Försenad fjärrstyrd flygtrafikledning

Fru talman! Edward Riedl har ställt frågor till mig inom området fjärrstyrd flygtrafikledning.

Eftersom samtliga frågor berör avtalet om flygledning på distans mellan Swedavia AB och Luftfartsverket väljer jag att besvara dem i ett sammanhang.

Avtalet mellan Swedavia och Luftfartsverket har ingåtts efter beslut i respektive styrelse och efter remittering till Försvarsmakten. Det är alltså inte regeringen som har fattat något beslut i frågan.

Swedavia äger de berörda flygplatserna och fattar beslut om hur bolagets verksamhet ska bedrivas.

Luftfartsverket utför flygledning åt Swedavia och har tecknat avtal om flygledning på distans från gemensam central för flygplatserna i Kiruna, Östersund, Umeå och Malmö.

Därmed är det också de två parterna som bedömer tidsplanen för införandet, tekniska förutsättningar och ekonomiska konsekvenser.

Flygsäkerheten får aldrig äventyras, och ansvaret för att införandet av flygledning på distans kan ske på ett säkert sätt ligger på berörda bolag och myndigheter. Införandet sker inom ramen för gällande regelverk och är föremål för Transportstyrelsens godkännande och tillsyn. En sådan prövning görs för varje enskilt fall. Det är alltså inte någon skillnad vad gäller kraven på säkerhet för flygtrafikledning på distans och traditionellt utförda torntjänster. Jag kan konstatera att fjärrstyrd flygtrafikledning eller flygledning på distans numera finns i drift sedan flera år i Sverige och i flera länder i Europa.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag har ställt rätt många frågor till ministern. Jag hade hoppats på att vi skulle få ha flera debatter och lite längre tid. Jag ska försöka att hålla mig till de mest centrala delarna av detta.

Låt mig först säga att jag inte är emot teknikutveckling. Det är i grund och botten bra. Teknik kan göra saker både säkrare och billigare än tidigare. Det tror jag att vi har samma syn på.

När det gäller flyget är säkerheten alltid i fokus. Det ska den vara. Haveri inom flyget får stora konsekvenser och samma gäller när saker inte kan ske på ett säkert och riktigt sätt.

Fru talman! Jag har följt den här frågan under några år. Problemet är, precis som ministern beskriver i sitt svar, att man gömmer sig lite bakom att det är bolag och myndigheter som har de här ansvaren. Min poäng är att det är statligt helägda bolag, och det är en myndighet som staten ger uppdrag till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Flygsäkerheten är i allra högsta grad en fråga för regering och riksdag, och av stort intresse för allmänheten, är min gissning. När man försöker att följa frågan på det sätt det ändå går att göra blir jag bekymrad, fru talman. Allt pekar på att det blir dyrare.

Jag har inte fått något papper som påvisar motsatsen. Här har fackförbund och andra försökt att göra beräkningar med konsulter och andra. Det ska mycket till för att jag ska bli övertygad om detta, givet allt man tvingas göra för att genomföra detta. Men finns det sådana siffror tar jag såklart tacksamt emot dem.

Det vi också vet, förutom att det verkar bli dyrare, är att flygsäkerheten ifrågasätts av de olika aktörerna inom flygbranschen. Piloterna har invändningar mot tekniken, exempelvis Pilotföreningens säkerhetsråd med flera.

Flygledarna ifrågasätter också flygsäkerheten kring detta. Det var ett upprop där jag tror att det var drygt 600 flygledare som skrev i några av de stora nationella tidningarna.

Det man upplever är att när man invänder mot detta blir man bemött på ett sätt som man inte borde bli bemött på inom branschen. Här handlar det om att vara transparent, lyfta upp problem till ytan och se till att allting hela tiden blir mer säkert.

Jag har följt frågan. Jag kan konstatera att man nu är två år försenad, trots att det inte var några problem att rulla ut detta. Det var färdig teknik. Men tiden rullar på, och man rullar inte ut den. Det är väl bra. Jag ifrågasätter inte det. Har man bekymmer med att få tekniken att fungera så som man vill är det väl bra att man väntar.

Fru talman! Jag tycker att regeringen och ministern borde ta ett mer aktivt grepp och inte bara följa frågan utan också agera i den. Flygsäkerheten är i allra högsta grad också regeringens ansvar.

Jag tror att jag ställde närmare bestämt sex frågor till ministern, och dem tycker jag inte att ministern svarar på. Jag får väl omformulera dem till en fråga så gott det går. Tycker ministern att flygsäkerheten, myndigheter och statliga bolag och att vara insatt och aktiv i de frågorna ligger på hans eller rättare sagt på regeringens bord?

Fru talman! Tack, Edward Riedl! Jag ska ärligt säga att jag verkligen uppskattar engagemanget när det gäller både fjärrstyrd flygtrafikledning och flyget i allmänhet. Det är jätteviktigt. Det är definitivt ett intresse som inte bara jag har; regeringen har ansvar för att säkerställa att vi upprätthåller flygsäkerheten tillsammans med alla de internationella regelverk som finns.

Det är otroligt viktigt för flyget och flygets olika aktörer att säkra den tradition, det kunnande, den erfarenhet och den säkerhetskultur som finns. Det senare är inte minst viktigt när det gäller introduktionen och den starka utvecklingen av drönare inom flyget. Det är precis samma sak. Det är en ny teknisk utveckling som sker, och det är ett nytt sätt att hantera, begagna och styra luftrummet. Då är det än viktigare att säkerställa flygsäkerheten.

Det är också skälet till att vi i Sverige har valt en ordning där fjärrstyrd flygtrafikledning ska genomgå samma prövning som vanlig flygtrafikledning. Det är Transportstyrelsen som har att godkänna. Det finns inga andra krav som ställs av lägre karaktär för att främja en digital eller teknisk utveckling, tvärtom. Flygsäkerheten kommer alltid främst. Det är en otroligt viktig utgångspunkt när vi introducerar ny teknik, inte minst inom flyget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att det skett förseningar är, såvitt jag har förstått det, både för att man vill säkerställa att implementeringen sker på ett bra sätt och för att pandemin nu, precis som på många andra områden, har bidragit till försening av implementeringen.

Både Swedavia och Luftfartsverket har tecknat ett avtal. Det är de som i huvudsak ska svara på frågor om de mer tekniska detaljerna för genomförandet.

Den utgångspunkt som regeringen har är att säkerställa att det klarar tekniska standarder och flygsäkerhetsregler och inte minst klarar att svara mot de önskemål och synpunkter som Försvarsmakten har. Därför har Försvarsmakten fått särskild möjlighet att yttra sig och också godkänt de förslag till utvecklingsområde för flygtrafikledning som Swedavia och Luftfartsverket tecknat avtal om.

Edward Riedl har motionerat om detta vid ett flertal tillfällen, och nu senast under riksmötet 2019/20. Som jag förstått det har Edward Riedl föreslagit att införandet av fjärrstyrd flygtrafikledning ska pausas. Det har utskottet avstyrkt. En enig riksdag, även Edward Riedls eget parti, har avslagit den motionen. Det torde ändå vara så i riksdagen att det finns en bred uppslutning bakom kravet att avslå motionsyrkandet och för den delen också fortsätta med den ordning vi har. Det är myndigheterna, och i detta fall bolagen, som arbetar med utveckling av tekniken. Självklart har vi också ett ansvar att säkerställa att man följer de regler som finns på flygtrafikområdet. Det är framför allt Transportstyrelsen som har huvuduppdraget, tillsammans med de internationella aktörer och de regelverk som finns att förhålla sig till.

Fru talman! Låt mig börja med att konstatera att detta med införandet lämpligen inte kan skyllas på pandemin, eftersom det nu är två år efter utsatt plan. Självfallet kan den ha påverkat de här månaderna, men eftersom svaret hela tiden har varit att detta är en färdig teknik som är mogen, går att använda och går att rulla kan jag bara konstatera att åtminstone tidsplanen är kraftigt spräckt.

Swedavia och LFV svarar inte på frågor annat än med att hänvisa till att det är affärshemligheter. I grund och botten handlar det dock om skattepengar och om flygsäkerhet, så jag tycker i allra högsta grad att det finns ett allmänintresse i detta. Åtminstone det mesta jag har kunnat få fram visar också att både piloter och flygledare är oroade över den här tekniken och det sätt på vilket den nu är tänkt att införas.

Jag kan också konstatera att detta, vilket ministern var inne på, i mångt och mycket är internationella regelverk eftersom flyget rör sig över gränser. Det mesta sorterar under FN-organet ICAO.

Internationella transportfederationen har i dagarna släppt en rapport där de uttrycker oro, fru talman, för det vägval Sverige gör kopplat till just säkerheten. De vill att man ska utreda säkerheten mer nära än vad som gjorts tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här har min kritik varit att man bör lyssna på de ingående parterna, som man gör överallt annars när det gäller flygsäkerheten. Vi uppmuntrar och uppmanar till, precis som i sjukvården, att allt som blir problem och brister ska lyftas fram så att vi kan åtgärda det. Det handlar om våra liv. När vi är i luften eller ligger i sjukvårdssängen vill vi ju att allting ska lyftas upp till ytan. Här har man valt en annan väg som gör mig bekymrad och som också gör många inom flygbranschen - piloter, flygledare och andra - mycket bekymrade.

Nu kommer väl ICAO att få ta ställning till det som man lämnar in där. Och än så länge har väl inte ICAO såvitt jag kan bedöma - där kan ministern möjligen hjälpa mig, fru talman - på något sätt signalerat att man skulle vara bekväm med en av de punkter jag frågar om, det vill säga att en flygledare ska kunna hantera flera flygplatser. Det var ju så besparingen uttrycktes från början: att man skulle kunna ha flygledare som hanterade flera flygplatser. Det finns väl ingenting - vad jag kan se, förstå eller läsa mig till - som skulle öppna den dörren ens lite på glänt. I internationella sammanhang verkar snarare även det första steget vara rätt långt att ta, så som tekniken ser ut i dag.

Jag förstår att jag inte kommer att få svar på alla frågorna. Jag tycker att det är viktigt - det får vara mitt medskick till infrastrukturministern - att titta på de ekonomiska aspekterna. De är inte ointressanta, och där ger man inga svar från myndigheter eller statliga bolag. Regeringen verkar inte heller ha några svar. Allt tyder dock på att det blir dyrare.

Om dessutom de ingående parterna hävdar att man är oroad över säkerheten finns det väl alla skäl i världen, fru talman, att faktiskt ta detta på stort allvar och fundera på hur implementeringen ska gå till. Det är inte att stoppa utvecklingen, utan det handlar om att implementera ny teknik på ett tryggt och ansvarsfullt sätt.

Fru talman! Nej, det handlar inte om att stoppa utvecklingen. Jag bara noterar att det Edward Riedl har föreslagit i riksdagen är att man ska pausa hela införandet av fjärrstyrd flygledning men att riksdagen enigt avslagit detta. Även Edward Riedls eget parti ställde sig bakom det avslaget.

Icke desto mindre delar jag uppfattningen att det är viktigt att detta genomlyses ordentligt. Ska man implementera ny teknik måste säkerhetstänket vara hela utgångspunkten. Det finns ingen tvekan.

För den som följer debatten kan det vara viktigt att veta vad fjärrstyrd flygtrafikledning är och vilka möjligheter som finns. Naturligtvis finns det utmaningar; så är det när man implementerar ny teknik. Men det innebär kanske också en möjlighet att ha ökad tillgänglighet, att flygplatser kan vara öppna under längre tid. Inte minst små, regionala flygplatser som ibland har bekymmer med bemanningen kan ha bättre service och bättre tekniska förutsättningar och möjligheter att ta emot flygplan.

Detta konstateras också i den rapport som utskottet fick ta del av, där regionala företrädare välkomnar och ser fördelar med flygtrafikledning på distans - inte minst eftersom det innebär ökad tillgänglighet till flygplatserna och möjligheter till ökat öppethållande.

Men återigen - jag vill vara noga med det: Det är inte så att det finns ett strategival eller en diskussion om att samtliga flygplatser nu ska ha flygledning på distans. Swedavia och Luftfartsverket har uppdraget att utveckla svensk flygtrafikledning. De arbetar nu bland annat med flygledning på distans för att implementera det, i tron att det skapar ökad säkerhet och att det dessutom kan skapa effektivitet och förbättrade förutsättningar för tillgänglighet. Det måste vara utgångspunkten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Och framför allt: När Transportstyrelsen prövar detta - och det gör man på samma sätt som annan flygtrafikledning; i varje enskilt fall prövar man också detta - har man hittills i varje prövning kommit fram till att det är okej att fortsätta med implementeringen.

För säkerhets skull har också Försvarsmakten fått yttra sig, och de ställer sig bakom detta. Det är naturligtvis otroligt viktigt, eftersom vi i Sverige har den unika situationen att vi har militär och civil flygtrafikledning kombinerad. Det är naturligtvis någonting som vi har stor nytta av då det är effektivt, men det innebär inte minst att det är viktigt att höra Försvarsmaktens synpunkter i detta fall.

Jag kan lova Edward Riedl att den stund jag hör om problem med införandet eller att detta skulle äventyra flygsäkerheten är jag den förste att dra i handbromsen, för det tänker jag inte acceptera. Utgångspunkten är att detta ska leda till effektivisering, ökad teknisk standard och ökad tillgänglighet. Det är så Luftfartsverket och Swedavia resonerar när de investerar i och utvecklar den här tekniken. Någon annan utgångspunkt kan man inte ha i detta sammanhang.

Fru talman! Tekniken hade sannolikt i det här stadiet lämpat sig bättre för små flygplatser, där man skulle kunna höja kapacitet och säkerhet givet dagens situation. Men implementeringen, som den ser ut i dag, sker på relativt stora flygplatser - Malmö, Umeå, Östersund, Kiruna. Det är många flygrörelser. Det är kommersiellt flyg, ambulansflyg, transporter och mycket annat.

Jag har följt med upp i flygledartorn och pratat med dem som jobbar med detta, både flygledarna och piloterna. Det finns ett ganska stort motstånd mot den här tekniken. Jag har också sett hur det ser ut uppe i flygledartornen och hur man visuellt hanterar olika kontakter. På Umeå flygplats, som jag kan bäst - jag har varit uppe i tornet några gånger - ser man när det kommersiella flyget kommer in, när ambulanshelikoptern är på väg och så vidare. Det kommer den nya tekniken inte riktigt att klara av, så som den ser ut i dag. Å andra sidan är den ju inte implementerad ännu.

Det har väl varit min kritik från början, och det är därför jag har lyft detta under lång tid: Jag tycker att man ska lyssna på de parter som finns inom den här branschen. Man ska lyssna till piloter; man ska lyssna till flygledare. Nu är det också ytterligare något internationellt organ som lyfter oro kring just säkerheten med implementering av den här tekniken, så som den ser ut i dag.

Jag hoppas också, fru talman, att den här tekniken ska bli mogen och möjlig. Men hur kan man säga att det inte finns någon plan? Man bygger ju fysiskt för att få in väldigt många flygplatser i den här infrastrukturen.

Hade vi haft mer debattid hade jag kunnat berätta mer om detta. Men vi får väl återkomma, som jag brukar säga till ministern, i frågan. Jag kommer inte att släppa taget om den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I högtidliga sammanhang brukar många företrädare säga att Sverige ska vara ett land i teknisk framkant. Vi ska vara ett land som leder digitaliseringen. Vi ska vara modiga när vi utvecklar ny teknik och när vi ser till att Sverige tar vara på kreativiteten, engagemanget och den tekniska kompetens som finns.

Vi måste också kunna visa omvärlden att det fungerar. Jag tror att det är en viktig utgångspunkt oavsett om vi talar om läkemedelsindustrin eller om transportområdet. Vi ska ligga långt fram för att hitta smarta lösningar och inte minst på klimatområdet hållbara lösningar.

Jag brukar ibland säga att vi ska vara en permanent världsutställning när det gäller att implementera klimatsmart teknik. Inom flygområdet finns det stora utmaningar när det gäller att minska utsläppen, hitta smartare flygvägar, övergå till biobränsle och elektrifiering och hitta rätt styrmedel. Men det innebär också att vi måste hitta sätt att ha en effektiv flygtrafikledning.

Det är därmed inte sagt att den flygtrafikledning vi i huvudsak har i dag i hela världen inte är bra. Den är väldigt bra. Jag har, precis som Edward Riedl, varit i flera flygtrafiktorn och är imponerad av den kompetens som finns och av det arbete som man gör, inte minst under ibland väldigt stressade situationer när det är flera inkommande plan. Så är det kanske inte just nu under pandemin, men generellt sett är det så.

Samtidigt ska man vara medveten om att det ofta har varit en brist på flygtrafikledare och att det också har varit problem med rekryteringen. Det kan av redundansskäl vara bra att säkerställa att det finns bra tekniska system också.

Låt oss följa utvecklingen. Jag ser fördelar med att vi provar och utvecklar teknik i Sverige. Men aldrig får vi tumma på flygsäkerheten! Det uppdraget har Transportstyrelsen, Swedavia och naturligtvis Luftfartsverket. Sedan får vi se till att säkerställa att vi har ett både hållbart och säkert flyg.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.