ISF:s granskning av omvårdnadsbidraget

Fru talman! Bengt Eliasson har frågat mig om regeringen överväger att införa nationella riktlinjer för bedömningen av omvårdnadsbidraget och merkostnadsersättningen. Interpellanten frågar även om regeringen avser att tillsätta en oberoende utredning om Försäkringskassan och dess arbetssätt liksom om regeringen avser att genomföra förslagen i utredningsbetänkandet Stärkt rätt till personlig assistans i snabbare takt än planerat för att underlätta för föräldrar till barn med funktionsnedsättning.

Reformen för omvårdnadsbidraget och merkostnadsersättningen genomfördes för att öka transparensen, förutsebarheten och likformigheten i besluten och att skapa bättre förutsättningar för uppföljning av den enskildes behov. Arbetet med reformeringen av vårdbidraget och handikappersättningen till det nya omvårdnadsbidraget och merkostnadsersättningen har genomförts i nära dialog med funktionsrättsrörelsen. Även riksdagens socialförsäkringsutskott har haft ett starkt och konstruktivt engagemang i frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

År 2020 gav regeringen Inspektionen för socialförsäkringen i uppdrag att granska reformen. Reformer likt denna behöver alltid utvärderas. För regeringen är det särskilt viktigt att följa upp hur reformens utfall svarar mot lagstiftarens intention. Det har varit tydligt från regeringens och riksdagens sida att syftet med reformen inte har varit att skärpa kraven eller försämra den ekonomiska situationen för den berörda målgruppen utan i stället att skapa enklare och tydligare regler för ersättningar till barn och vuxna med funktionsnedsättning.

De rekommendationer som Inspektionen för socialförsäkringen har presenterat i sin granskning är ett viktigt underlag för att kunna vidta åtgärder. Resultatet av granskningen analyseras nu noggrant för att ta ställning till vad som ska bli nästa steg.

Regeringen har tagit informationen om effekterna av reformen på största allvar. För regeringen är det viktigt att dessa stöd för familjer som har särskilt behov av dem fungerar väl och på det sätt som är avsett. Regeringen är beredd att agera om reformens intention inte uppfylls.

Det pågår arbeten som rör Försäkringskassan och myndighetens arbetssätt. Exempelvis genomför Försäkringskassan nu en genomlysning av förvaltningen av sjukförsäkringen. Bland annat ses arbetet med rättslig styrning och rättsligt stöd över, och en tillsynsfunktion inrättas för att följa resultatet av myndighetens arbete på ett nytt sätt.

Regeringen har parallellt med detta gett Statskontoret i uppdrag att granska de åtgärder som Försäkringskassan vidtar med anledning av genomlysningen. Syftet med uppdraget är bland annat att säkerställa att dessa åtgärder leder till att människor får sin rätt till ersättning utredd och prövad.

När det gäller Bengt Eliassons fråga om förslagen i betänkandet Stärkt rätt till personlig assistans - Ökad rättssäkerhet för barn, fler grundläggande behov och tryggare sjukvårdande insatser är det statsrådet Hallengrens ansvarsområde. Som regeringen aviserade i budgetpropositionen 2022 avser regeringen att återkomma med förslag som utgår från betänkandet. Medel för förslagen finns också avsatta från 2023.

Regeringen beslutade den 10 februari 2022 om lagrådsremissen Stärkt rätt till personlig assistans - grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn. Under våren kommer regeringen att lämna ytterligare förslag utifrån utredningens förslag om stärkt rätt till assistans och som gäller egenvård. Vår ambition är att förslagen i de två propositionerna ska kunna träda i kraft samtidigt nästa år.

Förmåner som omvårdnadsbidrag är viktiga stöd för familjer med barn som har en funktionsnedsättning. Regeringen är angelägen om att stöden fungerar som avsett.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Den här frågan är ju väldigt viktig eftersom detta nu har fått pågå ganska länge och stenen har rullat rätt långt, så att säga.

Vi får inte glömma bort att det är barn med funktionsnedsättningar i allmänhet och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i synnerhet som faller mellan stolarna i välfärden. Rapporter och berättelser om familjer som inte får ihop livspusslet och föräldrar som blir utmattade och kraschar har närmast blivit vardagsmat, åtminstone i den lilla bubbla som jag lever i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Många tvingas kämpa med en dåligt fungerande skolgång till följd av en kommunal iver som leder till indragna resurser, nedläggning av specialundervisningsgrupper, nedläggning av resursskolor och centralisering av särskolor med mera. Många hamnar sedan i årslånga köer till bup. Man hamnar i långa väntetider hos kommunen för att få stöd via LSS, boendestöd och familjeteam.

Då är det självklart att många föräldrar tvingas gå ned i arbetstid. Tidigare har man haft vårdbidraget att luta sig mot, och nu söker man givetvis omvårdnadsbidrag från Försäkringskassan. Och där möts man i alltför många fall, precis som ISF pekar på och ministern själv har konstaterat, av neddragning eller avslag, alltså helt indraget stöd.

Det står ganska klart att det inte är barnens behov som har förändrats. Det är inte heller riksdagens beslut som har förändrats och, som statsrådet själv nyss anförde, det är inte regeringen som har förändrat sin syn på saken, utan det är bara Försäkringskassans hantering och regelverk, som man har tagit fram internt, som har förändrats.

Jag har fått svaret tidigare av regeringen när vi har debatterat frågorna om omvårdnadsbidraget, både i utskottet och här i kammaren, att detta måste granskas. Man måste analysera och se på vad det är som händer och varför.

Nu finns de analyserna, menar jag. Nu finns ISF:s rapport, liksom en lång rad andra rapporter. Försäkringskassan har själv satt igång ett internt arbete. Men det är, tycker jag, ett bekymmer när myndigheter sätter igång och granskar sig själva och att de ska ta fram en åtgärdsplan som gäller deras eget agerande när omvärlden pekar på att de själva är en del av problemet.

Min fråga till ministern kvarstår: Vad tänker regeringen göra för att faktiskt se till att den här reformen genomförs nu, ganska snabbt, och på det sätt som det faktiskt var tänkt? De här föräldrarna står i dag utan stöd eller med ett kraftigt minskat stöd och är ganska förtvivlade. Vad är ministerns besked?

Fru talman! Tack, Bengt Eliasson, för interpellationen och frågan!

Det uppdrag jag har fått av min chef, Sveriges statsminister Magdalena Andersson, är att verka för att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden och därmed också förstärka våra sociala försäkringar som har haft en negativ trend under de senaste decennierna. Skyddet och tryggheten för våra svenska medborgare har försämrats under de senaste decennierna. Det har i vissa delar skett utan att lagstiftningen har förändrats. Det som har hänt är att praxis har blivit mer restriktiv.

På andra områden har vi haft kraftiga försämringar i lagstiftningen, framför allt under perioden 2006-2010, och det har fått långsiktiga effekter för praxis, vilket i slutändan drabbar människor.

Vår uppgift, regeringens och riksdagens uppgift, är att rätta detta och se till att stå upp för medborgares ekonomiska trygghet och se till att de medborgare som är i behov av de här försäkringarna och förmånerna får det som de har rätt till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har följt införandet av den här reformen noga. Jag vill vara tydlig med att ambitionen med reformen inte var att det skulle bli en mer restriktiv tillämpning. När det har kommit signaler om problem, bland annat med långa handläggningstider men också med tillämpningens effekter, har vi vidtagit åtgärder. Inledningsvis handlade det om att regeringen tilldelade Försäkringskassan extra medel för handläggningen av de här förmånerna. Men när det kom signaler om problem med tillämpningen och om att det finns risker att lagstiftningen i slutändan leder till att tillämpningen blir mer restriktiv gav vi i uppdrag till Inspektionen för socialförsäkringen att analysera detta.

Vi fick ta emot analysen från Inspektionen för socialförsäkringen i december 2021, och Försäkringskassan lämnade med anledning av rapporten ett svar som regeringen sitter och analyserar just nu.

Jag vill vara väldigt tydlig; vi kommer att agera för att dessa medborgare ska ha den ekonomiska trygghet de förtjänar. Vi kommer att samarbeta med riksdagen. Jag utesluter inte några åtgärder i det här läget. Vi är beredda att vidta de åtgärder som krävs för att dessa människor ska ha ekonomisk trygghet.

Om det var på det sättet att regeringens och riksdagens intention inte var att göra lagstiftningen mer restriktiv, vilket var fallet, ska vi ju agera för att justera om det behövs. Vi tjänar svenska folket. Det är därför vi sitter här. Det är därför vi sitter i regeringen och i riksdagen. Det handlar inte om något annat än att tjäna medborgarna. Lagstiftningen måste alltså justeras om det behövs.

I den här frågan finns ingen prestige utan samarbete. Jag uppskattar verkligen att Bengt Eliasson och flera andra riksdagsledamöter tillsammans med regeringen följer frågan och rättsutvecklingen. Skulle vi landa i slutsatsen att det krävs lagändringar kommer vi naturligtvis att vara transparenta gentemot och jobba nära riksdagen för att det ska lösas så fort som möjligt.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Det är som sagt en viktig fråga.

Bara för att få lite perspektiv på hur lång tid som har gått kan jag berätta att Svenska Downföreningen, Autism- och Aspergerförbundet, Riksförbundet FUB och fler föreningar redan sommaren 2019 lyfte upp frågan och sa: Det blir ett glapp under införandetiden som blir alldeles för långt.

När besluten sedan började rulla igenom pekade de också på de problem som vi har lyft fram i den här debatten, det vill säga att det sänktes eller drogs in eller att man ändrade beslutskriterierna för kraftfullt.

Jag håller med ministern; det var ingens syfte. Det skulle tvärtom bli en mer transparent, bättre och funktionell lagstiftning som skulle gagna familjer och föräldrar. Men det har blivit precis tvärtom. Vad jag minns var det dessutom total enighet i kammaren om regeringens förslag.

Fru talman! En stor del i min fråga och även i utredningen Stärkt rätt till personlig assistans handlar om just begreppet föräldraansvar, som Försäkringskassan använder i många av sina beslut. Försäkringskassan har tagit fram och använder något som heter DFA-kedjan, det vill säga diagnos, funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning. Det står ingenting i lagen om det, och det finns ingen annan definition än den kassan själv har tagit fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man använder där bland annat det juridiska begreppet föräldraansvar för vad som ingår i normalt föräldraansvar när det gäller omvårdnadsbidragets utbetalning. Det finns en problematik när det skiljer kraftigt mellan den tolkningen av föräldraansvar och föräldraansvaret när man beslutar om till exempel personlig assistans enligt LSS.

Nu finns en utredning som vi gemensamt har tagit fram och som pekar på att föräldraansvarsbegreppet ska bli mycket bättre, tydligare och bredare än det kassan har använt när det gäller den personliga assistansen. Men frågan är - det var därför jag kopplade ihop frågorna i interpellationen - om vi då kan tillse att det nya begreppet föräldraansvar i LSS också kan tillämpas här? Det vore ett stort fall framåt. Det skulle då bli enklare för föräldrarna att förstå vad som är normalt. Vad är normalt? Vad kan ett barn i tvåårsåldern, i femårsåldern eller tolvårsåldern göra? Vad är det normala? Vad är normalitetsbegreppet när det gäller de här frågorna? Och varför skiljer det sig så stort från LSS?

Det är märkligt att den här bidragsreformen, som var tänkt att göra det transparent och bättre, har lett till vad vi kan kalla ett haveri eller åtminstone stora svårigheter och drabbar redan utsatta hårt. En rimlig lösning vore väl därför att se till att snabbt göra det här bättre, att se till att de som tidigare har haft vårdbidraget beviljas det nya och att det blir tydligare beslutsfattande framåt.

Fru talman! Det är en väldigt viktig fråga som Bengt Eliasson lyfter fram. Det är just skillnaderna i bedömningarna av föräldraansvaret i ärendena när det gäller de förmåner som vi talar om.

Vi har satt fokus på frågan genom de utvärderingar som har gjorts. Frågan om föräldraansvaret är komplex och inte heller helt ny när det gäller omvårdnadsbidraget. Det är svåra bedömningar som krävs. De ingick även i bedömningen om vårdbidrag, före den här reformen.

Det är bra att vi nu har en analys som Inspektionen för socialförsäkringen har gjort på uppdrag av regeringen. I svaret som lämnades med anledning av ISF:s rapport instämmer Försäkringskassan i att det är av "stort värde om föräldraansvarets omfattning skulle kunna förtydligas". Men de framför att det inte är tillräckligt utrett att just riktlinjen kommer att få den effekt som vi vill se.

Försäkringskassan menar att schablonavdrag likt det föreslagna i utredningen Stärkt rätt till personlig assistans skulle kunna vara en möjlig lösning.

Resultatet av granskningen analyseras noggrant. Vi har naturligtvis också en dialog med den del av Socialdepartementet som hanterar assistansfrågorna och inte minst med statsrådet Lena Hallengren.

Regeringen beskrev i propositionen för den reform vi nu diskuterar varför regeringen inte ansåg att det var aktuellt att i det sammanhanget närmare ange vad som omfattas av begreppet normalt föräldraansvar. Det är den omvårdnad och tillsyn som barnet kan antas vara i behov av på grund av sin funktionsnedsättning som bör ligga till grund för bedömningen av rätten till omvårdnadsbidrag. Det behov som kan ge rätt till omvårdnadsbidraget bör nämligen vara sådant som ligger utanför det som en förälder har att tillgodose inom ramen för föräldraansvaret enligt föräldrabalken. En motsvarande svårighet finns i bedömningen av rätten till personlig assistans, som Bengt Eliasson också berör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Betänkandet Stärkt rätt till personlig assistans, som har beteckningen SOU 2021:37, överlämnades till regeringen i maj förra året. Det innehåller bland annat förslag som medför att fler barn ska få rätt till personlig assistans genom att det så kallade föräldraansvaret smalnas av och görs mer rättssäkert.

Som regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2022 avser vi att återkomma med förslag som utgår från just det betänkandet. Utredningen föreslår att förslagen ska träda i kraft 2023, vilket bedöms vara tidigast möjliga tidpunkt. Medel för förslagen finns också avsatta från 2023.

Regeringen beslutade nyligen, den 10 februari 2022, om lagrådsremissen Stärkt rätt till personlig assistans. Det är väldigt viktigt att processen fortsätter och att vi agerar för att så fort som möjligt vidta de åtgärder som krävs för att rätten till assistans men också de övriga förmåner som jag ansvarar för säkras för våra medborgare.

Jag tror att det är otroligt viktigt att vi sätter medborgarnas behov i fokus när det gäller bedömningen av vad som behöver göras. Det är systemen som ska anpassas till medborgarna och inte medborgarna som ska anpassa sina liv till de olika system som finns.

Poängen med våra socialförsäkringar och med de förmåner som Försäkringskassan ansvarar för är att ge trygghet till människor. Vid varje givet tillfälle måste regeringen och riksdagen vara självkritiska i sina bedömningar av vad som har gjorts och vara beredda att lägga undan all form av prestige och vidta de åtgärder och lagändringar som krävs för att medborgarnas trygghet ska säkras. Jag kan garantera Bengt Eliasson att det definitivt är det perspektivet som regeringen har i frågan. Jag ser också att riksdagen följer frågan.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Det gläder mig ytterst att regeringen och statsrådet har denna syn på hela fältet av insatser och stöd för personer med funktionsnedsättning. Det värmer verkligen. Jag hoppas att vi kan fortsätta detta arbete under den korta tid som är kvar av mandatperioden. Jag hoppas också att statsrådet från sin oppositionsroll sedan kan stödja den nya regeringen i det arbete som måste fortsätta under lång tid, oavsett vilken regering som sitter vid makten.

Jag hoppas också att regeringen, kommande riksdag - och även den som finns under den återstående mandatperioden - och framför allt myndigheter och kommuner drar stora lärdomar av det som har skett inom området. Man kan säga att detta är ett litet bidragsområde inom Försäkringskassans enorma område, men när man ser effekterna för den enskilda familjen tror jag att man måste dra lärdomen att detta inte får hända igen. Det får inte ske när lagstiftaren var så enig om att det här skulle bli ett bredare och bättre anslag, bidrag eller stöd, vilken form det än har, men så blev det precis tvärtom. Detta behöver vi verkligen lära oss av.

Tack, statsrådet, för en bra och viktig debatt. Vi kommer att fortsätta följa frågan mycket nära och mycket noga. Jag hoppas att det blir en snabb och effektiv behandling gentemot beslutande myndighet så att bidraget eller stödet till familjerna kan återupprättas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Bengt Eliasson, för den viktiga interpellationen! Jag uppskattar verkligen engagemanget och samarbetet i frågan som är viktig för våra medborgare.

När de moderna socialförsäkringarna infördes i vårt land i början av 50-talet gjordes det i bred enighet. Samtliga partier förutom Högerpartiet deltog i arbetet och stödde införandet av en allmän sjukförsäkring som sedan utvidgades till de olika områden som vi talar om i dag. De senaste decennierna har vi dock haft mer ideologiska konflikter i dessa frågor, och det har i slutändan drabbat medborgarna i och med att tryggheten har försämrats.

Det vi ser tecken på i dag, det vill säga en bredare politisk enighet om att återupprätta socialförsäkringarna, återupprätta den ekonomiska tryggheten för människor i vårt land och återupprätta tryggheten för den grupp som på grund av funktionsnedsättning saknar arbetsförmåga och behöver samhällets stöd, är viktigt. Ju bredare enighet vi har här i kammaren, desto större förutsättningar har vi att tjäna våra medborgare och ge dem den trygghet de förtjänar.

Jag uppskattar verkligen den raka transparenta dialogen med riksdagen, Bengt Eliasson och hans kollegor. I regeringen kommer vi att göra vad vi kan för att vidta de åtgärder som krävs för att ge en bättre ekonomisk trygghet för den grupp som vi har diskuterat i dag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.