Frihandelns möjligheter för minskad antibiotikaresistens

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Åsa Coenraads har frågat handelsministern vilken strategi som förs på EU-nivå för att sprida det goda exemplet från svensk animalieproduktion med en minimal antibiotikaanvändning samt om statsrådet har för avsikt att verka för att i kommande frihandelsavtal lägga in minskad antibiotikaanvändning i animalieproduktionen som ett kriterium.

Eftersom frågan i huvudsak fokuserar på politiken för en minskad antibiotikaanvändning inom djurhållningen svarar jag på frågorna.

Jag instämmer i nödvändigheten av att minska användningen av antibiotika inom djurhållningen och att goda erfarenheter från svensk djurhållning ska komma andra länder till godo.

I kampen mot antibiotikaresistens är Sverige ett föregångsland. Sverige har EU:s lägsta användning av antibiotika till djur och ett unikt gott resistensläge, vilket förklaras av målmedvetna satsningar på djurvälfärd och förebyggande djurhälsovård. Vi har visat att låg antibiotikaförbrukning går att förena med en effektiv produktion och hög avkastning.

Regeringen presenterade nyligen en uppdaterad version av den svenska strategin mot antibiotikaresistens. Den har en tydligare internationell inriktning jämfört med den tidigare, och innehållet är brett förankrat i riksdagen. Jag uppskattar det engagemang som partierna i den tidigare regeringen visade i de blocköverskridande samtal som föregick regeringsbeslutet.

Regeringens strategi i arbetet mot antibiotikaresistens på EU-nivå och på internationell nivå är att fortsätta att vara pådrivande för en bättre djurhållning och ett minskat behov av antibiotika hos djuren. Vi har lång erfarenhet och många framgångsfaktorer att dela med oss av.

I EU pågår just nu förhandlingar om en ny förordning om veterinärmedicinska läkemedel, vilket är ett ypperligt tillfälle att få till konkreta åtgärder för att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens.

I dessa förhandlingar driver Sverige på för ett totalförbud mot förebyggande antibiotikabehandling till grupper med friska djur. Vi är en trovärdig aktör vad gäller antibiotikafrågor, och vi är beredda att bidra med vår expertis på området.

Det är min och regeringens bestämda uppfattning att samarbete är den bästa metoden för att åstadkomma minskad antibiotikaanvändning. Att försvåra för handeln, till exempel, löser inte grundproblemet, som är att överdriven användning av antibiotika leder till resistensutveckling. Viktiga samarbeten äger redan rum inom ramen för Världshälsoorganisationen, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation och Världsorganisationen för djurhälsa.

Sverige har också initierat ett arbete inom ramen för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling för att få fram kostnadsberäkningar för antibiotikaresistens, inklusive vad det skulle kosta att förbättra produktionssystemen så att behovet av antibiotika kan minska. Sådana beräkningar saknas i stor utsträckning i dag.

Därtill driver regeringen frågan om att ett samarbete om minskad antibiotikaanvändning i djurproduktionen ska finnas med i relevanta frihandelsavtal som EU förhandlar. Som ett exempel föreslog jag tidigare att EU och USA ska samarbeta om minskad antibiotikaanvändning inom ramen för det transatlantiska frihandelsavtalet, TTIP. Sverige anser att även förhandlingarna med Mexiko om ett förnyat frihandelsavtal liksom förhandlingarna med Mercosurländerna bör omfatta frågan om antibiotikaresistens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Internationell handel riskerar att bidra till spridning av antibiotikaresistens genom fri rörlighet av människor, djur och varor, vilket ställer krav på medvetenhet om riskerna. Samtidigt behöver förutsättningarna för internationell handel fortsätta att utvecklas för att öka välståndet i världen.

Jag är övertygad om att dessa båda aspekter går att förena. Jag tycker därför att vi med fördel kan dra nytta av EU:s förhandlingar om moderna och breda handelsavtal också i det strategiska arbetet mot antibiotikaresistens.

Herr talman! Jag får börja med att tacka ministern för svaret.

Det är lite olyckligt att statsrådet Ann Linde har valt att lämna över min interpellation till landsbygdsministern, eftersom den handlar om handelsavtal med länder utanför EU, och det är en fråga som jag hoppas att handelsministern har hand om i regeringen.

Minskad antibiotika i världen är en högt prioriterad fråga just nu, inte bara inom animalieproduktionen utan även inom sjukvården. Vi har kommit långt inom båda områdena i Sverige, och världens blickar riktas ofta mot oss för att lära sig mer om hur vi lyckas.

Tyvärr är inte alla länder lika duktiga som vi, och det är därför viktigt att vi informerar och pushar på andra länder att ta tag i problemet, som inte längre är nationellt utan internationellt. Det handlar inte bara om antibiotika i djurhållningen utan även om förskrivning inom hälso- och sjukvården.

Regeringen har fortsatt det arbete som Alliansen startade, och precis som landsbygdsministern nämner i sitt svar råder det en bred parlamentarisk samsyn i frågan om minskad antibiotikaresistens. Det är viktigt att den samsynen fortsätter och att vi tillsammans fortsätter framåt, oavsett vilken regering som styr.

Dock blir jag lite förundrad när ministern i sitt svar beskriver att regeringens uppdaterade version är brett förankrad i riksdagen. Jag vill minnas att vi inte har haft frågan på riksdagens bord och framför allt inte hur antibiotikaresistensen ligger till grund för kommande frihandelsavtal; därav denna interpellation.

Herr talman! Vi reser alltmer i världen, och bakterier bryr sig varken om gränskontroller eller distansen mellan världens länder. Sjukdomar som vi trodde var utrotade i den moderna världen är nu på väg tillbaka, då mediciner inte längre hjälper. Nya fall av antibiotikaresistens upptäcks över världen hela tiden, och Sverige är inte förskonat från detta. Vi har inte tid att sitta i väntrummet medan regeringen samtalar med andra länder. Samtidigt som vi debatterar här och nu kämpar människor för sina liv runt om i världen. Det krävs konkret handling nu.

Handelshinder är ett problem i en värld som behöver mer frihandel, men frihandelsavtal handlar om mer än frihandel. Sverige anslöt sig till Europeiska unionen för att vi behövde mer av samarbete för att lösa globala problem. På samma sätt är det nu viktigt att vi använder vår röst för att göra handelsavtalen mellan EU och USA starkare och bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

USA har problem med utbredd användning av antibiotika i sin djurhållning, och det köttet kommer sedan till Europa. I kommande avtal är det därför viktigt att minskad antibiotikaanvändning finns med som en prioriterad fråga.

Regeringen har en chans att påverka importen av antibiotikakött till Sverige just nu, men hur detta ska gå till lyser med sin frånvaro i ministerns svar. Det är glädjande att statsministern har tillsatt en handelsminister, och statsrådet har mycket att ta tag i framöver.

Handeln mellan världens länder ökar, och när världens två största ekonomier nu gör upp om standarden för livsmedel är det viktigt att nationell lagstiftning inte försvårar handeln mellan länderna eller att den enklaste lösningen blir gällande. För svenska producenter är det också viktigt att vi kan exportera till USA och att konkurrensvillkoren är rättvisa.

Vi har en chans, och den är nu. Misslyckas vi kan regeringen inte längre slå sig för bröstet och säga att vi går i bräschen för kampen mot antibiotikaresistensen.

Min fråga till landsbygdsministern är samma som jag hade velat ställa till handelsministern: Vilken internationell strategi är det som råder?

Herr talman! När det gäller riksdagsförankringen deltog Åsa Coenraads mycket aktivt i de diskussioner som vi hade vid ett flertal tillfällen tillsammans med expertgrupper och riksdagsledamöter som regeringen hade bjudit in till samtal. Vi hade väldigt konstruktiva diskussioner och en stor samsyn vid dessa tillfällen. Vi har också förankrat positionerna i både miljö- och jordbruksutskottet och socialutskottet, där jag har deltagit och redovisat hur vi har jobbat med dessa frågor.

Antibiotikaresistens är en global ödesfråga. Tyvärr finns en överdriven användning runt om i vår värld, inte minst inom animalieproduktionen. Jag håller med Åsa Coenraads om att det är långt ifrån alla länder som tar sitt ansvar för detta. Det ser väldigt illa ut i många länder i dessa frågor.

Sverige har dock jobbat långsiktigt och mycket strategiskt med dessa frågor sedan tidigt 90-tal. Frågorna har hanterats utan partipolitisk oenighet; man har varit rädd om att detta ska göras gemensamt. Det tycker jag är bra. Jag tycker också att det är bra att vi kunde samlas och föra en mycket konstruktiv diskussion om dessa frågor när vi förankrade den nya strategi som regeringen har antagit.

När det gäller det fortsatta arbetet på det internationella planet garanterar jag och lovar Åsa Coenraads att jag kommer att ta upp frågorna vid alla möten där det finns möjlighet, inte minst när vi samlas i ministerrådet. Jag tog själv upp frågan när det gällde TTIP-förhandlingarna, och jag fick ett stort stöd från många länder förra hösten. Sedermera tog kommissionen med antibiotikafrågorna i förhandlingarna.

Jag har en nära dialog om dessa frågor med kommissionär Cecilia Malmström, som för förhandlingarna. Hon besökte oss i regeringen nyligen, och frågan var uppe till diskussion. Jag har ett mycket stort förtroende för hennes sätt att driva förhandlingarna och säkerställa att det blir på ett bra sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack igen, ministern, för svaret!

Det stämmer att vi har haft samtal mellan enskilda riksdagsledamöter och tre ministrar i frågan om antibiotikaresistens. Men det som jag har saknat i samtalen är konkreta förslag om hur man ska jobba strategiskt internationellt med frågan, utöver de konferenser där regeringen har varit representerad. Det är egentligen detta som min fråga i denna interpellationsdebatt handlar om i grund och botten - hur vi ska göra den svenska rösten hörd i EU för att få till ett bra handelsavtal mellan EU och USA.

Regeringen har med sin starka svenska röst en möjlighet att påverka de internationella förhandlingarna och få till en strategi där vi sätter standarden i världen för livsmedelsavtal mellan länder. Om vi inte gör vår röst hörd nu finns risken att det blir andra länder med starka kommande ekonomier som sätter standarden framöver.

Detta är inte en fråga där Alliansen eller regeringen är förlorare, utan det är mänskligheten som blir den stora förloraren om vi inte lyckas minska antibiotikaresistensen i världen. Därför tycker jag att regeringen måste komma med mer konkreta besked om hur förhandlingarna går. Det räcker inte att samtala. Vi kan inte sitta i väntrummet medan människor dör på våra sjukhus.

Herr talman! Vi har ett gott resistensläge i vårt land. Det är egentligen inte det hotet vi har i denna fråga, utan det är det internationella läget. Om vi inte har ett internationellt engagemang i dessa frågor blir det ett stort hot för oss som land. Det är därför regeringen jobbar aktivt på det internationella planet, och det är därför de internationella aspekterna lyfts upp i den nya strategin.

Vi tar upp dessa frågor i exempelvis OECD, FAO och WHO. Vi driver också på för betydligt strängare regler inom EU när frågorna diskuteras. Vi i Sverige betraktas som väldigt trovärdiga i denna fråga, och den svenska kompetensen - hur vi har gjort och på vilket sätt vi jobbar - efterfrågas många gånger på den internationella arenan.

Jag tror ändå att det sätt som regeringen driver de här frågorna på, liksom den förra regeringen gjorde, gör att vi får respekt och har en trovärdighet i de här frågorna.

Det är också viktigt att säga att vi inte ska begränsa handeln på grund av att vi öppnar för nya handelsavtal. Handelsavtal ska vi ha, men de här frågorna måste lyftas upp i diskussionerna för att förbättra det totala läget på den internationella arenan.

Herr talman! Förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA är inne i sitt slutskede, och ännu har inte frågan om antibiotikaresistens kommit upp i förhandlingarna. Landsbygdsministern har tagit upp frågan på ministermötena i EU. Men vad gör handelsministern i förhandlingarna med USA?

Det kan vara så att förhandlingarna i sig är svåra för regeringen eftersom de har ett samarbetsparti som inte riktigt tror på tillväxt och ett stödparti i riksdagen som varken tror på marknadsekonomi eller på samarbete mellan fria länder. Men trots detta borde landsbygdsministern kunna påverka handelsministern att göra förhandlingarna så bra som möjligt. Frågan om minskad antibiotikaresistens borde vara enklare att komma överens om inom regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Handelshinder är ett problem i en värld som behöver mer frihandel. Men frihandelns avtal handlar om mer än frihandel. Att ministern inte kan svara konkret på frågan om strategin som ingår i den svenska ståndpunkten är oroande, och TTIP-avtalet riskerar nu att bli urvattnat och tunt.

Tid för handling är nu. Vi kommer att återkomma i den här frågan till hösten och se vad som har hänt och förhoppningsvis också hur vi tillsammans ska kunna driva den svenska ståndpunkten vidare.

Med det vill jag önska landsbygdsministern en trevlig sommar.

Herr talman! Jag måste rätta Åsa Coenraads som säger att antibiotikaresistensen inte har tagits upp i TTIP-förhandlingarna. Den har tagits upp, och det var också positiva reaktioner från USA när frågan togs upp av kommissionären. Sedan är det ändå kommissionären som driver förhandlingarna för EU:s räkning. Vår handelsminister och jag har dessutom mycket nära kontakt med kommissionären om de här frågorna. Så är det. Men att antibiotikaresistensen har kommit upp i förhandlingarna konkret råder det ingen tvekan om.

Vi kommer att fortsätta lyfta antibiotikafrågan i de här internationella sammanhangen; vi kommer aldrig att släppa de här frågorna. Vi har en framgångsrik modell som vi också ska delge andra. Den framgång som Sverige har haft i de här frågorna har stärkt svenska bönders konkurrenskraft. Vi har en hög medvetenhet om den här problematiken.

Som konsumenter kan vi påverka det här mycket beroende på hur vi väljer våra livsmedel och tittar på vad de har för ursprung. Vi har i Sverige den lägsta antibiotikaanvändningen i hela EU, och då är det klart att man påverkar användandet i en positiv riktning om man väljer svenska produkter.

Det behövs givetvis politiska åtgärder. Vi måste jobba på den internationella planen. Regeringens avsikt är att jobba mycket mer på den internationella planen, och den är också tydligt redovisad i den nya strategin som vi har antagit.

Jag vill också önska Åsa Coenraads en trevlig sommar.

Överläggningen var härmed avslutad.