Natura 2000 på norra Gotland

Herr talman! Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig om jag och regeringen

gör en samlad bedömning inför det eventuella utlysandet av nya stora Natura 2000 på norra Gotland, och vilka faktorer som i så fall ingår i den bedömningen,

gör en konsekvensanalys av vilka långsiktiga konsekvenser nya stora Natura 2000 på norra Gotland kan få för kalkbrytande företag, särskilt vad gäller tillstånd för täktverksamhet samt

gör en bedömning av hur det befintliga naturskyddet i området fungerat på medellång sikt och vilka lärdomar man kan dra av det.

På norra Gotland finns värdefulla naturområden med höga naturvärden som bidrar till turistnäringen, varav flera ingår i det europeiska nätverket Natura 2000. I januari 2014 gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag att lämna förslag till nya Natura 2000-områden och kompletteringar av redan föreslagna områden för att åtgärda de brister i nätverket Natura 2000 som framgår av EU-kommissionens utvärderingar samt eventuella andra nationellt identifierade brister i nätverket.

Uppdraget skulle redovisas till Naturvårdsverket och genomföras enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Länsstyrelsen i Gotlands län redovisade sin del av uppdraget till Naturvårdsverket i mars 2015. Efter Naturvårdsverkets genomgång och redovisning beslutade regeringen i augusti 2015 att föreslå nya områden och ändringar i befintliga områden på Gotland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För två av de områden som länsstyrelsen föreslog 2015 bedömde Naturvårdsverket att kompletterande utredning behövdes och att utredningen skulle omfatta riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar och Kallgatburg. Länsstyrelsen återkom i mars 2016 med förnyade förslag. Efter genomgång och bedömning föreslog Naturvårdsverket den 6 april 2017 områdena Hejnum hällar och Bälsalvret som nya Natura 2000-områden samt utökningar av de befintliga Natura 2000-områdena Bojsvätar och Hejnum Kallgate.

Länsstyrelsen hade även föreslagit området Forsvidar som ett nytt Natura 2000-område samt en utökning av det befintliga Natura 2000-området Filehajdar, men dessa områden ingår inte i Naturvårdsverkets förslag till regeringen. Naturvårdsverkets förslag från 6 april 2017 bereds i Regeringskansliet.

Förra året fördelade Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten totalt 72 miljoner kronor till Gotlands län för skydd och skötsel av värdefulla områden, friluftslivsinsatser samt åtgärder för havs- och vattenmiljön. Insatserna stärker det lokala näringslivet och skapar sysselsättning.

Herr talman! Tack, miljöministern, för svaret! Denna fråga har vi debatterat många gånger i riksdagen. Jag har kanske främst gjort det med näringsminister Mikael Damberg, men jag kan konstatera att den var uppe på dagordningen redan när Mona Sahlin var samhällsbyggnadsminister. Den har också behandlats när Lena Ek var miljöminister. Den har delvis behandlats när Åsa Romson var miljöminister, och nu ligger den på Karolina Skogs bord.

Detta är en lång process, men jag ska inte uppehålla mig vid och berätta historien en gång till utan snarare säga något om var vi står i dag. Innan Åsa Romson hade sin presskonferens i augusti 2015, då hon utlyste de nya stora områdena, hade man skickat tillbaka en del av förslaget från Länsstyrelsen i Gotlands län. Det handlade om ungefär 500 hektar och rörde Filehajdar.

Filehajdar är väldigt intressant, eftersom Sveriges största kalkbrytande företag har planer på att starta täktverksamhet där inom 10-15 år. Om man jämför förslaget då och nu ser man att det har justerats en del, men det finns fortfarande rum för kompromisser. Man kan hitta ett samspel mellan både näringslivsintressen och skydd av värdefull natur. För det ska sägas: Det här är skyddsvärda områden.

Jag tror att det runt Kallgate, som utgör ungefär 1 000 hektar av de totalt 1 500 hektar som Naturvårdsverket föreslår, finns goda skäl för skydd och även möjlighet till orientering, naturturism och många andra saker som kan ge arbetstillfällen långsiktigt. Man ska nog dock akta sig för att skjuta med den stora bössan i sin jakt att bara skydda så mycket areal som möjligt.

Låt oss ta Bojsvätar som exempel. Det är ett rikkärr, och man bör fundera på om det kan gå att återskapa någonstans i närheten och i så fall med vilka ekosystemtjänster som följd. Man kan titta på befintliga Natura 2000-områden i närheten. Det finns exempelvis ett Natura 2000-områden på Filehajdar redan i dag, vilket utlystes för att skydda nipsippan. Efter det har man lyckats flytta nipsippan och plantera den på andra ställen med en bättre ekologi och mångfald som följd, vilket är välkommet. Nu hotas nipsippan på Filehajdar snarare av rådjuren, och det är en annan utmaning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om man kan hitta ett sätt att inte utlysa till exempel Bojsvätar som Natura 2000-område kan man helt lugnt och säkert veta att cementindustrin kommer att finnas kvar. Men samtidigt som man gör det och åtar sig att göra en insats för att bevara rikkärren någonstans finns det för den här regeringen en möjlighet till en stor politisk vinst.

Från början innebar förslaget att man utlyser 500 hektar till Natura 2000. Om man utlyser Kallgate men utesluter Filehajdar och Bojsvätar får man utlysa mer än dubbelt så mycket. Det här är ett gyllene läge om man vill skydda mycket värdefull natur men samtidigt visa att man är pragmatisk och kan se värdet i att naturintressen och näringsintressen kan samspela.

Om man tittar på den stora bilden är det välkommet att vi på norra Gotland har ett företag med stor investeringspotential, som inte bara håller på med cement utan också vattenlagring och annat som ju är stora utmaningar för oss året om.

Herr talman! Jag finner anledning att säga några ord om hur arbetet att utse Natura 2000-nätverk går till. Jag gissar att ledamoten känner till att detta regleras i art- och habitatdirektivet. Det utgår från vetenskapliga kriterier, som specificeras i direktivet. De tar fasta på värden för ingående arter och livsmiljö.

Detta är vad som ligger till grund för länsstyrelsens arbete. Det är detta som granskas av Naturvårdsverket, som sedan ger förslag till regeringen. Arbetet är väldigt tydligt reglerat.

På Gotland finns många värdefulla områden, och det är viktigt att det finns många olika typer av områdesskydd. Jag är självklart väldigt stolt över att regeringen i augusti 2015 tog beslutet att till EU-kommissionen föreslå en utökning av området Bästeträsk. Denna utökning utgör ett viktigt komplement till Natura 2000-området.

Det är tydligt att detta europeiska nätverk av Natura 2000-områden inte är färdigutbyggt. Kommissionen är väldigt tydlig när det gäller detta, och det är även tydligt i de handlingsplaner som finns.

Detta var en av bakgrunderna till att regeringen i januari 2014 gav länsstyrelsen i uppdrag att lämna förslag på nya Natura 2000-mål. Det gjordes bland annat för att man skulle titta på hur områden hängde samman och hur de representerar naturen, inte minst den del av naturen där vi ser brister och habitatförluster. Uppdraget genomfördes självklart i enlighet med de vetenskapliga kriterierna och redovisades för Naturvårdsverket.

Vad gäller områdena på Gotland, som jag beskrev tidigare, har man funnit anledning att titta ännu närmare på vad som finns i området och vad som behöver skydd. Det ska bidra till förbättrad bevarandestatus för vissa arter och livsmiljö, som dock också ska vara omistliga för nätverket. Detta är en av anledningarna till att Naturvårdsverket inte har tagit med alla de områden som länsstyrelsen har fört fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kriterierna är alltså stränga. Arbetet går inte alls ut på att skydda så mycket som möjligt. Ett kriterium för Natura 2000, om man vill ingå i nätverket, är att området är omistligt.

Vi har även andra skyddsmetoder i Sverige. Det är inte självklart att bara för att något är skyddsvärt ska det ha Natura 2000-status. Det handlar om att göra ett nätverk. Jag kan därför dela ledamotens bild av att det inte finns något egenvärde i att skydda mycket för Natura 2000. Målet är att ha ett nätverk som hänger samman och som är ekologiskt representativt. Vad detta är bygger på vetenskapliga kriterier och inget annat.

Herr talman! Tack, ministern, för detta svar! Jag stämmer kanske inte in till hundra procent i beskrivningen att det helt och fullt är EU-kommissionen och art- och habitatdirektivet som är "boven i dramat". Det finns ganska stora skillnader mellan hur vi ser på Natura 2000 i unionens olika länder. I Tyskland finns exempel på att man bygger vindkraftverk i stor skala vid Natura 2000-områden. I Sverige är vi tveksamma till om man ens kan få göra myggbekämpning i Natura 2000-områden. Det finns alltså en viss skillnad.

Det har åtminstone tidigare sagts från regeringen att detta handlar om det som är ett tillägg till sådant som EU-kommissionen pekade ut som brister, det vill säga andra nationellt identifierade brister i nätverket. Detta är sådant som vi själva i någon mening är rådiga över. Det handlar inte om några fladdermöss eller tumlare utan om hur vi ser på den skog som finns på dessa platser. Vi funderar på om vi tycker att det är tajga eller om det är trädklädd betesmark. Man kan fundera på om det finns någon mark på Gotland som aldrig har betats. Jag tror att det är svårt att hitta sådana biotoper, snarare tvärtom.

Jag vill förresten säga att jag hade fel benämning i mitt första inlägg. Det är inte runt Kallgate som det är 1 000 hektar utan runt Hejnum hällar. De ligger nära varandra. Jag var kanske lite förvirrad förut.

När det gäller förslaget och den kommande regeringsprövningen hoppas jag att regeringen ändå tittar på de insatser som har gjorts i närområdet, till exempel för nipsippan, återställandet av våtmarker, gäddfabriken som har byggts, naturleder som privata finansiärer har tagit initiativ till och genomfört. Dessa leder är populära. Förhoppningsvis har man en helhetsbild när man funderar på vilket skydd som ska införas.

Jag tror också att man bör tänka ett steg längre. Natura 2000 är ett välmenande naturskydd. Det är ett bra nätverk. Det finns brister, men överlag är det ett fungerande nätverk. Det som är problematiskt är kanske inte just detta utan steg nummer två, det vill säga den separata process då man ska ansöka om täkttillstånd. Även om man inte utlyser Filehajdar, som är det ställe där man vill bryta kalksten, finns det en risk att man med liggande förslag får det svårt att få detta tillstånd, eftersom man måste kunna visa på nollpåverkan i stora områden runt omkring.

Bojsvätar är intressant eftersom det är ett rikkärr. Även om det kanske bara påverkas till någon liten procent, och även om detta rikkärr går att flytta och ha någon annanstans, går det kanske inte att visa på nollpåverkan. Då har man ändå satt stopp för denna brytning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är avancerad materia - det är jag den förste att erkänna - men jag hoppas att det kan räcka med att jag uppmanar regeringen att titta på hur förslagen blir. Detta gäller inte bara i det första skedet, utan det gäller också hur förslagen kan komma att påverka framtida täktverksamhet. Natura 2000 har en ganska stor skyddszon runt omkring sig, vilket kommer att påverka denna näring långsiktigt.

Herr talman! Även om jag inte är i närheten av den kunskap som Jesper Skalberg Karlsson verkar ha på detta område är det självklart trevligt att stå här och diskutera väldigt skyddsvärda områden.

Att skydda dessa områden har flera typer av värden. Natura 2000-redskapet handlar om naturvärden och ekologisk representation, men det finns även andra viktiga åtgärder som är en del av hela arbetet. Dessa handlar om tillgänglighet, friluftslivets tillgång till området och kopplingar till turism och annan upplevelsebaserad näring. I detta sammanhang finns ett brett arbete för att Gotland ska leva i alla dimensioner.

De specifika besluten, som ligger på regeringens bord, är under beredning, och jag hoppas att det finns respekt för att jag inte föregår denna genom att kommentera.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Detta är komplicerad materia. Det handlar inte bara om svåra namn på platserna, utan det är också avancerat i meningen att Natura 2000 inte är helt lättöverskådligt - detta är jag den förste att erkänna.

När det gäller den kommande regeringsprövningen hoppas jag ändå att regeringen kan titta på förslaget - inte bara på kort sikt utan även på hur de tidigare naturskydden har kunnat samverka och på hur vi kan få ett ändamålsenligt skydd för hela området.

Om man dessutom tittar på sysselsättningseffekter och annat ser man tydligt att det inte bara är de 300-400 jobben på Gotland som påverkas. Det gäller även jobb i hela landet i anslutande hamnar.

Man kan fundera på varifrån cement ska komma om inte från Gotland. Vi har hört exempel på att kalk har skeppats in från Kanada. Är detta riktigt resurseffektivt 2017? Man kan också fundera på vad vi ska använda i stället för cement.

Dessa frågor är jättestora. Vi talade om skog tidigare. Jag tror att vi kommer att bygga mer biobaserat och mer i trä i framtiden, men jag tror inte att vi har råd att sluta bygga med ett material och att tacka nej till det. Vi kommer nog att behöva bygga mer i alla material, och cement har ju vissa egenskaper som trä inte har.

Jag hoppas att regeringen kan titta på detta med en holistisk syn - att man kan titta med lite helikopterperspektiv - och fundera på såväl kort sikt som på medellång och lång sikt.

Detta är en viktig näring för Sverige. Det finns mycket att säga i denna fråga, och jag hoppas att miljöministern känner sig lite mer upplyst nu än tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, Jesper Skalberg Karlsson, för denna upplysande diskussion!

Den genomlysning gällande Natura 2000-områdena som regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att göra har föregåtts av gedigna inventeringar och samrådsprocesser. Huvuddelen av den prövning som vi gör på Regeringskansliet vilar - tack och lov - inte på att jag ska kunna uttala områdena eller i sak kunna detta. Det finns sakkunskap inbyggd i beslutsunderlaget, och det är detta som är basen för den beredning som vi gör i Regeringskansliet.

Överläggningen var härmed avslutad.