Kinas ansvar för coronapandemin

Fru talman! Tobias Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen ämnar vidta för att utkräva ansvar från Kina och WHO och vilka åtgärder jag och regeringen ämnar vidta för att begränsa Kinas globala framryckningar i kölvattnet av pandemin.

Jag vill inledningsvis välkomna möjligheten till samtal om den mycket allvarliga utmaning som utbrottet av covid-19 ställer hela världen inför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Från regeringens sida har vi från första början betonat vikten av internationellt samarbete i arbetet mot smittspridningen. Sverige stöder WHO, vars arbete spelar en helt avgörande roll, inte minst för att öka kunskapen om smittans ursprung och spridning och om hur den bäst bekämpas. Jag vill i detta sammanhang också understryka vikten av öppenhet. För att det internationella samarbetet ska fungera är öppenhet grundläggande från alla berörda länders sida. Det gäller förstås Kina, liksom alla andra länder.

Regeringen har tidigare uppgett att när den globala situationen för covid-19 är under kontroll är det både rimligt och viktigt att en internationell oberoende undersökning genomförs för att få kunskap om coronavirusets ursprung och spridning. Det är även viktigt att hela det internationella samfundets handhavande av covid-19-pandemin belyses. Vid WHO:s högsta beslutande församling, Världshälsoförsamlingen, som sammanträdde den 18 och 19 maj, fattades beslut om att en utvärdering av WHO:s covid-19-respons ska genomföras, som en del av en bredare resolution om covid-19.

Den exakta formen och tidsplanen ska nu utarbetas av WHO, i konsultation med medlemsstaterna.

Vad gäller Kinas ställning i världen går det inte ännu att dra några slutsatser om virusutbrottets inverkan. Regeringens utgångspunkt sedan tidigare är den som vi redovisade för riksdagen i vår skrivelse förra hösten, Arbetet i frågor som rör Kina, som jag hade förmånen att få samtala om i kammaren i december. Regeringen slår där fast att Kinas framväxt utgör en av de största globala förändringarna sedan Berlinmurens fall. Kina har i dag en global närvaro och ett växande inflytande, vilket ställer Sverige och EU inför en rad nya frågeställningar. Kinas utveckling utgör både möjligheter och utmaningar som berör allt fler av regeringens politikområden.

Denna grundsyn gällde före virusutbrottet, och den gäller fortsatt. Som regeringen vidare slår fast är EU en grundsten i regeringens arbete i frågor som rör Kina. Det är av central betydelse för Sverige att EU bedriver en gemensam, kraftfull och tydlig Kinapolitik.

EU:s Kinastrategi från 2016 är grunden för denna politik. Strategin slår fast att EU ska interagera med Kina inom områden där vi har ett ömsesidigt intresse, såsom ekonomi, handel, miljö och hälsa. Många globala utmaningar kan bara lösas gemensamt med Kina, och regeringen bejakar en bred dialog med Kina. Samtidigt gäller att EU också ska ställa krav, och EU:s strategi slår fast att vi måste utgå från våra egna värderingar och intressen i förbindelserna med Kina. Regeringen kommer att, i första hand genom EU, samverka med likasinnade och ställa krav på Kina att landet ska följa sina folkrättsliga förpliktelser och ta ansvar för ett regelbaserat multilateralt samarbete och agerande i enlighet med folkrätten. Detta gäller hälsoområdet liksom alla andra områden.

Fru talman! Jag har stor förståelse för vilken arbetsbörda som i nuläget åligger Ann Linde och resten av regeringen, varför jag vill börja med att tacka statsrådet för att hon tar sig tid.

Det är min övertygelse att det är av yttersta vikt att vi redan nu, men kanske primärt i efterdyningarna av covid-19, faktiskt utvärderar hur politiken har agerat, vad som gjorts korrekt och vad som borde ha gjorts annorlunda. Med anledning av det är min förhoppning att denna interpellation kan bidra till att initiera en dialog över partigränser på det temat - i detta fall specifikt kring Kinas agerande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ann Linde nämner i sitt svar att regeringen anser att det, när den globala situationen för covid-19 är under kontroll, är rimligt att en internationell oberoende undersökning genomförs för att få kunskap om coronavirusets ursprung och spridning. Det gläder mig att höra, och det är naturligtvis någonting som Sverigedemokraterna står bakom. Att en sådan granskning är eftersträvansvärd har jag också nämnt i min interpellation.

En granskning är viktig inte minst för att fastställa huruvida viruset de facto kom från en våtmarknad eller från ett laboratorium. Vi vet att Kinas våtmarknader utgör tickande pandemibomber, varför det endast kan anses djupt vårdslöst och ansvarslöst att Kina har tillåtit deras existens fram till nu, efter pandemin.

Samtidigt hävdar allt fler att våtmarknaderna kanske inte var boven i detta fall. Den amerikanska administrationen påstår sig kunna belägga att viruset uppkom i ett laboratorium, en tes som så sent som förra veckan fick stöd av en brittisk och en norsk studie, vilket Forbes skrev om i går.

Jag ämnar inte göra anspråk på att veta vilket av det som är sant. Snarare vill jag betona att oavsett vilket var Kina onekligen avsändaren, varför Kina också måste hållas ansvarigt i efterhand med de konsekvenser det innebär.

Att Kina därutöver har utnyttjat situationen för att stärka sin makt såväl ekonomiskt som politiskt, såväl lokalt i Hongkong som globalt, förvärrar situationen. Kinas intåg i Norwegian satte kanske fingret på detta. Sverige är inget undantag. I höstas släppte Totalförsvarets forskningsinstitut sin rapport över kinesiska bolagsförvärv i Sverige, och den kinesiske ambassadören i Sverige har återkommande gått över gränsen.

Sverigedemokraterna har länge, tyvärr utan framgång, påpekat behovet av en granskningsmekanism för att kunna förhindra utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden. När jag före pandemin påtalat denna brist har regeringen hänvisat till en utredning som skulle slutrapporteras sent nästa år. Pandemins påverkan såväl som EU-kommissionens uppmaningar och riksdagens initiativkraft har dock lyckats övertyga regeringen om att skynda på arbetet. Förra veckan tog regeringen beslut om en lagrådsremiss på området.

Min fråga är, fru talman, om utrikesministern anser att regeringen borde ha gjort mer tidigare så att vi i dag kunde ha stått bättre rustade inför utländska säkerhetshot av denna karaktär.

Fru talman! Tack, Tobias Andersson, för interpellationen! Det är viktiga frågor.

Jag vill börja med att säga att regeringen redan från början av pandemins utbrott sagt hur viktigt det är med internationell samverkan i arbetet mot smittspridningen. Öppenhet är då helt centralt och kanske alldeles särskilt viktigt från länder som Kina där det normalt inte är full öppenhet. Där har vi alltså samma syn på saken.

Vi stöder också arbetet med att öka kunskapen om smittans ursprung och spridning och hur den bäst bekämpas. Tobias Andersson hade en del teorier, men jag vill inte spekulera i det förrän själva utredningen och WHO:s utvärdering är gjord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen är väldigt tydlig med att när den globala situationen är under kontroll är det viktigt att få en internationell och oberoende undersökning så att vi får en riktig kunskap om spridningen och om ursprunget till själva smittan. Vi har också framhållit att det är viktigt att man tittar på hela det internationella samfundets handhavande av pandemin. Det gäller naturligtvis också Världshälsoorganisationens eget arbete.

Vi välkomnade EU:s initiativ till en resolution på årsmötet som hölls i maj. Vi har också varit väldigt pådrivande i den här processen, trots att det har varit väldigt svåra förhandlingar för att få till en resolution. Det som var bra med det är att den slutliga texten kunde antas med konsensus. Det var 145 länder som kallade sig själva för medförslagsställare till detta.

Här uppdras till Världshälsoorganisationens generaldirektör att initiera denna utredning och ta fram rekommendationer för att stärka det förebyggande arbetet och beredskapen inför framtida pandemier. Utredningen ska komma så tidigt som situationen tillåter. Den exakta formen och tidsplanen håller man nu på att utarbeta i sekretariatet.

Frågan om investeringsgranskningen som Tobias Andersson tog upp är oerhört viktig, och därför tog vi också beslut om lagrådsremissen. Det gäller två olika beslut för att se hur vi kan skydda både försvarssäkerhet och allmän säkerhet. Där ingår sådana här frågor.

Det har tagit tid att ta fram det här. Det är väldigt komplicerade frågor. Jag har själv hållit på med detta länge. Det handlar exempelvis om vilken typ av investeringar som ett investeringsberoende land som Sverige ska kunna säga nej till. Hur säger man nej? Ska det kunna bli några kompensationer om man säger nej till en investering som ett företag vill ha? Det är väldigt många frågor som inte är så lätta.

Jag tror därför att lagrådsremissen blir väldigt viktig när det gäller att avgöra vad som uppfyller det som vi vill ha tillsammans med de olika intressen som man måste beakta. Jag delar alltså Tobias Anderssons åsikt att frågan är väldigt viktig.

Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Jag vill först förtydliga att jag på intet sätt har någon egen tes i frågan var smittspridningen hade sitt ursprung; jag redogjorde endast för de två centrala teser som finns på området. Det ska inte råda några missförstånd om det.

Jag vill också ha sagt att jag naturligtvis står bakom regeringen i det arbete som man har initierat tillsammans med andra stater inom ramarna för Världshälsoorganisationen med flera för att få på plats en utredning. Jag nämnde också i det föregående inlägget att vi uppskattar och stöttar det arbete som regeringen har genomfört på det området.

Samtidigt vill jag redan nu hävda att det finns tillräckligt med underlag för att fördöma både Kinas och WHO:s initiala agerande.

För det första tyder mycket på att Kinas tidiga agerande bestod av att mörka virusutbrottet och aktivt motarbeta att korrekt information nådde omvärlden. Det är en kritik som framför allt kommit från USA.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Redan mellan den 26 och den 29 december återfanns bevis i kinesiska medier om att ett nytt virus spreds från Wuhan. Taiwanesiska myndigheter meddelade då WHO att det fanns belägg för att viruset spreds mellan människor. Men den informationen spreds vid det tillfället inte vidare av Världshälsoorganisationen.

USA menar att orsaken var att informationen samt andra uppgifter stod i konflikt med det kinesiska kommunistpartiets officiella ståndpunkter rörande att viruset var helt under kontroll. Flera dylika exempel finns. Hade korrekt information spridits tidigt från såväl Kina som Världshälsoorganisationen är det fullt möjligt att pandemin hade kunnat hanteras bättre och människoliv räddas.

För det andra har Kina genomgående under pandemin utnyttjat situationen genom att framhäva sig själva dels som handlingskraftiga i att bekämpa viruset, dels som en räddare i nöden för omvärlden, det sistnämnda genom att Kina bistått desperata länder med hjälpsändningar av vårdutrustning. Den typen av stöd har uppfattats som avgörande för vissa staters möjligheter att hantera pandemin, varvid en tacksamhetsskuld gentemot Kina har uppstått. Trots att problemen har kommit just från Kina har de alltså lyckats stärka sin soft power.

För det tredje, vilket jag berörde i mitt förra inlägg, är det uppenbart att Kina i efterdyningarna av pandemin kommer att ha stärkt sin roll som världsmakt genom uppköp inom strategiskt viktiga sektorer. Alltmer vital infrastruktur kommer indirekt att tillhöra den kinesiska staten genom de förvärv som kinesiska bolag passar på att göra till reapriser.

Kina har med andra ord både lyckats orsaka och initialt mörklägga en pandemi samt utnyttja situationen för att stärka sin ställning både politiskt och ekonomiskt, allt på bekostnad av den fria världen.

Fru talman! Detta är ett skolboksexempel på att i sann machiavellisk anda söndra och härska. Med anledning av detta är det min mening att regeringen redan nu torde kunna fördöma Kinas agerande utan att invänta den potentiella framtida multilaterala utredning som man efterfrågar. Skulle utrikesministern kunna göra det?

Fru talman! Vi är eniga om att Kinas framväxt är en av de största globala förändringarna sedan Berlinmurens fall. Men när det gäller coronavirusets implikationer för Kinas ställning i världen går det inte att dra några klara slutsatser. Vi kan till exempel inte just nu se att Kina har utnyttjat situationen för att köpa upp svenska företag i någon utsträckning på grund av coronaviruset. Det kan ju komma, och vi får se vad som händer; men vi kan inte se det just nu.

Detsamma gällde före utbrottet. Då fanns ett ökat inflytande från Kinas sida både i olika länder och i internationella organisationer. Och det ställer oss inför en rad ganska svåra frågor. Här finns stora möjligheter och stora utmaningar.

Ibland håller vi med om kritik som USA har fört fram, men vi menar att sättet att agera är att stanna kvar i multilaterala organisationer. USA valde att lämna WHO och dra bort sitt ekonomiska stöd, som var det största stödet. Jag själv bad min amerikanske kollega Pompeo att ompröva beslutet. Det blir ju inte mindre inflytande från Kina om USA lämnar organisationen. I stället blir det tvärtom. Kina har också sagt att man är beredd att betala en del av de pengar som USA nu drar tillbaka. Min uppfattning är att det skulle vara mycket bättre ur alla aspekter, rent hälsomässiga aspekter och inflytandeaspekter, om USA stannar kvar i WHO.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I enlighet med den skrivelse om Kina som regeringen lade fram för riksdagen, där det var bra diskussioner om och stor samsyn om relationerna till Kina, är det viktigt att vi fortsätter att ställa krav på att Kina ska följa de folkrättsliga förpliktelserna och ta ansvar för det multilaterala samarbetet. Arbetet med covid-19 och behovet av multilateralt samarbete kommer vi att lyfta upp vid EU:s och Kinas toppmöte senare i år. Det är möjligt att mötet har flyttats fram lite grann; jag är inte säker på datumen. Men det finns en risk för att coronapandemin leder till en underminering av demokratiska principer i Kina och i andra länder och att respekten för mänskliga rättigheter i världen urholkas.

Sedan var det en fråga om jag är beredd att uttala ett fördömande. Jag vill gärna vänta på en utredning från WHO så att vi kan se vad som har hänt, vem som har gjort vad och om det hade gått att agera annorlunda. Det är bättre att få svar på vad som har hänt innan vi drar några slutsatser.

Fru talman! Jag tackar än en gång för svaret från utrikesministern. Jag noterar att Kinas utökade ställning inom världsekonomin och i multilaterala organisationer av utrikesministern benämns som en stor förändring. Jag anser att den korrekta termen i mångt och mycket är ett hot, inte bara en förändring.

Jag har inte heller förespråkat att Sverige ska lämna Världshälsoorganisationen eller någon annan multilateral organisation på samma sätt som Trumpadministrationen har valt att göra. Det jag har efterfrågat i interpellationen är ett fördömande av Kinas initiala agerande. Det har hitintills inte kommit något sådant från utrikesministern.

Fru talman! Jag kan inte låta bli att undra vad som krävs för att regeringen ska fördöma en stat om det inte är tillräckligt att en stats agerande föranlett en global pandemi, hundratusentals döda och över fyra och ett halvt tusen döda i Sverige. Om man då inte är benägen att fördöma en stat är väl frågan när man kan tänkas göra det. Om vi tar ned detta lite på skalan kanske utrikesministern åtminstone kan kritisera Kinas initiala agerande. Det behöver inte vara i form av ett fördömande utan i form av kritik, att det har varit slarvigt eller bristfälligt.

Jag tror att vi, precis som Ann Linde nämner, i efterdyningarna när det har skett mer djupodlade undersökningar, förhoppningsvis objektiva och neutrala sådana, kan få anledning att åter diskutera och debattera Kinas såväl som andras agerande under pandemin. Det ser jag fram emot. Här och nu har jag förhoppningen att utrikesministern i sitt slutanförande kan rikta en skarpare kritik mot Kina än vad som hitintills gjorts.

Fru talman! Coronapandemin är global till sin natur. Endast genom ett ansvarsfullt och transparent samarbete på global nivå kan vi bekämpa covid-19, säkerställa global ekonomisk återhämtning och skapa en förbättrad informationsdelning, förebyggande insatser och bättre beredskap inför nya pandemier i framtiden. För att nå framgång i detta arbete behöver vi ett välfungerande internationellt regelbaserat samarbete med grund i folkrätten. Regeringen verkar för effektivt internationellt samarbete på hälsoområdet och Världshälsoorganisationen som dess kärna, baserat på det internationella hälsoreglementet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen kommer att verka för att EU aktivt engagerar sig i utvärderingsarbetet som Världshälsoorganisationen har uppdragits att genomdriva när det gäller responsen mot covid-19. Det är just för att öka kunskapen om ursprunget till coronaviruset och spridningen samt för att stärka det internationella samfundets förmågor att hantera framtida pandemier.

Att fördöma eller kritisera Kina eller något annat land, särskilt nu innan ens en utvärdering är gjord, anser jag inte är meningsfullt. Regeringen kommer att fortsätta att ställa krav på Kina, både att ta ansvar för regelbaserat multilateralt samarbete och för att i alla frågor agera i enlighet med folkrätten. Vi kommer att göra så inom ramen för EU-samarbetet och i våra egna kontakter med Kina.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.