Klädkoder och sexuella trakasserier i skolor

Fru talman! Daniel Riazat har frågat mig när jag kommer att komma till skott och lägga fram ett lagförslag på riksdagens bord. Frågan handlar om tillsynen över bestämmelserna i diskrimineringslagen gällande det skollagsreglerade området.

Låt mig börja med att slå fast att ingen elev ska behöva bli utsatt för någon form av kränkning eller diskriminering i skolan. Att främja likabehandling och motverka alla former av kränkande behandling är en viktig del i skolans arbete för trygghet och studiero. Alla skolor har enligt skollagen och diskrimineringslagen en skyldighet att aktivt motverka alla former av kränkande behandling i skolan.

Som Daniel Riazat lyfter fram tillsatte regeringen redan i augusti 2018 Utredningen om vissa frågor i diskrimineringslagen, med tilläggsdirektiv 2019 och 2020, för att analysera hur tillsynen över bestämmelserna i diskrimineringslagen när det gäller det skollagsreglerade området i sin helhet kan flyttas till Skolinspektionen.

Utredningen har lämnat ett delbetänkande om det skollagsreglerade området som innehåller förslag om att tillsynsansvaret för det skollagsreglerade området i diskrimineringslagen överförs från Diskrimineringsombudsmannen till Skolinspektionen. Betänkandet remitterades under våren 2021 och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Jag vill understryka att diskriminering inte ska ha någon plats i Sverige och därför ska bekämpas med samhällets fulla kraft och inom alla samhällsområden. Regeringen överväger löpande behov av ytterligare insatser för att bekämpa diskriminering.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret på min interpellation! Eftersom jag inte riktigt kunde se ett tydligt svar väljer jag att vända på frågan.

Fru talman! Det svenska skolsystemet är unikt. I inget annat land kan vem som helst starta en skolverksamhet med skattefinansiering utan lika stort ansvar för eleverna och samtidigt kunna göra vinster i samband med verksamhetsåret eller i samband med försäljning. Det är snarare ett system än undantag att man har färre behöriga lärare, falska betyg, segregeringsmekanismer och marknadslogik. Till det kan vi nu lägga till kontroll av tjejers och kvinnors klädsel.

Låt mig vara tydlig, fru talman! Sexism och patriarkala strukturer gäller absolut inte bara privata aktörer. Men när skolan förvandlas till en marknad förvandlas också elever till kunder och utbildning och kunskap till en vara. Varor måste marknadsföras, och i den marknadsföringen vet vi att en del skolor använder sig av bland annat medeltida klädregler som främst drabbar tjejer och kvinnor.

Låt mig ge ett exempel. Svenska medier har under den senaste tiden gjort en rad publiceringar om utbredda problem med sexuella trakasserier och absurda klädregler på Internationella Engelska Skolans olika skolor. De har satt i system att kontrollera klädseln hos unga tjejer och kvinnliga anställda.

I en av Aftonbladets publiceringar berättar rektorn på Internationella Engelska Skolan i Täby att lärare och anställda kontrollerar längden på flickors klänningar och kjolar med ett särskilt armtest. Rektorn sa följande: "Vi har en tumregel som säger att om eleven står med armarna hängande rakt ner och med knuten näve, så ska kjolen inte vara kortare än nederkanten på näven. Är kjolen kortare så ber vi eleven ta på ett par leggings. Vi har svarta leggings som eleverna får behålla." Reglerna gäller även för personal. Det finns ett förbud mot T-tröja och blå jeans på arbetsplatsen. Shorts, kjol och klänning måste täcka minst halva låret. Rektorn menade att det inte hade varit tal om några protester från vare sig elever eller föräldrar.

Kort därpå kunde Expressen avslöja att det visst har varit protester. Elever vittnade om att de har upplevt sig bli sexualiserade av skolan. Personalen ska ha sagt att man inte ska vara sexig i skolan. Det berättar elever för Expressen.

I ett reportage som Sveriges Radio har gjort berättar tidigare lärare på Internationella Engelska Skolan följande: "Vi kvinnliga lärare skulle gärna ha högklackade skor och definitivt finskor. Skulle man ha fotriktiga skor var man tvungen att ha ett läkarintyg på att man behövde det."

Dessa medeltida och sexistiska klädregler får bara inte vara tillåtna i den svenska skolan. Såväl jag som skolministern och, tror jag, alla som lyssnar till debatten vet att om dessa avslöjanden och reportage hade kommit från vissa andra skolor hade konsekvenserna och reaktionerna varit helt annorlunda. Därav har jag ställt min fråga. Vad avser regeringen att göra? Jag har också en specifik fråga som jag kommer att återkomma till i mitt nästa inlägg. Men hur ser regeringen på det slags regler som sätts upp på vissa skolor? Och vilka konkreta åtgärder avser man att vidta?

Fru talman! Jag tycker att det är tydligt. Jag vill ha en svensk skola med ett fokus, nämligen elevers lärande. Därför blir jag bestört när jag tar del av berättelser om hur elever till exempel får väldigt höga betyg men sedan vittnar om att de inte har rätt kunskaper till dessa betyg. Jag blir också bestört när jag hör att man kontrollerar elevers klädsel för att de på något sätt ska leva upp till skolans profil eller varumärke. I en skola där vinsten är målet ligger fokus mer på hur barnen framstår än vad de har lärt sig och hur de mår. Så här ska vi inte ha det.

En elevs val av kläder är ett sätt för den eleven att uttrycka sina tankar, åsikter och känslor. Att mäta kjollängder på elever hör inte hemma i svensk skola. Jag vill att alla elever ska känna sig fria att uttrycka vem de är, trygga i att lära sig vad de ska. Det ska inte råda någon tvekan om detta i Sverige.

Det är därför jag tänker att om vi ska ha en skola med ett fokus måste vi ta bort alla andra fokus som tar bort fokus från det verkligt viktiga. Både elever och vårdnadshavare ska vara trygga med att alla resurser och allt fokus från politiken ned till huvudmän, rektorer och lärare ska vara på en sak, nämligen att eleverna ska få rätt kunskaper så att de när de blir unga vuxna kan kliva in på en marknadsmarknad, få ett jobb och börja sina liv.

En stress-, press- och utslagningsskola i en marknadsvärld hör inte hemma här. Jag tror att vi alla inser att vi gjorde ett stort misstag när vi förde in andra fokus än eleverna i skolan.

Jag ska återkomma till diskussionen om kjollängd. Det måste vara århundradets dummaste påstående att tro att en 14-åring med kort kjol när hon har tagit sin master från Handels och ska börja sin första arbetsdag på banken kommer i samma korta kjol. Elever och unga är inte dumma. Men de måste få vara elever och unga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack till statsrådet. Jag är mycket glad över att statsrådet tar den här frågan på allvar. Vi delar intentionen om att vi kanske vill förändra systemet. Vi vill komma bort från den marknadslogik som har tagit över den svenska skolan för att skapa en sammanhållen skola för alla barn. Vi delar också uppfattningen att den här typen av klädregler, sexualisering och sexism gentemot elever och personal helt enkelt inte hör hemma i den svenska skolan.

Jag läste bland annat hos RFSU där man jämförde hur klädkoderna rimmar med sexualundervisningen i den svenska skolan. Vi ska i sexualundervisningen i den svenska skolan lära främst killar att inte bära upp de patriarkala strukturerna senare i livet och att man inte ska kontrollera till exempel sin framtida partner. Samtidigt har vi skolor som lär ut till eleverna att vi absolut ska kontrollera kvinnors och tjejers klädsel. Det är någonting som inte går ihop här. Jag menar att det behövs åtgärder för att på något sätt komma ifrån detta.

I dag ansvarar Diskrimineringsombudsmannen för tillsyn av diskriminering och kränkningar enligt diskrimineringsgrunderna medan Skolinspektionen ansvarar för tillsyn och åtgärder för övriga kränkningar i skolan. Det har lett till att elever behandlas olika beroende på vad det är för grund i kränkningen.

Flera tidigare utredningar, vilket sägs i min interpellation och som statsrådet nämnde tidigare från talarstolen, har kommit fram till att det behövs en förändring när det kommer till tillsynen av diskrimineringsgrunderna. Nu senast var det en SOU med namnet Effektivare tillsyn över diskrimineringslagen - aktiva åtgärder och det skollagsreglerade området.

Utredning efter utredning har konstaterat att nuvarande ordning inte fungerar. Vi vet att Skolinspektionen har mer muskler och resurser att kunna vidta åtgärder än Diskrimineringsombudsmannen. Trots det har regeringen ändå inte kommit fram till något beslut i den här frågan.

Om jag inte har helt fel är det nästa vecka som det är propositionsstopp. Regeringen kan inte lägga fram fler propositioner efter det. Vi ser nu de missförhållanden i Internationella Engelska Skolan som har uppmärksammats och som vi vet att den förmodligen inte är ensam om. Det blir återigen väldigt aktuellt med en förändrad lagstiftning.

Vi delar uppfattning om vad det är för slags problematik, och vi delar uppfattningen att det ska förändras. Regeringen har tillsatt utredningar som har kommit fram till att regelverket bör förändras. Jag undrar därför varför regeringen inte lägger fram ett lagförslag som vi kan fatta beslut om.

Jag tror inte att det kan finnas något parti i Sveriges riksdag som skulle vilja ha ett system med medeltida klädregler. Om det är så får vi väl i så fall syna också deras kort. Men jag skulle ändå tro att en majoritet av riksdagens partier tycker att det är fel med den här typen av regler.

Min fråga är helt enkelt: Kommer regeringen att lägga fram något förslag, och när kommer regeringen att lägga fram ett förslag?

Fru talman! Jag vill återigen tacka Daniel Riazat för att han lyfter fram denna viktiga fråga.

Som jag påtalade innan bereds ärendet just nu. Det är väldigt viktigt att vi tittar på svaren som har kommit från remissinstanserna och väger för- och nackdelar med eventuella förändringar.

Vi är eniga om att diskrimineringslagen ska fortsätta att gälla. Det är inga förändringar i den. Det handlar nu om vilken myndighet som ska tillämpa lagarna. Då är frågan: Ska det gå över, eller ska vi ge ett förtydligande till den myndighet som nu har ansvaret att öka samarbetet och så vidare?

Jag tycker inte att unga som går i skolan ska ha det olika beroende på vilken myndighet som det gäller. Här måste vi förhålla oss neutrala. Lagen ska tillämpas oavsett om den ligger under Skolinspektionen eller inte. Fungerar det inte nu ska vi se över så att det gör det. Det vill jag vara väldigt tydlig med.

Jag tror att vi delar synen på grundproblematiken och att det ska fungera. Det kommer inom kort ett beslut i frågan. Om det fungerar dåligt kommer vi att göra en förändring för att det ska bli bra på det här området. Ett exakt datum kommer Daniel Riazat inte att få av mig i dag.

Jag vill påpeka att jag tror att Utbildningsdepartementet har slagit rekord i antalet propositioner om förändringar som vi har lagt fram. Vi står nu ett läge med ett väldigt viktigt fokus på mottagande av unga som kommer från Ukraina och andra länder, så vi kanske måste dra ut på detta. I vilket fall som helst ska lagen tillämpas.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Självklart befinner vi oss i en speciell situation när det kommer till invasionen av Ukraina. Jag vet att skolmyndigheterna kommer att behöva lägga väldigt mycket tid och energi på att få till ett värdigt mottagande av de elever som är på väg till Sverige eller som redan nu befinner sig i Sverige. Det arbetet ska vi såklart stötta från hela riksdagen och regeringen.

Samtidigt finns det vissa frågor som inte stannar av på grund av den situation vi befinner oss i. Detta är en sådan fråga. Vi vet sedan tidigare att till exempel organisationen Friends, Rädda Barnen och flera andra har tittat på diskriminering i skolan.

De har kommit fram till att under de senaste åren har till exempel rasismen varit den största grunden till att barn har blivit diskriminerade i skolan. Samtidigt har vi väldigt mycket rapporter sedan hela metoo-rörelsen bildades och också senare att det finns stora problem med sexism och sexualisering i skolan. Det har bara blivit mer och mer.

Nu fick vi genom dessa bra reportage reda på det som hände på Internationella Engelska Skolan. Jag förstår att statsrådet inte kan ge mig ett svar med ett exakt datum. Men jag vill påminna alla som lyssnar på detta att remissvaren nu har funnits under ett års tid. Det är ingenting som är nytt. Det är någonting som regeringen skulle ha kunnat fatta beslut om tidigare.

Om regeringen vill att det ska gå snabbare tror jag att i varje fall Vänsterpartiet är öppet för att samtala om det och hur vi kan gå vidare med det. Någonting behöver göras. Dessa medeltida metoder får inte förekomma i den svenska skolan.

Fru talman! Det här är en väldigt viktig fråga, och jag vill återigen rikta ett stort tack till Daniel Riazat för att han väckte den.

Diskrimineringslagen är som sagt svensk lag, och den ska tillämpas oavsett vilken myndighet det gäller. Det kanske behöver göras mer känt, så att den även kan tillämpas på de skolor där diskriminering över huvud taget förekommer.

Jag vill passa på att säga att jag tar mycket allvarligt på sådana här frågor. Jag tycker att elevers rättigheter att uttrycka sig är väldigt viktiga. Jag minns när jag själv gick på högstadiet. Jag hade lyxen - det kan jag numera säga - att ingen visste om jag var en pojke eller en flicka, utan jag levde i en mellanvärld. Om någon lärare då hade kommit fram till mig och sagt att så där får du inte klä dig hade jag inte stått här i dag.

Vi ska komma ihåg att ungas stress, press och utslagning i skolan plus detta att man ska vara en ung människa med väldigt lite erfarenhet av livet och kunna vara där ute och känna sig trygg är väldigt svårt. Vi ska ta bort allting som stressar, pressar och skapar utslagning. Och vi ska absolut inte ha bedömning av utseende eller andra personliga uttryck i svensk skola.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.