Förutsättningarna för den småskaliga vattenkraften

Herr talman! Sten Bergheden, Mattias Bäckström Johansson och Magnus Oscarsson har alla ställt frågor angående tillståndsprocesserna för den småskaliga vattenkraften. Frågorna rör kostnaderna och vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa den småskaliga vattenkraftens överlevnad till dess att ett långsiktigt regelverk är på plats och den energipolitiska överenskommelsen är uppfylld.

Energiöverenskommelsen slår bland annat fast att Sverige ska leva upp till EU-rätten och dess krav på vattenverksamheter och att Sverige ska ha moderna miljökrav på vattenkraften. Överenskommelsen slår också fast att prövningssystemet ska utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan.

Inom Regeringskansliet pågår för närvarande en process med att analysera innebörden av energiöverenskommelsen i förhållande till det sedan tidigare pågående arbetet med utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser om vattenverksamheter baserat på Vattenverksamhetsutredningens förslag.

En vattenverksamhetsproposition kommer att skrivas utifrån intentionerna i energiöverenskommelsen. Jag kan inte föregå denna process eller i dag ge en exakt tidpunkt för när regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan. Min förhoppning är dock att det ska kunna ske redan före sommaren. Jag har inte för avsikt att ta några nya initiativ under tiden som detta arbete pågår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret, även om jag hade hoppats att svaret skulle innehålla lite mer än det gjorde för cirka ett halvår sedan när vi hade en interpellationsdebatt i samma fråga.

Det är ett stort bekymmer att det tar för lång tid för regeringen och ministern att få fram nya regler och förändringar för den småskaliga vattenkraften. Under tiden dör och försvinner verksamheter på vår landsbygd, vilket äventyrar både arbeten och kulturplatser.

Det är anmärkningsvärt att ministern och regeringen trotsar riksdagens tillkännagivande och även struntar i delar av energiöverenskommelsen, som tydligt tryckte på att denna process skulle underlättas.

Dessutom vet vi nu, och det är väl det nya i denna interpellationsdebatt, att landshövdingar runt om i landet har börjat höra av sig till ministern och regeringen. De vill att något görs snabbt så att inte den småskaliga vattenkraften riskerar att läggas ned.

Herr talman! Både riksdagen och energiöverenskommelsen har begärt att tillståndsprocessen för de småskaliga vattenkraftverken ska ses över och underlättas. Syftet är att de småskaliga vattenkraftverken ska kunna leva vidare och skapa fina och värdefulla kulturmiljöer med gamla kvarnar och sågverk men också skapa värdefull miljövänlig elproduktion.

Det finns en tydlig majoritet som vill att detta ska gå betydligt snabbare än vad det gör. Men under tiden låter regeringen och ministern processen fortgå ute i landet. Man startar upp nya tillståndsprocesser, man låter dem som pågår fortsätta och man slutför de processer som pågår. Detta innebär att de småskaliga vattenkraftverken offras under tiden som regeringen arbetar.

Herr talman! Det är också uppenbart att regeringen och ministern inte tänker göra något nu. Tidigast i sommar kommer det en proposition. Innan den har landat, genomförts och implementerats med nya direktiv kommer stora delar av den småskaliga vattenkraften redan att vara nedlagd eller starkt hotad.

Och det är väl märkligt när många ute i landet faktiskt trodde att Miljöpartiet skulle vara de som skulle värna om den småskaliga, miljövänliga vattenkraften. I stället är det partiet med och bidrar till den stora nedläggningen av småskalig vattenkraftsproduktion i landet.

Under den korta tid som Miljöpartiet har innehaft ministerposition och suttit i regeringen har man varit med om att stänga ned den småskaliga vattenkraftsproduktionen i landet. Detta är allvarligt, och jag tycker att Miljöpartiet om något parti borde värna om denna produktion.

Jag upprepar därför mina frågor till ministern, herr talman: Varför lyssnar inte ministern och regeringen på riksdagens beslut? Det togs för närmare ett och ett halvt år sedan. Varför genomför ministern och regeringen inte det som man kom fram till i energiöverenskommelsen? Och varför lyssnar inte ministern och regeringen på de landshövdingar som nu försöker få dem att förstå allvaret genom brev, mejl och samtal?

Talmannen konstaterade att Mattias Bäckström Johansson, som framställt en av interpellationerna, inte var närvarande i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! I dag diskuterar vi småskalig vattenkraft. Totalt står den småskaliga vattenkraften för 4,3 terawattimmar. Det motsvarar hela Göteborgs årliga elanvändning. Vattenkraften är viktig för att reglera variationer och därmed bevara balansen i elnätet. Därigenom har den småskaliga vattenkraften större betydelse för elförsörjningen än dess andel av produktionen utvisar. Energimyndigheten bedömer att vattenkraftens roll kommer att öka i framtiden.

Dessutom, ministern, är vattenkraften förnybar och helt fri från miljöskadliga utsläpp. Detta om något borde vara högintressant för en miljöpartistisk miljöminister.

Herr talman! Just nu pågår i Sverige en häxjakt på ägare av småskaliga vattenkraftverk. Vi kristdemokrater har tidigare uppmärksammat den ohållbara situationen för de ägare av småskaliga vattenkraftverk som riskerar konkurs på grund av att de varken har råd att avveckla sin verksamhet eller att vidta de åtgärder som länsstyrelsen kräver. Många av dem ställs inför valet att antingen investera miljonbelopp eller lägga ned verksamheten. Länsstyrelserna tvingar dammägare att återställa de ursprungliga miljöerna, även då dessa åtgärder medför omfattande skador på kulturmiljöer, på jordbruk och för tredje man.

För den enskilde verksamhetsutövaren innebär länsstyrelsernas krav ofta en personlig tragedi. Särskilt frustrerande för de drabbade är att samma länsstyrelse som för bara något år sedan kanske berömt dem för att verksamheten sköts så fantastiskt bra och är så värdefull för kultur, miljö och annat plötsligt säger att allt ska rivas: Ta bort detta!

Min fråga är: Anser miljöministern att Sverige även i framtiden ska ha tillgång till el från småskalig vattenkraft? Och kommer regeringen att ta initiativ för att avblåsa häxjakten på ägare av småskaliga vattenkraftverk och finna en rimlig lösning för de verksamheter som hotas?

Herr talman! För att förstå den utveckling som vi nu ser runt om i landet är det viktigt att känna till bakgrunden. Det handlar inte om något kortsiktigt beslut, utan vi behöver gå tillbaka en del i historien.

En viktig åtgärd vidtogs under den borgerliga regeringen med min företrädare miljöminister Carlgren, som då gjorde en riktad budgetsatsning mot länsstyrelserna med det uttalade syftet att de skulle prioritera tillsynen av småskalig vattenkraft högre. Nu ser vi ett antal borgerliga företrädare uppröras över att länsstyrelserna gör just det som framgick av direktivet från den dåvarande regeringen. Det var alltså de som tog initiativ till att skärpa tillsynsarbetet riktat mot den småskaliga vattenkraften.

Detta är processer som tar flera år; det tar så här många år innan vi ser effekterna. När man då riktar kritik mot den nuvarande regeringen tycker jag att det är viktigt att allmänheten förstår att man talar om åtgärder som man själv har sjösatt.

Jag vill också bemöta påståendet att ett antal landshövdingar skulle ha begärt möten för att diskutera detta med mig som miljöminister. Någon sådan begäran har inte inkommit till Regeringskansliet. Det vi i Regeringskansliet arbetar med och som är vårt fokus och tar hela vår uppmärksamhet är att genomföra energiöverenskommelsen i dess helhet. Det förvånar mig om detta skulle väcka kritik från riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Självklart är det viktigaste att vi nu får sjösätta den breda överenskommelse som gjorts mellan blocken. Men jag är den första att erkänna att det är en komplex och svår fråga som berör flera lagstiftningar, och det tar viss tid att bereda den. Vi kommer dock att återkomma med en proposition före sommaren.

Herr talman! Tack, ministern, för ett försök till svar. Jag har suttit och lyssnat på några andra interpellationsdebatter här i dag, bland annat med minister Damberg som diskuterade att regeringen har möjlighet att i vissa lägen hoppa över konsekvensbeskrivningar och annat och ta snabbare beslut om det är påkallat för att minska skador. Det gör man tydligen i många frågor, och det tycker jag är bra.

Men just i denna fråga har både ministern och regeringen valt att inte vidta några andra åtgärder eller försöka stoppa processen och häxjakten, som min kollega sa nyss, på de småskaliga vattenkraftverken.

Därför måste den första frågan, som jag hoppas få svar på, bli: Är ministern beredd att ta någon form av initiativ för att stoppa de processer som startar, pågår och håller på att slutföras när det gäller den småskaliga el- och vattenkraftsverksamheten ute i landet?

Det är nämligen rätt uppenbart att det kommer att komma ny lagstiftning och en ny tillämpning ute på våra länsstyrelser, som de också efterfrågar. Då är det rätt viktigt att vi inte slutför alla de pågående processerna så att dessa verksamheter läggs ned, för att i efterhand kunna konstatera att de hade kunnat leva vidare med den nya lagstiftningen och det nya sättet att hantera det hela. Det tycker jag är en rimlig bedömning man kan göra för att inte orsaka större skada än vad som är absolut nödvändigt.

Det är alltså min fråga till ministern. För att sedan bemöta ministern kan jag säga att den borgerliga regeringen visserligen tog initiativ till att titta över detta, men det allvarliga nu, herr talman, är att ministern under två års tid har sett detta och sitter och väntar på att det ska verkställas utan att göra någonting. Det är det som är allvarligt. Vi reagerar ju - har vi gjort något fel är vi beredda att ändra på det.

Bekymret med den här regeringen är att man ser felet men inte är beredd att ändra något för att lösa problemet. I stället försöker man i sin argumentation skylla på den borgerliga regeringen. Ni - ministern och regeringen - har makten att göra något. Ni kan göra det nu, men ni väljer att avstå. Det tycker jag är anmärkningsvärt.

Herr talman! Man hör dagligen att ägarna av småskaliga vattenkraftverk runt om i landet ringer och är uppgivna, ledsna och besvikna. De har servat landsbygden med sågverk, småindustrier, elkraft, kvarnar och annat under hundratals år. Nu tvingas de lägga ned verksamheten på så tvivelaktiga grunder som att det behövs en ny tillståndsprocess som kräver så oerhört mycket nya pengar och kontroller att det hela blir helt oekonomiskt och oförsvarbart; det går inte att klara av. Det står tydligt i energiöverenskommelsen att det inte ska kosta så mycket pengar och vara så ekonomiskt betungande för den enskilde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Ett råd till ministern och regeringen: Sätt ned foten! Tala om för länsstyrelserna det som de efterfrågar, nämligen att vi vill vänta in dessa beslutsprocesser tills vi är klara med arbetet. Låt det ta den tid det tar. Men stoppa de processer som håller på att göra att de småskaliga elkraftverken och övrigt håller på att läggas ned ute på landsbygden.

Det är detta som är det viktiga, och jag hade hoppats att ministern hade kommit dit. Men är ministern beredd att göra någonting för att bromsa upp den utveckling som nu pågår?

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Senast togs frågan upp här i riksdagen av min partikollega Lars-Axel Nordell. Då skyllde miljöministern på EU och ramdirektivet för vatten.

Tidningen Västsverige har frågat EU-kommissionen om EU vill att Sverige river ut den småskaliga vattenkraften. Tidningen fick svar från EU-kommissionens talesperson i miljöfrågor, Enrico Brivio. Av hans svar framgår det att EU-kommissionen inte vill att Sverige stänger ned den småskaliga vattenkraften eller river mindre dammar för att uppnå god ekologisk status.

Enligt EU:s ramdirektiv för vatten ska det i stället ske en korrekt planering, där man tar hänsyn till vattenkvaliteten vid projektering av vattenkraft och dammar.

Vattendirektivets krav riktar sig alltså mot projektering av ny vattenkraft. Utifrån kommissionens svar finns det ingen grund för att använda vattendirektivet som ett universalvapen mot äldre anläggningar.

Regeringen har alltså ingen grund för att skylla på EU längre.

Min fråga till miljöministern är: Varför skyller ministern på EU och ramdirektivet för vatten, när regeringen har makten och det fulla ansvaret att kunna ändra på detta?

Herr talman! Jag ska börja med att kommentera den process som EU-kommissionen driver mot Sverige. EU-kommissionen har uttalat tydlig kritik mot det sätt som Sverige har genomfört vattendirektivet på och driver ett överträdelseärende mot Sverige som slutligen kan komma att avgöras i EU-domstolen. Det är värt att påpeka att den största risken med den typen av processer är att enskilda verksamhetsutövare riskerar att bli betalningsskyldiga. Att staten agerar och är lyhörda i dessa processer är viktigt för att vi ska skydda de enskilda verksamhetsutövarna.

EU-kommissionens kritik består bland annat i ett ifrågasättande av vattendirektivets krav på att tillstånd inte får meddelas till verksamheter som riskerar att äventyra att rätt vattenstatus nås i rätt tid och att det genomförs i Sverige.

Kommissionen ifrågasätter även om vi har ett prövningssystem som möjliggör att vi i tid hinner åtgärda de anläggningar som i dag lägger hinder i vägen för att nå rätt status i rätt tid.

När vi lägger fram en proposition före sommaren är det alltså väsentligt att vi genomför alla delar i energiöverenskommelsen, att vi möter Vattenverksamhetsutredningens förslag och tar hänsyn till denna rättsliga process. Det är detta som gör frågan komplicerad och i viss mån tidskrävande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill även lyfta fram att en del av detta handlar om finansiering. Då är det viktigt att komma ihåg vad som sägs i energiöverenskommelsen. Förutom att sänka fastighetsskatten i fråga om vattenkraft har vi i energiöverenskommelsen slagit fast att vattenkraftsbranschen fullt ut ska finansiera kostnader för till exempel omprövning av verksamheter som gör att Sverige lever upp till EU-rätten och dess krav på vattenverksamheter.

Det pågår en process i branschen för att ta fram ett förslag om en vattenfond i enlighet med vad som står i energiöverenskommelsen. Vi följer detta arbete noga, och vi vill från regeringen inte föregå det utan visa en lyhördhet mot branschens arbete och låta det ta den tid som det behöver. Det är flera processer som ska landa i denna proposition, och det är processer som vi inte kan hetsa fram.

Vi har gjort en historisk energiöverenskommelse i Sverige, och det tar tid att genomföra alla dess delar. Det är viktigt att det blir rätt.

Jag vill avsluta med att säga att det som föreslås om att jag som minister ska gå till länsstyrelserna och be att de ska stoppa pågående tillståndsprojekt inte vore i enlighet med konstitutionen utan olagligt. Självklart kommer jag inte att lyda den typen av råd utan respektera den typ av myndighetsutövning som vi har i Sverige.

Herr talman! Det är klart att regeringen kan fatta ett beslut om att man vill avvakta dessa processer tills man är färdig med den nya lagstiftningen. Det är självklart. Det handlar om vilja och ingenting annat än ren vilja. Denna vilja finns uppenbarligen inte.

Jag ska förtydliga en sak här med tanke på att ministern sa att det inte har kommit in någonting om samtal och annat. Jag kan upplysa ministern om att jag inte tror att ministern ljuger men att hon kanske är lite vårdslös med sanningen. Jag står med två handlingar här som handlar om att landshövdingar runt om i landet har påpekat vad de vill och att de också vill ha ett möte med i detta fall statssekreteraren. Men jag tror att statssekreteraren jobbar rätt nära ministern i fråga om dessa samtal.

Om ministern inte har sett dessa mejl och dessa förfrågningar är det kanske bra om hon går igenom dessa delar och faktiskt bemöter länsstyrelsernas oro ute i landet när det gäller att kunna hantera detta.

Det är faktiskt så att länsstyrelserna å ena sidan ska värna om kulturmiljöer runt om på landsbygden. Å andra sidan får de stänga ned småskalig vattenproduktion som ofta hör ihop med dessa kulturmiljöer. Detta kan inte vara lätt för de länsstyrelser som vill behålla den småskaliga vattenproduktionen i sina områden och ser en fördel med det.

Min fråga återstår: Är ministern beredd att fatta någon typ av beslut för att stoppa den process och den häxjakt som pågår när det gäller svensk småskalig elkraftsproduktion ute på landsbygden i avvaktan på att en ny lagstiftning och en ny tillämpning verkligen kommer till stånd?

Herr talman! Ministern svarade att det inom Regeringskansliet för närvarande pågår en process att analysera innebörden av energiöverenskommelsen. Samtidigt som det processas i Regeringskansliet har länsstyrelserna fått mer pengar för att fortsätta häxjakten på ägare av småskalig vattenkraft. Varför har miljöministern och regeringen, som det verkar, en så loj och likgiltig inställning till de olika länsstyrelsernas framfart mot ägarna till småskalig vattenkraft?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta är en mycket allvarlig fråga. Ytterst handlar det faktiskt om äganderätten och att det ska finnas förtroende för Sverige som en rättsstat.

Ministern kan göra mycket mer i denna fråga. Jag är övertygad om att hon har mandatet och ser problemet. Vi vädjar till henne att ta del av hur det ser ut i Sverige.

Min avslutande fråga till miljöministern är: Kommer regeringen att skapa ett rådrum och genast stoppa utrivningen av alla dammar runt om i Sverige tills regeringen har processat och analyserat klart i frågan?

Herr talman! Både jag och min statssekreterare har regelbunden kontakt med landets landshövdingar. På landshövdingemötet i december 2016 beslutade landshövdingarna gemensamt att inte höra av sig till regeringen och begära ett specifikt möte om tillståndsprocesserna kring vattenkraft utan i stället uppdra åt de fem landshövdingar som är ordförande i respektive vattendelegation att sköta den dialogen. Det blir då en del av den pågående, regelbundna dialog som sker mellan min statssekreterare och dessa landshövdingar om just vattenfrågorna. Dialogen är kontinuerlig och en del av vår ordinarie verksamhet.

Så här är det: Den förra regeringen gjorde en riktad satsning där den uppdrog åt landets länsstyrelser att prioritera just tillsynen av vattenkraft högre. Effekten av det blev inte helt lyckad. Därför enades vi i energiöverenskommelsen om att göra ett omtag och bland annat ha en annan finansiering. Den borgerliga regeringen tänkte nämligen inte efter ordentligt när det gäller hur åtgärderna skulle finansieras. Där har vi nu en gemensam bild, nämligen att det ska finansieras av branschen, och förslaget man pekar på är en fondlösning.

Arbetet med att skapa en sådan fondlösning pågår, samtidigt som vi arbetar på en proposition. Den kommer att läggas fram före sommaren. Innan det sker kommer jag självklart inte att begå några konstitutionella misstag och ge i uppdrag att stoppa pågående tillståndsprocesser. Det vore olämpligt och fel av mig.

Överläggningen var härmed avslutad.