Möjligheten att bli soldat

Fru talman! Lotta Olsson har frågat mig vad jag avser att göra för att fler ungdomar ska beredas möjlighet att söka en militär utbildning.

Den 2 mars 2017 beslutade regeringen att återinföra mönstring och grundutbildning med värnplikt med stöd av lagen om totalförsvarsplikt. Beslutet innebär bland annat att all grundutbildning som påbörjas från och med den 1 januari 2018 kommer att ske med värnplikt. Personalförsörjningen ska så långt som möjligt bygga på den enskildes intresse, motivation och vilja.

Att arbeta konkret för att stärka intresset för grundutbildning med värnplikt är även fortsättningsvis avgörande för att fler ska söka sig till Försvarsmakten, här är också jämställdhet en viktig del.

Att stärka krigsförbandens krigsduglighet utgör grunden för regeringens överväganden rörande Försvarsmaktens personalförsörjning.

Försvarsmakten har i uppdrag att, inom given ekonomisk ram, planera för att genomföra grundutbildning med värnplikt för minst 4 000 personer per år 2018 och 2019. Försvarsmakten ska i samband med budgetunderlaget för 2019 redovisa ett förslag som möjliggör att 5 000 personer kan genomgå grundutbildning med värnplikt år 2020 inom den beräknade anslagsramen för 2020.

Samtidigt fortsätter Regeringskansliet att bereda förslag om att förstärka intresset att genomföra grundutbildning med värnplikt och att stärka den enskildes intresse, motivation och vilja. Utbildningsvolymerna är förhållandevis låga jämfört med hur många som visar intresse för att genomföra grundutbildning med värnplikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Försvarsmakten och Totalförsvarets rekryteringsmyndighet är de myndigheter som vet vilken kompetens som krävs för att en individ ska kunna genomföra grundutbildning med värnplikt. I syfte att välja ut de individer som har rätt kapacitet och förutsättningar utformar myndigheterna så kallade kravprofiler. De krav som anges i kravprofilerna motsvarar de grundkrav som Försvarsmakten ställer på respektive befattning. Jag har fullt förtroende för myndigheternas bedömningar i detta avseende.

Fru talman! Jag tackar försvarsministern för svaret.

Från den 1 jan 2018 kommer man att återinföra värnplikten till försvaret i Sverige. Det är en nödvändig förändring eftersom vi inte har haft tillräckligt med sökande till vårt försvar. Denna förändring kunde dock ha undvikits om vi bättre kunnat rekrytera sökande.

Från årsskiftet blir det en höjning av soldatlönen, vilket är välkommet. Soldatlönerna har legat still sedan 2012. Lönen spelar givetvis roll, och det är trist att lönehöjningen kommer först i och med att värnplikten återinförs.

Alla unga kvinnor och män kan inte bli soldater även om de vill. Det måste vi vara på det klara med. Försvarsmakten sätter upp vilka krav som ska ställas på de unga för att de ska kunna bli dugliga soldater. Förutom fysiska och psykiska tester är kunskapsnivån en faktor. Att ha godkänt gymnasiebetyg i vissa ämnen är ett grundkrav.

Detta grundkrav exkluderar automatiskt alla dem som inte når godkänt i dessa ämnen. Varje år går 12-13 procent av alla ungdomar ut gymnasiet utan fullständigt betyg, vilket innebär att de inte har möjlighet att söka sig till Försvarsmakten. En del av dem skulle kanske inte klara de övriga inträdeskraven, men vi borde kunna göra det möjligt att bli soldat för dem som är motiverade och har som enda faktor emot sig att de saknar ett eller ett par betyg, om de så önskar. Det är nämligen inte säkert att man blir en bättre soldat för att man inte har godkänt i till exempel engelska från gymnasiet.

Skulle inte Försvarsmakten själv kunna få bedöma om man kan bli en duglig soldat även om något ämne på gymnasienivå inte är klart? Skulle det inte gå att läsa in något eller några ämnen under utbildningstiden till soldat? Och stannar man som soldat i fem år skulle man verkligen hinna komplettera. Varför inte kombinera vissa komvuxkurser med utbildningen till soldat?

Vi lever i en tid då vi måste vara flexibla som arbetsgivare. Vi behöver göra soldatyrket mer attraktivt. Vi behöver också soldater som är motiverade och som vill arbeta som soldater under kort eller lång tid. Då behöver vi reformer som möjliggör att man kan läsa upp sina betyg under soldattiden. Försvarsmakten har inte själv mandat att styra över detta, utan sådana reformer måste politiken ha fantasi nog att ta fram.

Fru talman! Förändringen att aktivera totalförsvarsplikten var helt nödvändig. Detta handlar i grunden om att det beslut som en gång i tiden togs i riksdagen med tre rösters majoritet om att lägga den vilande enligt min uppfattning var orealistiskt. Det byggde på en modell där vi helt skulle professionalisera försvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vid den tiden fanns det också exempel på hur man, i bland annat Norge, hade förenat en professionell organisation med en värnpliktsorganisation. Det är här någonstans vi befinner oss nu.

Det är viktigt att ha fulltaliga och övade förband. I det läge då vi inte hade det var det nödvändigt att ta detta beslut, och jag är glad att detta beslut blev brett accepterat också i riksdagen. Det var regeringen som hade möjligheten att fatta beslutet, enligt det regelverk som var, och den möjligheten tog vi. Men jag har som sagt uppfattat att det finns ett brett stöd i riksdagen, och det är bra för att vi ska kunna genomföra detta.

Det är också nödvändigt för att vi ska kunna öka den militära förmågan i vår organisation. Här bygger vi nu en organisation där vi varje år får ett tillskott till förbanden. Det kommer också att leda till krigsförbandsövningar med regelbundenhet för att upprätthålla kompetensen. En soldat som genomgår grundutbildning blir krigsplacerad under en tioårsperiod och ska genomgå ett antal krigsförbandsövningar under denna tid.

Vad gäller kraven har Försvarsmakten en viktig central roll. Försvarsmakten är också ansvarig för de lönediskussioner som sker. Här har man som arbetsgivare en viktig roll.

Det är också Försvarsmakten som lägger upp kriterierna och kravbilden när det gäller grunderna för att kunna bli soldat och få anställning i Försvarsmakten.

Nu blir hela inkörsporten den att det är värnplikten som utgör grunden, oavsett om man ska bli professionell soldat eller avsluta det hela som värnpliktig och sedan se om man ska ha andra typer av relationer till Försvarsmakten, exempelvis att delta i hemvärnets verksamhet.

När det gäller betygen är det krav på godkända betyg i tre ämnen: svenska, matematik och engelska. Detta är kopplat till förmågan att kunna uttrycka sig ordentligt på svenska språket och att kunna tillägna sig den logiska biten bakom matematikens utformning men också till den frekventa användningen av engelska inom Försvarsmakten, framför allt i internationella operationer. Jag tycker att det är rätt modesta krav, alltså godkända betyg i tre gymnasiegemensamma ämnen.

Självfallet går det, om Försvarsmakten så önskar, att titta på om man ska ha flexiblare möjligheter här, men det måste finnas någon sorts grundkrav för att kunna få ett arbete inom Försvarsmakten. Jag tycker inte att de tre grundkraven är helt orimliga. Sedan måste man inom ramen för skolan vidta åtgärder så att eleverna kommer upp på de godkända nivåerna i exempelvis dessa ämnen. Där tycker jag också att man ska ha en kravbild.

Fru talman! Jag står självfallet bakom det som försvarsministern anför om att skolan måste se till att man når godkända betyg; det är jag den första att stå bakom.

När man anställer nya medarbetare till olika jobb brukar man dock ha som viktigaste faktor att titta på motivation och intresse. Att ha en egen motivation är enormt viktigt för att kunna göra ett bra jobb. Så måste det vara också då man söker och får en anställning inom Försvarsmakten. Där har vi inte lyckats riktigt eftersom vi måste ta till pliktsystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu går vi visserligen in i en ny typ av pliktsystem, men det är ändå ett pliktsystem. Det finns en risk att de nya soldaterna inte är tillräckligt motiverade. Självfallet kommer Rekryteringsmyndigheten att göra allt för att hitta motivationsfaktorer hos dem som man testar för intagning - det är man väldigt bra på. Men vore det inte lämpligt om de som saknar något gymnasieämne av olika anledningar också finns med bland möjliga soldater? Det behöver inte vara att de har nått treårig kompetens i engelska som gör att de blir en duglig soldat. Jag kan inte se riskfaktorn i detta.

Socialdemokratin brukar hävda att pliktförsvaret är en del av folkförankringen. Då borde det vara en självklarhet att man inte exkluderar många som kanske har misslyckats därför att skolan inte alltid är bra. Att behöva läsa in ett gymnasieämne vid ett senare tillfälle har gjort att många hindras från både jobb och studier senare. Detta skulle kunna vara en andra chans som gör att vi får väldigt motiverade soldater.

Jag önskar att försvarsministern kunde ta till sig dessa synpunkter och se om det kan finnas en möjlighet att både göra soldatyrket attraktivt och ge ungdomar som inte riktigt fullgjort gymnasiet men som ändå har rätt attityd möjlighet att påbörja en utbildning för att bli goda soldater. Detta tror jag vore ett bra projekt.

Fru talman! Som läget ser ut är det ungefär 100 000 ungdomar i en 18årsgrupp som ska svara på ett beredskapsunderlag. Vad jag har förstått är det 27 procent som har svarat att de är mycket intresserade och motiverade att göra värnplikten. Detta motsvarar ungefär 27 000 personer.

Vi tar ut 12 000-13 000 till mönstring, och den processen pågår nu. Sedan är det 4 000 som tas ut i slutändan - både sådana som är intresserade av detta som yrke och sådana som ska in i värnpliktsorganisationen.

Vad jag förstår är inte motivationen något stort problem just nu, utan det finns fler motiverade än antalet platser. Så har jag uppfattat det hela. Jag tycker inte att godkända betyg i svenska, matematik och engelska är så högt ställda krav, utan de är faktiskt rätt rimliga. Om Försvarsmakten upplever att det finns ett problem i någon mening får de återkomma till regeringen med synpunkter, eftersom det är de som utformar kriterierna för kravställningarna för att få genomgå grundutbildning.

I nuläget vet jag inte om detta är det centrala problemet, med tanke på den redovisning som jag nu har gjort av hur det ser ut med antalet ungdomar från början, hur många som ska tas ut och hur det egentligen är med intresseanmälningarna.

Att få personer att vara kvar i soldatyrket handlar enligt min mening om en kombination av lön, boendeförhållanden, som faktiskt har varit viktiga i sammanhanget, och utveckling i jobbet - internationella operationer. Sedan är det klart att vi så småningom kommer i en konkurrenssituation med den civila sidan. Det finns sådana som ser soldatyrket som en temporär del i livet, och det är kanske inte mycket att göra åt.

Det är en mängd faktorer som påverkar om man tycker att det är intressant och attraktivt att vara kvar i soldatyrket. Detta är en ständig utmaning för Försvarsmakten, som jag uppfattar att de är ordentligt medvetna om.

Om man tittar tillbaka historiskt ser man att det har funnits många olika typer av internutbildningsmöjligheter inom ramen för Försvarsmakten för att öka kompetensnivån i både det ena och det andra syftet, men detta är saker som myndigheten måste hantera själv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller den grundläggande rekryteringen kan jag konstatera att 100 000 utgör beredskapsunderlag, att ca 27 procent, om jag har förstått rätt, har sagt att de är mycket motiverade, att 12 000-13 000 tas ut till mönstring och att det handlar om 4 000 i slutändan. Att få in motiverade soldater i dag tror jag att vi kommer att klara.

Det ska bli intressant att se hur värnpliktsutbildningen slår i praktiken. Arbetet med att förbereda för detta pågår inom Försvarsmakten, och det måste nu genomföras på ett sådant sätt att de som gör värnplikt uppfattar att det ger något tillbaka och att det står i proportion till deras förväntningar. Detta måste vi följa upp politiskt och se hur det utvecklas. Det ska bli mycket intressant nästa år. Vi har de första inryckningarna i januari, men huvuddelen har vi i mitten av året.

Fru talman! Jag tolkar försvarsministerns ansats som smått nyfiken och att vi behöver titta på nya system. När vi utvärderar pliktsystemet kommer vi säkert att lära oss mycket. Det är som sagt inte det gamla pliktsystemet som vi går tillbaka till, utan det är en ny form av pliktsystem.

Jag tycker ändå att vi måste titta på att det kan finnas möjlighet att ha en form av lärlingsutbildning, som vi nästan kan kalla det, även till soldat. Vi måste på alla sätt försöka rusta våra ungdomar så att de når gymnasiebehörighet. Jag tror att många faktiskt skulle kunna känna sig motiverade av att jobba fem år som soldat, då de också spetsar sina teoretiska kunskaper.

När jag träffar ungdomar på våra folkhögskolor ser de detta som en möjlighet. Många gånger ger strukturen och miljön i försvaret många en bra chans till en nystart. De har kanske varit trötta på skolan, och kanske har det funnits många faktorer som gjort att de inte har lyckats så som de egentligen skulle ha kunnat utifrån sin reella möjlighet.

Jag hoppas att försvarsministern tar till sig detta och att vi kan ta det som en del i den fortsatta utvecklingen och göra soldatyrket så attraktivt som möjligt. Det behöver Sverige. Vi ska inte tillbaka till det forna pliktsystemet, utan vi ska ha ett nytt, modernt och smart bemanningssystem för försvaret. Detta tror jag att vi båda står bakom.

Fru talman! Jag vill först understryka min grunduppfattning att skolan har till uppgift att se till att eleverna når godkänd nivå. Det är där som insatserna måste sättas in. Jag tycker fortfarande inte att det är ett orimligt krav att man har godkända betyg i svenska, matematik och engelska, som jag ser som rätt så väsentliga för att kunna klara denna typ av uppgifter inom ramen för Försvarsmakten.

Som jag har sagt är det myndighetens ansvar att göra dessa kravprofiler. Ansvaret för hur man utvecklar sin egen organisation och hur man ser på rekryteringsfrågorna framöver måste ligga där någonstans.

Självklart är tanken med hela det system som vi är på väg att genomföra att det ska vara anpassat till vår tid. Det går inte att göra detta på samma sätt som på exempelvis 1960-talet. Vi börjar också i rätt så liten skala.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill påminna om att ambitionen ändå är att försöka se om det finns möjligheter att utöka detta från 4 000 och komma upp i en volym på 5 000 så småningom. Sedan får vi se hur man går vidare.

Men vi har gett ett utredningsuppdrag som handlar om att man ska titta på vad 5 000 kostar och vad det kräver organisatoriskt. Sedan får vi återkomma när vi ser vad denna utredning leder till och får i så fall ta ett beslut i det läget.

Jag vill tacka för denna debatt med de synpunkter som har framförts om hur man på olika sätt skulle kunna underlätta personalförsörjningen. Jag vill klart understryka att jag inte har utlovat någonting på denna punkt, så att inga missuppfattningar ska råda. Men jag tycker ändå att det är bra att det kontinuerligt förs en diskussion och att ledamöterna är engagerade.

Överläggningen var härmed avslutad.