Förseningen av digitaliserade nationella prov

Fru talman! har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att omgående hitta en lösning som möjliggör ett införande av digitala nationella prov. Bakgrunden till s fråga är att Skolverket har meddelat att införandet av digitala nationella prov blir försenat med anledning av en dom i EU-domstolen om hantering av personuppgifter enligt EU:s dataskyddsförordning, GDPR.

Skolverket har i uppdrag att utveckla digitala nationella prov och bedömningsstöd. Den provplattform som Skolverket 2018 upphandlade av en extern leverantör från ett land utanför EU utnyttjar servrar för lagring av prov- och personuppgifter som ägs av ett amerikanskt bolag. EU-domstolen har i en dom i det så kallade Schrems II-målet sommaren 2020 mot bakgrund av USA:s säkerhets- och övervakningslagstiftning fastställt att om det finns teknisk tillgång för en amerikansk leverantör eller om uppgifter i något skede förs över till USA följs inte EU:s dataskyddsförordning.

Av ett pressmeddelande från Skolverket den 1 mars 2021 framgår att myndigheten med anledning av det nya rättsläget innan provplattformen kan tas i bruk behöver säkerställa att leverantören och dess underleverantörer verkligen lever upp till de nya krav som Schrems II-domen innebär. Det står enligt Skolverket klart att genomförandet av de digitala proven blir försenat och inte kommer att kunna ske med början 2023. Skolverket utreder nu de juridiska, tekniska och verksamhetsmässiga aspekter som det nya rättsläget innebär. Skolverket anger att myndigheten återkommer med mer information och en uppdaterad tidsplan under våren.

Jag delar Skolverkets bedömning att det nu uppkomna rättsläget är ett allvarligt, oförutsett hinder för uppdraget att digitalisera de nationella proven. Samtidigt är det viktigt att understryka att den bakomliggande orsaken till Skolverkets besked att genomförandet blir försenat är att man ska värna skyddet för elevers och anställdas personuppgifter, som har ett särskilt skyddsvärde enligt både EU-rätt och svensk lagstiftning.

Det är såklart olyckligt att arbetet med att digitalisera proven blir försenat. Samtidigt måste det säkerställas att personuppgifter kan skyddas. Känsliga uppgifter om eleverna ska inte kunna spridas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Skolverket arbetar nu för fullt med att utreda olika handlingsalternativ för att säkerställa en fungerande och rättssäker lösning i enlighet med de krav som finns. Regeringen följer noga utvecklingen i denna fråga.

Fru talman! Det finns vissa ärenden som är lite extra angelägna för skolan, för oss svenskar och för oss som vill förbättra skolan. Dit hör digitaliseringen av de nationella proven. Så är det egentligen av flera skäl.

Ett första skäl är att vi tyvärr inte har årliga kvalitetsmätningar där vi jämför klasser eller skolor, som många andra länder har. Det har man exempelvis i Norge och England. Vi moderater har många gånger föreslagit att vi ska införa det. Men när vi inte har dessa mätningar blir de nationella proven naturligtvis otroligt viktiga för att man ska kunna följa kunskapsläget i svensk skola och jämföra olika skolor.

Ett andra viktigt skäl är att lärarna önskar detta otroligt mycket just för att det minskar administrationsbördan. Det är något som jag och utbildningsminister Anna Ekström har talat om flera gånger. Lärarna upplever att väldigt mycket tid går åt till pappersarbete. Rättning av de nationella proven, särskilt i vissa ämnen, är en stor börda. Möjligheten till en central, och helst extern, rättning kan göra att de får mer tid att ägna sig åt både undervisning och att förbereda lektioner. Därför är det ett väldigt starkt önskemål från lärarna att de nationella proven digitaliseras.

Ett tredje skäl rör ett annat ämne som vi ofta diskuterar här. Vi gjorde det så sent som i går och i förrgår under skoldebatterna, då utbildningsminister Anna Ekström tyvärr inte kunde vara med. I de riksdagsdebatter vi hade med anledning av motioner pratade vi om betygsinflationen. Det är också ett bekymmer vi har i Sverige. Det handlar om att veta om vissa skolor är mer generösa med höga betyg, eller tvärtom, än andra. De nationella proven är ett sätt att säkerställa att skolorna följer samma betygskriterier och att vi inte får mer än en rimlig betygsinflation.

Därför är det otroligt olyckligt att den här processen drar ut ännu mer på tiden i och med Schremsdomen, som kom sommaren 2020. Vi ska självklart följa GDPR och även Schremsdomen och säkerställa att vi inte läcker uppgifter som inte ska komma ut till andra. Men jag undrar, fru talman, i min interpellation vad utbildningsminister Anna Ekström kan göra för att påskynda arbetet och säkerställa att vi får till stånd de digitaliserade nationella proven som blir centralt, och helst externt, rättade.

Fru talman! Jag vill börja med att hålla med om mycket av det som Kristina Axén Olin säger. De nationella proven är viktiga. De är viktiga för eleverna och för att säkerställa att eleverna får en betygsättning där man har stöd för likvärdighet. Det får man tack vare de nationella proven.

Det stödet går att upprätthålla oavsett om proven är digitala eller inte. De är också viktiga för lärarna. De ger ett viktigt stöd i det svåra betygsättningsarbetet. Också det är ett stöd som går att upprätthålla även utan digitaliserade prov.

De nationella proven är bra. De följer läroplanernas och kursplanernas innehåll. De säkerställer att det finns en stadga kring kursplaner och läroplaner. I den mån de har en påverkan som innebär att undervisningen i större utsträckning anpassas efter vad kursplaner och läroplaner innehåller är det förstås en positiv påverkan, även om jag ibland kan vara orolig över att man styr undervisningen alltför mycket utifrån att eleverna ska kunna svara på olika prov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De nationella proven kan dock aldrig ersätta en utbildad, kompetent och erfaren lärare som har den bästa överblicken över hur mycket eleverna har lärt sig och kan. Men, fru talman, de kan vara ett mycket bra stöd.

Det vi talar om nu är att Skolverket har råkat ut för en mycket ovälkommen försening i arbetet med att digitalisera de nationella proven. Också här kan jag hålla med om mycket av det som Kristina Axén Olin säger. Digitaliseringen av de nationella proven är oerhört välkommen. Den är efterlängtad. Det finns ett mycket stort önskemål, inte minst från lärare, att få stöd i hanteringen av de nationella proven. Och det är åtminstone min bedömning, fru talman, att stödet kan bli bättre med digitaliserade nationella prov.

Samtidigt måste det till ett arbete av läraren också med ett digitaliserat nationellt prov. Någon ska ändå göra bedömningen av de svar som eleverna lämnar. Även om en digitalisering kan göra att några svar kan rättas maskinellt - det återstår att se hur det blir, eftersom Skolverket inte är klara med detta ännu - kommer det alltid att behövas en erfaren lärares bedömande blick. Hur väl vi än konstruerar de nationella proven kommer den blicken att behövas för att kunna avgöra vad som är ett godtagbart resonemang och vad som är ett resonemang som inte riktigt håller måttet. Så är det så länge som proven ska följa de kursplaner och läroplaner vi har, som ställer krav på att elever kan utveckla resonemang, analysera och lösa uppgifter.

Fru talman! Vi är i ett olyckligt läge. I den mån det finns saker som kan göras från departementets sida för att underlätta situationen är jag inte främmande för att vidta någon sådan åtgärd. Men i detta läge är det som behövs att Skolverket fortsätter att analysera situationen och agera på ett sådant sätt att vi så fort som möjligt kan få de nationella proven digitaliserade. Det är något som är efterlängtat av väldigt många i svensk skola.

Fru talman! Det är inte bara Skolverket som har råkat ut för en ovälkommen dom. Det har möjligen hela Sverige och framför allt skolvärlden gjort i och med Schremsdomen. Den är ovälkommen med tanke på den upphandling som Skolverket gjorde 2018.

Jag ska bara säga att jag delar utbildningsminister Anna Ekströms syn på läraren. Läraren är absolut viktigast. Vi kan också diskutera hur man utformar de nationella proven - regeringen har valt att de ska vara betygsgrundande - men det kan vi göra en annan gång.

Men det har gått troll i ärendet om digitaliseringen av de nationella proven. Det gjorde det redan från början. I skrivelse 75, bland annat, kan man läsa att riksdagen redan 2015/16 beslutade - jag tror dessutom att det var en enig riksdag - om digitaliserade nationella prov med extern rättning. Det upprepades 2016 och 2017 och 2017/18. 2017/18 konstaterade ett enigt utbildningsutskott, där jag sitter, att frågan inte hade hanterats i enlighet med riksdagens tillkännagivande och att detta därmed inte var tillgodosett. Då upprepade vi de här besluten. Någon gång 2019 fick Skolverket ett uppdrag om digitaliseringen och den externa rättningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men det har liksom gått troll i detta, fru talman. Det är mer än fem år sedan, kanske till och med sex år sedan, riksdagen beslutade om att genomföra detta. Och nu blir det i alla fall inte av, enligt Skolverket.

Först skulle det ha varit en testperiod 2022. Sedan blev den skjuten på till 2023, och nu kom Schremsdomen. Nu vet man inte när det över huvud taget blir av.

Så här kan man inte göra med så här viktiga frågor. Departementet och utbildningsministern måste kunna agera för ett skyndsamt verkställande av det som riksdagen till och med upprepade gånger har beslutat.

Jag undrar fortfarande: Vad kan utbildningsminister Anna Ekström göra för att råda bot på den situation vi nu har?

Fru talman! Jag vill börja med att påpeka något. Om Kristina Axén Olin uppfattade att jag tyckte att domen var ovälkommen har jag uttryckt mig oklart. Jag har naturligtvis inga synpunkter på Schremsdomen. Det som jag tycker är ovälkommet är det rättsläge som har uppstått, i och med att det har blivit en försening till följd av det nya rättsläget. Det är ett rättsläge som tidigare inte var känt.

Jag vill också påminna om att när det gäller det tillkännagivande som Kristina Axén Olin redogör för lämnade regeringen en proposition med ganska stora förändringar i hur betygsättning ska gå till i förhållande till nationella prov, där regeringen också fick riksdagens stöd för att säga att de nationella proven ska vara betygsstödjande och att resultaten på de nationella proven särskilt ska beaktas i betygsättningen. Betygsgrundande ska däremot inte de nationella proven vara. Det framgår inte av någon författning, och det är heller inte regeringens avsikt att det ska vara på det viset.

Om jag inte minns helt fel, och här får jag göra en reservation för mitt svaga minne, fru talman, har jag precis för mig att när riksdagen här i kammaren tog ställning till den proposition som lade fast riktlinjerna för betygsättning och nationella prov togs också det tillkännagivande upp som Kristina Axén Olin redogjorde för.

Vi kan bråka om varför vi inte har digitaliserade nationella prov på plats, och jag skulle kunna stå här och ägna tid åt att beklaga mig över att ingenting, däremot aktiva ställningstaganden emot digitalisering av de nationella proven, gjordes på den punkten under den allianstid som föregick regeringens tid.

Jag avstår från det och koncentrerar mig i stället på att se till att vi får så goda förutsättningar som möjligt för den digitalisering som vi nu alla är överens om ska ske. Den digitaliseringen, fru talman, ska genomföras med omsorg. Vi har alldeles för mycket erfarenhet i skolväsendet av beslut som fattas i riksdagen, i Regeringskansliet eller på myndighetsnivå och som får alldeles för dåliga förutsättningar att genomföras.

Genomförandet av digitala nationella prov är ett kraftprov för det svenska skolväsendet. Det kommer att kräva att det finns en god it-infrastruktur och en god it-säkerhet. Det kommer att krävas att det finns möjligheter till uppkoppling och möjligheter att förhindra fusk och liknande hos alla våra skolhuvudmän. De är inte få, fru talman, och alla är heller inte stora och välutrustade med it-avdelningar.

Jag ser därför en stor risk för att det här arbetet, om vi gör det på ett sådant sätt att skolorna inte hänger med, snarare blir ännu en dikeskörning. Det vill vi inte se med de digitala nationella proven. Det räcker med de storvulna projekt som har beslutats här i riksdagen och som har fått ett så svagt mottagande i lärarkåren under väldigt många år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Min avsikt är att arbeta ihärdigt och envist med en digitalisering av de nationella proven som kan underlätta lärarnas arbetsbörda, som kan säkra att proven genomförs på ett rättssäkert och bra sätt och som kan genomföras på ett sådant sätt att skolans huvudmän har goda förutsättningar att klara det genomförandet. Det är min fasta avsikt att göra det precis så fort som det går men inte så fort att projektet havererar.

Fru talman! Den här frågan har som sagt var verkligen dragits i långbänk, eftersom vi redan 2015/16 här i riksdagen beslutade om en digitalisering av de nationella proven med extern, central rättning, senare förtydligat.

Sedan har självklart den dom som kom sommaren 2020 komplicerat det hela, eftersom Skolverket har gjort en upphandling med ett företag där flera olika nationer är inblandade i produkten som skulle vara oss behjälplig i detta. Man kan diskutera hur de besluten fattades och vilka jurister och skoljurister som inte var med i upphandlingen, men det kan vi göra en annan gång.

Skolverket presenterade i juni 2019 en rapport till departementet, där man angav ett antal problem med projektet. Det är ju inte så att GDPR och Schrems, med en massa frågor kring hur det ska skötas, är någon nyhet för oss i den politiska världen eller i skolvärlden. Det har också varit ett antal möten med departementet efter Schremsdomen.

Den 27 augusti hade departementet ett möte med Skolverket. Den 25 september hade man ett möte och diskuterade Schremsdomen. Den 15 oktober hade man ett möte med departementet och pratade om Schremsdomen. Den 4 november hade man ett möte med departementet och pratade om Schremsdomen.

Den 26 november kommer sedan ett meddelande från Utbildningsdepartementet till Skolverket där man skriver att Utbildningsdepartementet inte har för avsikt att delta i denna typ av forum eller diskussioner då frågorna varken ligger inom deras kompetensområde eller på deras bord i nuläget. Situationen kan dock förändras, skriver man, om detta medför konsekvenser för tidsplanen och leveransen i projektet eftersom det är framförhandlat politiskt.

Fru talman! Detta är lite intressant, eftersom det är ett riksdagsbeslut i grund och botten och inte något som har förhandlats i januariöverenskommelsen om digitaliseringen. Men det kanske är departementets tjänstemän som inte vet om det.

Fru talman! Det är sant att det har varit ett stort intresse både för att digitalisera de nationella proven och för hur arbetet på Skolverket fortskrider. Naturligtvis är det så; det här är en viktig fråga. Det är en viktig fråga för svenska lärare och för svenska elever liksom för alla oss som bryr oss om att den svenska skolan ska fungera så väl som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fasta avsikt är att göra vad jag kan för att de nationella proven ska bli digitaliserade så fort det går utan att projektet äventyras av att det genomförs utan eftertanke och utan goda förberedelser.

Min avsikt är också att säkerställa att en digitalisering av de nationella proven kan understödja det som är skolans viktiga arbete - att se till att barn och elever lär sig så mycket som möjligt och utvecklar kunskaper och förmågor i så stor utsträckning som möjligt. I det arbetet måste naturligtvis digitaliserade nationella prov följa de kursplaner och läroplaner vi har.

Det arbetet kommer att ta sin tid, men jag är övertygad om att med ett väl genomfört arbete för att digitalisera de nationella proven kommer vi att få mycket gott tillbaka till svensk skola i form av större möjligheter att följa elevernas kunskapsresultat och resultaten i den svenska skolan men också större möjligheter att fokusera på det som är kärnuppgiften, nämligen undervisning.

Jag vill tacka Kristina Axén Olin för att ha lyft den här viktiga frågan och för engagemanget i frågan om digitaliseringen av de nationella proven. Vi är helt överens om att det är någonting som svensk skola behöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.