Marknadsskolan

Fru talman! Daniel Riazat har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att komma till rätta med skolkoncerner som om och om igen missköter sitt utbildningsuppdrag. Daniel Riazat har också frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att komma till rätta med problemet kring skolkoncerner som använder medel som är avsedda för skolan till övriga affärsverksamheter som är helt utanför skolans uppdrag.

Alla barn och elever ska få en bra start i livet. Att bedriva utbildning inom skolväsendet i Sverige innebär att förvalta samhällets förtroende för det uppdraget. Samtidigt finns det problem med de nuvarande reglerna för fristående skolor. Vi ska bekämpa bristande likvärdighet, och regeringen anser att oseriösa och olämpliga aktörer inte ska få förekomma inom skolväsendet.

Därför har vi startat en helrenovering av det svenska friskolesystemet. Regeringen beslutade den 6 juli 2023 om tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan. Utredaren ska bland annat föreslå en utvidgad ägar- och ledningsprövning, vissa vinstutdelningsförbud eller annan vinstutdelningsbegränsning och skärpta sanktioner för enskilda och kommunala huvudmän. Det är ett paket med olika åtgärder som ett svar på alla de fall där barns och elevers rätt till en bra utbildning inte tillgodoses.

Utredarens uppdrag omfattar utöver det jag nyss sa även bland annat att överväga och föreslå hur krav på långsiktigt ägande kan införas. Det är krav som innebär att elevers rätt till en sammanhållen utbildning garanteras. Det handlar också om ett ökat skydd för eleverna genom ekonomiska garantier, exempelvis krav på bankgaranti, och om hur omfattande en rätt för elever att slutföra delar av sin utbildning vid den skola de har valt ska vara.

Enligt skollagen är det huvudmannen som har ansvar för att utbildningen genomförs enligt gällande bestämmelser och att eleverna får den utbildning de har rätt till. Det kan dock vara så att brister i skolan beror på att det bakom huvudmannen finns en ägare som är olämplig. Regeringen gav därför den 19 september 2024 ett nytt tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan. Det nya direktivet riktar fokus mot ägarförhållanden, där utredningen bland annat ska föreslå hur Skolinspektionen och kommunerna ska få ökade möjligheter att hindra olämpliga ägare att kontrollera enskilda huvudmän.

En annan viktig del i regeringens omläggning av friskolepolitiken är finansieringssystemet. Skolpengen är till för att finansiera elevernas utbildning. I dag finns det omotiverade skillnader i hur mycket resurser olika kommuner avsätter till skolan, och det finns ett tydligt behov av att ändra regleringen när det gäller hur resurser ska tilldelas. Det är inte rimligt att enskilda huvudmän tilldelas resurser för kostnader som de inte har. Därför har regeringen tillsatt Utredningen om en nationell skolpengsnorm, som ska föreslå ett helt nytt system för hur resurser till fristående skolor ska beräknas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sammantaget har utredarna omfattande uppdrag i linje med regeringens tydliga ambition att reformera det svenska friskolesystemet.

Fru talman! Jag tackar skolministern för svaret. Det har återigen skrivits mycket om Thorengruppen eller Edukatus, som de heter numera. Den här gången har det handlat om hur eleverna som gick på en av de skolor Thorengruppen ägde, Thoren Business School i Växjö, nu inte kommer att kunna ta examen inom de tre åren på grund av att de har fått för lite undervisning.

Man skulle kunna tro att det här är en berättelse från ett land som saknar utbildningssystem, men det är en berättelse från ett land som har ett extremt utbildningssystem. Det är ett land där vem som helst lite när som helst och hur som helst kan starta en skolverksamhet och ta pengar som är avsedda att gå till barn, elever och personal för att i stället bedriva andra typer av verksamheter. I det här fallet handlar det om att bygga innebandyarenor och bedriva innebandyverksamhet med innebandylag.

Thoren är bara ett exempel på hur detta misslyckande tillåts att fortsätta. Vi vet att det inte är den enda skolkoncern som har hamnat i blåsväder för att pengar till utbildningsverksamhet har gått till annat än det som de är avsedda för. Till exempel har den för skolministern bekanta skolkoncernen Tellus, som hon tidigare arbetade för, uppmärksammats flera gånger för att man som besparingsåtgärd bland annat har undanhållit mat för barn i förskolan. Det är det som senare blev känt som förskolorna med knäckebröd och vatten.

Alltför länge har vi låtit olika personer berika sig på skolverksamheten. Ministern pratar om att kvalitet och behov måste komma i första hand och att regeringen tar tag i friskolesystemet och gör en helrenovering. Men då är frågan varför vi har 17 utredningar, och det som jag visar här är propositionerna från regeringen. För er som inte ser är detta ett tomt blad. Det här är alltså de förslag som regeringen lägger fram just nu inom friskoleområdet.

Jag ber ministern att missförstå mig rätt; mitt enda problem handlar inte om vinsterna i sig. Det handlar om vad detta system gör med vårt samhälle. Det handlar om den segregation som skapas av detta friskolesystem. Det handlar om skolpersonalens och lärarnas arbetsvillkor, och i slutändan välmående, som sätts på spel med detta skolsystem. Det handlar om den redan existerande boendesegregationen och den ekonomiska klasspolitik som regeringen för och som leder till att människor splittras. Detta skolsystem leder till att det här förvärras ytterligare. Det leder till att vi får ett samhälle där elever inte kan läsa, och det är allvarligt inte bara på grund av vinsterna utan för samhället som sådant.

Academedia AB, Internationella Engelska Skolan AB, Magnora AB, Demina AB, Thorengruppen AB, Magelhusen AB, Jensen Group AB, Dibber Sverige AB, Ambea AB, Jan Vikström Holding AB, Cedergrenska AB, Tisenhult-gruppen AB, Watma Group AB, Almwik AB - man kan tro att jag pratar om bankverksamheter. Men det här är de som i dag äger majoriteten av Sveriges friskolor. Då vet vi att någonting är fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag undrar fortfarande: Vad avser statsrådet att göra för att ändra på detta system i grunden?

Fru talman! Vi har en regering som inför nästa års budget har valt att sänka skatterna mest för sig själva. Statsråden får ungefär 45 000 var i sänkt skatt nästa år. De är säkert mycket nöjda med det. Samtidigt vill de egentligen inte räkna upp någonting till kommunerna för att kunna finansiera verksamheter som exempelvis skolan. Det gör att det blir ett otroligt stort problem att tillhandahålla utbildning i hela Sverige, framför allt för de kommuner som ska finansiera det.

Men vi har också det andra problemet som är marknadsskolan, där man kan bara starta upp en skola och driva den. Man behöver inte ens driva den särskilt väl. Vi känner till exempel där elever som lämnar skolan inte har tillräckliga betyg, eller så har de tillräckliga betyg men inte tillräckliga kunskaper för att kunna klara sig i samhället efteråt.

Det finns kommuner som ändå försöker göra någonting åt problemen i skolan, som försöker kompensera sina kommunala skolor för att de ska kunna bygga upp elevernas kunskaper i de fall där det saknas tillräckliga resurser. Ett exempel är Sundsvalls kommun. Men när kommunen kompenserar den kommunala skolan kommer friskolorna i tiotal och begär att också få kompensation i motsvarande grad av kommunen.

Det är inte för att de haft särskilt mycket högre kostnader. Det finns fall där man redan har betalat ut vinster, vilket egentligen borde betyda att man då har lagt tillräckliga resurser på utbildningen. Anledningen är att man vill ha ytterligare vinster. Man vill kunna betala ut ytterligare pengar.

Nu har skolministern visserligen sagt att regeringen inte tycker att detta är särskilt bra och att man utreder det. Men borde inte skolministern och regeringen rimligen, i väntan på utredningens lagförslag, lägga fram förslag om en temporär lag för att kunna förhindra att friskolor begär miljonbelopp av exempelvis Sundsvalls kommun i extra ersättningar? Detta gör ju att kommunen dräneras ytterligare på resurser. Barnen i kommunen kommer att få sämre utbildning på grund av några giriga skolägare, kanske kompisar till skolministern, som vill göra sig en extra hacka på systemet.

Vore det inte rimligt att regeringen tog ansvar och gjorde någonting åt den här frågan?

Fru talman! Precis som jag inledde med pågår nu två stora utredningar på området. Jag tillhör väl dem som ibland är otåliga. Det är klart att jag vill göra förändringar snabbt. Men man måste ha statliga utredningar i grunden.

Nu finns det alltså två stora utredningar, en som handlar om friskolesystemet och en som handlar om nationell skolpengsnorm. Båda utredningarna påverkar i allra högsta grad såväl regelsystemet för friskolorna som hur de finansieras.

Den första utredningen kommer med sitt betänkande i slutet av mars. Den har också fått tilläggsdirektiv om att bland annat se över vilka som äger skolorna, vilket är viktigt. Här kan man dra paralleller exempelvis till hur bankväsendet fungerar. Där kan man helt enkelt tvinga ägare att sälja sina aktier om man ser att någon får en för stor andel eller är olämplig som ägare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns inbyggda systemfel i friskolesystemet. Det har funnits en naivitet. Min och hela regeringens utgångspunkt är att skapa mer likvärdiga förutsättningar för skolväsendet i Sverige. Ett skolväsen är ju en nationell angelägenhet. Det är inte en angelägenhet bara för enskilda huvudmän, oavsett om de är kommunala eller fristående. Det är inte heller en angelägenhet bara för de elever som går i skolan i dag. Det är en angelägenhet för Sverige som välståndsnation.

I dag är det alldeles för splittrat. Jag tillhör ett parti som anser att det var ett totalt misslyckande att kommunalisera ansvaret för skolan. Vi har enormt stora skillnader. Det skiljer ungefär 70 000 kronor mellan den kommun som satsar mest på sin skola och den som satsar minst per elev och år. Hälften av dessa 70 000 kan härledas till objektiva faktorer; när det gäller resten vet vi helt enkelt inte.

Jag anser att staten måste ta ett större ansvar för finansieringen av skolan i Sverige. Dock är det viktigt att pengarna till skolan också går till skolan. Därför är utredningen om nationell skolpengsnorm viktig även ur det perspektivet.

Betygssystemet nämndes. Det är ju också ett problem att vi har betygsinflation i Sverige. Om bara ett par månader kommer betygsutredningen att presentera sitt förslag, som såvitt jag förstår av det jag läst mig till - jag tror att Daniel Riazat har mer information här än jag - kommer att se till att betygsinflationen försvinner.

Det finns enormt mycket att göra. Ingen vore gladare än jag - det vill jag verkligen poängtera - om jag kunde göra saker och ting snabbare. Det är dock väldigt svårt när vi har en grundlag som säger att minsta lilla detalj i lagstiftningen måste föregås av en utredning. I grund och botten är det naturligtvis bra eftersom det förhoppningsvis leder till bra lagstiftning, men ibland är det lite frustrerande.

Fru talman! Två stora utredningar säger skolminister Lotta Edholm att man har tillsatt. Den som har varit med ett tag i skol- och utbildningspolitiken kan ganska snabbt hitta ett antal stora fel med dessa utredningar. Ett fel är att frågorna redan har utretts vid ett antal tillfällen. Ett annat är att texterna i direktiven kommer direkt från Tidöavtalet. Det betyder att det snarare än utredningar handlar om beställningsuppdrag, vilket skapar ytterligare problem.

Vänsterpartiet driver också frågan om att staten ska ta huvudansvaret för såväl finansieringen som styrningen av den svenska skolan. Vi menar också att kommunaliseringen blev ett misslyckande. Frågan är dock: När vi nu har ett kommunaliserat system, varför vill regeringen göra det så svårt som möjligt för kommunerna att bedriva skolverksamhet? Varför måste det ske nedskärningar i Lotta Edholms kommunaliserade Skolsverige? Varför kan inte regeringen vara med och se till att vi inte, samtidigt som vi har ett misslyckat marknadsexperiment, behöver göra nedskärningar på grund av att regeringen ska sänka skatten för miljonärer och miljardärer?

Jag har ställt frågan vilka åtgärder statsrådet och regeringen avser att vidta för att komma till rätta med dessa skolkoncerner och andra ägare som missköter sitt utbildningsuppdrag. Jag ser faktiskt inte svaret. Friskoleutredningen har redan gjorts, som jag sa. Skolpengsutredningar har redan gjorts. Offentlighetsprincipsutredningar har redan gjorts. Betygsutredningar har gjorts vid flera tillfällen under de år som jag har suttit i riksdagen. Jag har själv suttit i den parlamentariska referensgruppen för dessa utredningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om skolministern i dag menar allvar finns det en majoritet i Sveriges riksdag som vill förändra dagens friskolesystem. Men svaret är att i det här fallet Liberalerna, som skolministern företräder, inte vill gå med den majoriteten.

Då är frågan om vi med säkerhet kan veta att någon av dessa utredningar kommer att presentera faktiska förslag från regeringen före valet. Eller kommer man att fortsätta begrava friskolefrågan i ytterligare tilläggsdirektiv och utredningar? Kan vi med säkerhet veta att detta experiment inte kommer att få fortsätta?

I direktiven till utredarna, som för första gången under de tio år som jag har suttit i riksdagen inte involverar oppositionspartierna, står det att vinsterna endast ska begränsas för ny friskoleverksamhet. Det gäller alltså endast nyöppnade verksamheter och att de inte ska få göra vinster under de första åren. Vad är skillnaden mot dagens system? Majoriteten av de stora skolkoncernerna har inte gjort sina vinster under de första åren. På vilket sätt kommer systemet att förändras?

Jag vill avslutningsvis säga att frågan är mycket större för oss än bara vinster. Det handlar om vilket samhälle vi vill ha, om vi vill vara en kunskapsnation och ett demokratiskt samhälle där elever från olika hem möter varandra oberoende av vilken bakgrund de har eller vilken utbildning eller ekonomisk klasstillhörighet deras föräldrar har. Friskolesystemet har förstört det vi en gång var så stolta över, nämligen att barnen möter varandra och kan bygga ett samhälle gemensamt oavsett bakgrund.

Fru talman! Om regeringen, Liberalerna och skolminister Lotta Edholm hade varit genuint intresserade av att göra något åt det svenska skolsystemet och se till att vi i Sverige har en utbildning för våra barn, framtiden och kommande generationer hade de kunnat agera mycket fortare och tidigare.

Det är för mig ofattbart att man står här i riksdagens talarstol och säger att det finns inbyggda systemfel i skolan. Jamen, det kunde vi ju konstatera redan för 30 år sedan när friskolesystemet infördes. Bland annat Vänsterpartiet påpekade ju redan då att detta kommer att innebära stora problem för utbildningen. Nu står vi här 30 år senare och konstaterar att det har blivit precis så som Vänsterpartiet sa. Det finns privata intressen som vill tjäna mycket stora pengar mot lite utfört arbete.

Ministern säger också att man måste ha utredningar, och det håller jag med om. Men hur kan det komma sig att man inte kan ta till snabbutredningar i en sådan angelägen fråga som barns utbildning och vår framtid. Det har ju regeringen gjort för att inskränka de rättigheter vi har i samhället på andra områden. Det är för övrigt fruktansvärt att man har snabbutredningar på dessa områden. Men i detta fall där man skulle kunna göra något för att värna barnens utbildning och se till att de pengar vi betalar i skatt går till det som de är avsedda för kan man inte göra några snabbutredningar. Det handlar ju om att komma till rätta med något som ministern själv konstaterar är ett systemfel. Det är för mig ofattbart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ja, det finns systemfel i friskolesystemet, och jag tror att det är otroligt viktigt att detta utreds noggrant så att man får ett förslag som fungerar gentemot all annan lagstiftning som finns i landet. Man får inte förhasta sig, utan det hela måste föregås av en gedigen utredning. Och i detta fall krävs det inte bara en utredning, utan det handlar också om den nationella skolpengsnormen.

Föregående talare talade om misstag som gjordes för 30 år sedan. Ett stort misstag var kommunaliseringen av svensk skola, och den bidrog Vänsterpartiet till. Om Vänsterpartiet inte hade gått med på den hade detta inte skett för 30 år sedan.

Vi har alla vår del av ansvaret för de systemfel som finns, men nu måste de förändras. Jag anser att det är väsentligt att säkerställa att vi får mer likvärdiga villkor mellan kommunala och fristående skolor men också mellan kommuner. Det är orimligt stora skillnader i dag mellan hur kommunerna väljer att prioritera sin skola. Det måste vi göra något åt.

När det gäller vinster handlar det inte alls bara om att göra det svårare att ta ut vinst för nystartade skolor. Direktiven talar om en rad olika tillfällen när detta ska kunna ske. Det tror jag är viktigt. Men det är också viktigt att se över vad man kan göra för att skärpa sanktionerna. I dag finns det till exempel ingen möjlighet att tvångsförvalta illa fungerande friskolor. Det finns det däremot vad gäller kommunala skolor. Det har dock bara skett vid ett enda tillfälle. Jag menar att detta också måste kunna användas på friskolor för att komma till rätta med de problem som finns.

Sammanfattningsvis har vi två stora utredningar som berör friskolesystemet direkt, friskoleutredningen och utredningen om nationell skolpengsnorm. Men det finns naturligtvis en rad andra utredningar som berör friskolor på samma sätt som de berör den kommunala skolan. Exempelvis har vi utredningen om elevhälsa. Där finns otroligt stora skillnader både mellan kommunala skolor och mellan kommunala och fristående skolor. Jag har redan nämnt betygsutredningen. Den liksom en rad andra utredningar kommer också att påverka friskolesektorn. Det handlar alltså inte bara om två utredningar.

Fru talman! Vi skulle kunna jämföra dagens marknadsskolsystem med någon som har fått kraftiga brännskador där läkarens lösning är att sätta ett par plåster på skadorna. Det kommer kanske att hjälpa personen i fråga lite grann, rent psykologiskt, att läkaren har gjort något, men kommer det att få brännskadorna att läka? Nej, det kommer det inte att göra.

På samma sätt vet Lotta Edholm att det inte går att lappa och laga ett trasigt system. Det är systemet som behöver förändras i grunden. Precis som jag och alla andra i landet vet ministern också att om man samarbetar med partier som har ett enda uppdrag - att företräda intressen från svenskt näringsliv, dessa skolföretag och välfärdsföretag här i riksdagen - kan man inte ändra någonting.

Om det inte vore så hade det de facto inte ens varit möjligt att ha en skolminister som själv kommer direkt från en skolkoncern. Frågan är hur mycket trovärdighet som finns bakom ministerns ord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ministern säger att vi har varit naiva och att syftet inte var att det skulle bli så här. Jag menar att syftet var exakt att det skulle bli på detta sätt. Det var ingen slump att de som var med och drev fram friskolereformen på 90talet senare också blev miljonärer på reformen.

Vänsterpartiet anser också att kommunala skolor behöver förbättras, men vi tycker att kommunala skolor i dag får tävla i ett orättvist system som skapas av marknadslogiken och att det är den som måste bort i grunden.

Nu är det upp till regeringen, Liberalerna och Lotta Edholm att visa att de vill se en annan skolpolitik. Vi och oppositionen är beredda, och majoriteten finns. Frågan är bara om också skolministern vill förändra systemet.

Fru talman! Systemet måste förändras i grunden. Det handlar inte bara om friskolorna, utan det handlar om vårt skolsystem som helhet. Det gäller bland annat finansieringen och att vi måste få tillbaka en skola till grunderna där man fokuserar på kunskap och färdigheter som att läsa, skriva och räkna, mycket av det som svensk skola har förlorat under ganska många år. Vi måste också få tillbaka läsningen i svensk skola.

Regeringen arbetar med allt detta nu. Vi har tolv stora utredningar på gång, och de kommer att presenteras som ett pärlband nu. Den första utredningen, som handlar om förändringar av lärarutbildningen, kommer om bara någon dag. En viktig pusselbit i detta är dock friskolorna och de systemfel som faktiskt finns. Regeringen arbetar nu med att förändra dessa. Finansieringen därvidlag är också viktig. I direktiven till utredningen om en nationell skolpengsnorm framgår också att friskolor inte ska få betalt för uppdrag som de faktiskt inte har - så som är fallet i dag. Det är helt orimligt att till exempel konkursbon kan få skolpeng i efterhand. Jag tror att vi är rätt många som tycker att det är orimligt. Det behövs stora förändringar av det här systemet, liksom det behövs stora förändringar av svensk skola som helhet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.