Nytt system för korttidsarbete

Fru talman! Ingela Nylund Watz har frågat mig om det finns någon bedömning av hur skatteintäkternas och statens utgifter påverkas av användning av systemet för korttidsarbete alternativt av att man avstår från att använda det nuvarande systemet för korttidsarbete. Hon har också frågat mig om jag och regeringen avser att lägga fram det förslag som finns om ny lagstiftning för ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk för korttidsarbete.

Världsekonomin befinner sig i ett osäkert ekonomiskt läge. Det påverkar Sveriges ekonomi. Regeringen stöttar därför ekonomin med över 70 miljarder kronor i årets budgetar. Det är viktiga insatser som får de ekonomiska hjulen att snurra.

Sverige har ett fungerande stöd vid korttidsarbete. Företag som hamnar i tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter kan ansöka hos Skatteverket om stöd vid korttidsarbete. Det är sedan Skatteverket som beslutar om företaget ska få stöd.

Det betänkande som interpellanten hänvisar till bereds i Regeringskansliet. Regeringen har hitintills inte gått vidare med förslagen som läggs fram i betänkandet. Flera av förslagen förbättrar inte stödets konstruktion och innebär exempelvis en risk för att det blir lättare för företag att lämna utdelning samtidigt som företaget får skattebetalarnas pengar.

I det osäkra globala ekonomiska läge vi är i är det viktigt att komma ihåg att Sverige står stabilt. Vi har en låg statsskuld, som många länder ute i Europa är avundsjuka på. Det ger oss finansiella muskler som kan stötta ekonomin.

Om det ekonomiska läget skulle förvärras utesluter vi inte att vidta ytterligare åtgärder.

Fru talman! Tack för svaret, finansministern!

I förra veckan varslade Volvo Cars 3 000 medarbetare om uppsägning. Av dem ska 1 200 anställda i Sverige bort. Det är ett talande exempel på att det som sker i den globala ekonomin nu får direkta konsekvenser för jobb och tillväxt här hemma i Sverige.

Sverige ligger redan i dag kärvt till när det gäller tillväxten. Vi har en halv miljon arbetslösa. Konkurserna fortsätter att ligga på en väldigt hög nivå. Och industrisatsningar läggs på is. De senaste årens tuffa ekonomiska situation och den svaga ekonomiska utvecklingen i Sverige har utraderat tio års reallöneökningar. Samtidigt har allting blivit dyrare – maten, hyrorna, räntorna och allt annat.

För många har detta inneburit att man tvingas vända på vartenda öre. För några, särskilt ensamstående föräldrar, räcker det inte att vända på varje öre. Man tvingas ta till åtgärder som att låta barnen äta först och sedan själv äta smulorna, ifall det blir något över, eller inte äta alls. En del tvingas ta snabblån för att ha råd att köpa mat hela månaden.

Samtidigt som kostnadskrisen fortgår blir omvärlden allt oroligare. När tullar införs, den regelbaserade världsordningen är hotad och ekonomin bromsar in är det återigen vanligt folk som får betala priset. Nu riskerar arbetslösheten att stiga ännu mer. Då kan vi anta att priserna riskerar att gå upp från redan höga nivåer. Oron sprider sig just nu i samhället samtidigt som regeringen medvetet låter klyftorna öka genom att prioritera dem som har de högsta inkomsterna framför vanligt folk.

I en sådan här tid är en av regeringens främsta uppgifter att ta täten och värna tryggheten i samhället. Men vad gör regeringen? Jo, alldeles för lite. Enligt min mening är SD-regeringen alltför passiv, och den saknar krisinsikt. Statsministern har sagt att vi, som recept på krisen, ska ha is i magen. Det duger inte. Det finns faktiskt saker vi kan göra för att skydda svenska jobb och företag.

Att reformera systemet för korttidsarbete är en sådan, konkret åtgärd som skulle öka Sveriges konkurrenskraft. Men utifrån finansministerns svar på min interpellation tvingas jag inse att regeringen är ganska ointresserad och tillbakalutad, trots att det finns ett färdigutrett förslag som den socialdemokratiska regeringen tog fram. Såväl industri som fack och arbetsgivare önskar få det på plats snarast.

Fru talman! Finansministern säger i sitt svar att förslaget bereds i Regeringskansliet men att man inte har gått vidare med det eftersom man anser att det inte förbättrar stödets konstruktion och att det finns risk för att det skulle bli lättare för företag att lämna utdelning och samtidigt ta emot skattepengar.

Fru talman! Regeringen har haft tre år – tre år! – på sig att ordna de eventuella skavanker man anser finns i förslaget, men hittills verkar det inte som att regeringen har gjort någonting åt detta. Det verkar som att beredningen av förslaget kommer att ta en evig tid. Det förefaller helt enkelt som att regeringen saknar vilja och att den inte klarar av uppgiften att skydda svensk exportindustri.

Min fråga till finansministern är: Kommer det ett förslag om ett förändrat korttidssystem, och i så fall när?

Fru talman! Tack, Ingela Nylund Watz, för en väldigt bra fråga, som det är bra att diskutera!

Det korta svaret är att Sverige har ett system för korttidsarbete, som vi använde under pandemin. Det finns också ett annat system, som infördes 2013, som vi inte har igång på det sättet. Men vi har alltså system för korttidsarbete. Jag ska komma tillbaka till det.

Jag instämmer i mycket av det interpellanten nämnde i sitt inlägg. Det är en orolig tid på många sätt. Det är geopolitiskt oroligt. Därför gör vi, alla partier här i riksdagen, tillsammans enormt stora satsningar på att bygga svensk försvarsförmåga. På bara tre fyra år fördubblas försvarsanslagen.

Det förs också diskussioner om att göra ännu mer. De som kommer att vara på Natotoppmötet kommer att diskutera det där, men även partierna här i riksdagen kommer att diskutera det. Det är glädjande att vi har så stor samsyn. Det handlar verkligen om trygghet för befolkningen. En regerings absolut viktigaste uppgift måste alltid vara att se till att de som bor i landet kan vara trygga.

Det handlar också om ekonomisk trygghet, precis som interpellanten lyfte upp. I svåra tider ska man känna att man kan få stöd. Och de som har det allra tuffast har fått stöttning på olika sätt under de här åren.

Det handlar även om osäkerheten om man kommer att ha kvar sitt jobb.

Fru talman! I slutet av förra året såg vi att återhämtningen började ta fart och att den negativa trenden var bruten. Sedan tillträdde Donald Trump som president. Det enda konstanta när det gäller honom just nu verkar vara att han varje vecka eller på daglig basis byter åsikt eller nivåer på tullar gentemot olika länder. Den oförutsägbarheten och den osäkerheten är det allra mest skadliga för både svensk och global ekonomi just nu. Alla vi i kammaren som är frihandelsvänliga hoppas att det här ska dämpas och få ett slut. Men vi kommer antagligen att få leva med en hel del tullar under åren framöver.

Trots detta, fru talman, vill jag med bestämdhet hävda att vi i Sverige har ekonomiska muskler att göra mer om lågkonjunkturen fördjupas och fortsätter eller om det kommer en annan chock eller ytterligare en kris. Vi har varit med om många de senaste åren. Vi har då goda möjligheter att göra mer.

Vi följer utvecklingen noga. Den budget vi lade för i år innehöll olika stöd och insatser för 70 miljarder. Fokus där är tillväxt, infrastruktur, utbildning och forskning men också att förstärka vanliga löntagares plånböcker. Två år i rad, fru talman, har den moderatledda regeringen sänkt skatten för alla som jobbar.

Vad är då slutsatsen? Behöver vi ytterligare förändra det system för korttidsarbete som finns eller behövs ett nytt? Jag är inte lika övertygad som interpellanten, men jag utesluter det inte. Vi har dock ett fungerande stöd i dag, och företag kan ansöka om det hos Skatteverket. Under den senaste tiden är det inte många som har gjort det. Det beror kanske på att vi har en helt annan situation nu än den företag mötte under pandemin. Vi har ett fungerande system, och det har förbättrats sedan pandemin eftersom det fanns brister i det.

Vi har som sagt hitintills inte lagt fram något förslag, och jag är inte heller säker på att vi kommer att göra det men utesluter det inte.

Fru talman! Jag tackar finansministern för kommentarerna.

Den 7 mars i år skrev sex företrädare för industrins parter en debattartikel i vilken de efterlyste ett nytt system för korttidsarbete. De menade att erfarenheterna från pandemin ger vid handen att dagens system inte är konkurrenskraftigt i förhållande till resten av världen för att klara en omfattande kris. De förde fram att det behövs för att stärka konkurrenskraften för svensk industri och för att säkra jobb och svenska exportvärden. De uppmanade regeringen starkt att göra verklighet av det förslag som den socialdemokratiska regeringen tog fram.

Fru talman! Tidigare kriser har lärt oss hur viktigt det är med ett fungerande system för korttidsarbete. Under finanskrisen 2008–2009 saknade vi ett sådant system, och då försvann 100 000 industrijobb. Sverige var ett av de hårdast drabbade länderna i världen. Under pandemin, som var nästa kris, kunde företagen använda systemet för korttidsarbete och återgå till normal produktion när krisen var över. Det förhindrade att livskraftiga företag slogs ut i onödan.

Nu står vi i en ny kris som vi kanske bara har sett början av, med kriget i Ukraina och handels- och tullkrig som hotar världshandeln. Vi har låg tillväxt, höga konkursnivåer och hög arbetslöshet med en halv miljon arbetslösa. Vi har därtill fått en kostnadskris som lever kvar och som drabbar vanliga hushåll. De ser med oro på framtiden och är rädda för arbetslöshet.

Det är i sådana tider som en regering behöver kliva fram och visa handlingskraft så att andra länders fördelar, till exempel med sina system för korttidsarbete, inte blir en tillväxtbroms i Sverige. Det är inte läge att vänta och se eller att fylla magen med is.

Fru talman! I februari föreslog vi socialdemokrater att stödet för korttidsarbete måste reformeras. Att staten under en period går in och tar en del av företagens lönekostnader handlar inte om att hålla olönsamma företag under armarna utan om att prioritera företag som har behov av att gå ned i arbetstid under en speciell tid. Vi vill se ett system där pengar inte betalas ut på förhand, där det blir svårt att få stöd om man dömts för brott och där Skatteverket ges möjlighet att kontrollera företagen bättre.

När finansministern presenterade vårbudgeten den 15 april fick den epitetet ”vänta-och-se-budget”. Finansministern sa visserligen i samband med presentationen av vårbudgeten att det nog aldrig har funnits så många risker i ekonomin som vi ser nu och att vi har ett handelskrig som vi aldrig tidigare har upplevt. Det är korrekta iakttagelser av finansministern, men problemet är att det inte kommer några förslag och åtgärder som svarar upp mot läget. Vi gör för lite själva för att råda bot på krisen.

Vilket är regeringens budskap till löntagare och företag i svenska industriorter? Vilket budskap har regeringen till de sex företrädare för exportindustrin som skrev debattartikeln? Ser finansministern över huvud taget några hot mot den svenska industrins konkurrenskraft, och vad vill regeringen i så fall göra åt dem? Om regeringen inte vill ha ett förnyat, förbättrat system för korttidsarbete, vad vill regeringen göra i stället?

Fru talman! Tack återigen för frågorna, Ingela Nylund Watz! Jag berättar gärna vad vi vill och vad vi gör.

Passiv är det sista regeringen är! Från dag ett på jobbet har vi pressat ned den inflation på 10 procent som vi ärvde. Vi har jobbat med att stärka och stötta hushållen i en väldigt svår tid. Min bild är att vi kommer att behöva göra mer. Men i den budget som gäller för i år har vi sett till att vidta åtgärder inom sådant som svenskt näringsliv och svenska företag, små som stora, bett om allra mest: bättre infrastruktur och forskning och utveckling. Vi har förbättrat expertskatten och forsknings- och utvecklingsavdraget och även mycket annat. Det gör att Sverige kan bli mer konkurrenskraftigt i en tuff miljö.

Fru talman! Om förslaget om ett helt nytt system skulle lösa en del av svårigheterna för konkurrenskraften i Sverige hade jag inte tvekat. Men det finns ingen konflikt här. Vi har egentligen redan två system för korttidsarbete. Ett beslutades 2013, och det måste en regering först aktivera. Det beslutades av den regering som jag satt i. Sedan har vi det system som användes under pandemin. Var det perfekt? Nej. Det ändrades lite under vägen och har även ändrats efteråt. Men vi har ett system, och det går att söka stöd. Därom finns ingen konflikt. Jag har dock full respekt för att man kan tycka att det borde göras om ännu mer. Även jag har mycket kontakt med både näringslivsföreträdare och fackliga företrädare i denna fråga och i många andra.

Fru talman! Låt mig säga något kort om vad regeringen gör för hushållen. Jag har redan nämnt några saker som vi gör för att stärka tillväxten och förbättra företagsklimatet.

Sedan vi tillträdde har vi sänkt skatten för alla som jobbar. Tack vare våra budgetar har en polis eller en sjuksköterska 23 000 kronor mer 2025 än 2023. Pengar är också trygghet, fru talman.

Den 1 augusti höjer vi akassetaket. Vi har sänkt skatten på drivmedel och förändrat reduktionsplikten så att det i dag är 500–600 kronor billigare att tanka sin bil än det var när vi tillträdde. Vi har stöttat dem som har allra minst genom bostadsbidrag – både förlängt och förhöjt. Vi har sänkt skatten på sparande. Dessutom vill jag nämna att vi har tagit bort kvittokrångel för företag. Det sista gäller visserligen inte hushållen, fru talman, men väldigt många småföretagare är glada för det.

Steg för steg, reform för reform och budget för budget är mitt mål och regeringens fokus att stärka svensk tillväxt. Vi ska göra det som ankommer på oss för att företag i Sverige, små som stora, ska vilja växa och investera här och för att hushållen – människor som bor runt om i Sverige – ska känna sig trygga. Jag förstår att man inte alltid gör det just nu. Väldigt mycket har blivit dyrt på grund av en hög inflation, som nu har pressats ned. Därtill har vi en amerikansk president som ändrar besked nästan varje dag. Det skapar osäkerhet och oro.

Om jag ska addera en tredje sak ser Tyskland för tredje året i rad ut att få nolltillväxt, vilket jag lär komma in på i nästa debatt. Tyskland är ju en av Sveriges absolut viktigaste marknader.

Vi lever i en osäker tid, men svensk ekonomi står stark. Den moderatledda regeringen gör allt den kan, dag för dag, för att tillväxten ska komma igång på allvar, för att Sverige ska bli konkurrenskraftigt och för att hushållens köpkraft ska stärkas.

Fru talman! Finansministern säger att hon är angelägen om att värna hushållsekonomin för de familjer som har det allra svårast. Det är väl därför finansministern och den moderatledda SD-regeringen tar bort det extra bostadstillägget till ensamstående föräldrar – de som har det allra kärvast i Sverige – från den 1 juli, precis när sommarhalvåret börjar. Då kommer de inte längre att ha råd att göra utflykter eller sätta någon extra guldkant på tillvaron för sig och sina barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis då, med kirurgisk precision, gör finansministern det svårare att klara att sätta mat på bordet för många ensamstående föräldrar. Jag tycker inte att det är ett tecken på att regeringen tar hushållens ekonomi på särskilt stort allvar.

Låt mig återkomma till behovet av det reformerade korttidsstödet. Problemet är inte att vi i dag har ett korttidsstöd. Problemet är att det inte bedöms som särskilt konkurrenskraftigt med andra länders korttidsstöd.

Det är därför industrins företrädare och fack begär och önskar av regeringen: Sätt ett nytt system på plats, så att vi inte står där med skägget i brevlådan om krisen förvärras!

Finansministern utstrålar i dagens debatt med all önskvärd tydlighet att det är en tillbakalutad hållning man har. Man vill inte göra om och reformera systemet och se till att vi får ett mer konkurrenskraftigt system. Man svänger sig med att man om situationen blir värre kan fundera över detta.

Min poäng är att systemet ska vara på plats innan det blir värre. När det blir värre har kanske redan tusentals arbetstillfällen gått förlorade. Det är nu vi behöver ett reformerat korttidsstöd. Det är nu regeringen behöver agera och sluta att vänta och se.

Fru talman och interpellanten!

Ibland undrar jag. Jag känner Ingela Nylund Watz som en klok person. Vi har suttit i utskott tillsammans under många år. Poängen är att vi har ett fungerande korttidsstödssystem.

Sedan kan man tycka olika om det. Men det var det vi använde under pandemin, och Sverige tog sig ur det bättre än många andra länder. Vi kom snabbare upp på banan.

Vårt korttidsstödssystem fungerade. Var det perfekt? Nej. Vi har också åtgärdat flera av de saker som inte fungerat. Man får välja om man vill gå vidare med det som Ingela Nylund Watz nu lyfter upp eller inte.

Min poäng är att Sverige har ett system, och det är inte icke-konkurrenskraftigt. När vi nu talar om konkurrenskraft måste man väl ändå säga att det viktigaste vi kan göra för de svenska företagen handlar om att ge dem rätt förutsättningar.

Det handlar om att inte höja skatten när andra gör det så att investeringar försvinner till andra länder. Det gäller att vi ser till att göra det vi kan för att se till att löntagare och företag får betalt för sitt slit och sin möda så att jobben kan bli fler här.

När man blir arbetslös, som nu på Volvo eller på andra ställen, och när man drabbas hårt av Trumps tullar ska det finnas stöd och hjälp att komma vidare. Det gör det både för individer och för företag, bland annat det stöd som debatten här har handlat om.

Fru talman! Det finns ett stöd. Man kan ha olika åsikter om det. Men det fungerar, och man kan söka det hos Skatteverket.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.