Nationell samling kring kreativa näringar

Fru talman! Luciano Astudillo har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta i syfte att skapa en nationell samling och samordning kring de kreativa näringarna i Sverige för att därigenom utveckla, effektivisera och främja tillväxten inom dessa branscher. Den 17 september förra året presenterade jag och kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth en gemensam handlingsplan för de kulturella och kreativa näringarna. Syftet med handlingsplanen är att skapa goda förutsättningar för entreprenörer och företagare inom detta breda fält. I handlingsplanen har vi lyft fram en rad åtgärder som vi bedömer som särskilt angelägna för företag som verkar inom kulturella och kreativa områden. Vi vill dessutom gärna se ett ökat utbyte mellan kultur och traditionellt näringsliv. Tillväxtverket, Vinnova och Tillväxtanalys, myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, ansvarar för genomförandet av handlingsplanen tillsammans med flera nationella kulturmyndigheter. Vi anser att det är viktigt att våra myndigheter samarbetar, eftersom det handlar om tvärsektoriella verksamheter där kultur och kreativitet behöver sammankopplas med entreprenörskap och företagande och vice versa. Vidare har regeringen i årets budgetproposition aviserat en satsning på de kreativa näringarna om 60 miljoner kronor under perioden 2010-2012. Tillsammans med de 13 miljoner kronor som tidigare avsatts för handlingsplanen blir det sammanlagt 73 miljoner som satsas på kreativa näringar under en fyraårsperiod. Det är en satsning som ska leda till att just utveckla, effektivisera och bidra till en hållbar tillväxt inom dessa branscher. Svaret är alltså att regeringen redan gör det som Luciano Astudillo efterfrågar.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka näringsministern för svaret. Sverige är ett kreativt land. Många människor lever på sin kreativitet, skaparkraft och talang. Det skapar både jobb och tillväxt, men det skapar också fantastiska upplevelser för oss som får möjlighet att avnjuta dessa skapelser. Handlingsplanen är en naturlig fortsättning på det som gjorts under lång tid för att stötta de kreativa branscherna i Sverige. Det finns ett inslag där som jag är beredd att ge mitt stöd fullt ut. Handlingsplanen kan också vara en plattform att samlas och samverka kring. Men det jag och många med mig efterlyser är nästa steg, inte den naturliga följden av det vi har gjort under många år tidigare med KK-stiftelsens stöd. Vad är nästa språng för att verkligen ta till vara den enorma kreativitet som finns i vårt land, alla de kreativa, skapande och talangfulla människor vi har i Sverige? Det jag inte ser i handlingsplanen är de breda investeringarna och satsningarna för att stötta olika branscher. Dataspelsbranschen är i dag oerhört framgångsrik i Sverige. De spel som produceras i vårt land skulle i filmbranschen beskrivas som Hollywoodfilmer. Vi har enormt många modeskapare. Det har vi diskuterat flera gånger, Maud Olofsson. Detta gäller också musikbranschen. Trots det som hänt med teknikutveckling och digitalisering finns det ändå enormt många musiker som skulle kunna ge oss ett nytt musikunder, som det vi upplevde på 90-talet. Här finns enormt mycket att göra. Jag ser inte i handlingsplanen de breda satsningarna och investeringarna för att möta möjligheten att göra Sverige till ett mer kreativt land. Ta skolan och forskningen till exempel! Ta exportstödet och medverkan på olika mässor ute i världen! Ta också den aktiva näringspolitiken branschvis på de här områdena! Runt om i världen, också i våra nordiska grannländer, ser vi hur initiativ tas för att på det nationella planet följa upp allt det som görs av många duktiga företagare, kreatörer och skapare samt de regionala politiker och myndigheter som också jobbar med att lyfta de här branscherna. Jag efterlyser det nationella initiativet. Vad ska vara drivkraften som ska hålla ihop allt detta? Planen i all ära - flera av initiativen där är bra. Möjligheten till samverkan finns möjligtvis. Men det som inte finns är detta: Hit ska vi, här är visionen och här är de breda satsningarna för att göra Sverige mer kreativt!

Fru talman! Jag beklagar om Luciano Astudillo inte har läst planen. Det är precis detta som står i planen. Nästa steg är att försöka samla de aktörer på nationell nivå som jobbar med detta. Vi har gett uppdrag till de myndigheter som i det här fallet är direkt ansvariga. Många av våra myndigheter har jobbat med ett mer traditionellt näringsliv. Man har inte sett de kreativa näringarna som den tillväxtpotential de är. Jag har till exempel gett ett särskilt uppdrag till Almi. Inom den organisationen måste man få bättre kunskap. Jag vet att många av de företagare som har vänt sig till våra myndigheter och annat inte har fått tillräckligt med hjälp för att det inte finns tillräcklig kunskap. 73 miljoner kronor är satsade på detta. Det är en kraftfull satsning på dessa delar. Men det är inte bara det. Det handlar i grunden också om de generella företagsvillkoren. Det är klart att när vi har sänkt arbetsgivaravgifter, egenavgifter och annat spelar det roll också för den här näringsgrenen och de här näringarna. Det är oftast småföretagare med ganska små marginaler. Kan man minska kostnaderna för dem ökar deras möjligheter att verka och satsa. Jag vill hamna i ett läge där kreativa människor ser att företagsformen är ett bra sätt att ta sig fram och skapa sysselsättning och bra företag. Vi jobbar inte bara nationellt utan också nordiskt. Inom det pågående nordiska arbetet är vi mycket aktiva från svensk sida. Att inte bara se det som en nationell fråga är också ett sätt att lyfta detta. Även på EU-nivå och inom OECD jobbar vi med de här delarna. Det är alltså en kraftfull satsning som regeringen gör. Jag tycker att det är viktigt. Jag skulle också vilja anlägga ett ungdomsperspektiv på detta. Vi vet att många ungdomar finns inom de kreativa näringarna. Det är verkligen en fråga om generationer. Generationen som snabbt fick tillträde till Internet, datakunskap och annat har en helt annan syn på nya affärsmöjligheter och nya innovationer än vad min generation har. Därför satsar vi också på ungas innovationer som ett särskilt program. Jag vill lyfta fram detta speciellt. Jag tror att Sverige har otroligt mycket att vinna på om alla dessa människor ser affärsmöjligheter i de här sakerna. Jag pratade med ett företag från Umeå, som jag brukar nämna ibland, som säljer trumljud. Det är ett företag i Röbäck som är väldigt framgångsrikt och som nu vidgar sin marknad. Jag träffade en av ägarna för ett litet tag sedan och frågade hur det gick. Det gick jättebra och de utökade sin verksamhet, men de hade ett problem. Det var kompetenstillförseln i företaget. Umeå kommuns socialdemokratiska ledning hade sagt att man skulle stänga replokalen i Umeå. Det var den största rekryteringsbasen för personal till det här företaget. Där tror jag också att vi måste fundera över, och det gäller många kommuner, hur kompetensutvecklingen sker. Det kanske inte är via utbildning på olika sätt utan det kan vara just replokalerna som är det viktiga. Jag tror att vi måste tänka nytt. Jag har verkligen försökt att engagera mig kraftfullt för att lyfta de här delarna. När vi nu diskuterar så mycket fordonsföretag och annat måste vi också klara av att diskutera just de här sakerna för att vidga vårt näringsliv och öka jobbtillväxten.

Fru talman! Först har jag en vädjan till Maud Olofsson som står här i kammaren och påstår att jag inte har läst planen. Det tycker jag är på gränsen till att förolämpa en riksdagsledamot. Vi har haft debatt till exempel om kapitalförsörjningen för den här typen av företag. Jag pekar just på en del av de problem som Maud Olofsson också senare tar tag i genom att ge Almi ett särskilt uppdrag för kulturskapande. Det är klart att kulturskaparna, de kreativa näringarna, har speciella behov. Modebranschen till exempel med sina höst- och vårkollektioner har inte samma struktur som annat näringsliv. Det är klart att det är väldigt bra att man i den här planen tar upp hur kapitalförsörjningen till de här företagen går. Det är också bra med en generell småföretagarpolitik. Inte minst kompetensförsörjningsfrågan är viktig. Det har vi pratat om många gånger så det är inte det. Men fortfarande saknar jag den breda ansatsen. Ta dataspelsbranschen. Jag besökte Massive i höstas, ett av våra stora företag som jobbar med dataspel. De har hundra anställda i Malmö och ingår i en koncern som är global. De producerar som sagt fantastiska dataspel. Vd för företaget efterlyste industrinära forskning. Vad menar han då? Han menar att den teknik och den kunskap som uppnås när man utvecklar framtidens dataspel är sådant som också kan erbjuda enorm samhällsnytta. Ta till exempel spel som har någon form av artificiell intelligens, som lär sig själva. Man utmanas alltså på något sätt av dataspelet som under spelets gång lär sig av sin motståndare och därmed blir svårare och svårare. Det finns enorma möjligheter att utveckla den kunskapen när det gäller skolan och utbildningssektorn. Likadant är det när det handlar om att översätta rörelse i rummet till rörelse i tekniken. Det ger enorma möjligheter för rehabiliteringssektorn. Det finns mycket mer av breda satsningar som skulle ha kunnat göras för att stödja dataspelsföretagen med industrinära forskning. När det gäller mode sade Stefan Persson, en inte helt obekant person, största ägaren i Hennes & Mauritz, i Dagens Industri i höstas att ingen utomlands känner till det svenska modeundret. Det är klart att jag har mött många av de här kreativa människorna som ägnar ett liv åt att skapa ett eget märke, en design. De är oerhört kreativa. De har gått bra utbildningar som vi har här, men de behöver också stöd för att komma ut i världen. Det pekar Stefan på i sin intervju. De breda satsningarna på export finns inte. De här unga skaparna behöver komma ut på en världsmarknad från första dagen. Det är inte som att öppna en butik där man säljer inom de närmaste kvarteren. Det är klart att här finns mycket kvar att göra. Ta musikbranschen som gavs väldigt lite resurser på 90-talet. Att aktivt stötta musikskaparna att finnas där musikmässorna hölls, att dela ut det exportpris som Leif Pagrotsky startade var små insatser som innebar att vi kom ut i världen med musik. Det gör man än i dag. Men digitalisering och teknikutveckling gör det mycket svårare för många av de små skaparna. Där borde en aktiv näringspolitik också finnas med för att stötta. Jag tycker att mycket av det Maud till sist gjorde under sin mandatperiod var bra, men otillräckligt.

Fru talman! När jag undrar om Luciano Astudillo har läst planen beror det på att Luciano Astudillo säger att det inte händer någonting. Det är ju inte sant. Det händer väldigt mycket på väldigt många områden, både nationellt, nordiskt, i EU-sammanhang och när det gäller OECD. Jag uppskattar mycket det engagemang som Luciano Astudillo har i de här frågorna. Jag tror att det är äkta och viktigt för Luciano Astudillo. Det är inte det jag ifrågasätter, men det är också viktigt, tror jag, att man när man ser saker och ting hända också kan säga att det är bra. Jag ska ta några exempel. Jag har nämnt Almi där vi har gett ett nytt uppdrag, nya ägardirektiv till Almi att öka kunskapen kring det här och förbättra finansieringen. Innovationsbron har fått ett liknande uppdrag där vi säger att man ska öka inflödet av kommersialiserbara innovationer inom den kulturella sektorn och de kreativa näringarna. Det är också ett sätt att använda de instrument och verktyg som vi har till att även omfatta dessa. Tillväxtverket har ju en Internetbaserad branschguide som heter Företagsguiden. Den kommer att heta verksamt.se. Där finns också särskild information för de kulturella och kreativa näringarna. Tillväxtverket kommer också att ha i sitt uppdrag att främja entreprenörskap på universitet och högskolor och ska ta fram ett pilotprojekt som uppmärksammar de konstnärliga utbildningarna. Det är också ett sätt att öka dessa. Där ser man också att universitet och högskolor blir ännu mer aktiva på det här området. Designhögskolan i Umeå är ett jättebra exempel där man verkligen fokuserar på de här delarna. Kreanord är det nordiska arbetet kring den kreativa ekonomin och här finns ett nordiskt dataspelsprogram. Men det är klart att alla företag inte finns med här. Jag tror att vi med de instrument som vi har - forskning, innovation, innovationsbroar och alla de här verktygen - måste öka insatserna för att de här näringarna också ska se det som tillgångar, så att det inte bara blir de traditionella näringarna som omfattas av detta. Min ambition som näringsminister innebär att de signaler som jag ger till de här myndigheterna är att de måste vidga sin syn: Ni måste se tjänsteföretag, ni måste se de kreativa näringarna och ni måste se att de är en tillväxtpotential! Vi kan inte bygga upp nya myndigheter hela tiden för olika saker, utan vi måste få våra myndigheter att verkligen ägna sig åt det som både hör till vår historia och det vi är duktiga på och att titta på det nya och framtiden. Sedan är det ju så att vi i vår regionala tillväxtpolitik har olika program som vi jobbar med. Där finns de kreativa näringarna också med som en aktiv del. Det finns miljarder kronor inom det här området. Det är självklart att det regionalt pågår ett antal projekt, ganska många, som är väldigt viktiga. Dem försöker vi också att stimulera. I det här programmet pratar vi också om en funktion som vi kallar för designmäkleri. Det vi ser är att många små företag har väldigt många produkter och är duktiga på sin produktutveckling, men de är inte lika duktiga på försäljning. Jag tror att vi måste hitta former för de här små företagen att dels komma till det mer traditionella näringslivet och sälja sina tjänster, dels kunna genomföra gemensamma designuppdrag där de här småföretagen verkligen kan få möjligheter att sälja. Umeå flygplats, som precis har byggts om, har haft en sådan funktion. Det har också gjort att väldigt många små företag faktiskt har kunnat leverera sina soffor, sina glasväggar, sina textilier och annat. Jag tror att det är mycket viktigt att se att vi har väldigt många små företag som behöver hjälp med att komma till marknaden. Det gäller mode, det gäller design och mycket av detta. Det återstår mycket att göra men det här är ett bra steg på vägen för att verkligen lyfta fram de här frågorna.

Fru talman! Jag förstår att Maud Olofsson har varit oerhört pressad under den senaste tiden av många olika skäl. Jag konstaterade i mitt första inlägg att det inte finns anledning för Maud att vara dryg, som hon var när hon påstod att jag inte har läst programmet. Vi har debatterat och samtalat om denna fråga i snart fyra år. Vi har diskuterat dataspelsbranschen, modebranschen, design, musikbranschen och de små företagens villkor. Engagemanget och idéerna har funnits där. Jag har lyft upp de goda exemplen runt utbildningar, inte minst på högskolorna, till exempel Kreatör plus. Vi vet att bara för att du är en duktig kreatör behöver du inte vara en bra entreprenör. Den typen av utbildningar är oerhört viktiga för att klara sig själv, att kunna flyga med egna vingar, att kunna leva på den talang man är duktig på. Jag efterlyser - och det saknas i programmet - den nationella samlingen, att precis som finländarna starta Creative Industries Finland, eller som i Österrike, eller som britterna med Cool Britannia som sedan följdes upp med Creative Britain, att på riktigt, på allvar, tro på branschen. Fler ska kunna leva på sin talang och kreativitet. Det är bra initiativ som saknas. Det har jag sagt till Maud Olofsson flera gånger. Det ska vara en naturlig följd av det som gjorts tidigare. Men nästa steg har inte blivit de breda satsningarna och investeringarna så att Sverige kan bli ett mer kreativt land där fler kan leva på sin talang, inte minst unga människor.

Fru talman! Jag har i mitt svar försökt att beskriva alla de saker som händer på området. Det är vad Luciano Astudillo borde se. Vad han efterfrågar gör regeringen redan. Det är viktigt att i ett sådant här svar se att det man vill och efterfrågar kan regeringen göra även om regeringen är av en annan färg. Luciano Astudillo och jag är överens om att det är viktigt att se näringarna, inte minst i ljuset av den diskussion vi har haft om bland annat fordonsindustrin. Vi måste klara av att se att det måste växa fram nya näringar som ger nya jobb. Jag har försökt beskriva sådant i dessa sammanhang. Det här är ett sådant område. Jag skulle vilja ägna några ord åt skolan. Vi jobbar med en satsning på entreprenörskap i skolan. Det spelar en roll för dessa näringar. Om vi får våra ungdomar att behålla sin kreativitet och skaparkraft kommer också mycket att utvecklas som näringar framöver. Många av våra ungdomar kommer att välja företagen som form. Jag tror mycket på detta. Det är nästan omöjligt att se alla möjligheter som finns inom musik, film, mode, konst och design. Det finns otroligt mycket att göra. Det här är en bra plattform. Det är första gången vi samordnar våra insatser på det sätt som Luciano Astudillo efterfrågar. Det är första gången vi gör det med hjälp av ett brett anslag gentemot myndigheter. Vi jobbar med både generell företagspolitik och speciella satsningar. Vi tvingar våra myndigheter och organisationer att också jobba med denna sektor. Det är första gången som detta händer. Det är därför jag är både stolt och nöjd - som socialdemokrater brukar säga - över att allt detta händer när jag är näringsminister. Jag hoppas att också Luciano Astudillo uppskattar detta.