Förbud mot listräntor

Fru talman! har frågat mig om jag kommer att ställa mig bakom Socialdemokraternas förslag om att förbjuda listräntor.

Ett starkt konsumentskydd och att konsumenter kan göra aktiva val på bankmarknaden och att de har möjlighet att söka bättre villkor är angeläget, inte minst i ett läge där hushållens ekonomi är pressad. Det är inte givet att ett förbud mot listräntor ger konsumenterna ett starkare förhandlingsläge gentemot banken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen arbetar aktivt för att stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden.

I december 2022 gav regeringen Finansinspektionen i uppdrag att analysera åtgärder för att stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden. Fokus var på räntor och avgifter för bolån och sparkonton. Uppdraget slutredovisades i maj 2024.

I sin redovisning av uppdraget identifierade Finansinspektionen åtgärder som kan stärka konsumenternas ställning och ge dem bättre förutsättningar att jämföra villkor och förhandla med sin bank. Det handlar om att banker framöver i god tid ska påminna sina kunder om att en ränterabatt, som i regel förhåller sig till en listränta, löper ut. I dag kan tidsbegränsade ränterabatter på bolån löpa ut utan att banken informerar om detta, vilket kan leda till att stora grupper av kunder får en högre ränta än om de hade förhandlat med sin bank. Finansinspektionen arbetar vidare med den frågan.

Därutöver kommer Finansinspektionen att ta fram enkel och tydlig information och vägledning på sin hemsida för att underlätta för konsumenter att jämföra sina villkor och påverka sin ränta.

Inom ramen för samma uppdrag meddelade Finansinspektionen under hösten 2023 föreskrifter som innebär att amorteringsunderlag ska vara digitala och att de ska lämnas utan dröjsmål. Jag välkomnar detta. Detta gäller från och med den 1 september 2024 och innebär att det blivit lättare att flytta sitt bolån.

Regeringen beslutade nyligen om en lagrådsremiss med förslag om en ny regel om ränteskillnadsersättning vid förtidsbetalning av ett bundet bostadslån. Förslaget syftar till att stärka konsumentskyddet, öka konkurrensen på bolånemarknaden och minska hindren för konsumenter med behov av att binda sin ränta. Förslaget medför att det i de flesta fall blir mindre kostsamt för konsumenter som bundit sin ränta att till exempel byta bank.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret.

Bakgrunden till interpellationen är att det har blivit dyrare att leva i Sverige. Inflationen och kostnadskrisen har inneburit ökade kostnader för mat, räntor och boende samtidigt som löneutvecklingen inte har hängt med de senaste åren. Resultatet är ett tuffare ekonomiskt läge för vanligt folk, som har fått svårare att få vardagsekonomin att gå ihop.

Samtidigt har de svenska storbankernas marginaler på bolåneräntor ökat. Bankerna har gjort stora vinster under kostnadskrisen, och allra mest har bankernas räntenetton växt. Det är väl belagt att bankerna är snabba med att ändra sina utlåningsräntor och lite långsammare med att ändra sina inlåningsräntor när marknadsräntorna ökar.

Under 2023 betalade vanliga hushåll i snitt nästan tre gånger så mycket av sin disponibla inkomst i räntebetalningar jämfört med åren innan krisen. Det betyder väldigt mycket för vanliga familjer runt om i Sverige. Det som har hänt är att bankernas så kallade bruttomarginal har fortsatt att öka, faktiskt även det senaste kvartalet.

Finansinspektionen har pekat på att bankernas användning av listräntor gör det svårt för konsumenterna att förstå räntesättningen. Bankerna erbjuder individuellt förhandlade rabatter, men först måste bolånetagaren själv ta initiativ för att förhandla om sin ränta. Det blir dock sällan en riktig förhandling, upplever många människor, för banken talar om vad man får.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett skäl till att kunden har svårt att bilda sig en uppfattning om vad som är en bra ränta i förhandlingen är att listräntorna skiljer sig väsentligt från räntor som banken erbjuder andra kunder. Dessutom har avståndet mellan snitträntor och listräntor ökat över tid, vilket minskar värdet på ränterabatterna i verkligheten.

Finansinspektionen konstaterar att listräntor är ett stort problem. Sedan konstaterar man att listräntan har spelat ut sin roll gentemot konsumenten. Jag menar att Finansinspektionen har en poäng här. När jag lyssnar till finansmarknadsministern låter det lite grann som att läget är lite mer oklart. Jag kan ha respekt för det. Men min slutsats är ändå att listräntorna gynnar bankerna och skapar en otydlighet för vanligt folk.

Människor efterfrågar en rimlig räntesättning i ett svårt ekonomiskt läge. Att marknaden helt uppenbart inte fungerar helt optimalt har Niklas Wykman tidigare beskrivit, och också finansministern har understrukit detta tidigare i år.

Därför har vi socialdemokrater föreslagit flera åtgärder för att göra det lättare och billigare för vanligt folk att förhandla med banken, att byta bank och att pressa konkurrensen i sektorn.

Ett av de förslag som vi har lyft fram är att förbjuda bankerna att använda listräntor för att stärka konsumenternas ställning och pressa räntekostnaderna.

Jag vill ändå återupprepa min fråga i interpellationen till finansmarknadsministern. Är det inte rimligt att ställa sig frågan om det kan finnas en poäng med att förbjuda listräntorna för att gynna konsumenterna i relationen med bankerna?

Fru talman! Tack för frågan, Mikael Damberg!

Det är såklart en angelägen diskussion. Hushållen har varit väldigt pressade av inflation och därtill följande ränteökningar. Det är fortfarande så att man har en högre prisnivå än vad man tidigare haft.

En del har blivit kompenserade för det. Till exempel har regeringen aktivt fattat beslut för att stötta de ekonomiskt mest utsatta barnfamiljerna. Andra har fått kompensation genom automatiska indexeringar av olika typer av bidrags- och transfereringssystem. Men många arbetstagare och många pensionärer har fått uppleva inkomst eller pension urholkad.

En hel del av inflationen som regeringen fick ärva beror på omständigheter som om man ska vara ärlig ligger utanför den svenska politikens kontroll, med oro och elände i omvärlden, eller är konsekvenser av en ekonomisk politik som har drivits i stora delar av världen.

Andra problem är mer hemmaskapade i Sverige. Det gäller till exempel den stora destruktiva förstörelsen av vår energimarknad som har pågått under en längre period och gjort oss väldigt känsliga för störningar. En del är importerat, en del problem har vi skapat själva. Vi hanterar dem steg för steg.

Vi har kommit tillbaka till prisstabilitet i ekonomin. Jag delar Mikael Dambergs uppfattning om att prisstabilitet är centralt för att man ska klara en bra ekonomi och sunda villkor. Det är bra att det finns en samsyn om det. Sedan kan man ha lite olika åsikter om exakt vägval man ska göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När vi tittar på banktjänsterna får man konstatera att det under lång tid har gjorts alldeles för lite. Nu har det äntligen kommit på plats åtgärder som gör kunden starkare gentemot sin bank. Det gäller inte minst beskedet om amorteringsunderlagen.

Det var tidigare en situation där man kunde uppleva att banken satt och tryckte på den informationen, vilket gjorde det svårare att byta bank när man var missnöjd. Det har jag varit väldig tydlig med från min sida att vi vill se att detta ska hända. Jag är glad att det nu har hänt och att man på så sätt har fått en väsentligt starkare position som bankkund så att man kan byta.

Vi får nu fått på plats reglerna om ränteskillnadsersättning. Det gör det mer ekonomiskt fördelaktigt för den som behöver bryta sitt bundna bolån relativt situationen så som den är i dag. Det är ett välkommet steg för att stärka kunden.

Här görs en hel del i rätt riktning. Det återstår såklart fortsatta utmaningar på en ganska speciell marknad, som man ändå får säga att bankmarknaden är.

Det är välkommet med de positionsförflyttningar som nu finns i debatten. Det gäller till exempel, som jag lyfte fram i mitt svar, att bankerna ska ge klar och tydlig förhandsinformation: Nu håller din ränterabatt på att löpa ut. Det stärker också konsumenten.

Jag har inga stängda dörrar på området. Vi ska alltid värna finansiell stabilitet, ordning och reda och ett starkt konsumentskydd i Sverige. Jag är intuitivt inte lika övertygad som Mikael Damberg verkar vara om att förbud mot en typ av information, nämligen listränta, är rätt väg att gå.

Jag har ingen helt stängd dörr för det. Men listräntan ger en typ av information också till kunden. Det är mycket viktigt att genomsnitträntor redovisas. Det finns väldigt tydliga regelverk för hur man ska redovisa räntor generellt. Det finns väldigt tydlig information på nätet om genomsnittsräntor i olika banker. Man kan kolla detta på konsumenternas.se.

Listräntor ger också något slags information om. Ligger man över dem, då ligger man väldigt högt. Någon typ av informationsvärde har de. Sedan kan man möjligtvis diskutera ifall namnet är särskilt bra.

Fru talman! Finansmarknadsministern ger en bild av att regeringen har kompenserat och hjälpt grupper genom krisen. Där kanske vi har en liten annan bild.

Jag tycker att regeringen har varit ganska passiv. Mycket av det stöd som har givits i form av skattesänkningar eller andra förändringar har gynnat dem med höga inkomster mer än de mest utsatta.

Jag blev nästan lite provocerad av att statsrådet nämnde just de utsatta barnfamiljerna, eftersom vi har en situation där regeringen de facto sänker ersättningen för de mest utsatta barnfamiljerna i den budget som vi diskuterade tidigare i dag. Men det är en annan fråga.

Låt mig komma tillbaka till den fråga där vi verkar vara överens om att det ändå finns problem på bankmarknaden i dag. Kunderna upplever att det finns ett underläge och att konkurrensen inte alltid fungerar. Då uppskattar jag att det sker en del saker som går i rätt riktning. Det är bra att regeringen tar vidare den utredning som den socialdemokratiska regeringen tillsatte om ränteskillnadsersättningen. Det gör det lättare och billigare för de flesta konsumenter framöver att flytta bundna lån. Det är bra, och det är klokt att Finansinspektionen har tagit fram idén en om påminnelse inför att ränterabatten löper ut. Jag tror att många kunder inte har koll, och då kan de efteråt känna sig lurade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är bra att amorteringsunderlaget digitaliseras. Det är en nyckelfråga. Vi har sett att det ofta är så att de som har begärt ut ett amorteringsunderlag från befintlig bank får ett bättre erbjudande från banken. När det går snabbare och smidigare kan det ge den som förhandlar en möjlighet att pressa på.

Jag blir lite förvånad att finansmarknadsministern ändå inte vill föra en seriös diskussion om genomsnittsränta i stället för listränta. Finansinspektionen har ju faktiskt förespråkat ett användande av genomsnittsränta framför listränta.

Finansinspektionens generaldirektör har sagt att de kan se att ränterabatterna har vuxit sig så stora att listräntan har spelat ut sin roll gentemot konsumenten. Därför är det bättre att jämföra sig själv mot bankens genomsnittsränta.

Även Villaägarna vill se att listräntor byts ut till förmån för snitträntor. De har gått så långt att de kallar snitträntorna för vilseledande. Det säger väl någonting om att det finns en diskussion om detta.

Än en gång säger jag att regeringen intar en passiv hållning; man stänger inte någon dörr. Men har vi inte ett problem i dag att många kunder ändå betalar för mycket till banken därför att konkurrensen inte fungerar som den ska? Då förväntar jag mig en lite mer framåtlutad finansmarknadsminister som kommer med nya initiativ för att stärka konsumentens ställning, öka konkurrensen och därmed skapa bättre villkor för konsumenterna.

Jag kan också konstatera att Villaägarna tycker att man borde använda den statliga banken SBAB för att ytterligare pressa räntorna. Här tycker jag att det är obegripligt att regeringen inte agerar. Vi har föreslagit att SBAB till exempel ska erbjuda lönekonton och pressa villkoren ännu mer. Men här verkar det finnas en ideologisk låsning från regeringens sida. Hade man varit mån om att öka konkurrensen på bolånemarknaden skulle man med SBAB:s hjälp underlätta för bolånekunderna, inte öppna för att sälja ut den statliga banken och därmed riskera att minska konkurrensen ytterligare och därmed göra det ännu dyrare för bolånekunderna.

Fru talman! Först och främst är jag glad för den positiva feedbacken från Mikael Damberg. Den bekräftar mycket av det vi nu gör som rätt. Amorteringsunderlaget är en sådan del. Ränteskillnadsersättningen är en annan sådan del. Resultatet av uppdraget som vi gav till Finansinspektionen är ytterligare en del i detta. På totalen är det ett ganska tungt paket för att stärka konsumenternas ställning.

Det står lite i kontrast till att Mikael Damberg beskriver att vi intar en passiv hållning, men det står var och en givetvis fritt att beskriva detta hur man vill. Men det är bra att vi är överens om att vi behöver stärka de svenska konsumenterna, att konsumentskyddet ska vara bra och att vi ska ha tillgång till bra information.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker ändå att man får sortera lite grann. Jag håller ingen dörr stängd till det Mikael Damberg säger, men att tycka att informationen om listränta inte är det bästa verktyget, inte ger en komplett bild, är inte samma sak som att man nödvändigtvis vill landa i Mikael Dambergs position att vilja förbjuda informationen. Trots allt tillför listräntan en typ av information till konsumenten. Ligger man över listräntan har man ändå något slags signal om man att ligger högt.

Genomsnittsräntan säger mer för många, men den säger inte allt för alla. Många konsumenter är också medvetna om att de befinner sig i en situation med högre risk där de inte kan erbjudas de genomsnittliga villkoren. De förstår att de behöver betala lite mer för att få låna. Detta har människor en förståelse för. Att då landa i slutsatsen att man stärker ställningen för alla konsumenter genom att förbjuda en viss typ av information är jag inte säker på. Det får man pröva noga.

I den andra vågskålen är det viktigt att påminna om att den information som Mikael Damberg efterfrågar, genomsnittsräntan, råder det en bred samsyn om. Mikael Damberg citerar Finansinspektionen om att de flesta människor ligger relativt nära ett genomsnitt. Då är genomsnittsräntan en mer värdefull information. Därför finns den informationen tillgänglig på exempelvis konsumenternas.se. Den sidan listar alla banker och alla genomsnittsräntor med alla löptider som erbjuds. Jag tittade senast i dag. Det är inte fråga om information som inte finns, utan den finns där på för konsumenten utvalda sajter.

Finansinspektionen beskriver en del av sitt arbete. Det är möjligt att Finansinspektionen skulle kunna göra ännu mer än till exempel en enskild bank kan göra. De kan till exempel väga genomsnittsränta för olika delar av landet, hela landet, olika åldersgrupper och så vidare.

I grunden delar jag bilden av att det finns mer att göra, och det pågår sådant arbete, för att konsumenten ska ha så bra information som möjligt. Sedan är det givetvis viktigt att man inte dränker konsumenten i information utan att konsumenten i stället får den mest värdefulla informationen för att kunna förhandla med sin bank. Det är vad uppdraget till Finansinspektionen har handlat om, och det är vad Finansinspektionens arbete nu går ut på. Den information som Mikael Damberg efterfrågar om genomsnittsräntor finns tydligt redovisad per bank och per löptid, högst offentligt för alla som vill ta del.

Att gå härifrån till att landa in att man ska förbjuda en typ av information är ett stort steg. Listräntor kan trots alla sina brister tillföra information för vissa konsumenter men kanske inte nödvändigtvis alla. Jag delar snarare perspektivet att listränta kanske är ett dåligt ord för att beskriva vad det egentligen handlar om.

Vi har en bra diskussionen här, och jag tror inte att vi kommer att stå långt från varandra när det här tar fast form.

Fru talman! Det finns en del vi instämmer i, men det är inte ett problem med ordvalet i fråga om listräntorna.

Det stora problemet som finansmarknadsministern inte verkar vilja ta på allvar är att konkurrensen är svagare i Sverige än i många andra länder. Svenska bolånetagare får betala för mycket till banken på sina bolån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Bara under kostnadskrisen - räntechocken - har de största bankerna fått ungefär 80 miljarder extra i vinst. Samtidigt går vanliga familjer på knäna. Det är inte lite pengar i plånboken för en vanlig familj som har lånat till en villa eller en bostadsrätt.

Då kan man inte säga att det inte spelar någon roll om man använder listräntor eller genomsnittsräntor. Jo, för då måste banken motivera för dig varför du ska få en sämre ränta än andra. Du som kund får i ett sådant förhandlingsläge en starkare position att stå på dig för att få en bättre ränta än den som banken erbjuder. Det är inte bara fråga om ordval, utan det handlar om en förhandlingsposition mot banken.

Det är kanske därför som Villaägarna tycker att det är ett bra förslag, och det är kanske därför som Finansinspektionens generaldirektör säger att listräntorna har spelat ut sin roll; de fungerar inte för kunderna. Det är märkligt att myndigheterna ser detta, Villaägarna ser detta, men finansmarknadsministern vill helst byta ordet listränta till något annat och inte engagera sig i en diskussion som kan innebära att kunden stärks.

Jag kan instämma i problembeskrivningen att detta inte kommer att lösa alla problem. Det som löser problemen för de flesta bolånekunderna är ökad konkurrens. Då finns alla möjligheter att använda den statliga banken SBAB för att till exempel erbjuda lönekonto, öka konkurrensen och förbättra villkoren. Men här verkar tyvärr regeringen vara ideologiskt förblindad och inte vilja ställa sig på bolånetagarnas sida.

Fru talman! Mikael Damberg lämnar många i stor förvirring eftersom han försöker måla upp en konflikt som i grunden inte finns. Genomsnittsräntor redovisas nämligen redan mycket transparent. Man kan jämföra för varje bank och för varje löptid på lånet. Det är information som redan finns. Det är inte information som någon försöker hålla tillbaka, utan den finns och redovisas mycket tydligt. Med några klick på mobilen eller datorn har man den snabbt framför sig. Det gäller alla banker och alla löptider.

Det blir också förvirrat eftersom diskussionen ofta gällt att räntan på inlåningskonton inte hängde med, vilket är en helt annan diskussion. När det gäller detta skulle mer konkurrens säkert vara behjälpligt.

Vi har också frågan om SBAB. Där får man väga in den finansiella stabiliteten. Staten har tidigare använt SBAB, och det har inte nödvändigtvis slutat särskilt väl. Staten fick senare lägga tillbaka en lång rad regleringar kring hur mycket man får låna, amortering och annat för att återskapa den stabilitet som fanns en gång i tiden, innan politiken tog sig friheter på den finansiella stabilitetens bekostnad.

I grund och botten är detta dock en interpellationsdebatt, och vi har demokrati. Man ska utkräva ansvar av varandra, och idéer ska stötas och blötas. Jag tycker att det är bra att Mikael Damberg och Socialdemokraterna väcker den här diskussionen.

Regeringen har gett dessa uppdrag till Finansinspektionen. Vi hör vad de säger om listräntor och delar fullt ut uppfattningen att genomsnittsräntan för de flesta ger bättre information. Det är bra att den är tillgänglig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller listränta har jag inget särskilt förslag. Det kan snarare handla om att man vet att man ligger en bit från genomsnittet och undrar vad man kan förvänta sig att få. Den genomsnittliga räntan ger ju viktig information, men att förbjuda annan information är inte nödvändigtvis rätt väg. Alla människor är ju inte genomsnittliga, och lite individuell variation tror jag att även Mikael Damberg kan tänka sig.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.