Kostnadsökning i välfärden

Fru ålderspresident! Elisabeth Björnsdotter Rahm har frågat mig om jag anser att ökad moms med 25 procent för endast privata aktörer är att se till behovet av att ha en mångfald av aktörer och goda villkor för enskilt drivna verksamheter inom vår välfärd, samt om jag anser att likvärdiga villkor ska råda inom välfärdssektorn och vad man i så fall gör för att förhindra en snedvriden konkurrens.

Regeringen arbetar i enlighet med januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, för att alla aktörer inom välfärden ska ha likvärdiga villkor oavsett driftsform.

Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom från juni 2018 tolkat mervärdesskattelagens regler om undantag från skatteplikt för sjukvård mot bakgrund av EU-rätten. Som en följd av domen publicerade Skatteverket i oktober 2018 ett ställningstagande om skatteplikt vid uthyrning av personal inom vårdsektorn och beslutade att vänta med att tillämpa ställningstagandet till tid efter den 1 juli 2019.

Reglerna för mervärdesskatt avseende sjukvård skiljer sig inte åt mellan offentliga och privata vårdgivare. Förändringen innebär en ökad kostnad för mervärdesskatt i de fall inhyrd personal anlitas i verksamheten.

Det finns ett särskilt ersättningssystem där kommuner och landsting kompenseras för kostnader för mervärdesskatt i verksamheter som är undantagna från skatteplikt, till exempel hälso- och sjukvård. Landstingen kan söka ersättning dels för faktiska kostnader för mervärdesskatt i den egna verksamheten, dels med en schablonersättning för kostnader för mervärdesskatt som avser verksamhet som bedrivs i privat regi. Systemets syfte är att kostnaden för mervärdesskatt inte ska påverka om landstinget väljer att utföra sjukvård i egen regi eller upphandla verksamheten från privata utförare.

En statlig utredning hade i uppdrag att bland annat undersöka möjligheten att ersätta även privata utförare med faktiska kostnader. Den bedömning som gjordes var att en sådan lösning där ersättning utgår för faktiska kostnader direkt till privata företag visserligen skulle kunna skapa konkurrensneutralitet avseende momsen men bland annat att den inte skulle vara förenlig med EU-rätten (SOU 2015:93 Översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt).

Riksdagen fattade den 19 juni 2019 beslut om ett tillkännagivande som innebar att regeringen skyndsamt skulle göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsultlösningar i vården är mervärdesskattepliktiga och vid behov återkomma med ett förslag som neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter snarast möjligt (rskr. 2018/19:299). Ärendet bereds i Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru ålderspresident! Jag hoppas att fru ålderspresidenten har haft en bra sommar och att även statsrådet har haft det. Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation, som jag skrev tidigare i somras.

Nu har den 1 juli redan passerat, och Skatteverket har, som utlovat, infört moms på vårdtjänster i en för övrigt momsbefriad verksamhet. SKL och Vårdföretagarna är två stora aktörer som har varit tydliga med att denna så kallade vårdmoms kommer att få fruktansvärda konsekvenser för en redan nu hårt belastad vård- och omsorgssektor.

I det så kallade januariavtalet, som regeringen tecknat tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna, står det tydligt i punkterna 60-63 att vård och omsorg ska drivas under lika villkor och att det ska råda konkurrensneutralitet. Statsrådet säger själv i sitt svar att alla aktörer inom välfärden ska ha likvärdiga villkor oavsett driftsform.

Nu ser det ju inte riktigt ut så. Regionerna runt om i Sverige kompenserar sina egna verksamheter för den ökade momskostnaden, men de verksamheter som drivs med alternativa driftsformer lämnas utan kompensation och utan möjlighet att, som brukligt är, ta ut moms från slutkunden, i detta fall patienten.

Märkligt är att de flesta verksamheter har avtal med regionen om att driva hälso- och sjukvård, vilket innebär att de måste förhålla sig till regionens regelverk, taxor och riktlinjer. Ändå särskiljer man möjligheten till momskompensation, vilket jag finner anmärkningsvärt.

Skatteverket förväntar sig att alla alternativa driftsformer ska betala moms från sitt eget kapital. Detta är en helt absurd situation. Det går inte att driva verksamhet på lika villkor om denna absurda situation kvarstår.

Fru ålderspresident! Elisabeth Björnsdotter Rahm ställer en viktig fråga som naturligtvis måste hanteras inom ramen för Regeringskansliets beredning av riksdagens tillkännagivande. Det är detta som Regeringskansliet nu fokuserar på.

Det är dock viktigt att här påminna om att reglerna för mervärdesskatt avseende sjukvård är desamma för offentliga och privata utförare. Den specifika tolkning som gjorts av Högsta förvaltningsdomstolen och som lett till en annan bedömning hos Skatteverket gäller specifikt ökad kostnad för mervärdesskatt i de fall inhyrd personal anlitas i verksamheten. Det är alltså viktigt att vi isolerar frågan till de delar av sjukvården detta berör.

Då är frågan: Vad finns det i dag för system för att hantera merkostnaderna, å ena sidan för landstingen och å andra för de privata utförare som finns i landstingens verksamheter? Precis som jag sa i interpellationssvaret har vi ett ersättningssystem som kompenserar landstingen för dessa kostnader. Upplägget är sådant att landstingen i sin tur ska ta med detta i de avtal som tecknas med de privata utförare som finns i respektive landsting.

Utredningen tittade noga på frågan om systemet kan förändras och om man skulle kunna ha en direkt ersättning till de privata utförarna. Utredningen kom fram till att detta inte var förenligt med EU-rätten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Något som jag inte sa i svaret men som ändå är värt att nämna här är att utredningen också kom fram till att nuvarande ersättningsnivå för landstingen - som alltså ska kompensera för de kostnader som landstingen har med anledning av privata utförares momssituation - är högt räknad. Det var alltså enligt utredningen en överkompensation med 1,3 miljarder kronor som betalades ut under 2017. Utredningen kom fram till att man borde sänka schablonkompensationen från 6 procent till 5 procent.

Vi har alltså redan i dag ett system som kompenserar och till och med överkompenserar landstingen för de kostnader som är aktuella i den här debatten. Då är detta nog en fråga som måste hanteras av respektive landsting, för staten går naturligtvis in och följer den modell som vi har med schablonersättning till landstingen.

Men med anledning av det tillkännagivande som riksdagen har beslutat om jobbar regeringen naturligtvis vidare med frågan utöver det som jag beskrev i svaret.

Fru ålderspresident! Tack, statsrådet! Ni gör mig ännu mer förbryllad, och jag blir ännu mer ifrågasättande då ni säger att landstingen är överkompenserade. Dessutom ska de alltså kompenseras ytterligare för den ökade vårdmomsen när landsting och regioner är så beroende av inhyrd personal som de är i dag.

Jag skulle också vilja fråga statsrådet hur regeringen ser på det lagförslag som Vårdföretagarna har överlämnat till regeringen och som på det stora hela skulle undanröja de problem i lagstiftningen som statsrådet lyfte fram. Lagförslaget är utarbetat av ett företag som heter Deloitte, som är experter på momsfrågor, och granskat av docent Pernilla Rendahl, som är en av Sveriges mest välrenommerade forskare i finansrätt ur ett EU-perspektiv vid Handelshögskolan i Göteborg. Hon bedömer att EU-rätten inte på något vis hindrar regeringen från att genomföra förslaget från Vårdföretagarna.

Frågan är akut och kan inte vänta. Det handlar inte om att man, som det står i tillkännagivandet, vid behov ska se över frågan, utan denna ändring av lagen är ett måste för att vår välfärd ska kunna fortsätta att erbjuda vård och omsorg till våra medborgare.

Med tanke på att det finns ett förslag till lagändring på plats och att det är granskat och inte strider mot gällande EU-lagstiftning förutsätter jag att regeringen snabbutreder frågan, så att riksdagen snarast kan få denna lagändring på sitt bord, så att beslut kan fattas.

Fru ålderspresident! Jag vill passa på att tacka Elisabeth Björnsdotter Rahm för det starka engagemanget för svensk välfärd. Vi behöver ha mer diskussion om hur vi ska underlätta för alla dem som sliter i välfärden, både de som jobbar i landstingens och kommunernas egna verksamheter och naturligtvis alla medarbetare på den privata sidan i den offentligt finansierade välfärden.

Självklart är också skatterättsliga frågor väldigt relevanta här. Det är ingen tvekan om det. Det är också därför vi har kompensationssystemet med schablonersättning, bland annat, till landsting för de merkostnader som privata utförare och landsting har för momsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har naturligtvis stor respekt för det oberoende som Högsta förvaltningsdomstolen och Skatteverket har och ska ha i rättstillämpningsfrågor. Nu har en ny praxis bildats, och det påverkar Skatteverkets tillämpning. Mot bakgrund av den nya praxisen ska vi naturligtvis göra vad vi kan för att analysera läget och säkerställa att vi i staten gör vad vi kan för att skapa goda och likvärdiga förutsättningar för välfärden.

Som Elisabeth Björnsdotter Rahm nämner finns det aktörer, branschorganisationer, som lagt fram förslag om förändringar i skattelagstiftningen. Det är utanför mitt ansvarsområde. Det som jag och den del av Finansdepartementet som jag arbetar med har fokuserat på handlar specifikt om frågan om ersättningssystem. Det är statsrådet Magdalena Andersson som är ansvarig för de skatterättsliga frågorna. Men självklart jobbar Regeringskansliet brett med dessa frågor utifrån det tillkännagivande som riksdagen beslutat om.

Fru ålderspresident! Ja, det är lite spännande att Skatteverket har valt att tolka detta EU-direktiv utifrån Högsta förvaltningsdomstolens beslut på ett väldigt specifikt sätt när vårt grannland Finland har gjort en helt annan tolkning av samma EU-direktiv. Därför ser jag det som en stor möjlighet att man ska kunna förändra lagstiftningen på ett väldigt enkelt sätt och att statsrådet tar med sig frågan till finansministern som en akut och viktig fråga när det gäller att vi ska driva vår välfärd vidare.

Dessutom måste jag trycka på det så kallade januariavtalet, som regeringen har ingått med sina stödpartier och som man lyfter fram vid många tillfällen. Detta beslut strider definitivt mot januariavtalet, där man är tydlig med att det ska finnas konkurrensneutralitet och lika möjligheter att driva verksamhet.

Jag ser i dag ett måste: att vi ändrar detta. Förra veckan var Centerledaren Annie Lööf väldigt tydlig i medierna med att regeringen måste hantera denna fråga för att vår svenska välfärd ska kunna drivas vidare. Jag hoppas att statsrådet tar med sig frågan och att statsrådet lyssnar på sina stödpartier så att vi ska kunna fortsätta att driva vår välfärd i den riktning som vi alla vill.

Fru ålderspresident! Tack, Elisabeth Björnsdotter Rahm, för denna diskussion och för engagemanget i välfärdsrelaterade frågor! Självklart kommer vi att fokusera på denna fråga. Det är en av de frågor som är relevanta för välfärdens organisering just nu - det finns väldigt många fler. Naturligtvis kommer vi att säkerställa att vi följer det som parterna har kommit överens om i januariavtalet, och det är att vi ska ha likvärdiga villkor för offentliga och privata utförare i svensk välfärd.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.