Nytt regelverk om upphandling

Fru talman! Per Åsling har frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa rättssäkerheten och förutsägbarheten för upphandlande myndigheter när 2014 års EU-direktiv på upphandlingsområdet får direkt effekt på grund av att den svenska implementeringen av direktiven inte gjorts i tid. Han har vidare frågat hur jag avser att agera för att hjälpa kommuner, landsting och andra myndigheter med riktlinjer innan nya regler för offentlig upphandling för Sverige trätt i kraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetet med att genomföra 2014 års EU-direktiv på upphandlingsområdet är omfattande och komplext. Regeringen beslutade den 4 juni 2015 om en lagrådsremiss om genomförandet. Föredragningen inför Lagrådet påbörjades före sommaren och har pågått under hela hösten. Lagrådets yttrande förväntas inkomma inom kort. Arbetet med genomförandet har hela tiden bedrivits med målsättningen att den nya lagstiftningen ska kunna träda i kraft i tid. Lagrådsbehandlingen pågår dock fortfarande, och vi kan konstatera att ikraftträdandet kommer att försenas. Det fortsatta arbetet kommer naturligtvis att bedrivas skyndsamt i syfte att säkerställa att de nya lagarna kan träda i kraft så snart det är möjligt.

Jag vill framhålla att nuvarande lagar om upphandling förstås gäller till dess de ersätts av nya lagar. Det är dock riktigt att bestämmelser i direktiven, efter det att genomförandefristen för direktiven löpt ut, kan bli tillämpliga direkt. För sådan direkt effekt krävs att bestämmelserna är ovillkorliga, tydliga och precisa samt att de ger enskilda personer rättigheter. Vilka bestämmelser i direktiven som ska anses ha direkt effekt blir ytterst en fråga för domstolarna att avgöra.

Det är naturligtvis viktigt att upphandlande myndigheter och enheter kan få stöd och vägledning i den uppkomna situationen. För att förbättra det statliga upphandlingsstödet beslutade regeringen att inrätta Upphandlingsmyndigheten, som startade sin verksamhet den 1 september 2015. Myndigheten har i uppdrag bland annat att stödja upphandlande myndigheter för att bidra till att upphandlingar planeras, genomförs, följs upp och utvärderas på ett ändamålsenligt sätt. Myndigheten har alltså en viktig roll att fylla såväl innan som i samband med att den nya lagstiftningen träder i kraft.

Fru talman! Jag tackar statsrådet Shekarabi för svaret.

I Sverige genomförs årligen offentliga upphandlingar för 500-600 miljarder kronor. Det motsvarar nästan en femtedel av vår bnp. Med dessa siffror är det klart att den svenska offentliga upphandlingen är mycket viktig.

För att främja innovativa lösningar och ta hänsyn till miljön och sociala och etiska frågor är det viktigt med ett system där arbetet med den offentliga upphandlingen kan lyfta Sverige och främja företagens konkurrenskraft.

För att ta till vara konkurrensen och skapa förutsättningar för goda affärer är det viktigt att upphandlande myndigheter genomför upphandlingar på ett sätt som gör det möjligt för alla typer av företag att lämna anbud. I dag gäller de facto att ju större företagen är desto vanligare är det att de deltar i den offentliga upphandlingen. Det finns även stora skillnader mellan olika branscher och olika län.

Den näst vanligaste orsaken till att företag inte deltar i en upphandling är att det är komplicerat och tar mycket tid. De svenska småföretagen är en väldigt stor del av alla våra företag, mer än 95 procent, men de är små just när det gäller upphandlingsbiten - bara 14 procent av de svenska småföretagen har under de senaste tolv månaderna deltagit i upphandlingsprocessen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetet fortgår i Regeringskansliet, och ministern säger i sitt svar att föredragningen inför Lagrådet startade före sommaren. Det har varit en lång process, och lagrådsbehandlingen pågår fortfarande. Det skulle vara intressant att få en kommentar om varför lagrådsbehandlingen har tagit så lång tid.

Det finns också en risk för rättsosäkerhet när det gäller den situation vi kommer att befinna oss i framöver. Shekarabi svarar mig: "Det är dock riktigt att bestämmelser i direktiven, efter det att genomförandefristen för direktiven löpt ut, kan bli tillämpliga direkt. För sådan direkt effekt krävs att bestämmelserna är ovillkorliga, tydliga och precisa samt att de ger enskilda personer rättigheter. Vilka bestämmelser i direktiven som ska anses ha direkt effekt blir ytterst en fråga för domstolarna att avgöra."

Jag vill komplettera mina frågor med att fråga statsrådet vilka åtgärder regeringen kommer att vidta för att underlätta för upphandlande myndigheter, kommuner och landsting etcetera i ett läge där Sveriges lagstiftning inte är på plats. Jag undrar även hur den fortsatta tidsplanen ser ut när det gäller implementeringen av direktivet.

Fru talman! Jag tackar för att jag får lägga mig i debatten denna sena kvällstimme en tisdag. Jag har några frågor och funderingar jag skulle vilja skicka med ministern. Jag tror att ministern kanske är medveten om dem, men jag skulle även vilja ha lite respons om hur ministern ser på detta.

I den här utredningen finns det nämligen förslag om att små företag som ska vara med och kanske söka en upphandling hos statliga myndigheter eller hos kommuner och landsting ska ha kollektivavtalsliknande villkor. Det ska alltså krävas i den offentliga upphandlingen. Problemet är att undersökningar som Sifo har gjort visar att ungefär 60 procent av småföretagen - de som har 1-49 anställda - inte har vare sig kollektivavtal eller hängavtal.

Det som är viktigt att påpeka är att de flesta av dessa företag är väldigt seriösa. De är duktiga och har bra och goda anställningsvillkor. Om den här utredningens förslag går igenom får denna stora grupp av företagare svårt att hävda sig i konkurrensen i offentlig upphandling. Det känns väldigt allvarligt. Det finns också ytterligare farhågor om att sådana här krav kan leda till att konkurrensen minskar, och det innebär att offentliga upphandlingar kan bli dyrare eftersom färre har möjlighet att vara med.

Även om det naturligtvis är väldigt viktigt med sjysta arbetsvillkor får man inte heller blunda för den här problematiken. Jag undrar på vilket sätt ministern kommer att beakta detta.

Fru talman! Upphandlingslagstiftningen är en lagstiftning som påverkar många och viktiga verksamheter i den offentliga sektorn. Den påverkar också villkoren för leverantörer, naturligtvis.

Därför är det viktigt att genomförandet blir korrekt och välavvägt och att vi får ett välutformat regelverk. Det kommer nämligen att vara ett regelverk som påverkar den offentliga och den privata sektorn under lång tid. Det är naturligtvis viktigt att genomförandet sker så fort som möjligt, men det får inte ske på bekostnad av kvaliteten i den kommande lagstiftningen. Det är ytterst en fråga om rättssäkerhet och förutsägbarhet för alla de parter som kommer att beröras av regelverket i de offentliga upphandlingarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Direktiven ska vara genomförda senast den 18 april 2016, enligt EU-rätten. Det innebär en genomförandefrist på två år. Det är en relativt kort tidsfrist för ett så omfattande och komplext lagstiftningspaket med ett flertal komplicerade och svårtolkade frågor som kräver noggranna överväganden. Tidsfristen är en utmaning inte minst för den svenska lagstiftningsprocessen med utredning, remissförfarande och lagrådsgranskning.

Förslag till lagstiftning för genomförande av direktiven togs fram av en utredning och i en departementspromemoria som utarbetades parallellt med utredningen. Resultatet från dessa två utredningar remitterades till en bred krets av intressenter, och utifrån de ca 160 remissinstansernas synpunkter har en lagrådsremiss på drygt 1 200 sidor och nästan 1 000 paragrafer tagits fram. Regeringen beslutade som sagt om lagrådsremissen i juni 2015, och då inleddes också själva föredragningen för Lagrådet. Föredragningen har pågått sedan dess, det vill säga i drygt ett halvår, och snart har vi Lagrådets yttrande.

Målsättningen för vår del har varit att de nya lagarna ska kunna träda i kraft i tid. Att detta nu inte visar sig möjligt är en följd av tidsåtgången för lagrådsgranskningen. Vi kan konstatera att granskningstiden har varit mycket svår att uppskatta. Vi måste självfallet respektera att lagrådsgranskningen tar den tid den tar. Vi kommer dock att fortsätta bedriva arbetet med största skyndsamhet för att få den nya lagstiftningen på plats så snart som möjligt. Vår avsikt är att lagstiftningen ska träda i kraft senast den 1 januari 2017.

När det gäller informationen om den närmare tillämpningen av reglerna i den uppkomna situationen är det som sagt i första hand Upphandlingsmyndigheten som har ansvaret för informationen. Den har i uppdrag att ge stöd både till upphandlande myndigheter och till leverantörer, vilket är en viktig aspekt. Det gäller inte minst små och medelstora företag. Man ska i sammanhanget nämna att Upphandlingsmyndigheten redan nu har uppmärksammat frågan om en eventuell direkt effekt vid ett försenat genomförande av direktiven. Myndigheten har aviserat att den avser att återkomma med ytterligare information i frågan till de intressenter som är berörda.

Vad gäller frågan om kollektivavtal tillsatte regeringen en särskild utredning som tittar på den. Den utredningen påverkas inte av den lagrådsremiss vi talar om nu, men utredningen fick i uppdrag att ta fram ett regelverk som går ut på att vi ska ställa krav på villkor enligt kollektivavtal. Vi ska alltså inte ställa krav på att företag ska teckna kollektivavtal eller hängavtal, just för att vi ska ha rättvisa villkor för våra små och medelstora företag som av olika skäl inte har kollektivavtal. Det handlar om att säkerställa goda villkor för anställda, inte om att tvinga fram tecknande av kollektivavtal. Det tror jag är en princip vi kan vara överens om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar statsrådet för de kompletterande svaren.

Det faktum att nya regler på ett så stort och komplext område som offentlig upphandling drar ut på tiden är givetvis beklagligt. Jag har full respekt för att det är komplicerat och att det är oerhört viktigt för rättssäkerheten att jobbet görs på ett korrekt sätt. Detta skapar dock en osäkerhet för kommuner och landsting och även för den privata sektorn i form av företag. Redan i dag vet vi att de små företagen deltar i offentliga upphandlingar i mindre utsträckning än stora företag, vilket jag också konstaterade i mitt förra inlägg. En av anledningarna är svårigheten för småföretagare att sätta sig in i gällande regelverk, och den situation som uppkommer nu kan ytterligare bidra till detta faktum. Snabba och stora förändringar på det här området, med kort eller obefintlig tid att lära sig de nya reglerna, riskerar att förvärra dessa problem ytterligare, då i första hand för de små företagen utan stora juridikavdelningar som kan följa den process som sker nu.

Jag har respekt för att det kommer att ta en tid till att implementera detta i den svenska lagstiftningen, även om jag beklagar att så är fallet. Om tidsplanen nu är att vi kan räkna med att ha en ny svensk lagstiftning den 1 januari nästa år, vilka är då riskerna att vi kan utdömas sanktioner från EU eftersom regelverket - och regelverket har vi känt till i ett par år - skulle finnas på plats redan den 18 april? Och hur stor är säkerheten att den nya tidsplanen, den 1 januari, håller? Kan statsrådet garantera att så blir fallet?

Fru talman! Tack, så mycket ministern, för att jag får glida in lite grann i den här interpellationsdebatten, även om interpellationerna påminner om varandra. De hör i alla fall till samma område när det gäller offentlig upphandling.

Det enda som jag är orolig för är att man ställer olika krav på ett mindre företag och ett större företag. Jag läste till exempel tidigare att Stefan Löfven gick ut och sa i medierna att man skulle skapa 10 000 nya arbetstillfällen genom ett socialt ansvar i samband med offentlig upphandling. Det är inte dumt tänkt, men problemet är bara att det är lättare för ett större företag att göra det än för ett litet företag som har en eller två anställda. Jag tror nog att ministern förstår vad jag menar. Det jag är orolig för är att större företag gynnas och att mindre företag missgynnas, och samma sak också när det gäller kollektivavtalsliknande villkor.

Varför jag frågar är att företag har kontaktat mig, och jag tror inte att det här är riktigt klart. Många kanske inte riktigt förstår och är oroliga för att de ska utestängas från möjligheten att delta i offentlig upphandling.

Jag vill bara försäkra mig om att de små företagen ska ha samma möjligheter som större företag att vara med i den här typen av upphandlingar.

Fru talman! Först de små företagen som är otroligt viktiga för att vi ska stärka konkurrensen. Faktum är, om vi till exempel tittar på det här med det sociala ansvarstagandet, att det är de små lokala företagen som i dag tar störst ansvar, skulle jag vilja säga. Det är väldigt många små familjedrivna företag som tar ett socialt ansvar i närområdet. Och vi ska naturligtvis formulera sociala krav på ett sätt som innebär att vi inte diskriminerar våra småföretagare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför har regeringen gett i uppdrag till Upphandlingsmyndigheten att jobba med projektet Tidig dialog, som har just till syfte att skapa en mötesplats mellan upphandlande myndigheter och potentiella leverantörer. Här handlar det framför allt om att ge stöd till de små och medelstora företagen för att de ska kunna ha en konstruktiv dialog med upphandlande myndigheter. Syftet är att det ska leda till ett förfrågningsunderlag som inte diskriminerar och utestänger de små och medelstora företagen. Jag har väldigt intressanta erfarenheter av det, inte minst från Härnösands kommun och Landstinget i Norrbottens län, som genom just samtal och dialog med små och medelstora livsmedelsföretag har kunnat stärka konkurrensen och säkerställa att också de lokala aktörerna får möjlighet att delta i offentliga upphandlingar.

Ja, det finns mycket förvirring kring det här med kollektivavtalen. Det är just därför som det är viktigt att vi får en bra lagstiftning på plats - en lagstiftning som inte överlåter svåra tillämpningsfrågor till kommunerna, utan en lagstiftning som med tydlighet anger hur vi ska säkerställa att det är sjysta villkor i samband med offentliga kontrakt, inte minst när det gäller upphandling av tjänster och byggentreprenader. Vi kommer att säkerställa att utformningen inte diskriminerar de små och medelstora företagen. Det är en viktig utgångspunkt i regeringens arbete.

När det sedan gäller EU-rätten är Sverige, liksom andra EU-medlemsstater, i en position där direktiven ska implementeras i tid. Medlemsstater som inte genomför direktiven i tid riskerar ett överträdesärende hos EU-kommissionen och en talan i EU-domstolen med begäran om sanktionsavgifter i form av ett schablonbelopp och eller vite. Det är därför naturligtvis mycket angeläget även av detta skäl att direktiven blir genomförda i svensk rätt så snart som möjligt. Vår avsikt är att bedriva det fortsatta lagstiftningsarbetet så fort som möjligt, även i syfte att undvika att några egentliga kostnader i form av sanktionsavgifter uppstår.

Vi har i det här läget inte möjlighet att fortsätta processen. Vi måste vänta in yttrandet från Lagrådet, och vi har mycket stor respekt för Lagrådets arbete. Det här är ett krävande arbete. Och vi har den ordning vi har i svensk konstitution, där Lagrådet har möjlighet att granska lagförslag, och de ska använda den tid som krävs för att granskningen ska omfatta alla de aspekter som gäller för lagstiftningen.

Jag vill i det här läget inte spekulera i om övriga medlemsstater kommer att bli försenade, om vi sätter det här i ett större europeiskt perspektiv, men jag har förstått att genomförandetiden är en stor utmaning även för många av de övriga medlemsstaterna. I dagsläget, med knappt tre månader kvar till genomförandetidens utgång, är det bara ett fåtal medlemsstater som har anmält till kommissionen att de har beslutat om åtgärder för genomförandet av direktiven.

Vi kommer att jobba tydligt med detta. Det kommer naturligtvis att vara ett prioriterat område för regeringen. Och självklart måste vi ha målsättningen att detta ska träda i kraft senast den 1 januari 2017.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar statsrådet för de svar jag har fått i den här debattrundan.

Jag vill bara ytterligare trycka på behovet av att det här arbetet sker skyndsamt och med stor precision för att skapa rättstrygghet och transparens för dem som berörs.

Det är angeläget att riksdagen hålls informerad om hur arbetet fortlöper och om den tidsplan som statsrådet här lyfter fram håller, vilket vi båda får hoppas blir fallet, för att på så sätt minimera risken för svenska sanktioner från EU-domstolen.

Därmed vill jag tacka så mycket.

Fru talman! Jag vill tacka Per Åsling och Helena Lindahl för denna konstruktiva diskussion.

Det här är en viktig fråga för att vi ska kunna utveckla den offentliga sektorn och också öka den strategiska användningen av den offentliga upphandlingen. Jag vill tacka för engagemanget. Med ett större engagemang kan vi också säkerställa att vi får en effektiv upphandlingspolitik när det gäller hur vi använder alla de miljarder som vi lägger på offentliga inköp.

Vi kommer att hålla riksdagen underrättad. Det är naturligtvis min avsikt att informera riksdagen om den fortsatta tidsplanen. Det är viktigt att vi har en dialog där, så att riksdagen har den information som krävs för förberedelse av riksdagshanteringen av de kommande lagförslagen.

Vi kommer att säkerställa att Upphandlingsmyndigheten ger det stöd till leverantörer och upphandlande myndigheter som behövs fram till ikraftträdandet av den nya lagstiftningen men framför allt också när vi har den nya lagstiftningen, så att vi får en tydlighet i tillämpningen av lagstiftningen som innebär att både leverantörer och upphandlande myndigheter kan känna sig trygga och då också få möjlighet att fokusera på att göra rätt i stället för att fokusera på att inte göra fel. Det är den stora utmaningen med upphandlingspolitiken.

Tack så mycket för diskussionen!

Överläggningen var härmed avslutad.