Framtiden för svensk biogas

Herr talman! Gunilla Nordgren har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att produktionen av svensk biogas inte ska drabbas av ytterligare minskningar och nedläggningar samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att svenska biogasproducenter både på kort och på lång sikt ska kunna konkurrera med sina utländska konkurrenter på lika villkor.

Karin Svensson Smith har frågat mig om regeringen inom en snar framtid kommer att föreslå åtgärder som förhindrar att svensk biogasproduktion konkurreras ut av biogasimport med produktionsstöd. Svensson Smith har även frågat mig om hur regeringen avser att uppfylla EU-direktivet om alternativa drivmedel, hur gasfordon kommer att hanteras vid utformningen av miljözonsbestämmelser samt om regeringen kommer att underlätta för en omställning av lastbilsparken och har för avsikt att medfinansiera demonstrationsprojekt för biogas i lastbilar och bussar.

Båda interpellationerna berör biogasens ramvillkor, och jag har därför valt att ge ett samlat svar. Först och främst vill jag säga att jag delar interpellanternas oro över hur ett antal svenska biogasproducenter påverkas negativt på det sätt som vi ser i dag. Situationen är en direkt konsekvens av att länder valt både olika stödnivåer och olika typer av stödsystem.

Som jag utlovat vid tidigare debatter har jag haft kontakt med min danske ministerkollega Lars Christian Lilleholt och förklarat de problem som importen av biogas ger. Det har även förts diskussioner på tjänstemannanivå mellan Danmark och Sverige. Det är dock viktigt att komma ihåg att Danmarks statsstöd är godkänt av Europeiska unionen. Vi har därför också uppmärksammat frågan om dubbla stöd vid handel med biogas i de pågående förhandlingarna om förnybarhetsdirektivet.

Som tidigare utlovats har regeringen analyserat den uppkomna situationen och tittat på olika kortsiktiga lösningar. En lösning som ofta förs fram i debatten är att även Sverige ska övergå till produktionsstöd. Vi kan dock inte överge dagens styrmedel med skattebefrielse i en handvändning utan risk för att skapa nya problem för producenter och användare. Jag är övertygad om att interpellanterna håller med mig om vikten av att lösningen ger långsiktiga spelregler för investerare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen avser därför inom kort att tillsätta en utredning som ska kartlägga hur biogasens nytta som resurs tas till vara på bästa sätt och ge förslag på hur biogas kan ges konkurrenskraftiga villkor och långsiktiga spelregler. Problematiken med importen av biogas med dubbla stöd kommer självfallet att ha en viktig roll i den utredningen.

Karin Svensson Smith har ställt ett antal frågor som bland annat berör tunga gasfordon. Detta är frågor som i huvudsak sorterar under andra statsråd, men jag ska ge ett översiktligt svar.

Vad gäller EU:s direktiv om alternativa drivmedel bedöms regeringens nuvarande satsningar leda till att vi når målen i direktivet. Vad gäller miljözoner pågår beredningen på Regeringskansliet, och självklart kommer Klimatkommunernas och andra aktörers synpunkter att beaktas i det arbetet. Beredningen pågår även av regeringens satsning för att medfinansiera uppbyggnad av demonstrationsprojekt - den så kallade fordonsmiljarden. Regeringen har även på andra sätt förbättrat möjligheterna att ställa om lastbilsparken och främja produktionen av biogas, inte minst genom den fortsatta skattebefrielsen för just biogas.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Jag konstaterar att ministern i sitt svar på min fråga är överens med mig och oss om att situationen för svensk biogasproduktion är utsatt, olycklig och oroande. Så långt är det bra.

Vi hade en debatt om detta i maj månad. Vi var då ganska överens. Men nu sägs det i svaret att man har haft en träff, att det har varit lite diskussioner på tjänstemannanivå och att man inom kort ska tillsätta en utredning. "Inom kort" sas i maj också. Frågan är: Vad är på kort sikt, och vad är på lång sikt?

Biogas är oerhört mycket mer än ett bränsle. Biogasproduktionen är en av grundpelarna i ett hållbart samhälle. Det handlar om hur vi nyttjar våra egna tillgångar. Det är en viktig del i arbetet med att nå målet om fossilfrihet och minskade utsläpp. Vi har potential att öka biogasproduktionen. Det ger oss tillgång till flexibel och trygg energi. Den genererar dessutom näringsrika rötrester som innehåller värdefull fosfor, och detta är godkänt som biogödsel. Det finns alltså många mervärden.

Min fråga var: Är man beredd att diskutera med Danmark? Då menar jag på kort sikt och på lång sikt.

På lång sikt handlar det om att vi ska behålla reglerna även efter 2020, tillåta mellangrödor och den debatten. Men det är som sagt var efter 2020. Problemet är ju att nu läggs anläggningar i malpåse. Det görs inte återinvesteringar i befintliga anläggningar. En stor anläggning i Skåne har gått över i finsk ägo. Detta håller liksom inte på sikt.

Jag sitter i miljö- och jordbruksutskottet, och vi har många diskussioner om att öka insamlingen av matavfall. Men om vi inte kan producera biogas av det, eftersom den kommer från Danmark, lär man ju få elda upp matavfallet.

Det här hänger ihop. Det är en stor fråga, och jag efterlyser vad man kan försöka göra på kort sikt. Man skulle kunna tänka sig en kretsloppspremie, för det är ju dubbel nytta med biogasen. Dels använder vi våra egna produkter, dels får vi biogödsel som är godkänd för ekologisk odling. Det, menar jag, är verkligen cirkulär ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är nödvändigt att vi har den här konsekventa beskrivningen. Skattebefrielse har länge varit ett viktigt styrmedel, men eftersom den gas som importeras får samma skattelättnader får till exempel Danmark, som ligger mig nära, en dubbel lättnad, dels i produktionsledet, dels i form av den skattebefrielse som vi har i konsumtionsledet. Vi är helt överens om problemet.

I Tyskland har man också subventioner, vilket gör att marknaden för begagnade biogasbilar är jättesvår. Det är svårt att köpa en begagnad biogasbil i Sverige, för de går till Tyskland.

Detta har så stora och vida konsekvenser, och jag blir lite "lissen" när det fortfarande heter att regeringen "inom kort" ska tillsätta en utredning, för det sas ju i maj också.

Detta är även en fråga om civil beredskap, och det är något som ligger mig väldigt nära. Försvarsberedningen kom i dag med sitt första utkast. Jag har inte hunnit läsa det, bara det som stod om civil beredskap. Vid en blockad är det viktigt att vi kan producera vårt eget bränsle.

Herr talman! Sverige går i otakt med övriga Europa när det gäller biogasen. Importerad gas med produktionsstöd i hemlandet får alltså skattebefrielse när den säljs i Sverige, alltså ett dubbelt stöd, medan den svensktillverkade biogasen bara får skattebefrielse och inget produktionsstöd.

Vi vet resultatet: Vid varenda ny upphandling tappar den svenska biogasen sina kontrakt. Detta är mycket allvarligt, för det är ju nedlagt någonstans mellan 6 och 7 miljarder av statliga, lokala och privata medel för att skapa ett kretslopp.

Det här är också en lösning som har en stark folklig förankring, och jag tror att vi måste bemöda oss om att göra klimatpolitiken mer begriplig och accepterad bland folk i allmänhet. Svenskarna är bland de människor i världen som är mest oroade för klimatförändringarna och som även är beredda att göra någonting. Att sortera ut matavfall som sedan blir bränsle i bilen och ersätter klimatpåverkande fossila bränslen är lätt att förstå, och det har ökat underlaget för vad kommuner gör.

Därför är det nu väldigt viktigt att vi inte drar undan mattan för det här genom att det inte finns någon avsättning för den biogas som produceras i de lokala verken.

Jag har all respekt för alla initiativ som regeringen har tagit. Om man läser i den senaste budgeten ser man att det inte är få. Jag har också stora förhoppningar på den utredning som Ibrahim Baylan hänvisar till i sitt svar, men risken är att de anläggningar som är tänkta att räddas inte finns när utredningen är färdig. Det är en akut fråga.

Jag har också all respekt för statsrådets samtal med sin danska kollega, men om Danmark har fått det här stödet på 700 miljoner om året notifierat och godkänt av EU och det går till lantbruket tror jag inte att det är särskilt troligt att de avstår från det. I princip handlar det om det danska lantbruket, vilket ju är en av deras basnäringar.

Jag tror alltså inte att den vägen är framkomlig, utan den enda vägen som jag kan bedöma är framkomlig är att vi gör någonting motsvarande men att vi då utvidgar metangasreduceringsstödet så att det kanske blir en kretsloppspremie som omfattar allt organiskt avfall med undantag av matrester i offentlig sektor. Det är ju inte särskilt rimligt att vi uppmanar folk att minska matsvinnet och sedan betalar dem för att inte göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I övrigt finns det, och kommer alltid att finnas, organiskt avfall som uppstår vid reningsverk, livsmedelsindustrier och lantbruk. Det handlar till och med om en trippelnytta, Gunilla Nordgren: Man reducerar metangasavgången, och metan är ju klimatpåverkande, man producerar ett förnybart bränsle och man producerar biogödsel.

Därför undrar jag om Ibrahim Baylan är beredd att överväga möjligheten att vidga metangasreduceringsstödet och göra det till en kretsloppspremie som omfattar även annat avfall, detta för att förhindra nedläggning av det som är en så klok investering i att producera biogas från organiskt avfall.

Herr talman! Förra veckan misslyckades jag med matlagningen. Jag skulle göra en korv Stroganoff till mina barn. Det brukar jag göra av och till, men den här gången blev det lite misslyckat eftersom det dröjde lite för länge innan grädden åkte i. Det blev inte så bra, så barnens vilja att äta upp maten var tyvärr mindre än vanligt.

I sådana lägen känns det ändå bra att veta att de där matresterna inte bara går till spillo utan att de går till den lokala biogasanläggningen, som omvandlar det till något som är värdefullt såväl för vårt samhälle rent ekonomiskt som för miljön och klimatet, nämligen biogas som kan ersätta fossila källor.

Detta har vi i många delar av landet vant oss vid. Det är någonting bra. Så långt är vi alla överens.

Det som har hänt, herr talman, är att sedan Danmark fick sitt produktionsstöd godkänt har, precis som interpellanterna tar upp, en del kommersiella aktörer kommit på att man ju kan importera den där produktionsstödda gasen till Sverige, där vi har ett konsumtionsstöd, och därmed dra nytta av båda systemen för att förbättra sin konkurrenskraft.

Så var det aldrig tänkt. I de samtal som jag har fört med Danmark - och jag kan bekräfta att man även där säger att det här är ett problem, för tanken har ju aldrig varit att den danska staten ska hålla på och subventionera de svenska konsumenterna på det här sättet - har vi gått igenom och tittat på om man i något led kan förhindra detta.

Det har visat sig såväl i Sverige som i Danmark att det är väldigt svårt, eftersom vi har ett EU-regelverk som säger att man inte får förhindra gränsöverskridande handel. Vi har också tittat på om det finns några andra sätt att skruva på systemet, men även det har visat sig juridiskt väldigt svårt.

Vad har då regeringen gjort sedan vi stod här senast, utöver de samtal och den dialog som vi har haft med danskarna för att försöka hitta en lösning på problemet?

Vi har, precis som Karin Svensson Smith för fram, lagt fram ett antal förslag, inte minst i den budget som riksdagen precis har tagit ställning till, som handlar om att ytterligare stötta den svenska biogasproduktionen. Det handlar till exempel om den kraftiga ökningen till Klimatklivet, och där vet vi att biogasproduktion kanske är den enskilt största delen som får stöd.

Vi har förstärkt satsningen på biogas från gödsel genom att förlänga den höjda budgeten för metangasersättningen som Karin Svensson Smith pratar om. Jag tycker att det förslag som hon lägger fram är intressant, så det bör man titta vidare på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har också tidigare ökat stödnivån från 20 till 40 kilowattimmar och ökat budgeten i den satsningen.

Vi har med ett antal åtgärder tillsammans med branscherna försökt skapa infrastruktur för att vidare utveckla såväl fordon som biogasproduktionen.

Herr talman! Vi måste förstå att det är Sverige som sticker ut i och med att vi är ensamma om att ha ett konsumtionsstöd. I nästan alla andra europeiska länder har man ett produktionsstöd. Därför är min bedömning att vi kommer att behöva gå över till ett produktionsstöd och att det är lösningen på det här problemet.

Varför går det inte snabbare? Jo, det är för att det här är komplicerade system. De behöver dessutom godkännas av Europeiska unionen innan de kan införas, och det är viktigt att vi gör det rätt. Om vi går vidare och hastigt gör något som sedan antingen inte godkänns eller visar sig få helt andra konsekvenser har vi inte gjort biogasproduktionen en tjänst, utan då har vi gjort den en stor björntjänst. Det vill jag inte medverka till.

Herr talman! Karin Svensson Smith och jag är överens. Det är inte alltid vi är det, men i det här fallet är vi det. Det kanske beror på varifrån vi kommer.

Först har vi frågan om att vidga metangasreduceringsstödet. Det blir ett slags dubbelpremie eftersom stödet gör dubbel verkan. Det är bra om det går att titta på frågan.

Förutom att stödet skapar jobb på landsbygden måste vi komma ihåg att om det blir en blockad kommer danskarna inte att exportera någon gas till oss. Då gäller det att ha egen gas så att maten kan transporteras från landet till storstaden. Det är där många människor ska äta, men det är vi som bor på landet som producerar maten.

Ministern har svarat med allt som har gjorts, men det hjälper inte - än så länge. Situationen är akut. Vi talar om kapitalförstöring när de stora anläggningarna läggs i malpåse eller man inte ens gör återinvesteringar, som är fallet i andra anläggningar utanför Malmö.

Alla väntar. Alla vill ha långsiktiga regler. Det är rätt och riktigt. Men här måste ske något på kort sikt också. Jag hoppas att det tas med. Om man ska förhandla med EU med mera kommer anläggningarna att läggas ned - i alla fall i min del av landet. Då är det många miljarder som går till spillo.

Förutom att stödet skapar jobb och innebär en cirkulär ekonomi är det dessutom en beredskapsfråga. Vi kan ha oljelager och allt möjligt, men om Sverige utsätts för en blockad - det är mer sannolikt än att det kommer bombplan över landet - blir landet utslaget och det finns ingen el, ingen energi, inget bränsle. Om vi i Sverige kan producera eget bränsle så att saker och ting kan transporteras från plats A till plats B, och även ta in maten, då kan de transporterna skötas.

Jag skulle vilja be ministern att ta med min idé om dubbel kretsloppspremie och Karin Svensson Smiths idé om ökat metangasreduceringsstöd. Användningen behöver breddas. Det finns tunga lastbilar, som än så länge har svårt att gå på batterier, och de är inte heller helt miljövänliga att framställa. Vi får vänta ett tag på att batterierna för tunga lastbilar fungerar riktigt väl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det går också att ha en gasbusspremie. Nu har det blivit mycket med elbilar och att bonus-malus-systemet ger så och så. Då försämras det lite grann för hybriderna. Alla som bor på landet kan inte köra elbilar. Än så länge räcker de inte så långt. Då hade det varit utmärkt att ha hybrider som även kan köra på biobränsle. Då ökas efterfrågan på biogas.

Jag håller helt med om de långsiktiga frågorna. Men på kort sikt ber jag er att försöka hitta andra sätt att stötta biogasen så att den kan fortsätta att produceras. Vi måste även kämpa för att undantaget till 2020 kan fortsätta. Där finns diskussioner om mellangrödor. EU förstår inte att mellangrödor binder kväve, och de är inte tänkta som livsmedel. Det finns massor av sådana frågor.

Det kortsiktiga är viktigt för att inte gå miste om de statliga miljardinvesteringarna framöver.

Herr talman! Jag blev förstås mycket nöjd när jag hörde statsrådet Baylan säga att han är beredd att överväga att vidga metangasreduceringsstödet till att bli en kretsloppspremie och att det ska omfatta även annat organiskt avfall. Det ser jag verkligen fram emot, och det är mycket berättigat.

Det är fråga om mest lokala investeringar. Lantbrukare och kommuner har tillsammans byggt upp situationen i Jordberga. Tyvärr måste vi vara glada över att finska staten via Gasum har köpt de fem största anläggningarna. Det är inte säkert att de hade funnits alls om inte finska staten hade gjort det.

Låt mig gå över till ett annat tema. Statsrådet Baylan sa i sitt svar att flera av de saker jag frågar efter är områden som tillhör andra statsråds beredningsansvar. Ja, det stämmer. Men Ibrahim Baylan är samordningsminister, och regeringen ansvarar för hela politiken. Jag tänker fortsätta att efterfråga hur man kopplar ihop klimat, handel och industri på ett klokt sätt.

Varje gång jag hör Stefan Löfven eller Isabella Lövin prata om att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer blir jag oerhört stolt. Vår klimatambition i Sveriges riksdag, att minska inrikes klimatpåverkan med 70 procent till 2030, är den radikalaste i hela världen. Jag är så nöjd med detta.

Men det finns ingen motsättning i att klimatambitioner och industri och handel går hand i hand. Nu råkar stora svenska fordonstillverkare i Sverige vara duktiga på att tillverka bussar och lastbilar. Vissa av dem är näst största tillverkare sett i världsproduktion. Om vi kan ha Sverige som ett slags testarena för hur fordon använder biogas i stället för fossila drivmedel är det inte fråga om en motsättning. Tvärtom är det ett steg som visar att Sverige kan bli en permanent världsutställning för omställning till fossilfrihet.

Nu tror jag att de stora fordonstillverkarna inte själva trycker på regeringen så mycket. Är man näst störst på att sälja lastbilar är man kanske inte så beroende av försäljningen just i Sverige. Så många lastbilar säljs inte här. Men det är tråkigt om det som har utvecklats i Södertälje eller i Göteborg inte kan visas upp i Sverige. Då skulle kedjor skapas, Göteborg-Kalmar, för att ha LNG-hubbar, flytande biogas, så att de förträffliga gasbussarna och gaslastbilarna brukas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är pedagogiskt att titta på hur det ska gå till att minska oljeberoendet, som är så otroligt dominerande. Folk är inte särskilt glada över att se varifrån oljan kommer som vi använder i Sverige. Vi har förvisso minskat beroendet av Mellanöstern, men vi har ersatt det med ett beroende av Putin, som till 60 procent står för den olja som används här. Jag känner mig inte särskilt trygg med det.

Jag har tittat lite grann i utredningen som lämnades till försvarsministern i morse om civilförsvar. Jag tycker att det finns en förbättringspotential i det avseendet. Mycket kan göras här. Därför undrar jag om statsrådet Baylan kan tänka sig att resonera med handelsministern och industriministern om att fordonsmiljarden kan användas för att skapa en testsajt för gaslastbilar och eventuellt också gasbussar.

Herr talman! Jag tackar ledamöterna för en bra diskussion.

I stort är vi eniga om utvecklingen av biogasen. Frågan är vilka kortsiktiga lösningar som finns som också klarar en statsstödsprövning. Det är, som bekant, inte en helt enkel fråga alla gånger. Oavsett hur vi gör behöver vi långsiktigt hitta ett nytt stödsystem, och därför bereder vi nu direktiv i Regeringskansliet för att ta fram sådana. Till syvende och sist kommer vi inte undan problemen. Danmark har fått sitt system godkänt, och det kommer att läggas ovanpå de åtgärder vi vidtar oavsett vad vi gör. Där är vi överens, och vi ska fortsätta att fullfölja den linjen.

Karin Svensson Smith tar upp ett stort antal intressanta frågor. Utan att förhäva vare sig mina eller regeringens insatser tror jag att det absolut viktigaste vi gör för utsläppen från transportsektorn är det bränslebyte som riksdagen har ställt sig bakom. Det är de höga ambitioner som Karin Svensson Smith tar upp. Vi vet att den typen av reduktionsplikt som detta handlar om har en stor påverkan på både markerna och teknikutvecklingen. Det vet vi eftersom den har prövats på andra håll. Det svenska gröna certifikatsystemet är ett sådant exempel på elsidan, som alltid träffar sina mål och dessutom har bidragit till kostnadseffektivitet på ett sätt som jag inte tror annars hade skett.

Är vi beredda att göra insatser därutöver? Ja, det är vi. En del av dem har vi hört om här. Men jag ska inte stå här och lova att exakt så här och så här ska vi göra. Det brukar man inte göra som minister av ett mycket enkelt skäl: Innan man kommer dit måste man se över om det håller, både ekonomiskt och juridiskt. Men när det gäller viljan att försöka hitta en lösning på dessa problem finns det inga olika uppfattningar. Man måste bara hitta rätt teknik och göra det klokt - och långsiktigt hållbart.

Karin Svensson Smith tar också upp ett antal andra frågor. Ja, det är sant att jag är samordningsminister. Det är också sant att flera av de frågor som hon tar upp just nu bereds i Regeringskansliet. Vi håller på och dividerar i Regeringskansliet om exakt hur vi ska lägga upp detta.

Låt oss ta det här med demonstrationsanläggningar. Jag har tillsammans med min kollega Mikael Damberg träffat representanter för branscherna, och mitt intryck är att de är väldigt intresserade. De vill vara med och driva utvecklingen.

Ja, Karin Svensson Smith, du har helt rätt - Sverige är inte världens största marknad. Men vår vilja att pröva innovationer och nya metoder gör Sverige intressant som demonstrationsanläggningssajt. Det gör oss också intressanta för världens näst största lastbilstillverkare i detta fall, Volvo, men även för Scania som också är väldigt framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det arbetet ser jag fram emot att fortsätta, och jag är beredd att titta på hur vi pragmatiskt kan stötta den här utvecklingen och visa att det är fullt möjligt att leva ett gott liv, ett fritt liv, och göra det på ett sätt som inte förstör miljön och inte förstör klimatet. Jag tror att det är den kanske största insats vi kan göra som nation. Gör vi det på ett bra sätt kommer det också att gynna jobbtillväxt och tillväxt i vårt land, så detta är ett väldigt positivt och offensivt område. Jag ser verkligen fram emot att vi tillsammans fortsätter jobba med det.

Herr talman! Det är ju bra att vi är överens, och jag förstår att ministern inte kan lova att vi ska göra exakt så här. Det inser vi nog alla. Men det var inte vad jag - eller Karin, tror jag - efterlyste.

Det här är på lång sikt och på kort sikt, och det är på kort sikt det är akut. Där kanske man kan titta på andra sätt, till exempel gasbusspremie, alltså saker som inte behöver ta så förfärligt lång tid för att man ska förhandla klart med EU och ändra från konsumtionsstöd till produktionsstöd. Det är en process - det förstår jag också - och det är bra om regeringen jobbar på med det.

Ministern var också inne på att han är samordningsminister. Jag dansar också runt - jag har skrivit en motion som jag tror hamnar i försvarsutskottet om det här med civil beredskap och hela den tanken. Att vi ska ha eget bränsle för att kunna transportera oss själva och eventuellt mat är viktigt. Det tycker jag alltså inte är några problem; det får väl ministern ta med sig till sina kollegor. De sitter väl tillsammans någon gång och resonerar om saker och ting.

Det är också viktigt att bygga upp en infrastruktur med pumpar och så vidare.

Jag är lite ledsen över att man sänkte premien för hybrider, som alltså kör på gas och el. Nu är det bara el, och alla bor inte i storstäder. En del har lite långt att köra, och då är det väl bättre att de kör på biogas. Jag skulle själv hemskt gärna göra det.

Jag är glad att den här debatten blev av, och jag ser fram emot att ministern tar det här med sig och jobbar hårt för att vi ska lösa detta problem - på kort och lång sikt.

Jag vill passa på att önska god jul till ministern och herr talmannen.

Herr talman! Jag delar statsrådet Baylans uppfattning att bränslebytet sannolikt är det absolut viktigaste när det gäller att byta bränsle, för det utgår från att man behåller de lastbilar och bilar som redan finns. Det är tolv år till 2030. Vi varken kan eller vill att alla ska byta fordon på den tiden.

Problemet är att i dag är en väldigt stor del av det förnybara som ska in i bensin och diesel importerad. Vi behöver öka investeringarna i att använda skogsråvara som biodrivmedel. Det finns dock både tidsmässiga och biologiska begränsningar av hur mycket skog som kan bli bränsle. Det är just därför biogasen behövs vid sidan av bränslebytet för att hela ekvationen med minus 70 procent till 2030 ska gå ihop.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag undrar om Ibrahim Baylan är intresserad av att titta lite mer på EU:s infrastrukturdirektiv. Hela kedjan med bränsle, distribution och fordon måste ju hänga ihop. Gör den inte det kommer köparna av naturliga skäl att välja bort fordon de inte vet att de kan köra i hela landet.

Jag ser ju öppningar i utredningen om civilförsvar som lämnades till försvarsministern i dag. Ska vi klara en avspärrning måste vi kunna försörja hela landet med energi. Kanske kan man titta på det tillsammans med EU:s infrastrukturdirektiv för att inte bara människor i Skåne och Västra Götaland ska kunna använda biogas utan det ska finnas tillgängligt i hela landet.

Jag tackar för den mycket konstruktiva debatten och för de konstruktiva svaren från statsrådet, och jag önskar alla en god jul.

Herr talman! Jag tackar interpellanterna för en bra diskussion om en fråga som är angelägen och som jag är glad att vi i grund och botten har en hyfsad samsyn kring.

Vi vet att den mycket oturliga utvecklingen i södra Sverige med kombinationen av två stödsystem som inte var tänkta att kombineras nu påverkar den inhemska biogasproduktionen. Vi försöker hitta lösningar på detta - lösningar som håller, ska jag säga.

Herr talman! Det är klart att våra utmaningar utifrån ett försörjningstrygghetsperspektiv, som båda interpellanterna tar upp, men också utifrån ett klimatperspektiv är stora. Men jag är övertygad om att de är fullt möjliga att lösa - och det kanske bästa med det hela är att det kanske går att göra det på ett sätt som klarar båda dessa perspektiv.

En bra förebild för detta är sättet på vilket vi blivit av med oljan i värmesektorn i Sverige. Där har restprodukter från den svenska skogen och avfall från hushållen blivit oerhört centralt.

Jag tror att det också på det här området finns mycket mer att göra, och regeringen gör oerhört mycket. Mycket av den infrastruktur som vi lagt fast under den här mandatperioden kommer att påverka och spela roll.

Det innebär inte att det inte finns mer att göra. Det gör det, för det här är en stor utmaning. Även om Sverige i dag är det land i Europeiska unionen som har högst andel förnybara drivmedel i transportsektorn ligger vi fortfarande alldeles för lågt, tycker jag. Det är därför jag för fram att jag tror att bränslebytet kommer att spela oerhört stor roll i det här sammanhanget. Jag är övertygad om att det med ett hållbart skogsbruk och en levande pappers och massaindustri kommer att finnas restprodukter så att det går att leverera de biodrivmedel som det förutsätter.

Även om vi har stora utmaningar och problem känner jag mig full av tillförsikt. Jag önskar ledamöterna och herr talmannen med kansli en god jul och ett gott nytt år.

Överläggningen var härmed avslutad.