Misstänkta oegentligheter vid SMHI

Fru talman! Mikael Oscarsson har frågat mig om jag har vidtagit åtgärder för riktlinjer till de myndigheter som lyder under Miljödepartementet när det gäller att knoppa av verksamhet och sälja till före detta chefer. Han har också frågat mig om det finns riktlinjer i fråga om försäljningsprocesser och transparens samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att stävja korruption och liknande olämpligt beteende vid de myndigheter som lyder under Miljödepartementet.

Fru talman! SMHI ska, enligt sin instruktion, öka samhällsnyttan genom att bedriva uppdragsverksamhet gentemot andra myndigheter och genom att bedriva affärsverksamhet inom sitt verksamhetsområde. Den affär som Mikael Oscarsson syftar på är SMHI:s försäljning av den it-mjukvara som SMHI har använt i ett segment inom SMHI:s affärsverksamhet, affärssegmentet Sjöfart. Det var en affärsverksamhet där SMHI:s andel av marknaden var liten och lönsamheten starkt beroende av valutakurser. För att verksamheten skulle fortsätta att vara attraktiv på marknaden krävdes omfattande investeringar.

Mot denna bakgrund bestämde sig SMHI för att lägga ned verksamheten, vilket medför kostnader, inte minst för avveckling av personal. I avvecklingsprocessen anmälde berörd personal sitt intresse för att förvärva it-mjukvaran. Den intresseanmälan medförde att SMHI kunde minska avvecklingskostnaden.

SMHI:s bedömning är att inget har sålts till underpris, att det valda tillvägagångssättet för avveckling var det affärsmässigt bästa och att alla alternativa lösningar hade riskerat att medföra en betydligt dyrare avveckling och därmed en högre kostnad för skattebetalarna.

Myndigheterna ska alltid iaktta saklighet och opartiskhet i sin verksamhet. Av myndighetsförordningen framgår att det är myndighetens ledning som ansvarar för verksamheten och som ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt. I budgetlagen anges att försäljning ska genomföras affärsmässigt, om inte särskilda skäl talar mot det. Även förordningen om överlåtelse av statens lösa egendom är tydlig med att försäljning ska genomföras affärsmässigt. Det är alltså myndighetsledningen på SMHI som har i uppgift och ansvar att bedöma och säkerställa affärsmässigheten i den aktuella försäljningen. Samtidigt vill jag betona vikten av att myndigheter alltid är uppmärksamma på omständigheter som kan leda till att deras opartiskhet kan ifrågasättas.

Mikael Oscarsson redogör för medierapporteringen kring SMHI:s försäljning och för att försäljningen anmälts till ett flertal olika instanser. Såvitt jag känner till har anmälningarna till polisen, Konkurrensverket och Justitieombudsmannen inte föranlett någon åtgärd från deras sida. Jag känner till att det gjorts en anmälan till EU-kommissionen beträffande statsstöd. Kommissionen har inte kontaktat Regeringskansliet i ärendet, vilket sker om den inleder en undersökning. Jag vet också att Riksrevisionen granskar ärendet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringskansliet följer frågan. Det har inte kommit fram något om försäljningen som ger anledning att vidta några åtgärder av det slag som Mikael Oscarsson frågar om.

Fru talman! Jag tror att ganska många svenskar satte kaffet i vrångstrupen när de läste DN:s artiklar med rubriker som "SMHI-försäljningen kan handla om olagligt statsstöd", "'Korruption' - SMHI anmäls till Konkurrensverket" och "Dyr nota när SMHI sålt klimatsmart sjöfartsservice". Vi har även den här ganska fantastiska artikeln: "SMHI-chefen: 'Inte så många intresserade'" Nej, tacka för det när man inte gick ut och talade om att det var till salu!

Det slog mig nu när jag hörde interpellationssvaret att det låter som att man måste säga "Wow, vilken affär!". Men det finns väldigt mycket att ta upp som är anmärkningsvärt.

Låt mig börja med vad statsrådet säger i svaret om att det här är en mjukvara. I en intervju säger SMHI:s chefsjurist af Sandeberg: "Vi hade förlorat hela värdet av det vi kunde sälja om vi gått ut öppet om en försäljning. Då hade våra kunder, som utgör värdet, försvunnit." Självklart är kunderna det viktiga. Det är också en service. 30 personer hade ju anmält det här. Det handlar inte bara om en programvara som man allmänt sett kan skicka hur som helst.

Statsrådet säger också att detta var en liten del. Man ska då komma ihåg att SMHI Sjöfart var en topp 5-aktör på den hårt konkurrenssatta världsmarknaden och hade en marknadsandel på 3 procent. Men det här utgjorde en tredjedel av den totala affärsintäkten på SMHI. Det var alltså inte en liten sak.

Det är också viktigt att känna till, vilket jag kan upplysa statsrådet om, att SMHI Sjöfart var en tjänsteexport, och där finns en gräns om 20 procent. SMHI Sjöfart hade således i praktiken uppnått sin maximala andel av världsmarknaden vid avyttringen.

I svaret sägs också att det krävts omfattande investeringar för att vara attraktiv. Enligt de uppgifter som jag har fått handlade det om utvecklingskostnader på 7-8 miljoner årligen som krävdes för att upprätthålla konkurrensläge och attraktionskraft på marknaden.

Sedan har vi det märkliga med att avvecklingsprocessen inleddes med att berörd person sa upp sin anställning vid SMHI den 24 februari. Inom en vecka därefter fick SMHI:s advokatbyrå Delphi i uppdrag att avyttra SMHI:s affärsdel Sjöfart. SMHI genomförde inte uppsägningen av chefen i fråga förrän den 26 mars, men innan anställningen upphörde den 23 april hade förhandlingar med intressenter redan resulterat i ett utkast till en affär.

Departementet informerades om Sjöfarts ekonomiska svårigheter först den 25 maj. Den 25 juni meddelades departementet att SMHI Sjöfart skulle kunna säljas. En vecka senare meddelades att kontraktet var påskrivet och att köpeskillingen var 5,5 miljoner.

Allt detta finns dokumenterat i Advokatfirman Delphis faktaunderlag som är ställt till SMHI. Det är en offentlig handling som jag rekommenderar för läsning så att man förstår hur det hela har gått till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Beslutet att avyttra SMHI Sjöfart till Gale Force fattades i samband med uppsägningen av den aktuelle chefen den 24 februari. Trots det valde SMHI att under det första halvåret i år lägga nästan 10 miljoner på utvecklingskostnader för ett it-system som man sedan avyttrade för 5,5 miljoner. Utvecklingskostnaden var även 2019 extraordinär, nämligen mellan 7 och 8 miljoner.

Var detta verkligen en bra affär?

Fru talman! Tack, Mikael Oscarsson, för frågan!

Från mitt perspektiv är det myndighetens ansvar att bedöma huruvida detta var en affärsmässigt bra affär eller inte. Jag har inga detaljer om det och ska heller inte ha dem.

Vad jag känner till har de relevanta anmälningar som har gjorts till polisen, Justitieombudsmannen, Konkurrensverket och Justitiekanslern lett till att granskningarna har lagts ned. Nu återstår en anmälan till EU-kommissionen beträffande statsstöd. Vi har inte hört något från kommissionen ännu. Vi vet inte om de kommer att inleda någon undersökning av detta. Däremot har Riksrevisionen inlett en granskning. Jag kan och ska inte föregå denna granskning. Jag välkomnar förstås alla relevanta myndigheters granskning av ärendet, inklusive Riksrevisionens. Det är oerhört bra att vi har dessa myndigheter, och jag har full tilltro till dem.

Alla myndigheter ska bedriva sin verksamhet enligt gällande lagar och regler på ett objektivt och effektivt sätt. Det innebär att alla myndigheter också aktivt ska motverka korruption och oegentligheter i verksamheten. Det finns däremot inget rättsligt hinder mot att en myndighet säljer en verksamhet till en före detta anställd. Men en myndighet bör naturligtvis alltid iaktta regeringsformens principer om saklighet och opartiskhet och vinnlägga sig om att man inte ger och inte heller kan uppfattas ge otillbörliga fördelar till någon.

I det aktuella fallet var det en medarbetare på SMHI som anmälde sitt intresse. Förhandlingar inleddes och resulterade i en försäljning av viss egendom till ett pris som SMHI bedömde motsvarade det affärsmässiga resultat som var möjligt att uppnå.

Jag känner inte till detaljerna i SMHI:s överväganden, men jag har fullt förtroende för både myndigheten och Riksrevisionens granskning av denna affär.

Låt mig också tillägga något till frågan om kunder. SMHI gjorde bedömningen att om avvecklingen skulle bli offentlig före en försäljning av egendomen skulle någon konkurrent snabbt värva kunderna och därmed urholka kundstocken och förutsättningarna för att någon skulle vilja göra de nödvändiga investeringarna.

Det finns också en annan faktor beträffande lönsamhet, som Mikael Oscarsson inte har nämnt men som SMHI framhåller. Det handlar om valutakurserna. Hela verksamheten är starkt beroende av dollarkursen. Man gjorde bedömningen att i och med den sjunkande kursen för den svenska kronan och beroendet av dollarkursen var framtiden och en affär väldigt osäker. Detta är en del som har vägts in i det hela.

Regeringen inväntar nu Riksrevisionens granskning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det handlar om att man sålde ett affärsområde för 5,5 miljoner, samma område som man under första halvåret i år hade satsat 10 miljoner på att utveckla. Det hade varit billigare att enbart säga upp kundkontrakten, stoppa it-utvecklingen och lägga ned verksamheten redan i februari om syftet hade varit att spara pengar.

Vi kan titta på det ekonomiska utfallet mellan 2015 och 2019. Då ser vi att man har omsatt mellan 45 och 49 miljoner, och man har gjort vinst. År 2015 var vinsten 10 miljoner, och åren innan var det ännu högre vinster. Sedan har det legat på ungefär 2-3 miljoner om året, utom förra året, då det blev en förlust på 3,1 miljoner. Men då ska man komma ihåg att i detta ingår nedläggning av lokalkontor i Malmö och Sundsvall som inte alls hade med den här affärsverksamheten att göra. Det belastade resultatet med 1,3 miljoner, och också en renovering av huvudkontoret för att få en fin glasinramning i entrén lades på det här bolaget.

Statsrådet säger att det inte har sålts till underpris. Men en professionell, marknadsmässig bedömning av bolagets värde har sagts ligga mellan 50 och kanske upp till 100 miljoner. Detta är en extremt lukrativ bransch med höga vinstmarginaler.

Vi kan göra en jämförelse med Stormgeo, en konkurrent som gör vädertjänster. De hade intäkter på 123 miljoner norska kronor, och resultatet var 40 miljoner norska kronor.

Notera också att SMHI har ett underskott av prognosmeteorologer. Den personal som valde att följa med till Gale Force hade samtliga kunnat erbjudas andra arbetsuppgifter på SMHI. Att direkt lägga ned SMHI Sjöfart hade varit en bättre affär för skattebetalarna. Utvecklingskostnaden hade minimerats, och kostnaden för uppsägning av personal likaså.

Nu kommer vi lite grann till pudelns kärna. Affärsmässighet innebär - och detta tror jag att alla förstår - att myndigheten antingen tar in flera budgivare eller låter genomföra en oberoende värdering. Det är självklart.

Det finns åtminstone två svenska konkurrenter till Gale Force. Jag tänker på Noorcare och Stormgeo, som är välkända hos SMHI. Ingen av dessa aktörer har bjudits in att ge bud. Priset sätts ensidigt av SMHI:s egna handläggare. Det säger man själv i en DN-artikel.

Statsrådet verkar på något sätt vara nöjd när hon läser upp sitt svar om de instanser som har fått anmälningar. Vi kan ju se lite på vad som har hänt. Ärendet ligger hos polisen. Det finns en anmälan om trolöshet mot huvudman liksom korruption och mutbrott. Detta ligger just nu för prövning hos Åklagarkammaren i Norrköping.

Konkurrensverket säger att reglerna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet inte tar sikte på denna typ av situation, alltså en engångsförsäljning av statlig egendom till ett potentiellt underpris. Det finns alltså ingen lagstiftning som tar sikte på detta när det väl har hänt och inte längre är en pågående affär. Man skriver: Det finns således ingen säljverksamhet att utöva tillsyn över. Konkurrensverket hänvisar till JO, som har en liknande skrivning. Sedan säger Konkurrensverket att EU-kommissionen i förra veckan meddelade att man har mottagit anmälan, att den har översatts och nu kan hanteras enligt gängse rutiner.

Läget är alltså väldigt bekymmersamt. Är dessa fakta inget som statsrådet tycker är allvarligt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack för dessa frågor, Mikael Oscarsson! Jag anser givetvis att det är oerhört viktigt att våra myndigheter uppträder enligt gällande lagar och regler. Det som här påtalas är något som nu undersöks grundligt av olika myndigheter för att se om det har skett i enlighet med lagen och hur man ska uppträda. Jag kan bara konstatera att det inte har vidtagits några åtgärder av de instanser som hittills har tittat på frågan.

På frågan om att man skulle ha sålt verksamheten billigt är svaret från myndigheten att affärssegmentet Sjöfart har varit olönsamt under stora delar av den tid som verksamheten har bedrivits. Bara när dollarkursen var som högst under åren 2015-2017 gick affärssegmentet med vinst.

Köpesumman för den aktuella egendomen var 5,5 miljoner kronor, men SMHI har bedömt att det värde som den genomförda försäljningen representerar för dem uppgår till ca 20 miljoner kronor. I detta ligger förutom försäljningen av it-programvara bland annat att flera anställda har gått över till köparen och att den nya ägaren under en övergångsperiod har köpt meteorologitjänster. På det sättet bidrar tillvägagångssättet till att minska SMHI:s avvecklingskostnader.

Därmed har alltså myndigheten rakt motsatt uppfattning mot det som Mikael Oscarsson säger, alltså att det hade varit billigare att bara lägga ned detta rakt av. Affären har gjort att man har minskat avvecklingskostnaderna genom att flera anställda har övergått till köparen och att den nya ägaren har köpt olika meterologitjänster under en övergångsperiod. Enligt SMHI:s bedömning har försäljningen inte gjorts till ett underpris.

SMHI gjorde bedömningen att om avvecklingen skulle bli offentlig före försäljningen skulle, som jag sa tidigare, någon konkurrent snabbt kunna värva kunderna och därmed urholka kundstocken och förutsättningarna för de nödvändiga investeringarna. Myndigheten har då bedömt att det valda tillvägagångssättet var det affärsmässigt bästa. Hade man gjort på ett annat sätt hade det gett ett sämre resultat.

Detta är naturligtvis något som också Riksrevisionen kommer att titta på i sin granskning. Jag kan inte föregripa den prövningen.

Fru talman! Jag tycker att detta är bekymmersamt.

Resultatrapporten visar att man år 2015 gjorde mer än 10 miljoner i vinst. År 2016 gjorde man 1,8 miljoner i vinst, 2017 gjorde man 2,1 miljoner och 2018 var vinsten 3 miljoner. Sedan var det en förlust på 3 miljoner år 2019, men över hälften av det var kostnader som inte direkt hörde till detta område.

Det är också viktigt att känna till att detta är en enrådsmyndighet, där generaldirektören har väldigt mycket makt. Det finns ingen styrelse. Det finns ett insynsråd, men man har väldigt lite insyn. Generaldirektören rapporterar direkt till departementet. Därför är det allvarligt att statsrådet tar så lätt på kritiken. Om jag var statsråd skulle jag verkligen sätta mig in i detta och se att underlagen inte stämmer.

Affärsmässighet innebär att myndigheten antingen tar in flera budgivare eller låter genomföra en oberoende värdering. Det är ju en självklarhet. De frågor jag har ställt ligger fortfarande kvar: Vad finns det egentligen för riktlinjer när det gäller att knoppa av verksamhet? Här har man sålt till en före detta chef som sedan tog över bolaget, ett bolag där man bara under det här året har satsat 10 miljoner, och man sålde det till extrapris, 5,5 miljoner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Så kan vi ju inte ha det! Detta är ju skattepengar som skulle kunna användas betydligt bättre. Jag hoppas att statsrådet nu går hem och läser igenom ärendet och ser att det inte är rimligt hanterat.

Fru talman! Detta är ju en fråga som har genomlysts väldigt seriöst av en mängd olika instanser, vilket vi redan har gått igenom.

Jag vill återigen betona att SMHI har fattat självständiga beslut om hur försäljningen skulle genomföras på affärsmässiga grunder. Departementet har informerats om den tänkta avvecklingen. Det har dock inte förts en diskussion om försäljningssummor eller potentiella köpare, och det är också så det ska vara. Det är upp till myndigheten att göra dessa bedömningar. Det vore inte lämpligt att ministern eller regeringen går in i detaljer i hur myndigheter sköter sin affärsverksamhet och ett affärssegment.

Vi har en princip i Sverige om myndigheters självständighet, och där behöver man också ha en tillitsbaserad styrning. Vi har också lagar och regler, som jag redogjorde för väldigt tydligt i mitt första inlägg. Vi har budgetlagen, och vi har bland annat förordningen om överlåtelse av statens lösa egendom, som verkligen tydligt stipulerar hur den här typen av verksamhet får gå till. Försäljningsärenden ska handläggas utan ovidkommande hänsyn. Det är myndigheten som ska se till att priset blir marknadsmässigt, och det kan säkerställas på olika sätt.

Självklart finner jag det i generella termer oerhört viktigt att myndigheter inte på något sätt urholkar förtroendet och att pengar ska användas på bästa sätt för skattebetalarna. Nu har Riksrevisionen en möjlighet att granska detta ärende, och jag ser fram emot den granskningen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.