tillsammans för att övervaka det finansiella systemet.

Har det inte blivit bättre sedan ni styrde, Eva Lindh? Nämn tre saker på det här området som ni tycker var bättre när ni styrde än de är i dag!

Sverige har lagt sin kraft på att öka det som ger effekt: att ha ett bra informationsutbyte i det finansiella systemet och givetvis också till de brottsbekämpande myndigheterna – till exempel bra övervakningssystem – och på olika sätt använda de aktörer som har inte bara ett institut eller en verksamhetsplats utan kan se över hela det finansiella systemet. Är det inte bra att vi har gjort på det sättet?

Vi skriver inga kokböcker till kriminella. Vilka uppgifter Finansinspektionen lämnar ut är en fråga för Finansinspektionen; det ska inte jag som statsråd bestämma över. Men låt mig göra en liknelse för den som tror att siffror eller tillgänglig statistik är det som ensamt löser problemet! Som exempel kan vi ta listräntorna, som bankerna ger ifrån sig information om. Det tycker Socialdemokraterna, på goda grunder, inte är tillräckligt bra information. Det är klart att det är viktigt att ge konsumenten bra och riktig information.

Är en bank som bara har väldigt välbärgade, mycket högutbildade och extremt finansiellt kunniga kunder och därmed kanske färre kunder som blir utsatta för bedragare per automatik tryggare?

Det är inte helt säkert att det är på det sättet. Därför vill det till att man tänker igenom vilken information man vill ge och på vilket sätt. Detta är otroligt viktigt. Vi ska ge människor förutsättningar att fatta bra beslut, men vi ska inte skriva kokböcker för kriminella.

Nu ser jag fram emot att få källan till citaten av det som Eva Lindh sa att jag hade sagt.

Herr talman! Jag ska ge källorna till finansmarknadsministern, men jag kommer inte att ägna hela den korta tid som återstår åt detta.

Jag vill avsluta med det som det här faktiskt handlar om. Det handlar om att bedrägerier finansierar organiserad brottslighet. Det handlar om att enskilda människor, privatpersoner och företagare, drabbas. De här brotten minskar inte. Det måste väl ändå finansmarknadsministern erkänna? Antalet brott har ju inte minskat, utan det är fler som drabbas. Det är långsiktiga besparingar som man blir av med.

Brotten ser också otroligt olika ut. Nu har det också kommit en ny dom som innebär att det kan bli svårare för privatpersoner att kräva att banken ska stå för en del av det som de har blivit av med. Det här innebär att finansmarknadsministern inte har mindre att göra utan mer. Hur ska ministern hantera detta?

Jag menar att det här inte bara är ett ekonomiskt brott utan även organiserad brottslighet. Här får Sverige ett väldigt dåligt omdöme. Vad säger finansmarknadsministern om detta? OECD ser de förändringar som den här regeringen har gjort under de här fyra åren – de flesta av dem har vi naturligtvis ställt oss bakom eftersom vi tycker att de är bra – men man bedömer att de är otillräckliga. De gör inte att vi kommer att kunna komma åt vare sig den ekonomiska brottsligheten eller bedrägerierna.

Är finansmarknadsministern nöjd, eller finns det något annat som finansmarknadsministern är beredd att överväga om han får nytt mandat efter höstens val?

Herr talman! Jag frågade Eva Lindh om jag kunde få källan till de citat som hon tillskrev mig. Det fick jag inte, men jag ser fram emot att få den. Jag frågade också Eva Lindh om hon kunde nämna en, kanske två eller till och med tre saker på det här området som hon ansåg var bättre när hon och Socialdemokraterna hade makten. Där uteblev faktiskt också svaret.

Det kanske är så att saker och ting trots allt har blivit bättre med den här regeringen, även när Eva Lindh ska redogöra för det. Däremot stämmer det som Eva Lindh sa om att den här brottsligheten ligger på för höga nivåer. Förvisso har brottsvinsterna från bedrägerier, tack vare de åtgärder som vi har vidtagit, herr talman, minskat med ungefär 60 procent men från väldigt höga nivåer. Socialdemokraterna tillät den organiserade brottsligheten att äta sig djupt in i det svenska samhället och operera överallt – allt från skjutningar på gatan till vårt finansiella system, där bedrägerier är ett sådant exempel.

Vi kraftsamlar för att pressa tillbaka den här kriminaliteten. Jag är glad att Eva Lindh ser och ställer sig bakom flera av de åtgärder som vi har vidtagit. Det handlar om allt från straffskärpningar och Finansiellt underrättelsecentrum till förslaget att kriminalisera till exempel den informella hawalan. Genom att vi nu har kontantkontroller behöver man anmäla stor kontantutförsel även inom EU, för att ta ett annat exempel.

På område efter område går vi hårdare åt brottslingarnas pengar, oavsett om det handlar om att förverka pengar som de har på sig men inte kan berätta varifrån de kommer eller om att bygga mer skyddsvallar i det finansiella systemet.

Vi ska inte glömma bort vem som är brottslingen här – vem som är den verkliga tjuven. Det är inte bankerna. De ska göra mer – de har kapacitet att göra det – men vi ska komma åt de samvetslösa människor som begår de här hänsynslösa brotten. Jag ser fram emot att göra det tillsammans med Eva Lindh och alla andra som vill delta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.