Kustbevakningens möjligheter till snabbare utryckningar

Fru talman! David Josefsson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att förbättra Kustbevakningens möjligheter att snabbare rycka ut med avsedda resurser vid situationer likt den vid Vinga den 4 december.

Miljöräddningsinsatsen mot branden ombord på fartyget Almirante Storni är en av de största på svenskt vatten i modern tid. Den omfattande insatsen leddes av Kustbevakningen och genomfördes tillsammans med nationella och internationella räddningsaktörer för att undvika förlisning med miljöskador som följd.

Kustbevakningen hade flera enheter på plats, och två av dem var de stora miljöräddningsfartygen Poseidon och Triton. När händelsen inträffade var Triton i beredskap och avgick direkt mot olycksplatsen. Poseidon var inte i beredskap men bemannades på relativt kort tid. Kustbevakningen var en grundsten i insatsen, och genom samverkan nyttjades samhällets samlade resurser effektivt. Sammantaget genomfördes den omfattande insatsen med gott resultat.

Kustbevakningen är en central aktör till sjöss och har till uppdrag att utföra miljöräddningstjänst och annan räddningstjänst till sjöss samt bedriva sjöövervakning. För sitt uppdrag har Kustbevakningen ett stort antal fartyg stationerade på ett tjugotal kuststationer längs Sveriges kust och i Vänern och Mälaren samt flygplan stationerande på en flygkuststation i Nyköping. Myndigheten fördelar och prioriterar löpande sina resurser för att hantera pågående insatser och samtidigt upprätthålla en effektiv nationell beredskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har sedan 2018 tillfört Kustbevakningens anslag cirka 140 miljoner kronor i syfte att upprätthålla och stärka myndighetens förmåga. Kustbevakningens anslag för 2022 ökas med sammanlagt 75,5 miljoner kronor ytterligare. Anslagsökningarna kan bland annat användas för personaluppbyggnad. Kustbevakningen ges därmed goda förutsättningar att stärka sin förmåga till sjöss. Sammanfattningsvis bör Kustbevakningen nu anses stå väl rustad under kommande år.

Regeringen kommer även fortsättningsvis att noga följa utvecklingen för att säkerställa Sveriges förmåga till sjöövervakning och miljöräddningstjänst till sjöss.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Lördagen den 4 december i fjol utbröt en brand i trälasten ombord på det Liberiaflaggade bulkfartyget Almirante Storni. Fartyget hade just ankrat i väntan på bunkring utanför Vinga i Göteborg. Branden blev häftig och utvecklades, precis som statsrådet säger, till en av de mest omfattande räddningsaktionerna till sjöss i modern svensk historia. Först tio dagar senare, efter att fartyget bogserats in till Göteborgs hamn, kunde branden släckas.

Hur och varför branden uppstod återstår att utreda, men vi kan redan nu konstatera att enorma insatser gjordes från bland annat Räddningstjänsten Storgöteborg, Kustbevakningen och inhyrda bogserbåtar. För dessa insatser ska vi vara väldigt tacksamma. Som tur är skadades ingen person fysiskt. De materiella skadorna blev visserligen omfattande, men de hade kunnat bli mycket värre.

Anledningen till att jag har ställt den här interpellationen är egentligen inte Almirante Storni utan ett annat fartyg. Det gäller ett fartyg som befann sig inne i Frihamnen i Göteborg, bara någon mil från olycksplatsen: Kustbevakningens kombinationsfartyg Poseidon. Poseidon är tillsammans med sina två syskon Triton och Amfitrite Kustbevakningens största fartyg i den så kallade KBV 001-klassen, och de här fartygen är byggda för bland annat just sådana här situationer med omfattande och komplexa fartygsbränder på öppet vatten.

Fru talman! Justitieministern anger i sitt svar att Poseidon inte var i beredskap men att hennes systerfartyg Triton var det och direkt avgick mot olycksplatsen. Därmed understryker ministern just precis min poäng med den här interpellationen. Triton är placerad i Slite på Gotland, och trots att hon genast begav sig av mot olycksplatsen på lördag eftermiddag anlände hon först på måndag morgon. Poseidon kunde bemannas upp och ansluta vid olycksplatsen, men först på lördag kväll. Då hade fyra värdefulla timmar gått sedan branden bröt ut.

Det går givetvis inte att säga om brandförloppet i det här enskilda fallet hade sett annorlunda ut om Poseidon med sin enorma kapacitet att pumpa vatten på brandhärden hade varit på plats tidigare, men man kan generellt säga att ju snabbare tillräckliga räddningsresurser är på plats vid en olycka, desto större är sannolikheten att skadorna minimeras och att räddningsinsatserna inte behöver bli så omfattande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varför var då Poseidon, som låg inne i Göteborg, inte redo att genast gå ut till Almirante Storni, som låg vid älvens utlopp vid Vinga? Ordföranden för fackförbundet Tull-Kust, Johan Lindgren, gav ett väldigt rakt svar på den frågan i Expressen den 5 december: "Det är ett typexempel på personalkrisen inom kustbevakningen. Vi har passerat bristningsgränsen." Han fortsätter: "Man kan inte bygga en krisberedskap på att ringa in personal. Det är ett lappande och lagande av Guds nåde."

I somras släppte Tull-Kust en rapport om Kustbevakningen med titeln Ett samhällskritiskt uppdrag med omöjliga förutsättningar. Där konstateras att behoven inom Kustbevakningen bland annat inkluderar nya investeringar i flygplan och fartyg. Det behöver anställas 200 kustbevakare i den operativa verksamheten, och ett årligt intag i aspirantutbildningen behöver införas för att kompetensförsörjningen framåt ska garanteras.

Precis som justitieministern säger i sitt svar ökas myndighetens anslag för i år i den budget som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna drev igenom i riksdagen. Det är ett viktigt tillskott, men det krävs också en långsiktighet från regeringens sida så att myndigheten får möjlighet att bygga kapacitet i enlighet med det som bland annat facket efterfrågar.

Min fråga till justitieministern blir därför återigen: Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att förbättra Kustbevakningens möjligheter att snabbare rycka ut med rätt resurser vid situationer likt den vid Vinga den 4 december?

Fru talman! Först får man konstatera att detta var en fantastiskt fin räddningsinsats ledd av Kustbevakningen - åtminstone när det gäller miljöräddningsinsatsen; sedan hade vi också räddningsinsatser inledningsvis för att klara av att rädda liv och släcka branden, så att säga. Det var ett stort antal aktörer med. Svenska fartyg var förstås på plats, och även Norge hjälpte till. Vi begärde också hjälp från andra länder, och andra länder var beredda att rycka ut enligt den ordning som finns i dag där man hjälps åt när sådana här stora saker inträffar.

Allt detta gjordes som sagt för att rädda liv men också för att undvika miljöskador. Det var kallt, blåsigt och svåra arbetsförhållanden. Det var en väldigt utdragen räddningsinsats, som precis som David Josefsson sa spände över flera dagar. Men den hade ett utomordentligt gott resultat: inga personskador och inte heller någon utläckt olja, i varje fall inte i någon större omfattning. Jag vill säga att jag är väldigt stolt över vad Kustbevakningen tillsammans med andra aktörer uträttade de här dagarna. Det ska vi vara.

Kustbevakningen har tre stora flygplan, tre stora miljöräddningsfartyg och ett hundratal mindre fartyg till sitt förfogande. Alla som någon gång har varit aktiva i operativ verksamhet vet att alla inte alltid kan vara i beredskap. Det spelar knappt någon roll hur stor kostym man har - alla insatser kan inte vara i beredskap hela tiden. Det fungerar helt enkelt inte, utan man måste göra en fördelning av de insatser och resurser man har i beredskap vid varje enskild dag och tidpunkt.

I det här fallet var det Triton som var i beredskap. Triton låg i Hanöbukten. Den låg alltså inte vid Slite - på Gotland - utan i Hanöbukten vid det aktuella tillfället, och den avgick omedelbart mot olycksplatsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Poseidon låg i Göteborg. Den var inte i beredskap, men det fanns möjlighet att ringa in personal. Detta gjorde man väldigt snabbt; man bemannade fartyget på fyra timmar. Det var faktiskt Poseidon som var på plats först, eftersom det tog tid för Triton att gå från Hanöbukten till Vinga. Poseidon var på plats först och kunde inleda räddningsinsatsen tillsammans med två andra fartyg som Kustbevakningen hade till sitt förfogande, som redan hade gått ut och var på plats.

Sammanfattningsvis skulle jag säga att Sverige har en väldigt bra kustbevakningsverksamhet. Den är välskött och har goda resurser för att lösa sin uppgift. Den behöver dock förstärkas ytterligare. Vi har från regeringens sida sedan 2018 förstärkt Kustbevakningen med 140 miljoner kronor, och innevarande år ökas anslaget ytterligare med lite drygt 75 miljoner kronor.

Det finns, som David Josefsson säger, ett behov av nyrekryteringar, och de pengar som nu tillförs Kustbevakningen kommer att användas just för det. Vi talar om ett rekryteringsbehov på kanske ytterligare 150 anställda. I dag har Kustbevakningen sammanlagt ungefär 830 anställda, så om man under de kommande åren får ett påslag med 150 anställda är det en ganska stor utbyggnad av verksamheten. Detta tycker jag är utomordentligt bra, för det finns som sagt ett behov. Därmed kan vi stärka Kustbevakningen ytterligare.

Fru talman! Statsrådet gav ju en väldigt fin beskrivning av den räddningsinsats som gjordes, och jag tycker verkligen att vi alla ska vara stolta över den. Det är dock för att personalen gjorde heroiska insatser, inte för att politiken har gett förutsättningar för detta.

Som sagt var det ingen person som skadades, och trots att de materiella skadorna blev omfattande blev de, paradoxalt nog, ändå begränsade - det rörde sig endast om skador på fartygets last och i begränsad omfattning på fartyget.

Almirante Storni hade vid olyckstillfället ankrat i anslutning till farleden in till Göteborgs hamn för att bunkra. Göteborgs hamn är inte bara Sveriges utan även norra Europas viktigaste hamn. Genom farleden till och från hamnen transporteras en stor del av Sveriges import och export av varor med rorofartyg och containerfartyg. Detta är Sveriges enda hamn med interkontinentala anlöp.

Ett haveri med ett fartyg som Almirante Storni i farleden skulle ha kunnat innebära ett stopp såväl i vår varuimport som för vår industris möjlighet att exportera varor till världen. Jag säger detta för att ge någon form av perspektiv på den här olyckan. Ett haveri hade till och med kunnat jämföras med det som hände fartyget Evergreen i Suezkanalen, men i lokal tappning i norra Europa.

Via Göteborgs hamn får vi också energiprodukter för att driva fordon och flygplan. En brand i lasten hade kunnat innebära att man av säkerhetsskäl hade fått stoppa den trafiken.

Lägg till detta att fartyget var ankrat i utkanten av Göteborgs södra skärgård, som är ett värdefullt natur- och kulturlandskap. Ett haveri - eller för den delen bara ett oljeutsläpp, som ministern själv pratade om - hade inneburit risker för stora natur- och rekreationsvärden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Allt detta slapp vi den här gången, men det var med förskräckelse.

I det här perspektivet går det inte att påstå att beredskapen kring Göteborg är tillräcklig när det tar ett och ett halvt dygn för det fartyg som är i beredskap att komma och när det första fartyget anländer först efter fyra timmar under en pågående räddningsinsats, trots att det sker i anslutning till hamninloppet.

Fru talman! Den 13 december, bara några dagar efter att Almirante Storni bogserades in till hamn, skedde en annan fartygskollision mellan ett brittiskt lastfartyg och en dansk självseglande pråm utanför Ystad. Även detta visar på att det inte räcker att ha beredskap med endast ett fartyg, för det kan inträffa multipla händelser vid Sveriges långa kust.

Det är uppenbart att det krävs större beredskap. Statsrådet sa i sitt svar att han anser att Kustbevakningen nu är väl rustad inför kommande år.

Att vi drev igenom mer pengar var nödvändigt och viktigt, men detta innebär ju inte att upprustningen är klar. Enligt vad facket säger krävs det väldigt mycket mer - det räcker inte med 150 personer, utan det behövs uppemot 200 personer i operativ tjänst. Man behöver också stärka aspirantutbildningen och ha ett årligt intag där. Man behöver dessutom titta på investeringar i fartyg och flygplan.

Återigen: Vad är ministerns åtgärder i de här frågorna? Anser han att beredskapen kommer att vara tillräcklig, eller tänker han vidta ytterligare åtgärder?

Fru talman! Jag börjar med själva räddningsinsatsförloppet.

Det var alltså så att Triton låg i beredskap i Hanöbukten. Den gick omedelbart mot olycksplatsen, precis som den skulle göra.

Poseidon låg i Göteborg. Den bemannades väldigt snabbt - på fyra timmar fick man in besättning - och det var Poseidon som kunde gå ut och vara på plats först.

Utöver dessa var det ytterligare två kustbevakningsfartyg som gick ut vid den här insatsen. Det ena heter KBV 310 och är ett övervakningsfartyg som har både brand- och oljebekämpningskapacitet. Detta är ett mindre fartyg. Det andra fartyget heter KBV 048 och är ett miljöskyddsfartyg. Detta fartyg var också på plats väldigt snabbt.

Man ska ha klart för sig att vi hade insatser och resurser på plats snabbt vid det här tillfället. Sedan anlände Triton efter ett tag, när den kunde komma upp från Skånekusten.

Vi kommer naturligtvis att följa resursutvecklingen när det gäller Kustbevakningen. Vi bygger också ut Kustbevakningen.

Det är fel att påstå att detta på något sätt är någonting som oppositionen har drivit fram. Sedan 2018 har vi anslagit ytterligare 140 miljoner kronor till Kustbevakningen. I vårt budgetförslag lade vi dessutom på ytterligare 30 miljoner. Det enda som har kommit från oppositionens budget är ytterligare 40 miljoner. Det är klart att vi gärna tar emot de pengarna, men det är fel att påstå att detta på något sätt skulle vara ett avgörande resultat av oppositionsbudgeten - det här är småpengar som kommer ovanpå det som regeringen redan har satsat.

Detta är väl en del av det allmänna politiska spelet. Det viktiga är ändå att vi får ytterligare 75 miljoner kronor på plats och att vi kan använda dessa pengar för att rekrytera mer personal. Behovet i Kustbevakningen är sådant att vi behöver öka antalet anställda med uppemot 150 personer, och det har vi nu resurser för att göra. På det sättet förstärker vi Kustbevakningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också markera det jag sa i början: Alla fartyg kan inte alltid vara i beredskap; det spelar knappt någon roll hur stor kostym man har. Det går inte, utan man måste avdela resurser som är i beredskap vid särskilda tidpunkter. Man ska naturligtvis ha en organisation så att man kan skala upp det hela om det händer någonting stort, men man kan inte köra en organisation där alla alltid ska vara i beredskap - detta tror jag att alla som har varit inblandade i operativ verksamhet förstår.

Fru talman! Statsrådet står här och pratar om småpengar och politiskt spel. Jag blir faktiskt lite upprörd.

Som göteborgare kan jag inte nog understryka Göteborgs hamns betydelse för såväl vårt land som våra grannländer. Man kan prata om att kostymen aldrig kan vara tillräckligt stor. Det går dock att diskutera om kostymen är tillräckligt stor när det tar fyra timmar för tillräckliga räddningsresurser att nå en olycksplats vid inloppet till Göteborgs hamn.

Det stämmer att det fanns fartyg på plats redan tidigare. Detta är bra, men det handlar ju också om att skicka rätt resurser vid rätt tid. Det går inte att säga i det enskilda fallet, men någonstans kan man konstatera att det är ganska skrämmande när det, som den 4 december, tar fyra timmar för ett större fartyg av kombinationsklass 001 att nå en olycksplats.

Det är egentligen detta som är min poäng. Jag tror att vi alla måste inse att Göteborgs hamn är av särskild vikt för Sverige och för Sveriges ekonomi. Det är uppenbart att de resurser som finns dimensionerade inom Kustbevakningen i dag inte är tillräckliga för en snabb räddningsinsats. Nu tog det tio dagar att släcka branden, och det var egentligen bara med förskräckelse som vi slapp omfattande förstörelse.

Detta är min poäng med den här interpellationsdebatten. Jag hoppas att ministern tar med sig det jag har sagt i dag och att man inte ser detta som ett politiskt spel eller viftar bort resurstillskott som småpengar utan faktiskt tar Kustbevakningens uppdrag på allvar och ser till att bygga upp kapaciteten så att vi kan garantera en god beredskap runt hela Sveriges kust, inklusive Västsverige och Göteborgs hamn.

Fru talman! Absolut! Det är också precis det jag har sagt. Vi skalar ju upp Kustbevakningen. Vi har lagt till de pengarna från 2018 och framåt. Men man ska vara medveten om att Kustbevakningens budget är mycket större. Kostnaderna uppgår totalt sett till 1,3 miljarder kronor. Lägger man på 30 eller 40 miljoner till ska man veta att man gör det på en bas på 1,3 miljarder. Det är den proportionen som jag tycker att man ska ha klar för sig. Sedan får vi som sagt loss de här ytterligare 75 ½ miljonerna. Vi använder de pengarna till att förstärka Kustbevakningen, anställa mer personal och få kostymen att växa ytterligare.

Räddningsinsatsen på Vinga var en mycket stor händelse, en av de största vi haft på många år. Personalen gjorde ett utomordentligt fint arbete som den ska ha all heder av. Jag känner en stor stolthet över både Kustbevakningen och andra som var aktiva i den här räddningsinsatsen vid denna tidpunkt. Det blev inga personskador och inga stora oljeläckage. Det kunde ha gått på ett helt annat sätt om man inte hade varit på plats så pass snabbt som man var. Sedan ska vi som sagt göra vad vi kan för att förstärka beredskapen ytterligare. Men just nu tycker jag att man ska känna en stor stolthet över det arbete som våra medarbetare gjorde under de här dagarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.