Nya mål för förenklingspolitiken

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tobias Andersson har frågat mig vilka initiativ jag har tagit för att få de nya målen för förenklingspolitiken på plats, om jag ämnar ta initiativ för förändrade mål jämfört med dagens samt vilka regelförenklingspolitiska åtgärder jag och regeringen ämnar vidta.

Jag väljer att besvara dessa interpellationer i ett sammanhang, eftersom de hänger ihop.

Förenklingspolitiken utgör en viktig del av näringspolitiken. Den bidrar till att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Det är därför också viktigt att regeringens ställningstaganden rörande förenklingspolitikens mål och åtgärder är väl avvägda och utformade på bästa sätt.

Regeringens ställningstaganden ska alltid beredas innan de beslutas. Detta gäller också regeringens förnyade mål för förenklingspolitiken. Utgångspunkterna för beredningsarbetet framgår av budgetpropositionen för 2021. Regeringen avser att återkomma i närtid med beslut om nya mål för förenklingspolitiken som främjar svensk konkurrenskraft samt omställnings- och innovationsförmåga. Beredningen har påbörjats och pågår inom Regeringskansliet.

I beredningen av de nya målen övervägs vilka alternativa formuleringar av målen för förenklingspolitiken som är bäst. Beredningsprocessen kommer att avgöra hur de nya målsättningarna ska vara formulerade, varför det i dagsläget inte går att besvara Tobias Anderssons fråga om de nya målsättningarna kommer att vara förändrade jämfört med dagens.

Som näringsminister har jag vidtagit ett flertal åtgärder för att minska de kostnader och begränsningar som kan följa av regelgivning. Under hösten 2019 genomförde jag förenklingsresan, som Tobias Andersson nämner. Regeringen gav därefter Tillväxtverket i uppdrag att analysera, sammanställa och konkretisera de synpunkter som inkommit. Tillväxtverket inkom i juni med sin avrapportering av detta uppdrag. Regeringskansliet bearbetar nu de förslag som Tillväxtverket lämnat.

Regeringen har också gett Tillväxtverket i uppdrag att under fem år analysera den samlade regelgivningen inom livsmedelsområdet för att identifiera möjliga förenklingar samt att arbeta med regelförenklingar genom digitalisering, bland annat genom utveckling av Verksamt.se, inklusive Serverat. Regeringen har även tillsatt en utredning som ska lämna förslag om enklare regelverk för mikroföretagande och moderniseringar i bokföringslagen, till exempel att förenkla för företag att använda molntjänster för bokföringen och att digitalisera hanteringen av kvitton och fakturor. Detta utgör konkreta förenklingar som kan göra det både billigare och enklare för företagen att bedriva sin verksamhet och bör vara möjliga att genomföra utan att myndigheternas tillsyn försvåras.

Moderna och effektiva tillståndsprocesser är också en viktig fråga för regeringen. Regeringen har därför nyligen tillsatt en utredning med uppdrag att se över det nuvarande systemet för prövning enligt miljöbalken. Utredningen ska lämna förslag på åtgärder för att uppnå en modernare och mer effektiv prövning med särskilt fokus på att underlätta för investeringar som bidrar till en grön omställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag bedömer att dessa olika initiativ sammantaget kommer att bidra till att minska krånglet och innebära konkreta förenklingar för många olika företag.

Fru talman! Jag tackar för svaret från statsrådet. Jag och Sverigedemokraterna ser naturligtvis positivt på de ansatser på området som statsrådet nämner.

Som näringsministern betonade debatterar vi nu två olika interpellationer samtidigt, då de berör samma tema. För att inte blanda ihop det alldeles för mycket för vare sig mig eller statsrådet ska jag försöka dela upp interpellationerna mellan mina inlägg. I detta inlägg ämnar jag därför beröra interpellation 51 om regelförenkling för näringslivet, och jag återkommer i kommande inlägg till interpellation 50 om nya mål för förenklingspolitiken.

Under hösten 2019 genomförde Ibrahim Baylan ett flertal studiebesök ute i landet hos bland annat näringsidkare. Regeringen själv kallade det för en småföretagarturné och en förenklingsresa för fler och växande företag. Det hela har dock kommit att beskyllas för att mestadels ha varit ett försök att få bra publicitet för ministern och regeringen utan att egentligen syfta till att minska den regelbörda som varit känd sedan länge. Detta förstärks av att det återfinns en rad regler som näringslivet länge kritiserat men som varken denna eller tidigare regeringar agerat mot.

Denna kritik torde rimligtvis inte vara okänd för regeringen, varför konkreta åtgärder kanske hade föredragits av näringslivet framför en förenklingsresa. Oaktat detta anser jag att förenklingsresan var ett bra initiativ men menar samtidigt att den nu måste följas upp med konkreta åtgärder utifrån de inspel som Tillväxtverket sammanställde och presenterade för regeringen i juni i år. På den punkten har det hittills varit tyst från regeringen, och när statsrådet nu fick möjligheten att upplysa mig och övriga intressenter löd svaret endast att Regeringskansliet bearbetar de förslag som Tillväxtverket lämnat. Det är naturligtvis bra, men det är flera av problemen som varit utpekade sedan tidigare. De har utgjort en onödig regelbörda och varit kända sedan länge, sannolikt även för näringsministern före regelförenklingsresan. Alldeles oavsett anser jag att näringsministern åtminstone kan nyansera sig något.

Hur långt har man kommit i arbetet? När kan riksdagen antas ta del av arbetet? Är regeringen intresserad av något av förslagen? Har man ratat något av förslagen? Jag vet inte, och det verkar inte heller näringsministern göra.

Fru talman! Ni får ursäkta alla mina frågor, men jag är av uppfattningen att Sveriges näringsliv förtjänar regelförenkling, och det ligger både i mitt intresse och i mitt ämbete att försöka pusha regeringen framåt i dessa frågor.

Ett specifikt förslag som jag gärna hade velat höra näringsministerns åsikt om är Tillväxtverkets förslag till en förbättrad regelprocess som ska leda till mindre krångel. Sverigedemokraterna har länge problematiserat dagens regelprocess och menat att åtgärder behöver vidtas för att få på plats en strukturförändring på området. Vi kan nu notera att allt fler partier yppar denna typ av åsikter, varför man kan anta att trycket på regeringen kommer att öka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Nu har jag kanske ställt fler frågor än vad Ibrahim Baylan hinner svara på i ett inlägg. Men interpellationsdebatten är ännu ung, så det ska nog lösa sig.

Fru talman! Det är inte bara interpellationen som är ung utan även Tobias Andersson. Därför får man kanske förlåta hans ganska sorgfria inställning till den situation vi är i.

Vi har, som man alltid har när man inleder en mandatperiod, ett program med en politik som vi vill genomföra. Det brukar framföras inte minst av statsministern via regeringsförklaringen och i olika dokument som regeringen föreslår riksdagen.

Men min erfarenhet av att ha suttit i tre olika regeringar och varit ledamot i riksdagen i snart 15 år är att det händer saker, ibland stora och ibland smärre. Men det påverkar, och man måste alltid vara beredd att vidta de åtgärder som krävs för att landet ska fungera.

Det som hände i mars i år har varken Tobias Andersson, jag eller någon annan varit med om. Den globala pandemin har haft stor inverkan på vårt samhälle och på vår jord, med människoliv som gått förlorade, smitta som har spridits och lett till lidande och enorma konsekvenser för vårt näringsliv.

När vi gick in i detta i mars tror jag att vi alla fruktade att det kunde bli mycket värre än vad vi sedermera har sett. Det talades om masskonkurser för näringslivet och om flera hundra tusen fler människor i arbetslöshet.

Jag ska ärligt säga att vi lade allt annat åt sidan på Näringsdepartementet för att ta oss an denna enorma utmaning. Vi jobbade dag och natt för att ta fram åtgärder för att mildra effekterna för det svenska näringslivet och för att rädda svenska jobb. Enligt Konjunkturinstitutet räddade vi på detta sätt flera hundra tusen svenska jobb.

Vi har lagt fram mer än ett dussin tilläggsbudgetar, och vi har lagt fram program som omfattar 600-700 miljarder av skattebetalarnas pengar i direkta stöd och i olika typer av garantier och krediter.

Vi kommer att fortsätta att ha fokus på detta. Varför? Jo, för att vi måste stå tillsammans i ett väldigt svårt läge.

Jag tror att man ska ha en viss ödmjukhet. De beskyllningar jag hör från Tobias Andersson har jag bara hört från Sverigedemokraterna, men även Sverigedemokraterna borde vid det här laget ha en viss ödmjukhet inför att vi är i en svår sits.

De program vi har för både näringslivsutveckling och förenkling kommer vi att fortsätta att jobba med, men alla måste inse att i år är bekämpandet av pandemins effekter nummer ett. Och det kommer att fortsätta vara så, för det är ännu inte över. Vi hade alla hoppats kunna säga att risken nu är borta och att vi inte kommer att behöva se masskonkurser och mer massarbetslöshet, men detta kan varken jag, Tobias Andersson eller någon annan lova.

Ja, vi kommer att fortsätta arbetet med att ta fram nya mål och vi kommer att fortsätta arbetet med förenklingsresan. Nummer ett kommer dock att vara att fortsätta stötta svenska företag och rädda svenska jobb i den pandemi som fortfarande pågår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag betackar mig för ministerns åldersdiskriminering. Jag skulle personligen aldrig skylla ministerns bristande engagemang och saktfärdighet på hans ålder. Jag tror att det är andra faktorer som ligger bakom det. Jag betackar mig därför för den sortens retorik i riksdagens plenisal.

Jag hade gärna debatterat Tillväxtverkets olika förslag mer i detalj, inte minst de förslag till åtgärder som redan utgör en del av Sverigedemokraternas politik, exempelvis rörande hotelltillstånd och en förenklad regelprocess - eller för den delen våra övriga förslag på området gällande exempelvis ett implementeringsråd likt det danska och lagkrav på efterhandsbetalning av tillsynsavgifter.

Medveten om att tiden är begränsad ämnar jag dock, som utlovat, röra mig vidare till interpellation 50 om nya mål för förenklingspolitiken.

Jag nämnde i interpellationstexten hur jag, andra oppositionspolitiker, näringslivsorganisationer och ytterligare intressenter blev förvånade när regeringen presenterade sin budgetproposition - detta eftersom vi förväntade oss att se de nya målen för förenklingspolitiken i utgiftsområde 24 Näringsliv. Dessa återfanns dock inte. I stället förklarade regeringen att man avsåg att återkomma i närtid med beslut om nya mål för förenklingspolitiken och att de nuvarande målen kommer att vara styrande för regeringens arbete på området till dess att nya mål är på plats.

Min skriftliga fråga om när och på vilket sätt ministern ämnar återkomma till riksdagen svarade ministern endast med att betona att arbete pågår på Regeringskansliet. I svaret på min interpellation håller näringsministern fast vid att inte ge någon ytterligare information om arbetet på området.

Fru talman! Jag tvivlar inte på att arbete pågår men kan samtidigt inte undgå att reflektera över att det råder viss tidspress givet att de rådande målen löper ut vid årsskiftet, vilket ministern själv betonat. Tidspressen förvärras av att det inte återfinns något om nya mål för förenklingspolitiken i propositionslistan.

Varför regeringen har valt att avvika från praxis genom att inte presentera de nya målen i budgetpropositionen framstår också som oklart. Har man inte lyckats enas mellan januaripartierna? Varför dröjer det? Jag vet inte, fru talman, men jag hoppas att näringsministern kan ge ett något mer betryggande svar än hittills.

Anledningen till att jag frågar är att dagens mål lämnar en del i övrigt att önska, varför jag vill försäkra mig om att de nya blir bättre och på riktigt genererar regelförenkling som stärker näringslivet - detta för att sätta stopp för dagens skenande kostnader för regelkrångel, byråkrati och administration.

På detta tema vill jag explicit peka ut behovet av att se regelverket som en viktig del av Sveriges konkurrenskraft. Därför är det naturligt att vi mäter oss mot jämförbara länder, till exempel genom att se hur kostnadsutvecklingen står sig mot snittet inom EU.

Kan näringsministern svara på om denna typ av benchmarking gentemot andra stater kommer att återfinnas i förslaget till förenklingspolitiska mål? Kan näringsministern tänka sig att verka för att permanenta förenklingsresan genom att årligen låta Tillväxtverket mäta hur företagen upplever att regelverket främjar eller hämmar tillväxt och inkludera det i de förenklingspolitiska målen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag har den djupaste respekt för riksdagens granskningsmakt, och där är såväl skriftliga frågor som interpellationer ett viktigt verktyg.

Det finns en fara med att ha förskrivna frågor och anföranden, och det är att man fast man får svar på sin fråga fortsätter att fråga efter samma sak.

Men jag kan gärna svara igen. Varför? Jo, det pågår en pandemi, och det har fått gå före allt annat. Varför har vi inte följt praxis? Jo, från mars och framåt har det varit ett exceptionellt år. Det har aldrig hänt att en regering har lagt fram så många ändringsbudgetar i riksdagen, och varje ändringsbudget har givetvis krävt en ganska stor insats av Regeringskansliet.

Jag svarade redan i mitt första anförande att prio ett har varit att bekämpa pandemins effekter. Det har varit prio ett därför att vi har velat rädda svenska företag och svenska jobb, och det kommer vi att fortsätta att göra. Jag tror att alla som på något vis ser på verkligheten bortom den politiska retoriken och det politiska spelet nog tycker att det är rätt prioritering. Jag vet att näringslivet gör det, för jag för en tät dialog med näringslivet.

Fru talman! Ja, förenklingspolitiken är viktig. Det är mot den bakgrunden som jag tog initiativet förra året, och det är mot den bakgrunden som jag har bett ett antal av våra myndigheter att lägga fram konkreta förslag. Dessa kommer vi att kunna gå vidare med, och vi bereder dem just nu i Regeringskansliet. De berör inte bara Näringsdepartementet utan ett flertal departement, och så ska det vara.

När vi är klara med beredningen kommer vi att både lägga fram förslag om konkreta förändringar för näringslivet och återkomma till riksdagen, för vi kommer naturligtvis att behöva återkomma med nya mål. Varför har detta inte skett? Jo, därför att vi har bekämpat pandemin. Det har varit nummer ett, det har varit nummer två och det har varit nummer tre. Det kommer det att fortsätta vara, för vi har inte kommit ur pandemin, och dess stora effekter på det svenska näringslivet är tyvärr inte förbi.

Fru talman! Rent retoriskt tror jag att både jag och näringsministern ser behovet av att underlätta för näringslivet, inte minst med anledning av den pandemi som råder. Det är just därför jag ställer frågorna, och det är där jag bedömer att näringsministern inte ger tillfredsställande svar.

Man skyller på att man inte har kunnat följa praxis med nya förenklingspolitiska mål och att man har hamnat efter i regelförenklingsarbetet som en konsekvens av pandemin. Jag ser det som att vi på grund av pandemin måste skynda på och att vi på grund av pandemin måste göra allt som står i vår makt för att underlätta för det svenska näringslivet genom bland annat regelförenkling.

Det har efterfrågats strukturförändringar på regelprocessområdet från näringslivsorganisationer. Att detta skulle vara något som näringslivet tänker att vi kan ta efter pandemin är inte korrekt. Tvärtom är det nu vi har möjlighet att genomföra den typ av strukturförändringar på området som kan möjliggöra en snabbare återhämtning och återstart efter pandemins mest drastiska konsekvenser för näringslivet. Det är mot bakgrund av detta som jag bedömer att näringsministern borde yttra sig om de förslag som har kommit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har sett hur Tillväxtverket har presenterat en rad olika konkreta förslag som man relativt smidigt hade kunnat verka för att börja implementera omgående så att de är på plats när vi ska återhämta oss på riktigt.

Fru talman! Jag bedömer fortfarande att näringsministern undviker att svara på frågan när det gäller ett par förslag till omformuleringar eller nya förenklingspolitiska mål. Jag skulle gärna vilja höra näringsministerns syn på exempelvis benchmarking gentemot andra staters regelförenklingsarbete såväl som på att ge Tillväxtverket i uppdrag att regelbundet inkomma med synpunkter på regelförenklingsarbetet. Jag tror att det hade varit efterfrågade åtgärder, och jag är övertygad om att ministern har en åsikt i frågan.

Fru talman! Jag tror att näringslivet och också riksdagen är betydligt mer angelägna om att se förslag snarare än att bara höra mina åsikter. Vi jobbar med förslagen, och när de är klara kommer vi att presentera dem såväl för näringslivet som för riksdagen. Detta bedömer jag kommer att ske i närtid.

Fru talman! Man kan naturligtvis alltid önska att man kunde hinna göra allt. Även om vi har stora resurser i Regeringskansliet är de begränsade, och när man väl sitter där med ansvaret får man prioritera. Och prioriteringen för regeringen har varit att rädda svenska företag och svenska jobb. Vi har gjort detta genom att presentera ett stort antal tilläggsbudgetar med stöd till det svenska näringslivet och svenska löntagare. Det kommer vi att fortsätta göra om det behövs.

Låt mig ta ett exempel på hur detta verkligen har ruckat på mycket. Vi har under den tid som jag har varit näringsminister jobbat intensivt med till exempel besöksnäringen för att ta fram en långsiktig besöksnäringsstrategi på tio år och för att stärka en redan ganska stark trend för den svenska besöksnäringen, som håller på att utvecklas till en basnäring med stor sysselsättning i vårt land.

Strategin var klar i mars, och tanken var att vi skulle fatta beslut om den under andra veckan i mars. Detta har vi inte gjort av ett mycket enkelt skäl: En pandemi slog till som fullständigt ändrade förutsättningarna för såväl besöksnäringen som för vårt land och vår jord. Det innebär inte att vi har släppt tanken att vi ska ha en besöksnäringsstrategi, men vi måste arbeta med det som händer under pandemin därför att den påverkar oerhört mycket.

Jag skulle säga så här: Det är klart att vi är överens om att vi behöver göra förändringar och förbättringar, men det är också viktigt att ta in verkligheten. Och verkligheten just nu är att det är pandemin och bekämpandet av den som är nummer ett.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.