Förbudet mot folksamlingar i förhållande till motionslopp

Fru talman! David Josefsson har frågat mig om jag är beredd att också utreda lättnader i förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar för motionslopp som kan genomföras på ett sätt som inte bidrar till ytterligare spridning av covid-19.

Frågan gäller förordningen om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, som innebär att det tills vidare inte får hållas några sådana arrangemang med fler än 50 deltagare. Syftet med förordningen är att motverka spridningen av det virus som orsakar covid19. Folkhälsomyndigheten bedömer att 50-gränsen har varit och fortfarande är ett viktigt verktyg i kampen mot covid-19. Som jag angett bland annat i svar på riksdagsfrågor kommer förordningen att finnas kvar så länge den behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen är samtidigt medveten om att många har drabbats hårt av förbudet och att det upplevs som trubbigt. Jag delar uppfattningen att det är viktigt att förbudet inte i onödan träffar verksamheter som kan bedrivas på ett smittskydssäkert sätt. Inom Regeringskansliet har det därför tagits fram en promemoria med förslag på lättnader. Förslagen i promemorian innebär att förordningens förbud inte ska gälla för vissa sammankomster och tillställningar med sittande deltagare och inte heller för sammankomster och tillställningar som hålls på sådana serveringsställen som omfattas av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Förordningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2020.

Promemorian har skickats ut på remiss, och remisstiden gick ut den 27 augusti 2020. Regeringen kommer att ta i beaktande de synpunkter som har lämnats under remitteringen och återkomma i frågan så snart som möjligt. Det är hälsointressen som noggrant måste vägas mot varandra, och jag kan i dagsläget inte föregripa regeringens hantering av just den problematiken.

Som jag angett bland annat i svar på riksdagsfrågor avser regeringen vidare att inleda ett arbete med att ta fram en mer träffsäker reglering för smittskyddsåtgärder. Det är uppenbart att det behövs en lagstiftning som på ett bättre sätt kan reglera situationer där vissa sammankomster behöver begränsas för att förhindra smittspridning. En utredning kommer att tillsättas för att se över lagstiftningen.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Interpellationen är ingen kritik mot det förbud mot folksamlingar med mer än 50 personer som regeringen fattade beslut om den 27 mars, utan min frågeställning är framåtsyftande. Sedan förbudet mot folksamlingar infördes har mycket hänt, och kunskaper kring både coronaviruset och hur man minskar risken för smittspridning har ökat. Samtidigt slår förbudet obönhörligt mot den folksport som stora motionslopp som Göteborgsvarvet, Vätternrundan och Stockholm Marathon är. Alla dessa lopp har fått ställas in.

Att inga större lopp har kunnat genomföras i år är en sak, men om besked om möjligheten att genomföra lopp i framtiden inte kommer inom kort blir läget värre. Arrangörerna måste nämligen snart fatta beslut om de ska våga satsa på nästa år eller inte. De arrangörer som jag har pratat med säger samstämmigt att två år i rad utan möjlighet att genomföra arrangemang kommer att leda till att tävlingsorganisationerna, med de anställda och den kunskap som finns, får väldigt svårt att överleva.

Fru talman! Motionsloppens vara eller inte vara kan kännas som en ganska perifer fråga i sammanhanget, men låt mig sätta in frågan i en lite större kontext. Som göteborgare vill jag givetvis lyfta Göteborgsvarvet som ett illustrerande exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Huvudloppet är världens största halvmaraton och kröner en vecka av olika motionslopp i alla möjliga klasser och discipliner. 45 000 personer var anmälda till årets lopp - 45 000 personer som hade Göteborgsvarvet som motivation för regelbunden träning och bättre hälsa. Dessa 45 000 deltagare är dock också en viktig intäktskälla för näringslivet. Enligt oberoende uppskattningar ger varje Göteborgsvarvet ca 300 miljoner kronor i intäkter till besöksnäringen.

Loppet är kanske framför allt en viktig intäktskälla till stadens föreningsliv. Göteborgsvarvet drivs av Göteborgs Friidrottsförbund, men för att kunna genomföra loppet krävs att betydligt fler hjälper till. Totalt ställer 1 500 volontärer från ett trettiotal föreningar upp, och de senaste tio åren har 100 miljoner kronor gått tillbaka till dessa föreningar. Bara förra året delade man på 14 miljoner kronor.

Ett liknande upplägg råder för nästan alla större motionslopp i Sverige eftersom de i någon form drivs eller ägs av idrottsrörelsen. Det innebär alltså en stor fara om det fortsätter att råda oklarhet kring motionslopp. Vi riskerar en viktig del av Sveriges idrottsrörelse - som motivation för vardagsmotion, som viktig del för besöksnäringen i berörda orter och som en väsentlig intäktskälla för föreningslivet.

Mikael Damberg anger i sitt svar att man har sett över regelverket för sittande tillställningar. Det är givetvis bra, men det ger kanske inte svar på min fråga. Syftet med motionslopp är nämligen, om fru talman ursäktar, att minska stillasittandet. Det är också av naturen svårt att genomföra Göteborgsvarvet, Vätternrundan eller Vasaloppet som ett sittande arrangemang.

Statsrådet säger vidare att regeringen ska inleda ett arbete med att ta fram en ny, träffsäker reglering för smittskyddsåtgärder. Ska jag, och kanske framför allt Sveriges alla arrangörer, tolka det som att regeringen kommer att inkludera motionslopp i en sådan utredning? När kommer i så fall en sådan utredning att tillsättas? Kanske absolut viktigast är frågan: Inom vilken tidsrymd är det statsrådets ambition att ha utredningen klar och ändringarna genomförda?

Fru talman! Tack för en viktig interpellation, David Josefsson!

Motion och rörelse är viktigt för folkhälsan, och Sverige har under hela pandemin faktiskt valt en lite egen väg i ett internationellt perspektiv. På myndigheternas rekommendationer - Folkhälsomyndigheten har ju att väga in alla folkhälsoaspekter i detta - valde vi att försöka hålla igång inte minst barn- och ungdomsidrotten under hela pandemin. Samtidigt har vi sett i min mening fruktansvärda exempel på länder där man har låst in barn och ungdomar i deras lägenheter under väldigt lång tid. Jag tror att det är en fara för folkhälsan och att vi behöver hitta vägar för att även under pandemin kunna utöva idrott och motion - få människor att röra sig. Jag tror att det är viktigt för folkhälsan, och jag tror att det är viktigt för den mentala hälsan hos befolkningen att människor är ute och rör sig och mår bra.

Det om den tidiga fasen - nu har vi kommit till en fas där ordningslagens trubbiga bestämmelser får en del ganska allvarliga konsekvenser. Besöksnäringen är definitivt en sektor som har drabbats väldigt hårt av detta, och den drabbas hårt även fortsättningsvis. Till en början var Folkhälsomyndigheten väldigt noga med att man inte ville se stora arrangemang över huvud taget, inte bara på grund av hur de i sig är organiserade utan även på grund av transporterna dit - transporterna genom landet. Det var en fas, och nu har vi kommit till en fas där vi har fått ned smittspridningen så pass mycket att vi kan resa i landet. Många verksamheter har lärt sig hur man kan organisera verksamheter på ett smittskyddssäkrare sätt, och det är klart att det öppnar nya möjligheter när vi nu ska lära oss att leva i en värld där nya pandemier kan komma eller där den här pandemin fortsätter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Från regeringens sida har vi när vi tittar på ordningslagen försökt titta på vilka verksamheter som skulle kunna vara de som vi först öppnar upp. Vi valde då en sektor som jag tror är helt ologisk för de allra flesta: Restauranger har i dag haft verksamhet och sittande gäster, och vi har haft ett regelverk som gjort att restauranger kan stängas om de inte sköter sina smittskyddsåtgärder - men om de tog dit en artist som uppträdde inför gästerna vid borden skulle det alltså vara en tillställning som skulle vara förbjuden.

Det finns många ologiska bitar i ordningslagen, och detta är bara en av dem - som vi nu rättar till. Det finns många andra bitar; många funderar på detta med utomhus och inomhus eller stora och små. Borde det inte vara skillnad? Det finns väldigt många begränsningar i ordningslagen, och det är därför regeringen säger att vi tänker titta över lagstiftningen. Om det sedan innebär att vi ska jobba med just den här frågan där eller om frågan snarare kan bli föremål för de remissynpunkter som både har kommit nu och som kommer framöver är en sak. Vad kan det bli för ytterligare lättnader framöver? Jag tror att en utredning tar lite längre tid. Den måste ändå göra avgränsningar kring vilka verksamheter som ska omfattas av eventuella smittskyddsåtgärder.

Jag vill alltså säga detta om lagstiftningen, för det är ett viktigt besked till olika sektorer att vi inte kan fortsätta med ordningslagen som grund för det här. Men förvänta er inte de snabba lösningarna där, utan det handlar snarare om en fortsatt diskussion om smittspridning i Sverige och om vi kan göra ytterligare undantag från den ordningslag som finns.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet, även om jag kanske inte blev mycket klokare på om regeringen väljer att titta på den här frågan eller inte - och än mindre när man i så fall skulle vara klar med det!

För att understryka allvaret: Även om årets stora motionslopp har ställts in eller genomförts i högst begränsad form är tidsramen för nästa år knapp. Arrangörerna måste snart besluta om de ska satsa på ett arrangemang nästa säsong eller inte, och jag kan säga att ingen arrangör har råd att ta chansen att satsa på att köra för att sedan konstatera att reglerna inte tillåter det. Göteborgsvarvet, som jag exemplifierade med, har redan varslat om uppsägningar av personal. Det är tråkigt, för kunskap om hur man arrangerar ett stort motionslopp är unik och väldigt svår att ersätta när den väl har försvunnit.

De olika motionsloppen i Sverige har nu gått ihop i en branschorganisation för svenska motionslopp och idrottsevenemang. De konstaterar själva att de inte bara har stor erfarenhet av att arrangera stora evenemang med många deltagare utan även har väldigt lång erfarenhet av att se till att deltagare som inte är fullt friska inte dyker upp. De konstaterar också att syftet med reglerna kring stora folksamlingar ju måste vara att begränsa smittspridningen och att detta i sig kanske inte är något hinder för att genomföra motionslopp. De kanske inte kan genomföras i full skala, men det är inte heller det som efterfrågas i dagsläget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då är frågan om fokus verkligen bör ligga på antalet deltagare snarare än på hur loppet kan genomföras på ett smittsäkert sätt. Det blir ju barockt när till exempel Lidingöloppet med nuvarande begränsningar inte får tillstånd att ha mer än 50 deltagare och funktionärer på bansträckningen samtidigt, trots att banan är tre mil lång. Jag tror inte att ens statsrådet ser en risk för smitta om deltagarna skulle hamna närmare än 600 meter från varandra.

Ett alternativ som arrangörerna själva har lyft fram, och som praktiseras i andra länder, är att fokusera på hur stora grupper som tillsammans genomför loppet. Genom begränsade startgrupper och slottider då deltagare startar kan man till exempel låta flera grupper om 30 personer starta med en viss tidsutdräkt, så att deltagarna inte kommer i kontakt med några andra tävlande i den gruppen. Det var precis detta som Lidingöloppet ville genomföra men som polisen inte gav tillstånd till.

Några av arrangörerna har överklagat polisens beslut om avslag just för att de tycker att reglerna kring folksamlingar är för strikta och uppenbart inte skrivna med motionsloppen i åtanke. Jag har förstått att också polisen säger sig uppleva att det finns ytterst lite vägledning när det gäller hur detta förbud egentligen ska tolkas. Då väljer man från myndigheten den mest strikta linjen av försiktighetsskäl.

Jag tror, som sagt, inte att det finns någon oenighet, utan alla här inne vill nog att motionsloppen ska kunna återstarta sin verksamhet på ett smittsäkert sätt. Min vädjan är egentligen bara att statsrådet skyndar på arbetet i den här frågan.

Kommer det att gå att arrangera motionslopp nästa år, och under vilka förutsättningar? Kan vi åtminstone få veta vilka kriterier som kommer att behöva vara uppfyllda för att reglerna ska kunna lättas på? Bara det tror jag skulle underlätta för väldigt många arrangörer.

Fru talman! Jag är imponerad av den kreativitet som motionsloppen visar i detta ganska tuffa läge. Jag brukar inte anmäla mig till lopp - jag är rädd att jag blir lite fanatisk, och jag försöker att undvika det i träning. Jag har sett att man har genomfört digitala lopp och att man verkligen försöker att hitta sätt att erbjuda inte minst motionsutövarna en möjlighet att tävla mot sig själva, så att de får prestera det som de kanske har lagt upp hela träningen kring under ett år. Det är dock en helt annan sak att göra det i en fysisk miljö med andra i ordinarie lopp. Jag förstår att det finns en frustration och en önskan att få tydligare besked om vad som gäller framöver.

Problemet är, som i den diskussion om mässor som vi hade tidigare, att vi just nu är i ett läge där vi följer smittspridningen noga. Vi har en mycket lägre smittspridning i Sverige i dag än i våras, vilket är positivt. Sverige är lite landet Annorlunda just nu - smittspridningen minskar fortfarande och är väldigt låg, medan den börjar ta fart i många europeiska länder.

Vi vill ju inte hamna i ett läge där smittspridningen tar ordentlig fart igen i Sverige, och därför går vi stegvis igenom olika lättnader. Nu har vi föreslagit ett par lättnader från och med den 1 oktober. Vi måste utifrån detta bedöma om smittspridningen tog fart när vi öppnade upp Sverige efter sommaren. Höll vi trots att folk är tillbaka på jobbet, på universiteten och på gymnasieskolorna? Det blir en viktig punkt för Folkhälsomyndigheten att bedöma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om vi fortfarande har kontroll på smittspridningen tror jag att man är beredd att gå in i en djupare diskussion om att steg för steg införa lättnader, och kanske kan man också komma med en del långsiktigare besked framöver. Men just nu är vi i ett läge där vi tar det första steget.

Jag kan garantera att vi har lyssnat på motionsloppen. Vi kan deras argument, och jag tycker att det finns goda argument. Vi är medvetna om att den lagstiftning som ligger i botten här inte är optimal för detta. Folkhälsomyndigheten framhåller dock att man vill ha kvar gränsen på 50 personer därför att den är normerande, inte bara för vissa verksamheter utan också för privatpersoners agerande vid bröllop, begravningar, fester med mera.

Om det ska göras ändringar här är det viktigt att det görs på ett klokt sätt, stegvis och på ett sätt som inte ökar smittspridningen. Regeringen är intresserad av att fortsätta att ha en bra dialog om detta och om att hitta vägar framåt om vi håller smittspridningen i schack.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag är, som sagt, övertygad om att Mikael Damberg också vill lösa de här problemen. Jag tror inte att det finns en underliggande plan från regeringen att med pandemin som ursäkt krossa motionsloppen, som är en av svensk idrotts viktigaste hörnstenar.

Det jag hoppas att jag kan skicka med till statsrådet är att detta faktiskt inte är en liten fråga. Att delta i motionslopp som Göteborgsvarvet, Vasaloppet eller Vätternrundan är en viktig motivation för många svenskars vardagsträning. Men loppen är mer än så - de är viktiga för svensk besöksnäring. Loppen skapar efterfrågan på resor och hotellrum också vid tidpunkter som ligger utanför högsäsong. Kanske viktigast av allt är att de genom alla de volontärer som ställer upp under arrangemangen ger viktiga intäktskällor för Idrottssverige.

Fru talman! Det har, så här mitt i den allmänna motionsperioden, varit ett nöje att få debattera vardagsmotion i kammarens talarstol. Jag hoppas att vi inom kort också har ett regelverk på plats för att arrangörerna ska känna sig trygga med att till nästa år kunna arrangera motionslopp på ett smittsäkert sätt - det kommer åtminstone att vara min motivation när jag ger mig ut och springer i kväll.

Jag vill tacka för en bra debatt.

Fru talman! På det personliga planet vet jag inte om jag orkar träna i dag - jag har fortfarande träningsvärk sedan två dagar tillbaka, så jag får väl ta det lite lugnt.

Jag håller med om att detta verkligen är en folkhälsofråga. Det handlar om att vi ser till att människor rör sig och motionerar. Att Sverige valde att gå igenom denna kris på ett sätt som många andra länder inte gjorde ska vi vara stolta över, men vi ser att idrottsrörelsen har tagit och fortsätter att ta mycket stryk av denna pandemi. Det var också en anledning till att vi gick in tidigt med en halv miljard. Nu gick vi in med 1 miljard till, för det är också en ekonomisk fråga att inte slå sönder de här idrottsstrukturerna helt och hållet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag håller med om att de som arrangerar detta har en specifik och unik kompetens som inte är så lätt att återskapa. Det finns alltså goda argument, men det finns också ett övergripande ansvar som vi i regeringen har. När vi inför lättnader gör vi det på ett ordnat sätt, i takt med det som smittskyddet kan tillåta och på ett sätt som inte bidrar till att Sverige återigen får ökad smittspridning.

Jag tror att det går att hitta lösningar på detta, men jag tror också att vi långsiktigt behöver en helt annan lagstiftning i grunden för att reglera detta. Ordningslagen är inte optimal för dessa typer av begränsningar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.