Konsekvensanalys vid rivning av dammar

Fru talman! Lotta Olsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att konsekvensanalyser görs innan vattendammar rivs.

Jag vill inleda med att konstatera att frågan om den kravnivå som följer av EU:s ramdirektiv för vatten inte bör blandas ihop med länsstyrelsernas tillsynsansvar över vattenverksamheter. Dammar är en vattenverksamhet och kräver tillstånd. Detta är något som gäller i Sverige sedan lång tid tillbaka och är inget som införts som en följd av vårt medlemskap i EU.

Av miljöbalkens regelverk följer en skyldighet för vissa utpekade tillsynsmyndigheter att utöva tillsyn över de verksamheter som omfattas av miljöbalkens tillsynsansvar. Länsstyrelsen ansvarar som huvudregel för tillsynen över vattenverksamheter och ska därmed se till att sådana verksamheter inom länet bedrivs på ett sätt som är förenligt med miljöbalkens bestämmelser.

Det bör i sammanhanget lyftas fram att bestämmelserna om äldre rättigheters rättskraft ändrades den 1 januari 2019. Om den vattenverksamhet som bedrivs vid en damm bedrivs i enlighet med en urminnes hävd, ett privilegiebrev eller annan sådan rättighet att förfoga över vattnet som avses i 2 kap. 41 § vattenlagen ska den rättigheten anses ha tillkommit med stöd av motsvarande bestämmelser i miljöbalken. Genom denna regelförändring har tidigare oklarheter kring den rättsliga statusen för dessa rättigheter tydliggjorts, vilket är något som även påverkar de beslut som länsstyrelsen som tillsynsmyndighet har att fatta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I tillägg till detta vill jag tydliggöra att det vid utrivning av dammar krävs tillstånd enligt miljöbalken. Prövningsmyndighet för dessa frågor är mark- och miljödomstolen. De beslut om utrivning som fattas av mark- och miljödomstolen föregås av noggrann utredning av effekterna av en utrivning. Ett tillstånd till utrivning kan förenas med villkor i syfte att minimera eventuella negativa effekter av en utrivning. Den bedömning som mark- och miljödomstolen har att göra inför sitt beslut i dessa fall innefattar bland annat utrivningens påverkan på landskap, kulturmiljö, djur- och växtliv och infrastruktur samt effekterna för närboende vars egendom kan komma att negativt påverkas vid en ändring av vattnets djup och läge. En utrivning kan även kräva tillstånd enligt kulturmiljölagen.

Vidare vill jag vara tydlig med att om ett tillstånd till en befintlig vattenverksamhet återkallas behöver det inte innebära att en utrivning måste ske. Enligt miljöbalken finns en möjlighet för annan att ta över ansvaret för anläggningen. Ett övertagande av underhållsansvar kan till exempel aktualiseras i de fall en anläggning har så höga kulturmiljövärden att staten eller en kommun bedömer att det finns skäl att ta över ansvaret i syfte att säkerställa att anläggningen bevaras eller då en utrivning skulle innebära att en vägsträckning berörs på ett sådant sätt att anläggningen bör vara kvar.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka ministern för svaret.

Sverige är ett gammalt industriland och dessutom ett på många platser låglänt land. Det har inneburit att behovet av vattendammar har funnits i hundratals år. Att kunna reglera flödet av vatten över säsong och över året har varit livsnödvändigt. På många platser riskerar man att drabbas av torka om inte dammar finns för att ta till vara vårfloden och reglera ut vattnet under sommaren. Om våra vattendrag torkar ut under sommaren dör dessutom musslor och fiskar som lever här.

Vidare är nuvarande infrastruktur och vattenförsörjning anpassad efter att de månghundraåriga dammarna finns. Dessutom ger många mindre kraftverk en möjlighet att ha en viss reservkapacitet av el, vilket är nog så viktigt i dag.

Fru talman! Det kan vara en damm som gör skillnad mellan att en skog brinner ned eller att en skogsbrand kan släckas med vattenbombning. I somras drabbades Örebro län av en del skogsbränder, och då var möjligheten att ta vatten via helikopter helt avgörande för att man faktiskt skulle kunna hejda branden. Våra vattendammar bidrar helt enkelt till ett stärkt civilförsvar.

Många av våra dammar är så gamla att tillståndsprocesserna inte fanns då de anlades, vilket har varit ett problem. Tidigare har man inte tagit hänsyn till att hela landskap, natur och vattenhushållning varit anpassade efter att dammarna finns. Därför är det välkommet med den nya lagstiftningen från den 1 januari 2019, som ministern nämner i sitt svar och som tar hänsyn till äldre rättigheters rättskraft.

Fru talman! Det som är viktigt i sammanhanget är att de beslut om rivningar som nu ligger på bordet och som är överklagade inte verkställs förrän överklagan prövats, men också att hänsyn tas till den nya lagstiftningen. Det har nämligen förekommit att man rivit dammar innan överklagan har hunnit behandlas i domstol, vilket satt hela rättssäkerheten ur spel. Detta får självklart inte förekomma. Det innebär ett rättsövergrepp som i sig är lagvidrigt. Enskilda dammägare har dock sällan ekonomisk möjlighet att överklaga, vilket innebär att staten då får för stor makt i förhållande till den enskilde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med en rättssäker hantering och med den nya, förfinade lagstiftningen kan jag ändå hoppas att vi slipper se dammrivningar utan korrekt genomförda konsekvensanalyser och med förödande effekter.

Fru talman! Det är alltså länsstyrelserna som har ett operativt tillsynsansvar över vattenverksamheter. Länsstyrelsernas tillsyn sker i enlighet med sedan länge beslutade regelverk, och jag förutsätter att jag och interpellanten är överens om att vattenverksamhet som huvudregel ska vara tillståndspliktig även fortsättningsvis.

Drift av dammar kräver tillstånd. Om en verksamhet drivs utan tillstånd kan tillsynsmyndigheten förelägga den som driver verksamheten att söka tillstånd. På samma sätt som det är viktigt att det finns tillstånd för en damm när sådant krävs är det givetvis även viktigt att en utrivning av dammen inte tillåts ske utan att effekterna av en sådan utrivning analyserats. Vid tillstånd för utrivning ska man säkerställa att krav ställs på hänsynstagande till omgivningens påverkan samt att försiktighetsmått tas.

Det som gäller nu är alltså att det för anläggande och drift av dammar krävs tillstånd. Det framgår av 11 kap. miljöbalken. Det är också så att utrivning av dammar kräver tillstånd. Endast dammar där det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena är undantagna från tillståndsplikt. Tillstånd till utrivning meddelas av mark- och miljödomstolen. Ett tillstånd till utrivning ska innehålla bestämmelser om de villkor som behövs för att reglera negativ påverkan till följd av en utrivning.

Det är alltså naturligtvis så att ett beslut om att riva en damm ska fattas av mark- och miljödomstolen. Det ska också finnas en konsekvensanalys.

Fru talman! Vattenförsörjning har alltid varit en viktig fråga. Förr fick vi själva tillse att vi hade vatten i våra brunnar, och i dag förväntar sig de flesta att de har tillgång till kommunalt vatten. Vi har sedan länge sällan behövt bekymra oss om att vatten finns då vi behöver det. Många förstår inte ens att vatten, precis som det mesta här i världen, är en ändlig resurs - en resurs som vi behöver vara rädda om. De senaste årens torka har dock inneburit ett uppvaknande för många. Man kan inte lita på att vatten alltid finns, och vi måste värna våra vattenresurser. Att vara rädd om vatten är faktiskt en dygd.

Fru talman! Våra stora städer är beroende av vattenförsörjningen från våra stora sjöar och från tillflödet till dem. Det finns varken smältvatten från någon glaciär, som i Alperna, eller källvatten, som många av våra mindre orter har att tillgå. I stället är det en nödvändighet att avrinningsvatten kommer och att det är rent. Det finns alltid risker med att använda vanligt åvatten som renats som dricksvatten. Vattnet är nämligen aldrig renare än det område det kom ifrån. Om gammalt bottensediment som legat orört i många decennier sköljs med kan det innebära ett förorenat dricksvatten för en storstad, med allt vad det innebär. Så kan det faktiskt bli om man helt tömmer dammar som i dag inte är sanerade utan orörda. Orört är faktiskt bäst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För Örebros del är man beroende av vatten från Svartåns tillrinningsområde. Om detta vatten inte finns att tillgå under en varm sommar därför att det helt har runnit ut under vårfloden får det konsekvenser. En stad som Örebro med omnejd, vilket omfattar ca 150 000 invånare, kan inte vara utan en säker vattenförsörjning. Förra året utfärdades bevattningsförbud i Örebro på grund av för lågt vattenstånd, fru talman, trots att det faktiskt fanns dammar i vattensystemet. Hur hade det sett ut om vi inte hade sparat vatten sedan tidigare på våren? Örebro kommun diskuterar hur man i framtiden ska kunna säkra sin vattenförsörjning, och det gör de flesta andra städer också. Låt oss vara förutseende och värna de vattenresurser vi har i tid!

Att riva dammar handlar inte bara om flöden i våra vattendrag utan om mycket mer. Det handlar om ett civilförsvar med vattenmagasin vid behov av att släcka bränder. Det handlar om reservkraft då vi behöver den. Det handlar om att undvika torka i våra vattendrag då vi får torra somrar. Det handlar om att förhindra översvämningar vid stora mängder nederbörd. Det handlar om att säkra vattenförsörjningen inte bara till enskilda brunnar utan även till storstäders kommunala vatten.

Därför är det så viktigt att statens förlängda arm länsstyrelserna gör ordentliga konsekvensanalyser och låter överprövningar bli klara innan eventuella beslutade rivningar verkställs.

Fru talman! Jag instämmer till fullo i interpellantens beskrivning av hur livsviktigt det är med vatten. Den torka som drabbade stora delar av Sverige förra året tror jag var ett skrämskott för väldigt många. Vi insåg att vi är väldigt sårbara.

Vi har väl utgått ifrån att det alltid finns gott om vatten i Sverige, men när till och med Örebro län utfärdar bevattningsförbud - alltså inte bara Gotland och andra områden där man kanske är mer van vid torka - är det en riktig larmklocka som vi behöver ta på allvar. Här behöver vi se hur vi kan göra oss så motståndskraftiga mot extrema väderhändelser som möjligt. Det kan handla om skyfall, och precis som förra sommaren kan det handla om extremt lång tid utan nederbörd och med extremt höga temperaturer, vilket ledde till skogsbränder.

Det som forskning och erfarenhet visar är en väldigt viktig insats för att säkerställa att vi har tillräcklig infiltration av regnvatten ned till grundvattnet och att det finns motståndskraft är anläggandet av våtmarker. Det är ett enormt stort ingrepp i vår natur som människor har gjort under väldigt lång tid: Man har dikat ut för att skapa åkermarker, rätat ut vattendrag och dikat ut med stora krondiken som gör att regnvatten med stor kraft forsar ut i sjöar och hav i stället för att stanna i marken och infiltreras ned till grundvattnet. Genom vattenkraften och de dammar som har anlagts har vi också hindrat biologisk mångfald, såsom fiskar och annat, att vandra upp och ned längs vattendragen. Fisken i sig kanske inte är en viktig faktor för vattenförsörjningen, men den är väl så viktig för en motståndskraftig natur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har alltså anledning att se över vilka insatser som är de bästa för att göra ekosystemen så motståndskraftiga som möjligt och se till att de har en funktion i ett ändrat klimat som gör att vi är så motståndskraftiga som möjligt. Jag kan konstatera att M och KD i sin budget, som gick igenom med stöd av SD, tog bort de 200 miljoner som regeringen hade anslagit till just restaurering och anläggning av våtmarker. Det är en enormt viktig insats som man behöver göra för att stärka ekosystemen i dag.

Många av de dammar som finns, även i Örebro län, har ingen aktiv verksamhet. Många är också i väldigt dåligt skick. Det är helt naturligt att man behöver se över dessa, och jag är glad att riksdagen antog den proposition om vattenmiljö och vattenkraft som regeringen lade fram i april förra året. Det gör att vi äntligen kommer att kunna få moderna miljökrav på vattenverksamheter och att vi ska ta fram en nationell plan för hur detta ska göras så effektivt som möjligt.

Här behöver vi ta hänsyn till både elförsörjning och ett ändrat klimat. Förlusten av biologisk mångfald är också en enormt viktig fråga. Vi behöver där se till att vi kan restaurera områden som är livsnödvändiga för många av våra hotade arter.

Fru talman! Jag vill tacka för svaret. Precis som ministern här lägger fram det finns det enormt många faktorer som man måste ta hänsyn till. Jag blir väldigt skrämd när man snabbt processar fram beslut utan att handlägga alla de olika perspektiv som det handlar om.

De miljöer som finns i dag är ju inte skapade över en natt, utan de har funnits i många hundra år. Jag tror inte att man alltid tänker igenom vad som skulle hända om man river och förändrar tillbaka till något. Är det något som har funnits förut som kommer tillbaka? Hur ser det ut? Jag skräms som sagt av att man ibland är så villig att riva och göra något som man kortsiktigt tror är bra. Man glömmer att det kan få inverkan på många andra sätt. Utanför Laxå hade vi exempelvis en händelse där järnvägsrälsen ned till Göteborg höll på att försvinna då vårvattnet tog hela underlaget till rälsen.

Man har alltså inte kunskap om alla olika faktorer. Jag tycker därför att man bör visa större ödmjukhet. Vi kan förstås inte ha våtmarker i hela Västernärke som helt plötsligt skulle lösa alla dessa problem.

Jag hoppas att vi kan göra något bra av detta. Det låter som att det även är ministerns intention. De som oroar sig för dessa dammar har verkligen djur, natur och vattensäkring i sitt sätt att tänka. De försöker tänka på många faktorer och inte bara kortsiktigt på någon enskild paragraf.

Fru talman! Tack återigen, Lotta Olsson!

Jag tar frågan på allvar, och jag förutsätter att den tillståndsgivning som ska ske via mark- och miljödomstolen sker enligt det som vi är överens om och som också stipuleras i miljöbalken. Jag förutsätter också att man gör en analys av vilken eventuellt negativ inverkan en utrivning har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle inte säga att detta har gått alltför snabbt eller att regeringen eller EU för en förhastad politik. Det tog många årtionden innan vi äntligen lyckades komma överens i inte minst riksdagen om att uppdatera miljöbalken så att vi kan få moderna vattentjänster och titta på det som vi enligt EU:s vattendirektiv är skyldiga att göra. Det handlar dock inte bara om det, utan detta är en tillståndsverksamhet i Sverige som har funnits sedan lång tid tillbaka.

Med detta sagt har många av dessa delar urminnes hävd. Det kan gälla gamla kvarnar och dammar. Jag är väldigt glad över att vi har lyckats komma överens om hur vi ska gå vidare med detta och att de ska anses ha ett tillstånd. Men när det är påkallat behöver de ta fram ett nytt tillstånd. Här behöver vi naturligtvis se till att en ordentlig analys görs av konsekvenserna av utrivningar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.