Medinflytande för totalförsvarspliktiga

Svar på interpellationer

Fru talman! Hanna Gunnarsson har frågat mig vad jag menar att innebörden av förordningen avseende medinflytande är och varför det är viktigt, om jag delar frågeställarens syn på medinflytandets betydelse för att säkra legitimitet och folkförankring för pliktinstrumentet och hur dess oberoende ska kunna säkerställas samt om jag avser att göra några ändringar i förordningen om medinflytande för totalförsvarspliktiga (2017:1249) i syfte att klargöra den administrativa anslutningen mellan Pliktrådet och Försvarsmakten samt myndighetens praktiska ansvar.

Medinflytande för de totalförsvarspliktiga är en viktig fråga. Den är viktig för att de totalförsvarspliktiga ska ges en möjlighet att utveckla verksamheten i enlighet med utbildningens mål och i syfte att i övrigt främja goda utbildningsförhållanden. Detta gäller på såväl lokal som central nivå.

Tillämpningen av förordningen är ett ansvar för myndigheten, och myndigheten är skyldig att därigenom möjliggöra de totalförsvarspliktigas medinflytande.

Förordningen anger att de ledamöter som utses som ombud för de totalförsvarspliktiga ska ha tillgång till kansli och kanslistöd genom Försvarsmaktens försorg.

Regeringen följer myndighetens arbete med implementeringen av förordningen, som trädde i kraft den 12 januari 2018, och det pågår för närvarande inget arbete med att ändra den.

Fru talman! Stort tack till försvarsministern för svaret på interpellationen!

Denna interpellation handlar om Pliktrådet, det vill säga de fem mycket kunniga och engagerade personer som är valda till representanter som ska hjälpa till att förbättra de värnpliktigas vardag och också Försvarsmakten i dess helhet. De är värda vår stora tacksamhet för det arbete som de gör, och de för vidare ett stolt arv från tidigare generationers ledamöter i Pliktrådet.

Jag har, precis som jag vet att försvarsministern också har, träffat nuvarande Pliktrådet. De har fått sina kamraters förtroende att företräda Sveriges värnpliktiga och arbetar hårt för att ta fram rutiner för medinflytande. Pliktrådet kan sägas vara en kritisk vän. Med sina direkta erfarenheter av att göra värnplikt kan de vara ett bollplank och hjälpa till att utveckla Försvarsmaktens verksamhet men också, om det behövs, påtala brister och komma fram till lösningar. Det är såklart värdefullt för en myndighet att ha ett sådant råd, som kan vara med och göra saker bättre, knutet till sig.

Fru talman! Jag är glad över att försvarsministern delar synen på Pliktrådets och medinflytandets betydelse i Försvarsmakten i dag. För att det ska fungera så bra som möjligt krävs dock att ett antal saker uppfylls.

För det första måste de valda ombuden tas på allvar och bli lyssnade på i hela organisationen.

För det andra måste det praktiska kring Pliktrådets verksamhet fungera, så att rådet med trygghet och koncentration kan göra sitt arbete.

För det tredje måste rådet ha rätt och tillräckliga resurser.

För det fjärde, vilket jag tycker är det viktigaste som detta handlar om, måste rådets oberoende gentemot myndigheten säkras.

Vi som finns här på den politiska nivån ansvarar för de övergripande strukturerna för att myndigheternas arbete ska kunna fungera. Vi i Vänsterpartiet ser ett problem med den förordning om medinflytande som finns i dag, framför allt § 18. Paragrafen säger att Pliktrådet ska vara administrativt knutet till Försvarsmakten. Vi menar att denna paragraf behöver ses över och att Pliktrådets oberoende gentemot myndigheten behöver säkras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När man är vald att ha inflytande över och ibland granska myndighetens arbete är det problematiskt att vara en del av densamma, och min fråga till försvarsministern kvarstår: Hur ska Pliktrådets oberoende kunna säkras om rådet samtidigt står så nära myndigheten som det gör i dag?

Fru talman! Den förordning vi har bottnar i hur vi hade det tidigare, när vi hade en mer omfattande och bredare värnplikt. Det är egentligen det regelverk som fanns då som nu har omsatts i en tappning som passar våra nuvarande förhållanden. I denna grundläggande fråga finns det ingen skillnad mellan nu och då.

Vi ansåg det viktigt att få till stånd en reglering av medinflytandet när vi skulle återuppta värnplikten. Vi återaktiverade värnplikten i ett beslut av den 2 mars 2017. Vi tillsatte en särskild utredare på hösten 2017, och den 12 januari 2018 trädde förordningen i kraft för att kunna takta återaktiverandet av värnplikten. Det handlade rubrikmässigt om ett moderniserat medinflytande för totalförsvarspliktiga.

Min bedömning är att det har tagit lite tid för rådet att komma igång med sin verksamhet. Detta kan ha olika orsaker, men i grunden åligger det Försvarsmakten att omsätta förordningen och skapa goda förutsättningar för inflytande både lokalt och centralt.

Jag har, som Hanna Gunnarsson sa, träffat Pliktrådets ledamöter för att ta del av deras synpunkter. Jag vet att de har haft dialog och kontakt med Försvarsmakten, och den senaste rapporten jag har är att man har en konstruktiv dialog där man stegvis försöker lösa de problem som har varit. Den personal de har i dag är en anställd projektledare, men man stöder även rådet med en administratör. De har ett kansli, och man har arrangerat boende för ledamöterna i Pliktrådet.

Jag anser att det finns möjligheter att agera med kritik och granskning och att lyfta frågor som man tycker är förbisedda i verksamheten. Detta är en del i syftet. Pliktrådet ska också kunna vara ett samarbetsorgan mellan representanterna och Försvarsmakten för att på ett konstruktivt sätt kunna lösa problem som man upplever ute i verksamheten och för de värnpliktiga.

Vi följer verksamheten, och jag tror att den stegvis kommer att utvecklas, förbättras och hitta bättre former. Vi är som sagt i början av en process. Vi har haft en tydlig dialog med Försvarsmakten om detta. Från politisk sida är signalverket tydligt. Detta blev i grunden tydligt när vi tillsatte utredaren och också när vi tog beslut om den nya förordningen.

I samband med att detta utformades har vi haft uppgifter och synpunkter från Försvarsmakten, Officersförbundet, Saco studentråd, Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd - Svea och Sveriges förenade studentkårer. Promemorian har varit remitterad till ett tjugotal olika myndigheter och organisationer. Där ingår Försvarsmakten, Saco, Försvarsförbundet, Sveriges Elevkårer och Sveriges förenade studentkårer. Ett noggrant arbete har alltså utförts för att detta ska uppfattas som en inkluderande verksamhet. Vi menar verkligen allvar med att detta ska bli något som fungerar bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ett stort tack till försvarsministern för svaret. Vi är överens om hur viktigt detta är. Jag har också förstått att det är samma reglering som tidigare men att den eventuellt tolkas lite annorlunda nu. Det har ändå gått lite tid.

Det som jag funderar på ganska mycket är att vi under en tid har vetat att värnplikten skulle komma tillbaka och planerat för det. Jag är lite förvånad över att Pliktrådets verksamhet inte var lika planerad som jag upplever att värnplikten var redan från början. Jag ser verkligen fram emot att detta blir bättre stegvis, så som försvarsministern säger, och att vi kan lösa detta i dialog. Det tror jag nämligen behöver göras.

Jag vill säga några ord om varför detta är så otroligt viktigt. Både jag och försvarsministern tillhör partier som är mycket glada över att värnplikten återinfördes i Sverige. Vi ser det som en viktig del av folkförankringen, vi ser att det är nödvändigt för rekryteringen till Försvarsmakten i framtiden och vi ser att det finns en viktig bieffekt i detta genom att unga människor som värnpliktiga får träffas, arbeta tillsammans och leva tillsammans som jämlikar.

Jag och försvarsministern tillhör också partier som tycker att demokrati och inflytande i samhället är otroligt viktigt, inte bara på den övergripande samhällsnivån utan också på arbetsplatser och i skolor. Vi är förespråkare för starka fackföreningar och andra sammanslutningar där man kan få reellt inflytande över sin vardag och de beslut som påverkar en.

Plikttjänstgöringen är också en mycket speciell typ av tjänstgöring. Där tvingar vi faktiskt in människor till en verksamhet, och det kräver att staten tar ett speciellt extra ansvar för att det är bra arbetsmiljö, goda förhållanden och ett bra demokratiskt inflytande. Det krävs för förankringen och legitimiteten i värnplikten som system.

Det som knyter ihop värnplikten i sig och inflytandet är just Pliktrådet. Jag menar att det finns en tydlig långvarig svensk modell om inflytande och dialog i olika delar av vårt samhälle. Men det finns skäl till oro, och det finns brister som vi ser som skulle behöva åtgärdas. Försvarsministern är inne på att man håller på att lösa detta i dialog och att det går framåt. Jag ser mycket fram emot att få följa Pliktrådets arbete och i dialog med de ledamöter som finns där faktiskt se att det blir bättre så småningom.

Det var mycket intressant att försvarsministern nämnde att detta har gått ut på remiss till bland annat studentkårerna, eftersom jag tycker att det är en mycket intressant parallell att dra i detta sammanhang. De studentkårer som finns vid landets universitet och högskolor har ett liknande uppdrag. Däremot är studentkårerna fristående och självständiga organisationer. De finansieras av sin myndighet, men de garanteras laglig rätt till inflytande och medbestämmande som oberoende och självständiga organisationer. Jag tror att det kan vara en modell att titta vidare på vad gäller Pliktrådet också framöver för att oberoendet ska kunna säkras.

Det är detta medskick som jag vill göra till försvarsministern i denna debatt, alltså att vi säkrar Pliktrådets oberoende från den myndighet som de är satta att ha inflytande över och vid behov faktiskt också ska kunna granska och påtala eventuella brister och lösa dem tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag är helt enig med interpellanten om att arbetsmiljöfrågorna är viktiga, att det demokratiska inflytandet är viktigt och att värnpliktstjänstgöringen utformas på ett sådant sätt att man tycker att detta är en konstruktiv verksamhet. Jag har träffat många värnpliktiga i samband med förbandsbesök, och jag upplever i regel ett starkt stöd och ett stort engagemang för verksamheten. Det tycker jag ändå känns som en positiv grundanda i det arbete som genomförs i dag i Försvarsmakten.

Värnplikten pågår under en begränsad tid, och det handlar dessutom om en pliktlagstiftning. Det kanske inte är helt enkelt att åstadkomma kontinuitet i denna typ av verksamhet när det gäller det demokratiska inflytandet. Utifrån bland annat denna aspekt är det viktigt att man från statens sida eller från Försvarsmaktens sida bygger och garanterar strukturer för att detta ska kunna hålla över tid. Det är bland annat därför som vi har tagit fram denna förordning. Vi tillsatte en utredning som skulle kunna taktas så att vi ändå hade alla regelverk på plats när värnplikten aktiverades. Det klarade vi av. Över huvud taget gick det rätt så fort när vi återaktiverade värnplikten. Vi tog alltså beslutet den 2 mars 2017, och värnplikten aktiverades i januari 2018. Under denna mellantid hann vi också klara ut förordningen när det gällde medinflytandet.

Sedan tar det tid att bygga organisation. Det tar också tid att utveckla värnpliktsverksamheten som är återaktiverad. Den har legat nere under ett antal år. Själva återaktiveringen har krävt mycket av omställningsarbete och kräver det även fortsättningsvis. Om denna riksdag sedan beslutar att vi ska öka antalet värnpliktiga kommer det att krävas ytterligare förändringsverksamhet för att denna utmaning ska klaras av.

Jag ser att vi har en grund att stå på när det gäller denna verksamhet som kan vara en plattform, och som jag upplever är bättre nu än vad den var när vi inledningsvis började jobba med den. Jag ser det som förhållanden som delvis är att betrakta som naturliga. Men jag ser också fram emot att vi under det kommande året gör ytterligare framsteg i denna verksamhet och hittar former.

Vi har från departementet kontinuerlig kontakt med Försvarsmakten, och detta är en av de frågor som vi har tagit upp i denna dialog. Jag vet också att Försvarsmakten har haft flera dialoger med Pliktrådet om arbetsformer och om hur detta ska gå till.

Om vi ska klara denna verksamhet och få rätt form av inflytande långsiktigt tror jag ändå att den förordning som vi nu har är ett realistiskt sätt att gå till väga för att klara kontinuitet och långsiktighet. När det gäller just dessa synpunkter om att man ska kunna granska, komma med kritik och lyfta fram frågor som myndigheten uppfattas ha förbisett menar jag att denna möjlighet finns inom ramen för denna verksamhet. Den kan utvecklas mer och mer ju längre tiden går.

Jag tror att man i grunden kan ha ett bra samarbete mellan ett pliktråd och Försvarsmakten. Jag tycker inte att det ska finnas några större motsättningar i fråga om detta, eftersom man borde ha ett gemensamt intresse av att verksamheten fungerar på ett bra sätt och att de totalförsvarspliktiga upplever sig få en bra utbildning, känner sig bra behandlade och har en delaktighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill tacka försvarsministern även för detta svar. Vi är helt överens om behovet av värnplikten och att den har ett mycket starkt stöd.

Att vi nu har fått tillbaka värnplikten är bra inte bara för hela totalförsvaret utan för hela landet. Vi får fler personer i landet som har en större kunskap om krisberedskap och totalförsvar.

Jag ser fram emot att den dialog som försvarsministern talar om ska fortsätta. Men jag måste ändå säga att det är klart att det i Pliktrådets arbete finns en inneboende motsättning mot den myndighet som man verkar gentemot. Man har gemensamma intressen, och man har en dialog. Men man har också en viss motsättning i att man som pliktråd faktiskt ska kunna påpeka när saker inte fungerar och kanske behöva ta obekväma konflikter ibland.

Jag vill tacka försvarsministern för denna debatt. Vi är, som sagt, överens om värnpliktens betydelse och om hur viktigt medinflytandet är för de värnpliktiga. Vi är också överens om att Pliktrådet har en mycket stor möjlighet att bidra till en bättre försvarsmakt och en bättre värnplikt framöver. Vi är dock inte överens om behovet av att skriva om § 18 i förordningen om medinflytande för att kunna ge Pliktrådet en mer oberoende roll, så att det inte ska vara så administrativt knutet till Försvarsmakten som det är.

Jag hoppas att försvarsministern tar med sig några nya idéer från denna debatt och funderar vidare på denna fråga om hur vi stärker Pliktrådet och gör det mer oberoende. Jag hoppas verkligen att de praktiska problem runt Pliktrådets arbete som nu finns faktiskt kan lösas av rätt instans så snabbt och effektivt som möjligt.

Fru talman! Jag vill bara understryka, igen, att den information jag har fått tyder på att man jobbar konstruktivt med att lösa de praktiska frågorna.

När det gäller dialogen förutsätter jag att den kommer att fortgå mellan Pliktrådet och Försvarsmakten, för det är ju en av de mest grundläggande sakerna i den här verksamheten. Sedan är själva idén med att ha den här verksamheten att de värnpliktiga ska få ett medinflytande, vilket bland annat handlar om att ha möjlighet att peka på saker där man vill ha en förändring eller händelser eller företeelser som är viktiga att ta upp i de här sammanhangen. Det är alltså själva grundidén.

Vi kommer att jobba vidare inom den förordning och de regelverk som finns. Jag tror att man kan göra mycket utvecklingsarbete med det som ram. Jag ser det som alldeles för tidigt att bestämma sig för att detta inte fungerar. Vi hade en verksamhet som i stort sett byggde på de här grunderna tidigare och som var väl utvecklad och fungerande, och det berodde mycket på att vi hade en värnplikt av stor omfattning där detta blev ett inarbetat system. Nu började vi med det här den 1 januari 2018. Det är alltså en rätt kort tid som har gått, men stegen har ändå tagits, och åt rätt håll.

Jag tackar för den här debatten. Det är viktigt att det finns en bevakning och påstötningar från riksdagen även i den här frågan. Tack för interpellationen!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.