Förbud mot uranbrytning i Sverige

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Penilla Gunther har frågat mig om jag avser att verka för att ett förbud mot uranbrytning införs i Sverige.

Den 24 maj i år gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att utreda hur ett förbud mot utvinning av uran bör utformas. Naturvårdsverket redovisade uppdraget den 18 september i skrivelsen Uranutvinning.

Naturvårdsverket föreslår att uran tas bort som koncessionsmineral i minerallagen, vilket innebär att det inte kommer att gå att få undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession beträffande uran. Enligt Naturvårdsverkets förslag ska tillstånd att utvinna uranhaltigt material bara kunna ges om verksamhetsutövaren kan visa att det är tekniskt nödvändigt för att kunna utvinna andra mineraler. Regeringen ska då enligt förslaget, på samma sätt som i dag, pröva tillåtligheten av verksamheten och får endast tillåta den efter kommunfullmäktiges tillstyrkan.

Förslaget är på remiss till den 3 januari 2018. Regeringen kommer därefter att ta ställning till förslaget.

Fru talman! Till kutymen hör att man ska tacka statsrådet för svaret. Det är dock kort, och det innehåller inte särskilt mycket med anledning av det jag faktiskt skrev i brödtexten i interpellationen. Jag förvånar mig lite grann över att man inte fylligare kan hänvisa till vad som står i den beställda utredningen från Naturvårdsverket. Statsrådet har beställt utredningen just med anledning av att man så uppenbart vill förbjuda uranbrytning i Sverige.

Det är intressant att konstatera att Naturvårdsverket självt i sin utredning skriver: "Naturvårdsverket bedömer att ett absolut förbud" mot uranutvinning "innebär en risk för att utvinning av andra mineral än uran försvåras och att det därför behövs en möjlighet till undantag."

Jag läser vidare ur utredningen: "Naturvårdsverket har samtidigt analyserat konsekvenserna av ett eventuellt förbud mot prospektering efter uran och funnit att det saknas miljöskäl för ett sådant förbud."

Det här är intressant. Med tanke på vad jag nämner i min interpellation handlar det inte i första hand om att vi ska använda uran för kärnteknik, utan det handlar till stor del - i alla fall för mig som kristdemokrat - om att vi tar ansvar i vårt eget land för vår egen konsumtion. Jag är kristdemokrat och statsrådet är miljöpartist, och jag kan tycka att vi skulle ha något gemensamt när vi diskuterar det viktiga begrepp som finns i hela samhället i dag, nämligen den cirkulära ekonomin.

Om vi utvinner metaller i Sverige som vi använder på olika sätt i våra mobiler, elbilar eller elcyklar, som jag förstår att regeringen och särskilt Miljöpartiet har vurmat extra mycket för genom att utfärda olika subventioner, innebär det också att dessa produkter och konsumtionsmönster består av metaller som måste återvinnas på något sätt. De måste först utvinnas och sedan återvinnas - hela produktionsprocessen.

Då kommer vi till nästa fråga. När statsrådets egenbeställda utredning från Naturvårdsverket kommer i september är frågan vad som händer i oktober. Jo, då kommer utredningen till kollegan i regeringen, Mikael Damberg, beställd från Tillväxtanalys, vilket gör saken ännu mer intressant. Utredningen har fått titeln Innovationskritiska metaller och mineral från brytning till produkt - hur kan staten stödja utvecklingen? Där beskrivs tydligt behovet av innovationskritiska metaller och mineraler för att skapa en hel produktionskedja och en diskussion om hur den kan utvecklas i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då kvarstår mina frågor till statsrådet: Är det allt statsrådet har att säga i sitt svar på min interpellation? Finns det mer att säga med tanke på inte minst kollegans utredning från Tillväxtanalys?

Fru talman! Här snurrar Penilla Gunther till det riktigt ordentligt på flera punkter.

Naturvårdsverket har på beställning från regeringen utrett hur ett förbud mot brytning av uran kan utformas. I en utredning tar man ställning till olika möjliga regleringar. Naturvårdsverket resonerar om huruvida det skulle vara adekvat med ett förslag mot prospektering av uran, och verket kommer fram till att det inte är adekvat. Därför föreslår verket heller inte något sådant förbud.

I det förslag som nu är ute på remiss finns inte något förslag mot prospektering av uran. Verket föreslår i stället att förbudet ska utformas på ett annorlunda sätt. Det är inget konstigt med det. Man föreslår att "uran tas bort som koncessionsmineral ur minerallagen". Det innebär att det inte kommer att gå att få "undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession beträffande uran". Det förslag som är ute på remiss innehåller inte ett förbud mot prospektering. Precis som Gunther sa fann verket att det inte skulle ge någon miljövinst, och därför föreslås det inte.

Den andra delen som blir väldigt snurrig är diskussionen om cirkulär ekonomi. Jag tror att det finns bred konsensus i samhället om ett behov av bättre cirkularitet, inte minst vad gäller mineraler. Men det har ingen som helst koppling till var mineralerna bryts.

Från regeringens sida har vi bland annat tagit initiativ till en utredning för att se om det finns mineraler som tidigare blivit så att säga lagda åt sidan och nu finns i gruvavfall och om de i så fall har ett marknadsvärde, bland annat med tanke på det som förs fram här om ett ökat behov av en del metaller kopplat till batteritillverkning och elektronik. Det är särskilt väsentligt vad gäller de rara metallerna eftersom de ofta, precis som uran, är förknippade med väldigt stora miljöeffekter vid brytning.

Men varför är frågan över huvud taget aktuell? Jo, den är kopplad till det jag sa om stora lokala miljöeffekter vid brytning av uran som ger stor oro i flera bygder i Sverige. I Närke, Jämtland och Skaraborg finns det bygder som hukar under hotet av uranbrytning. Det hämmar investeringar och utveckling i de bygderna, något som de aktuella kommunerna under flera år mycket tydligt har gett uttryck för. Om vi gör det tydligt att det inte kommer att bli aktuellt med brytning av uran där kommer dessa bygder att få framtidshopp igen. Man kommer att våga investera igen när en död hand inte längre ligger över bygder. Den möjligheten mottas väldigt positivt i de aktuella trakterna.

Fru talman! Jag blir inte klokare av statsrådets resonemang här. Om hon kallar mig snurrig kan jag återgälda denna benämning genom att konstatera att i Sverige används årligen ca 1 500 ton naturligt uran. Om det inte bryts i Sverige bryts det uppenbarligen någon annanstans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror inte att statsrådet kan vara helt omedveten om den diskussion som har förekommit i medierna, inte minst de senaste veckorna, med anledning av Amnesty Internationals olika rapporter om just detta med metaller som används inte minst i elbilar och mobiltelefoner. Man säger att det är svårt att följa kedjan av leverantörer. Det anges som skäl av många av de stora internationella företagen.

Ministern drämmer dessutom till med att de kommuner som eventuellt skulle kunna utsättas för uranbrytning om det vore tillåtet i Sverige skulle känna sig lättade om detta skulle stramas åt ytterligare. Då säger jag så här: Är det bättre att vi importerar uran från mycket tveksamma länder med icke-fungerande demokratiska system, länder som inte har några arbetsmiljövillkor som någon har ansvar för över huvud taget utan utsätter människor för vådliga hälsorisker, än att vi tillåter uranbrytning, använder lagstiftningen på ett sådant sätt att uranbrytning används till det som den ska användas till - när man dessutom har anledning att ta till vara andra metaller när man bryter uran - och skapar arbetstillfällen i Sverige?

Om vi nu ska värna både personlig arbetsmiljö och miljö i stort och kunna använda den cirkulära tanken från brytning och produktion till återvinning och - som jag är så pass vänlig att jag nämner i min interpellation - om vi nu är så uppmuntrande till att Northvolt etablerar en batterifabrik i Sverige kan vi inte samtidigt vara så naiva att vi tror att litiumjonbatterier ska komma fram alldeles av sig själva, att de från luften ska falla ned i fabriken och sedan bara finnas där. Någonstans måste dessa metaller brytas.

Jag frågar återigen: Är det bättre att vi importerar, oavsett om det gäller uran eller andra metaller som vi på något sätt använder för vår konsumtion, än att vi tillåter och uppmuntrar företag att satsa kapital i Sverige så att vi skapar arbetstillfällen i många bygder där det dessutom inte finns så gott om arbetstillfällen i dag?

Fru talman! En sak tror jag är helt tydlig och väl känd om Miljöpartiets politik, och det är att vi verkar intensivt för att uran ska sluta användas över huvud taget genom att kärnkraften läggs ned. Detta är kopplat till att det inte finns någon miljömässigt säker hantering av uran, vare sig när det gäller brytning eller senare. Därför är det med stor glädje som vi ser att avvecklingen av kärnkraft i Sverige har påbörjats.

Mer aktuellt och framåtblickande är att titta på behovet av sällsynta jordartsmetaller i samband med batteritillverkning och elektronik. Om Penilla Gunther hade läst de delar av Naturvårdsverkets förslag där det framgår vad man faktiskt föreslår hade hon kunnat notera att Naturvårdsverket har lagt stor vikt vid att lägga fram ett förslag som inte hindrar brytning av andra mineraler än uran.

Sällsynta jordartsmetaller och andra ämnen är ibland bundna i mineraler som är rika på uran, och det kan vara svårt att utvinna dessa utan att också utvinna uran. Detta framgår också klart och tydligt av den rapport som Naturvårdsverket har tagit fram. Sådana verksamheter ska enligt verkets förslag kunna få tillstånd efter regeringens godkännande - precis som i dag. Verksamheten har då också möjlighet att ekonomiskt tillgodogöra sig uran som uppkommer i verksamheten förutsatt att detta är tillåtet enligt miljötillståndet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därmed återkommer vi till den tredje felaktigheten. Interpellanten skriver felaktigt att detta inte skulle vara möjligt. Jag vet inte vad det baseras på, men av Naturvårdsverkets förslag framgår det att man ska kunna tillgodogöra sig uran som uppkommer på detta sätt.

Regeringen har ett aktivt arbete för en hållbar gruvnäring i Sverige som ska kunna vara livaktig framöver och fungera som bas för nuvarande och kommande industrier, bland annat genom det initiativ som min kollega näringsminister Damberg har tagit.

Jag har också personligen träffat bland andra Northvolts vd för att diskutera om företaget har alla förutsättningar för att få igång sin verksamhet och hur man ska kunna tillgodogöra sig de mineraler som behövs. Northvolt gav mycket betryggande svar på de frågorna: Man kommer att kunna säkra tillgången, och man lägger ribban högt för hållbar hantering i alla led.

Precis som framhålls här är svenska företag duktiga på transparens, och vi har god miljötillsyn i Sverige.

Ett förbud mot uran för det goda med sig att de bygder där det råder stor osäkerhet - där man ser att investeringsviljan påverkas av ett ständigt, latent hot om uranbrytning som skulle påverka livskvaliteten och miljön i dessa bygder - kan få den döda handen lyft från sig och få möjlighet att blicka framåt på ett mycket bättre sätt än de kan så länge det här hotet kvarstår.

Fru talman! Det här är jätteintressant. Å ena sidan vill statsrådet inte förbjuda uranutvinning. Å andra sidan vill hon det, för det skulle lyfta en död hand från bygder som i dag är osäkra på hur gruvorna och miljöansvaret skulle kunna fungera där.

För det första var inte statsrådet med i förhandlingarna kring energiöverenskommelsen; det var jag. Jag ogillar starkt det faktum att statsrådet använder detta i olika sammanhang - att hänvisa till energiöverenskommelsen och att en diskussion om uppdraget till Naturvårdsverket skulle vara något slags ytterligare uttryck för den överenskommelsen. Det har ju inte med saken att göra över huvud taget. Det är intressant att man kan läsa i direktiven till utredningen vad man har utgått från.

Sverige är ett av få länder i världen som skulle kunna ha möjlighet att hantera hela kretsloppet avseende uran, från utvinning till slutförvar. Jag har också haft kontakt med Northvolt. Jag har också varit på studiebesök vid Boliden, som också ligger i Skellefteå och har transporter från hela världen till Skelleftehamn, just för utvinning av metaller. Att kunna använda detta kretslopp för Sverige, att kunna skapa arbetstillfällen, att få möjlighet till .

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Regeringen har tagit ett initiativ genom att lämna ett uppdrag till Naturvårdsverket att utforma ett förbud mot utvinning av uran i Sverige.

Bakgrunden till detta är att uran har en väldigt tydlig lokal miljöpåverkan, och de stora men diffusa fyndigheter som finns i Sverige har legat som ett latent hot - så har man uppfattat det ute i bygderna - i flera delar av Sverige och skapat stor oro. Man vittnar från kommuner och berört näringsliv om att detta har hämmat investeringsviljan och utvecklingskraften i dessa områden.

Jag tror att det är bra att göra det tydligt att det inte kommer att bli aktuellt med brytning av uran i Sverige. När vi bad verket att utforma ett sådant förbud var det också väldigt tydligt i instruktionen - och det har också varit tydligt i det förslag som har kommit - att detta inte ska påverka brytningen av andra mineraler. Därför lägger man fram ett förslag som möjliggör ett undantag; detta är inte speciellt svårt eller komplicerat.

Det är viktigt att vi tillsammans verkar för att de mineraler som behövs för att näringslivet och inte minst den näringslivsförknippade omställningen till ett 100 procent förnybart energisystem ska få möjlighet att utvecklas. Där har regeringen ett mycket aktivt arbete och ett nära samarbete med aktuella företag. Inget av de företag som vi har haft kontakt med när det gäller de delarna har efterfrågat brytning av uran.

Överläggningen var härmed avslutad.