Herr talman! Tobias Andersson har frågat mig om jag och regeringen avser att agera för att säkerställa rättssäker myndighetsutövning.

Sverige placerar sig högt i internationella jämförelser när det gäller allmänhetens förtroende för offentliga institutioner. Till exempel visar en undersökning som genomförts i 30 av OECD:s medlemsländer att drygt 40 procent av de tillfrågade har hög eller mycket hög tillit till den statliga förvaltningen i Sverige. Tilliten har ökat något de senaste fem åren.

Det är viktigt att arbetet med att främja en god förvaltningskultur kontinuerligt drivs av regeringen och myndigheterna. Exempelvis erbjuder nu Statskontoret, i enlighet med regeringsuppdrag, en introduktionsutbildning för statligt anställda som bland annat inkluderar de grundläggande rättsprinciper och regelverk som gäller i statsförvaltningen.

Hållpunkterna och de vägledande principerna för regeringens skattepolitik är tydliga. Medborgarna och företagen ska ha ett högt förtroende för skattesystemet. Skatter ska tas ut på ett rättssäkert och förutsägbart sätt. I vissa fall är skattelagstiftningen inte enkel att tolka och tillämpa, men Skatteverket måste likväl ta ställning och fatta beslut om beskattning.

Skatteverkets beslut kan överklagas och prövas av domstol. Det finns även möjlighet att under vissa förutsättningar ansöka om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden.

I höstas utsåg regeringen ett nytt allmänt ombud vid Skatteverket, som tillträdde sin tjänst i februari i år. Det allmänna ombudets funktion är bland annat att stärka rättssäkerheten.

Allmänhetens och företagens förtroende för Skatteverket är viktigt eftersom det påverkar viljan att göra rätt för sig och efterlevnaden av regelverken. När regeringen följer upp och utvärderar Skatteverkets resultat är därför allmänhetens förtroende en indikator. I Företagarnas myndighetsrankning 2025, som presenterades nu i januari, får Skatteverket högst betyg när det kommer till service, bemötande och förtroende.

Att skapa förutsättningar för fortsatt högt förtroende för myndigheter och stärka rättssäkerheten kommer även framåt att vara prioriterat för regeringen.

Herr talman! Jag tackar finansministern för svaret.

Sverige har som bekant en stolt historia av framgångsrika innovationer, företag och entreprenörer. Över hela jorden känner man till svenska företag, produkter och varumärken.

Finansministern nämner i sitt svar det internationellt sett höga förtroende som den svenska allmänheten har för våra offentliga institutioner. Jag instämmer. Det har också utgjort en konkurrensfördel för Sverige att ha just dessa stabila institutioner, den rättssäkerhet som präglat oss och den förutsägbara lagtillämpningen.

Det jag räds är att det förtroendet bland såväl medborgare som företag riskerar att urholkas. Allt oftare träffar jag väljare som upplever att svenska myndigheter lever ett eget liv, som om de vore oberoende av de beslut som tas i denna kammare. De beskriver en känsla av att de på valdagen gav politiken ett mandat som sedan inte lyser igenom i myndighetsutövningen. Kanske är det för att den svenska statsförvaltningen lämnar en del att önska rörande den hastighet med vilken politisk förändring kan åstadkommas. Kanske är det för att den politiska förändringen urvattnas av vissa myndigheter vid den faktiska tillämpningen. Kanske är det för att ren och skär aktivism motverkar den politiska viljan.

Oavsett vilket, herr talman, riskerar resultatet att bli detsamma: ett ökat misstänkliggörande av offentliga institutioner och ett avtagande förtroende för desamma. Det är allvarligt av många skäl, men kopplat till temat för denna interpellation är det allvarligt eftersom företag, åtminstone inom vissa sektorer, är enkla att flytta på. Om de väljer att lämna Sverige går vi miste om investeringar, arbetstillfällen och tillväxt.

Det är en sak om väljarna ger oss politiker ett mandat att ändra en lag på ett sätt som något företag sedan blir missnöjt över. Då har vi åtminstone väljarna i ryggen. Det är en helt annan sak när myndigheter väljer att inte blint följa lagen utan i stället utifrån eget tycke tillämpa den tvivelsamt eller medvetet göra avsteg från lagens intentioner för att driva på för förändring av lagen.

Det sistnämnda har vi nu i snart ett år vetat är fallet hos Skatteverket. Aftonbladet kunde avslöja att de i interna policydokument uttryckligen beskrev att de i sin myndighetsutövning skulle angripa helt laglig verksamhet med ambitionen att driva opinion för lagändringar – ett projekt från myndigheten som bland annat mynnat ut i det något absurda läget att en annan myndighet, Kronofogden, nu processar mot Skatteverket för att en entreprenör ska få tillbaka de medel som domstol bedömt att Skatteverket hållit emot honom.

Vi ser hur företag tvingas driva rättsprocesser mot Skatteverket för att erhålla sina egna offentliga handlingar trots att motsvarande handlingar lämnats ut i andra fall. Som grädde på moset pågår ett flertal förundersökningar mot såväl personer i ledande ställning på myndigheten som myndigheten själv.

Det lämpar sig inte att i denna kammare yttra sig i detalj om dessa rättsprocesser, pågående eller avslutade, men det går att konstatera att de sannolikt påverkar förtroendet för myndigheten negativt.

Herr talman! Denna interpellation lämnade jag in i november förra året. Nu när vi debatterar den i februari är frågan fortfarande aktuell, även om vissa åtgärder har vidtagits. En rekrytering till ny generaldirektör för Skatteverket har påbörjats, en lagrådsremiss för utökat tjänstemannaansvar har presenterats av regeringen och vi har underlättat avstängningen av statsanställda från deras anställningar.

Frågan blir därför om ministern bedömer att detta är tillräckligt för att Skatteverket även i framtiden ska åtnjuta högt förtroende.

Herr talman! Jag tackar Tobias Andersson för den här frågan.

Jag är väldigt glad att våra fyra samarbetspartier inte bara har fokus på att lösa väldigt stora samhällsproblem här och nu – för det har vi verkligen, och det gör vi – utan också har siktet framåt både 1, 5, 15 och 25 år. Hur gör vi Sverige ännu bättre åren framöver? Vi vet att det inte sker av sig självt.

Vi kan backa tillbaka – det brukar jag göra här i kammaren. Min mormor och farmor föddes i en tid när Sverige var väldigt fattigt. Sverige gjorde sedan en resa i att bli det rika och starka land som det ändå är. Den resan skedde inte heller av sig själv. Det var ett aktivt arbete från och samarbete mellan politiken, fackförbunden, entreprenörer, företag, industri, civilsamhället och många andra som gjorde Sverige starkt.

Som Tobias Andersson är inne på är tilliten här en otroligt viktig del, både i den svenska andan och i uppbyggnaden av Sverige – att vi har tillit, litar på varandra och har förtroende för myndigheter.

Låt mig också ta upp en sak där jag kanske inte riktigt håller med Tobias Andersson. Det kan ändå vara intressant i den här debatten. Jag tycker inte att Sverige har väldigt få konkurrensfördelar, och det tycker jag är ganska viktigt att lyfta fram. Vi har väldigt många konkurrensfördelar. Men de måste bli fler, och vi måste fortsätta jobba på dem.

Sverige är ett av de mest innovativa länderna i EU med hög sysselsättningsgrad och hög produktivitet. Trots att Sverige har drygt tio och en halv miljon människor som bor här har landet en stor ekonomi med många starka företag, som Tobias Andersson lyfte fram. Men det här kan vi inte ta för givet, utan vi måste hela tiden arbeta med frågorna.

Frågan om tillit och förtroende för myndigheter är otroligt viktig. Sverige sticker ändå ut med att myndigheterna åtnjuter starkt förtroende, men det måste vi hela tiden arbeta med för att det ska fortsätta att vara så. Jag instämmer i bilden av att detta är en viktig fråga för svenska företag så att jobben ska stanna här.

Att vi nu befinner oss i en turbulent geopolitisk och geoekonomisk miljö gör att Sverige än mer måste vässa alla fördelar så att företagen blir ännu starkare, och vi måste ta tag i problemen. Det kan handla om myndighetsutövning som medborgarna och företagen inte alls uppfattar är förutsägbar eller förståelig, om mer konkurrenskraftiga skatter samt om regelförenklingar och trygghet.

En viktig fråga för många svenska företag just nu är att Sverige ska bli tryggare, det vill säga hantera kriminaliteten och vad den för med sig i form av rädsla för snedvriden konkurrens och infiltration. Vi har mycket att jobba med, och det gör vi i våra fyra partier, vilket jag tycker är bra.

Med detta sagt har jag ansvar för flera viktiga myndigheter, och jag jobbar nära dem. Vi för hela tiden en dialog och samtal med myndigheterna så att deras arbete ska karaktäriseras av att öka, inte minska, förtroendet hos medborgarna.

Herr talman! Jag tackar på nytt för svaret från finansministern.

Jag instämmer naturligtvis i bilden av att Sverige har haft och har flertalet konkurrensfördelar. En av de tydligaste har naturligtvis varit de låga elpriserna och det stabila energisystemet, som har skapat förutsättningar för duktiga svenskar att förverkliga sina idéer och skala upp sina bolag. De har kunnat göra det utifrån en lagtillämpning som har varit förutsägbar. De har kunnat räkna med att staten och de olika offentliga institutionerna är att lita på med låg grad av korruption och annat som saknas i länder med lika duktiga invånare men med ett mer osäkert läge att driva sitt företag i.

Det är sant som ministern har varit inne på att Skatteverket – om vi väljer att landa just i den myndigheten – har ett högt förtroende. Samtidigt skiljer sig det förtroendet åt mellan branscher. Är det någon situation där myndigheten har varit på tapeten med långa, utdragna och mångfaldiga rättsprocesser är det mot den svenska riskkapitalbranschen, och den har sannolikt inte samma förtroende för myndigheten som många andra företag har.

Låt mig gå vidare på temat konkurrensfördelar. Faktum är att Sverige är och förblir en hubb för riskkapital från framgångsrika svenskar, med möjlighet att investera i andras idéer och projekt, och även från internationella och institutionella investerare från hela världen. De tycker att den svenska eller nordiska marknaden är intressant, och de har valt att placera kapital i Sverige. Det i sin tur har skapat en förutsättning för alla de företag som har högt förtroende för Skatteverket att bedriva sin verksamhet.

Om riskkapitalisterna väljer att lämna landet på grund av att de inte litar på Skatteverket eller att det blir långa utdragna rättsprocesser med rädsla för att behöva intjäna kapital någon annanstans i världen för att ha råd att betala skatten till Skatteverket om Skatteverket vinner tvisten mot bolaget eller individen, försvinner kapital ut ur Sverige. Då försämras förutsättningarna för övriga företag i Sverige att erhålla kapital för att förverkliga sina drömmar och tankar.

De företag som har ett högt förtroende för Skatteverket ser inte det som Skatteverkets fel att kapitalet dräneras, men så blir kontentan. Det blir i förlängningen vad som sker. Vi vet att många har lämnat landet, och vi vet att fler planerar att göra det, trots att vi från politikens sida har försökt att reda ut oklarheter i lagstiftningen. Vi har förstärkt olika utredningar för att titta på specifika frågor, inte minst carried interest. Olika riskkapitalister upplever att de inte vet var myndigheten kommer att landa. Det finns andra branscher som upplever motsvarande aktivism, eller vad vi väljer för begrepp, inte minst kopplat till tobaks- och nikotinindustrin. De upplever att Skatteverket regelbundet angriper dem.

Det här är ett bekymmer för kanske ett fåtal men som på det stora hela skapar följdeffekter för hela det svenska näringslivet med stora risker som följd. I nuläget driver dessutom myndigheten en process mot en av de mest framgångsrika svenska entreprenörerna som lämnade Sverige redan på 80-talet och som sedan har byggt upp en mångmiljardförmögenhet runt om i hela världen. Han hade gärna investerat i Sverige, men han uttrycker nu att han väljer att göra det i andra länder eftersom Skatteverket driver en process mot honom för pengar som har tjänats in runt om i hela världen men inte här.

Min ambition från näringsutskottets sida och det arbete jag gör är att vi borde locka hem framgångsrika svenskar, och vi borde säkerställa att de framgångsrika svenskarna som i dag funderar på att lämna Sverige stannar kvar här. I den frågan blir Skatteverket centralt.

Upplever ministern att det finns mer politiken kan göra för att lugna dem som funderar på att lämna landet eller locka hem dem som redan har lämnat landet?

Herr talman! Jag tackar återigen för frågan.

Sverige har en hel del komparativa fördelar med många styrkor som gör oss starkare i förhållande till många andra länder. Precis som jag har nämnt tidigare handlar det om tillit och förtroende för myndigheter. På många ställen runt om i världen är både tilliten till skattesystem och skattemyndigheter låg. Så ser det inte ut här, och det är bra. Men det kan vi aldrig ta för givet, utan vi måste hela tiden arbeta för detta.

I grund och botten handlar det om tillit, legitimitet och förutsägbarhet. Ju stabilare spelregler, att man vet vad som gäller, desto tryggare är det för riskkapital och annat kapital att dras hit till Sverige.

Jag tror faktiskt att det finns större möjligheter nu än för bara några år sedan. Låt oss titta västerut. Det finns mycket som är bra för företag i USA, men det finns mycket som är bra för företag i Sverige.

Ordet oförutsägbarhet har jag inte använt så mycket tidigare, men när Donald Trump klev in på arenan i början av förra året blev det så tydligt. Det är dåligt med osäkerhet, men oförutsägbarhet, det vill säga att man inte alls vet åt vilket håll saker och ting tar vägen, är det värsta.

Man kan säga mycket om svensk statsförvaltning och svensk politik, men den är inte helt oförutsägbar. Alla åtta partier har något slags riktning. Vi vill ha ett rikare och mer framgångsrikt Sverige som kan bära framtidens välfärd, rättsväsendet och utmaningar för försvaret. Våra fyra partier som samarbetar nu har en tydlig linje, nämligen att både underlätta för företagande, vilket vi gör steg för steg i fråga om beskattning och regelförenklingar, och skapa tryggare, säkrare och mer förutsägbara system. Där finns det alltid något att arbeta med. Jag gör det med alla myndigheter jag har ansvar för – det är en helt central utgångspunkt.

Herr talman! Förrförra året gick Riksbankens ekonomipris till forskning om institutioners betydelse för välstånd. Sverige har starka institutioner vad gäller myndigheter, arbetsmarknadens parter och så vidare. Det ska vi fortsätta att ha. Jag instämmer i att mer behöver göras vad gäller regelförenklingar, skatter, tillit och förtroende för myndigheter för att ännu mer av kapitalet ska komma till Sverige och arbeta här.

Herr talman! Jag tackar på nytt för svaret.

Jag instämmer i värdet av starka institutioner, men min poäng är att dessa starka institutioner också måste förstå sin roll i hierarkin. Vi politiker fattar beslut som de ska följa, inte som de ska tolka helt fritt med andra intentioner än den politiska viljans syfte med dessa spelregler. Det är väl där någonstans konflikten uppstår.

Skatteverkets specialgrupp AISS har uttryckligen sagt att man ska försöka sätta dit personer som ägnar sig åt en laglig skatteplanering, inte de som fifflar eller begår brott utan de som av olika skäl väljer att ha ett upplägg där de utifrån lagens ramar minskar sin skatt. Som privatperson kan man ha förståelse för det, inte minst när man ibland har åsikter om vart skatten tar vägen. Men om man inte behöver betala mer skatt väljer kanske inte ens en kommunist själv att göra det. Jag tror till exempel att Vänsterpartiet ska sänka sin partiskatt nu.

Det är det här som jag vänder mig emot. Nu har man justerat dessa skrivningar lite. Men det har ändå varit ett policydokument där myndighetens tjänstemän tillsammans med kommunikationsavdelningen har arbetat aktivt för att påverka så att nya beslut ska tas i denna kammare som myndigheten tycker vore bättre, inte för att följa besluten som tagits i denna kammare. Det vänder jag mig emot.

Jag skulle vilja höra om ministern vet om det arbetet pågår eller om man har lyckats sätta stopp för det.

Myndigheten har i uppdrag att finansiera välfärden. Det kan vara så att myndigheten, utifrån den skrivningen, upplever att det är deras jobb att hitta lite extra skatt även där lagen inte ger stöd för det. Finns det skäl att se över även det uppdraget?

Min sista fråga är: Tycker ministern att det är rimligt i allmänhet att generaldirektörer är kvar i tjänsten om de utreds för brott?

Herr talman! Jag vill återigen tacka för den här diskussionen och debatten. Bara att vi debatterar och diskuterar detta i dag är bra. Det lyfter upp frågan, och det kommer ut i statsförvaltningen på olika sätt.

Min grundinställning är att det är många fantastiska människor som jobbar i statsförvaltningen. Men precis som Tobias Andersson säger kan man ibland se på lagstiftning och förarbeten på lite olika sätt. Det får vi självklart ha en diskussion om. Ibland är det kanske lagarna som ska ändras, och vi får ta på oss ansvaret för hur lagsstiftningen ser ut, så att den också blir förutsägbar och enkel att förstå.

Min fortsatta inställning är att myndigheterna, som jag och regeringen har ansvar för, hela tiden ska förbättra sitt arbete och jobba med förtroendeskapande gentemot befolkningen, medborgarna och företagen, små som stora. Så är också fallet. Vi är såklart tydliga med detta när vi möts i olika typer av dialoger. Det styrs också av ett regleringsbrev.

Slutligen: Det är fredag och snart helg, och jag tänker nämna några positiva saker. I drygt tre år nu har vi haft ansvaret för att sätta Sverige på rätt kurs. När det gäller just företagen och företagens möjligheter att växa och anställa kan jag berätta för lyssnarna och tittarna att vi har ändrat 3:12-reglerna, så att över 60 000 företag nu får sänkt skatt. Framför allt får de en betydligt mindre administrativ börda.

Vi har också tagit bort kvittotvånget. Det låter som en liten sak, men det är en jättestor sak. Man behöver inte längre spara fysiska kvitton. Kvittotvånget innebar kostnader för företagen på sammantaget flera miljarder.

För bara någon vecka sedan tog jag emot den stora utredningen om FoU-avdrag. Vi vill förbättra det just för att högkvalificerade yrken, industrier, företag och tjänster ska finnas här och komma hit i ännu större utsträckning.

Steg för steg gör vi Sverige bättre, så att fler jobb skapas här och så att Sverige blir rikare i framtiden än i dag.

Trevlig helg!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.