Klimatpolitikens kostnader

Fru talman! Edward Riedl har frågat mig om regeringen, inom ramen för den ekonomiska politiken, har försökt att få klimatpolitikens kostnader och satsningar att bäras lika över landet. Han har också frågat mig vilka överväganden regeringen gör när det gäller klimatnyttan för varje satsad krona.

Jag vill inledningsvis understryka vikten av att politiken ska komma hela landet till del och att jag inte ser någon motsättning mellan detta och att föra en effektiv klimatpolitik. Tvärtom påverkas landsbygden väl så mycket som städerna av ett förändrat klimat. Samtidigt måste klimatomställningen ske på ett sådant sätt att alla har möjlighet att vara en del av lösningen.

Regeringen arbetar för att de av riksdagen beslutade klimatmålen ska uppnås. Det är mål som även interpellantens parti har ställt sig bakom. På EU-nivå har regeringen arbetat aktivt för att skapa långsiktiga, transparenta och likvärdiga regler inom EU:s utsläppshandelssystem. Till följd av ett förslag från Sverige kommer en stor volym av utsläppsrätter att annulleras 2024 och regelbundet därefter, vilket redan bidragit till ökade priser på utsläppsrätter och ett ökat omställningstryck för ett fossilfritt samhälle. Utöver EU:s utsläppshandelssystem stöder regeringen industrins omställning till nollutsläpp genom den långsiktiga satsningen Industriklivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inom transportsektorn är koldioxidskatten och reduktionsplikten kostnadseffektiva styrmedel för att minska användningen av fossila bränslen och öka inblandningen av hållbara, förnybara bränslen. Klimatklivet är en annan viktig insats för att minska utsläppen i hela landet. Därför föreslog regeringen i vårändringsbudgeten att satsningen ska ökas med 750 miljoner kronor under innevarande år.

Interpellanten undrar vilka överväganden vi gjort när vi införde bonus-malus. Alliansregeringen införde ett system där alla skattebetalare fick vara med och bekosta den dåvarande supermiljöbilspremien. Bonus-malus är ett mer kostnadsneutralt system, där en förhöjd fordonsskatt på nya bilar med höga koldioxidutsläpp under de tre första åren bekostar bonusen för inköp av bilar med låga koldioxidutsläpp. Detta är ett sätt att bidra till att uppfylla klimatmålet för transportsektorn och styra mot en bilflotta med bilar som släpper ut mindre utan att skicka notan till vanliga skattebetalare.

Interpellanten undrar vidare om klimatnyttan med flygskatten. Regeringen anser att flyget i högre grad bör stå för sina klimatkostnader. Flygskatten bör därför behållas. Regeringens ambition är att Sverige ska ta på sig ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som i dag sätter stopp för en skatt på flygbränsle som kan ersätta dagens skatt på flygresor.

Därutöver för regeringen en aktiv politik för att hela Sverige ska leva och växa. Den digitala infrastrukturen ska byggas ut, och den statliga närvaron ska stärkas i hela landet. Genom satsningar på bland annat utbildning och kommunikationer i vårändringsbudgeten tar regeringen steg för att uppnå det mål om en sammanhållen landsbygdspolitik som fastslogs genom landsbygdspropositionen.

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

Det pratas ofta om att Sverige ska vara ett föregångsland på miljö- och klimatområdet. Det är i grunden en bra ambition om vi fyller den med rätt innehåll, och då ska även kostnaderna fördelas rimligt över landet. Mot den bakgrunden är det problematiskt att Riksrevisionen, Finanspolitiska rådet och flera andra i omgångar har riktat kritik mot regeringens klimatpolitik. Riksrevisionen sågade faktiskt regeringens stora klimatsatsning Klimatklivet, som ministern tog upp i sitt svar. Man säger att kostnaden är hög och resultaten blygsamma. Dessutom menade Riksrevisionen att regeringen misslett riksdagen och skönmålat satsningen. Det är sådana satsningar som regeringen nu väljer att göra mer av.

Låt mig säga att klimatpolitiken är viktig. Men om åtgärderna som vidtas för att Sverige ska visa vägen i klimatpolitiken i stället blir ineffektiva och kostsamma, samt med orimlig fördelning av kostnaderna inom landet, visar inte Sverige vägen.

Timbros chefsekonom var här i riksdagen för en vecka sedan. Han varnade faktiskt för att Sverige kan bli ett avskräckande exempel inom klimatpolitikens område om vi fortsätter på den inslagna vägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag och Moderaterna menar i stället att Sverige ska genomföra miljö och klimatsatsningar som har riktig effekt och som dessutom går att kombinera med hög ekonomisk tillväxt i hela landet. Klarar Sverige att göra det blir vi på allvar ett föregångsland, ett land som andra länder vill kopiera lösningar från. Då behöver vi satsa på forskning, innovation, kärnkraft - sådant som är bra politik och sådant som på riktigt gör att vi kan bekämpa klimatproblemen i vår värld.

Tyvärr handlar mycket av den här regeringens politik i stället om att straffa avstånd och om att straffa människor som helt enkelt saknar alternativ till bil, flyg och annat. Det är avstånden som ska straffas.

Kina planerar att bygga 216 nya flygplatser de kommande 15 åren. Indien planerar att bygga ungefär 200 nya flygplatser. Runt om i världen fullständigt exploderar antalet flygresenärer, flygbolag och flygplatser.

Om Magdalena Anderssons regering lyckas slå sönder inrikesflyget till bland annat Norrland kommer inga andra än hennes vänner i Miljöpartiet att jubla. Det kommer inte ens på marginalen att förändra världens klimatutsläpp. Inga andra länder kommer att följa efter Sverige.

Vi som bor i Norrland kommer att tvingas åka bil om vi inte kommer att kunna flyga. Det blir sämre för oss. Men det minskar på inget sätt klimatutsläppen. Vi borde i stället göra det som Sverige har gjort under lång tid, alltså vara med i utvecklingen av effektivare flygplan och gröna flygbränslen och på riktigt minska utsläppen genom forskning och inte med flygskatt.

Samtidigt har finansministern chockhöjt skatten på bensin och diesel under sina år som minister. För fem år sedan kostade en liter bensin och diesel lite drygt 12 kronor. I dag närmar sig priset 17 kronor litern. Folk som är beroende av bilen har fortfarande lika långt till jobbet. De måste fortfarande skjutsa sina barn till olika aktiviteter.

Utsläppen minskar inte med regeringens politik. Men kostnaden bärs alltmer av dem som saknar alternativ. Och satsningarna på elcykelpremier, elbilar och kollektivtrafik hamnar till stor del hos dem som redan i dag har alternativ, och kostnaden får bäras av dem som saknar alternativ.

Tycker finansministern att kostnaderna på riktigt bärs lika över landet i dag?

Fru talman! Jag tackar Edward Riedl för en mycket viktig interpellation. Vi som är intresserade av miljöfrågor och klimatfrågor kan inte annat än hålla med honom. Det är naturligtvis så att om man ska ha en politik för hela Sverige måste man också ha en politik för hela Sverige på alla områden.

Man kan tycka att finansministern kanske tar lite lätt på vad tre moderater säger här i kammaren. Men vi som läser Aftonbladet kunde läsa vad Socialdemokraternas ordförande i Sollefteå John Åberg sa. Han förklarar nu varför Socialdemokraterna gör sitt sämsta val någonsin i det som man tidigare kallade det röda Ådalen. Människorna i Ådalen känner sig bortglömda och förbigångna, säger han. En av de frågor som han pekar på, förutom BB i Sollefteå, är de mycket höga drivmedelspriserna och den höga bensinskatten som slår stentufft mot dem med små marginaler. Samtidigt vet vi att det är fiskal skatt som har en mycket liten koppling till någon miljönytta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Bor man i Gävleborg, i Ådalen, i Pajala eller i Leksand har man en mycket liten tillgång till kollektivtrafik. Man är mycket beroende av bil. Det är klart att det blir närmast ett hån när en statsrådskollega till finansministern säger att man kan köpa en Tesla. Jag är inte säker på att en förtidspensionär i Ådalen har en ekonomi för att kunna köpa en Tesla. Även om han hade det finns sannolikt inte infrastrukturen för laddning där.

Vad händer då när regeringen chockhöjer skatterna på det sätt som man har gjort? Jo, i Dalarna är det en stor nyhet i dag att busslinjer kan dras in och biljettpriserna höjas i kollektivtrafiken i Dalarna när bränslepriset nu stiger. Det visar sig att för varje krona som bränslepriserna ökar kostar det 15 miljoner kronor per år för Dalatrafiks verksamhet. Det innebär alltså att den chockhöjning av beskattningen på bränsle som regeringen ägnar sig åt även försämrar kollektivtrafiken för dem som ska försöka åka med kollektivtrafiken i Dalarna.

Fru talman! Detta är ett bekymmer. Vi måste ha en politik för hela Sverige som har en folklig acceptans. När socialdemokraten Niklas Nordström i Luleå mycket pedagogiskt förklarar varför en flygskatt är en ren straffbeskattning av Norrlands infrastruktur och dessutom inte till någon klimatnytta eftersom flyget redan ingår i EU:s utsläppsrätter är det återigen bara symbolpolitik utan miljönytta, en fiskal skatt som skadar Norrbotten och som skadar hela Sverige.

Det är svårt att förstå varför regeringen för en politik som skadar oss som bor norr om Dalälven så mycket. Jag har full förståelse för att den som bor i Djurgårdsstaden eller i Nacka eller som åker statsrådsbil kanske inte förstår att en tank bensin kostar över 1 000 kronor. Men vill man föra en politik för hela Sverige måste den verkligen ha en klimatnytta.

Någonting som vi moderater driver stenhårt och kommer att fortsätta driva är naturligtvis klimatbistånd, det vill säga att vi ska hjälpa de länder där utsläppen är som störst att minska sina utsläpp. Då gör det nämligen också miljönytta för planeten. Då är det inte bara en fiskal beskattning av oss som bor i Sverige.

Fru talman! I går kunde vi se Kalla fakta i TV4 rapportera om att Sverige via Exportkreditnämnden har ställt stora garantier på flermiljardbelopp för att det ska byggas en stor gasanläggning i ryska Arktis. Denna anläggning kommer ensam att släppa ut en tiondel av den koldioxid som hela Sverige släpper ut under ett år.

Samtidigt ägnar sig regeringen bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet åt att faktiskt, som båda de tidigare talarna här har nämnt, straffa landsbygdens folk med höjda bensinskatter och stegvis försämrade reseavdrag varje år. Lars Beckman nämnde att kollektivtrafiken i Dalarna har haft problem. Länstrafiken i Kalmar har kommit med samma rapport. Man ställer alltså in turer i länstrafiken på grund av att priset på bränsle har blivit så högt att man inte får ihop sin budget. Regeringens politik slår alltså direkt mot landsbygdens folk. Den slår direkt mot kollektivresenärerna, och det försämrar möjligheterna att bo på landsbygden. Samtidigt satsas det alltså via en statlig myndighet under finansministerns ansvarsområde 3,3 miljarder på att bygga en gasanläggning i Arktis som ensam kommer att släppa ut en tiondel av vad hela Sveriges samlade verksamhet släpper ut på ett år. Tycker finansministern verkligen att det är en rimlig politik att ge sig på de enskilda människorna på den svenska landsbygden samtidigt som det görs en sådan megasatsning på en gasanläggning i Arktis?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi riskerar att hamna i en vändpunkt i historien. Jorden värms upp så mycket just nu att om vi inte agerar riskerar vi att hamna i ett läge med en irreversibel spiral där naturens egna koldioxidutsläpp blir så stora att permafrosten minskar och vi får en kontinuerlig uppvärmning. Det här är någonting som riskerar att skada jorden permanent och få mycket stora effekter på mänskligheten.

Vi som är politiker och är i beslutsfattande ställning har ett ansvar för att agera. Men när vi agerar måste vi självklart göra det på ett sådant sätt att alla människor kan vara med i omställningen. Det handlar om att hela Sverige ska kunna göra den omställning som är nödvändig för att vi ska kunna ta vårt klimatansvar. Det är det ansvar som vi har gentemot framtida generationer. Men Sverige är också ett land som bör kunna vara ledande i världen och föregå med gott exempel på hur man kan agera. Det är vi också i dagsläget; Sverige är ett exempel som ofta lyfts upp i internationella sammanhang.

Precis som Moderaterna påpekar är det viktigt att vi använder våra insatser och våra skattepengar på ett så effektivt sätt som möjligt. Klimatklivet är en satsning som har haft stora effekter när det gäller att minska koldioxidutsläppen i Sverige. De har minskat med 1,5 miljoner ton tack vare Klimatklivet. Det motsvarar ungefär utsläppen från 700 000 personbilar.

Man kan självklart diskutera om man kan använda pengarna ännu mer effektivt. Därför har regeringen också varit tydlig med att vi kommer att se över om vi kan öka kostnadseffektiviteten ytterligare så att man inte använder pengarna till sådana investeringar som annars kanske hade blivit av ändå.

Samtidigt är det viktiga investeringar som finansieras via Klimatklivet. En av riksdagsledamöterna tog upp behovet av infrastruktur för att ladda elbilar. Det är den satsning som det mesta av pengarna från Klimatklivet går till; de går just till att bygga ut den laddinfrastruktur som är nödvändig för att vi ska kunna köra elbil.

Människor med låga inkomster kommer självklart inte att kunna köpa en Tesla. Jag är väl medveten om det, och det är vi alla väl medvetna om. Men vi vet också att när begagnade bilar kommer ut på andrahandsmarknaden finns möjligheter även för människor med normala inkomster att köpa begagnade bilar som är mer miljö- och klimatvänliga. Det är det vi ser nu. En bil som är fem eller tio år gammal i dag är inte lika effektiv som de nya som säljs i dag, men den är väldigt mycket mer effektiv än vad en fem eller tio år gammal bil var tidigare, för fem, tio eller femton år sedan.

Det är också detta som gör att trots att bensinpriset är högre är det antal minuter eller timmar man behöver jobba för att betala kostnaden för att ta bil till jobbet inte större i dag än det var för fem, tio eller femton år sedan.

Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet påpekar att man skulle kunna använda ett mer kostnadseffektivt instrument än just Klimatklivet. Det skulle vara att höja koldioxidskatten. Är det någonting som Moderaterna förespråkar? Om vi nu ska tala om kostnadseffektiva styrinstrument är det koldioxidskatten som forskarna menar är det mest effektiva sättet att styra miljöpolitiken. Jag ser inte att ytterligare mycket omfattande engångshöjningar av koldioxidskatten är det som Moderaterna förespråkar, även om det kan låta så i talarstolen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Låt mig börja med bonus-malus-systemet. Det är ett sätt att beskatta bensin- och dieselbilar med lite högre utsläpp, som många ute på landsbygden är beroende av, för att finansiera bilar som går på eldrift och annat. Det är sådana som till största delen säljs i våra städer.

Finansministern kritiserar alliansregeringen för att - om jag nu kommer ihåg hennes ord rätt - ha skickat notan för den miljöbilspremie som vi, från alliansregeringen, införde till alla skattebetalare. Och det stämmer; vi tog medel ur statskassan och gjorde en satsning för att underlätta försäljningen av bilar med lägre utsläpp. Finansministern är nu stolt över att man inte längre skickar notan till vanliga skattebetalare.

Fru talman! Jag kan bara tolka det på ett enda sätt: Alla människor ute i landet som är beroende av bilen är alltså ovanliga skattebetalare. Det är bra att vi har fått den definitionen klar för oss av finansministern. Då vet man vad man är; man är alltså en ovanlig skattebetalare om man är beroende av bilen.

Nu är finansministern nöjd över att notan hamnar hos de ovanliga skattebetalarna - alltså hos alla er som är beroende av bilen. Det är ni som ska betala allt det här. Det är socialdemokratisk rättvisa, om jag förstår det hela rätt.

Men vad är det för rättvisa om man i dag saknar alternativ till bilen och bara lastas på kostnader hela tiden? Vad är det för rättvisa om de satsningar som görs ska tas av de människor som saknar alternativ för att satsas på dem som redan i dag har alternativ? De har kollektivtrafik, de har gångavstånd och de har cykelavstånd. Det är där man ska satsa på utbyggd kollektivtrafik, elcykelpremie med mera, och medlen ska tas från de ovanliga skattebetalarna - alla dem som varje dag är beroende av bilen. Då har jag åtminstone fått det klart för mig.

När det gäller klimatfrågan, fru talman, är jag helt överens med finansministern. Självklart har vi en massa saker att göra, och det är mot den bakgrunden jag och mitt parti är bekymrade över att Riksrevisionen, Finanspolitiska rådet och andra expertmyndigheter är kritiska till regeringens politik. Den är dyr, och den är ineffektiv. Sverige har faktiskt ökade klimatutsläpp sedan vi fick in Miljöpartiet i regeringen. Det låter inte så i debatten, men det är så det är.

Då måste vi i stället göra saker som på allvar löser de problem vi står inför. Och nej, jag tror inte på höjd koldioxidskatt i ett land där vi redan har världens högsta koldioxidskatt. Det är detta som Timbros chefsekonom pekar på: Sverige riskerar att bli ett avskräckande exempel i världen. Om vi fortsätter att kliva framåt från de nivåer vi redan är på och med de belastningar vi lägger på vanligt folk riskerar vi alltså att bli ett avskräckande exempel i världen, som ingen kommer att följa efter.

Fru talman! Jag hade några frågor som jag ställde till finansministern i den interpellation som hon varken svarade på i det skriftliga svaret eller har bemött i talarstolen. Jag skulle egentligen önska ett kort och rakt ja- eller nej-svar, men jag förstår att det ibland är svårt. Jag har all respekt för detta, men jag tycker inte att finansministern ens har närmat sig det här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tycker hon att regeringen inom ramen för den ekonomiska politiken har försökt att få klimatpolitikens kostnader och satsningar att bäras lika över landet? Jag är kritisk. Jag tycker att man skickar notan till dem som inte har några alternativ och gör satsningarna på dem som har alternativ. Tycker finansministern det, eller tycker hon inte det? Det är rätt rimligt att kunna svara ja eller nej på en sådan fråga, för den är inte jättekomplicerad. Antingen tycker man att det här bärs lika över landet eller så tycker man det inte.

Jag tycker inte att det bärs lika, utan jag tycker att den fördelning som görs är orättvis. Den kommer inte att leda till mindre utsläpp. Verkligheten har också visat att utsläppen har ökat med den här regeringen.

Fru talman! Jag ska naturligtvis inte svara på frågorna till finansministern. Men jag kan till exempel konstatera att jag har tagit fram en rapport från Riksdagens utredningstjänst om var de subventionerade elcyklarna finns i Sverige.

Var köpte man de subventionerade elcyklarna? Jag kan berätta att i Gävleborgs län finns en kommun som heter Ovanåker. Där var det noll; inte en enda person hade köpt en subventionerad elcykel i Edsbyn och Alfta. Det förstår man om man någon gång har tagit statsrådsbilen och åkt till Edsbyn och Alfta, för där åker man inte elcykel. Det var naturligtvis i stället kärnväljarna i Miljöpartiet - varav de allra flesta boende på Södermalm - som köpte subventionerade elcyklar.

Vem var det då som betalade subventionen? Det var pensionärerna i Norrbotten och pensionärerna i Gävleborg. Det är de tidigare S-väljarna i Ådalen, som nu känner sig övergivna.

Jag tycker inte att man ska underskatta svenska folkets möjlighet att se vad som händer. Regeringen stöder aktivt en rysk fossilgasanläggning i Arktis - den plats på jorden där klimatförändringen sker allra snabbast. Denna anläggning kommer att släppa ut 5,3 miljoner ton koldioxid varje år - en tiondel av vad Sverige släpper ut på ett år. Det är klart att folk blir förbannade, och med all rätt!

Regeringen begränsar människors mobilitet och möjligheter att förflytta sig i det här landet samtidigt som man investerar i en rysk fossilgasanläggning i Arktis. Det är en politik som inte hänger ihop, och det är ett hån mot dem som inte har råd att tanka sin bil. Och det värsta av allt: Det underminerar, precis som Edward Riedl säger, förtroendet för politiken i allmänhet. Det skadar naturligtvis alla oss som vill se till att vi har en effektiv klimatpolitik som gör nytta och skillnad.

Fru talman! När man lyssnar på debatten om klimatpolitik får man ofta intrycket att den som slösar bort mest av skattebetalarnas surt intjänade pengar på satsningar driver den bästa politiken. Men tänk om man skulle titta på vem som får mest nytta för pengarna i stället, om pengarna faktiskt gör någon nytta. Då finns det faktiskt en väldigt noggrant gjort rapport som visar att Moderaterna får mest miljönytta för sina satsade pengar. Vi satsar mindre pengar men får mer effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är samma som på alla andra politikområden: Det handlar inte om en tävling om vem som slösar bort mest skattepengar. Det borde finansministern uppskatta - att man kan få mer nytta för mindre pengar.

Finansministerns och regeringens åtgärder har sågats av både Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen. Nu skryter finansministern om att Klimatklivet minsann har minskat utsläppen med 1,5 miljoner ton koldioxid per år, men precis som Lars Beckman redovisade nyss släpper faktiskt det här gaskraftverket på Arktis ut 5,3 miljoner ton koldioxid varje år. Det är alltså nästan fyra gånger mer än den nytta åt andra hållet som Klimatklivet påstås ha gjort.

Trots att vi har klämt åt de svenska bilisterna och de svenska hushållen jättemycket för att nå en liten utsläppsminskning satsar regeringen samtidigt stora pengar i Arktis som ökar utsläppen nästan fyra gånger så mycket. Det är ett rent hån mot de enskilda svenskarna på landet. Alla pensionärer, funktionshindrade och andra som måste ha bil får betala, och samtidigt slösar regeringen bort pengar på meningslösa åtgärder och satsar på ett gaskraftverk i Arktis. Politiken är så cynisk och orättvis att man nästan saknar ord.

Jag vill gärna höra en kommentar från finansministern om den här anläggningen och hur hon försvarar detta.

Fru talman! Vilka är vanliga skattebetalare och vilka är ovanliga skattebetalare? När jag pratar om vanliga skattebetalare tänker jag på undersköterskan, vaktmästaren, lokalvårdaren och den som jobbar i matbespisningen i skolan. Jag tänker på barnskötaren som tar hand om våra barn och fritidspedagogen som jobbar med ungdomarna på fritis efter skolan. Det är ofta dem jag tänker på när jag tänker på vanliga skattebetalare.

Jag har aldrig träffat någon i dessa yrken som kommer att påverkas av bonus-malus. Malusdelen betalas av dem som köper nya, nytillverkade bilar med mycket höga utsläpp, oftast bilar som kostar flera hundra tusen kronor. Jag har aldrig träffat någon undersköterska som har köpt en ny Volvo XC90. Jag har aldrig träffat en vaktmästare som kör omkring i en ny Volvo V90.

Detta är bilar som köps av människor som har mycket höga inkomster. Och det är heller inte så att de saknar alternativ. Man väljer att köpa en stor bil som släpper ut mycket koldioxid i stället för att köpa Volvos laddhybrid. Gör man det får man i stället en bonus. Det är det som är det fina i systemet. Det påverkar dem som har höga inkomster, som man oftast har när man köper nya bilar. Men de har alternativ. De behöver inte köpa de här bilarna. De kan köpa en annan bil. Väljer man att köpa en klimatsmart bil får man i stället en bonus.

Detta skiljer sig från det system som Moderaterna införde och som innebar att både undersköterskan, vaktmästaren, lokalvårdaren och matbespisningsbiträdet fick vara med och betala supermiljöbilspremien, som gick till dem med höga inkomster som hade råd att köpa nya bilar. Jag tycker att det system vi har i dag är mycket bättre.

Vad gäller elcyklarna kan man konstatera att supermiljöbilspremien kostade mångfalt mycket mer än elcykelpremien.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som också skiljer är att med Moderaternas politik fick undersköterskan, vaktmästaren och lokalvårdaren i glesbygd också betala till de nya bilar som såldes, oftast i storstäderna. Moderaternas ekonomiska politik innebar ju under åtta år en kavalkad av skattesänkningar till dem med de högsta inkomsterna, och de bor inte i glesbygd. Man vräkte skattesänkningar över Lidingö, Danderyd, Täby och Nacka. Det är Moderaternas ekonomiska politik. Vilka gynnas av avskaffad fastighetsskatt - de som bor i strandvillorna i Djursholm eller de som bor i stugor i glesbygd?

Det är sammanfattningen av Moderaternas ekonomiska politik. Det är inte en glesbygdspolitik; det är en politik för de rika i storstäderna.

Fru talman! 216 nya flygplatser i Kina. 200 nya flygplatser i Indien. Detta kommer att ske inom de kommande 10-15 åren. Tror finansministern att det är mer effektivt att slå ut inrikesflyget i Norrland för att möta klimatproblemen än att satsa på effektivare flygplansmotorer, gröna flygbränslen och elflygplan? Det har finansministern inte svarat på.

Regeringen har höjt bensinskatten. Regeringen har höjt dieselskatten. Regeringen har höjt fordonsskatten. Regeringen har försämrat reseavdraget. Regeringen har infört bonus-malus-systemet. Listan kan göras mycket längre. Vanligt folk som varje dag är beroende av bilen ska klämmas åt i den här regeringens politik. Det är de som ska betala alla kostnader för klimatpolitiken. De ska också betala för satsningarna inne i städerna på kollektivtrafik och elcyklar till människor som redan har alternativ, som redan i dag har kollektivtrafik, gångavstånd och cykelavstånd.

Jag tycker inte att det är en rimlig fördelning av pengarna i det här landet. Jag tycker inte att det är en rimlig fördelning av klimatkostnaderna.

Vanliga skattebetalare har finansministern räddat. Det är alltså alla skattebetalare som inte är beroende av bilen. Alla som är beroende av bilen är enligt finansministerns definition ovanliga skattebetalare. Det är de som ska klämmas åt. Det är de som ska betala de högre kostnaderna.

Fru talman! Finansministern har inte svarat på frågan som jag ställde i interpellationen. Det kan man givetvis vara besviken över. Men jag kan inte tolka finansministern på annat sätt än att hon är nöjd med hur kostnaderna fördelas över landet, att man sliter isär landet, att klyftan mellan stad och land ökar. Finansministern är nöjd med det. Det går inte att tolka hennes svar på annat sätt än just detta. Jag tycker att det är beklämmande.

Vi moderater kommer inte att ställa upp på den typen av politik. Vi ska satsa på riktig klimatpolitik som gör skillnad på riktigt.

(Applåder)

Fru talman! Jag tyckte att jag var mycket tydlig: Det finns en ekonomisk politik i den här riksdagen som sliter isär landet, och det är den moderata ekonomiska politiken. Moderaternas ekonomiska politik syftar enbart till att gynna dem med höga inkomster, stora villor och stora förmögenheter. De personerna bor inte på landsbygden. När man ökar de ekonomiska klyftorna, när man gynnar dem som är rika på bekostnad av dem som har lägre inkomster, sliter man isär inte bara dem som har mycket pengar och dem som har mindre pengar utan också stad och landsbygd. De med höga inkomster som gynnas av Moderaternas skattesänkningar bor i våra städer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har ett ansvar för att hålla ihop det här landet ekonomiskt, men vi måste också se till att vi kan genomföra en klimatomställning som alla människor i hela landet kan vara med på. Det är ett ansvar som vi har gentemot våra barn och barnbarn.

Vi hör mycket om vad Moderaterna inte vill göra i klimatpolitiken. Vi såg i den budgetmotion som gick igenom i riksdagen en veritabel slakt på miljö- och klimatpolitiken. Vi vet vad Moderaterna inte vill. Men det räcker inte att inte vilja. Ska vi ta ansvar gentemot våra barn och våra barnbarn måste vi genomföra en klimatomställning, annars kommer mänskligheten inte att kunna fortleva.

Jag vill ta det ansvaret. Men jag vet att om vi ska lyckas måste vi göra det på ett sådant sätt att hela landet kan vara med i klimatomställningen. Vi måste göra det så att människor som bor i glesbygd och människor som har lägre inkomster också kan vara med i omställningen. Det är den vägen Sverige behöver framåt: att vi tar ansvar för att minska klyftorna men också för att genomföra en nödvändig klimatomställning.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.