Folkmord och ofrivillig organskörd i Kina

Fru talman! Markus Wiechel har frågat mig om jag vidtagit några åtgärder i syfte att verka för att Kina och fler länder ansluter sig till Santiagokonventionen eller på andra sätt verkat för att stoppa kinesisk organskörd. Vidare har Markus Wiechel frågat mig om jag lyft organskörden i internationella sammanhang samt med kinesiska företrädare eller om detta kan förväntas ske framöver. Slutligen har Markus Wiechel frågat mig om jag håller med om att det som sker mot uigurer i Xinjiangprovinsen i Kina är att betrakta som ett folkmord och om så är fallet vilka initiativ jag är beredd att ta med anledning av detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen fördömer starkt alla former av handel med mänskliga organ, var i världen de än sker. En konvention mot handel med mänskliga organ, den så kallade Santiagokonventionen, antogs av Europarådet 2015. Sverige deltog aktivt i förhandlingarna och antagandet av konventionen och stöder fortsatt anslutning av andra länder. Förslag på åtgärder som krävs för att Sverige fullt ut ska kunna leva upp till konventionens krav lämnades 2019 i betänkandet Santiagokonventionen mot organhandel (SOU 2019:1). Betänkandet har remitterats.

Regeringen ser allvarligt på de anklagelser som framförs angående handel med mänskliga organ i Kina. Detta är också en fråga som EU-kretsen följer noga. EU har vid flera tillfällen lyft frågan om handel med mänskliga organ i den dialog som regelbundet förs mellan EU och Kina om mänskliga rättigheter.

Regeringen ser mycket allvarligt på situationen för mänskliga rättigheter i Xinjiang. UD:s senaste rapport om situationen för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Kina från 2019 konstaterade att inskränkningar i individers åtnjutande av mänskliga rättigheter är särskilt förekommande i Xinjiang. Flera av FN:s specialrapportörer för mänskliga rättigheter har också uttalat sig om utvecklingen.

Det är genomgående av stor betydelse att det internationella samfundet får tillträde till Xinjiang för att på plats skaffa sig ett detaljerat underlag om utvecklingen. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har meddelat sin avsikt att resa till Xinjiang. Sverige stöder fortsatt EU:s begäran gentemot Kina att ge högkommissarien meningsfullt och obehindrat tillträde till regionen.

Givet den allvarliga situationen införde EU den 22 mars 2021 sanktioner mot fyra individer och en enhet med anledning av kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Xinjiang. Det är viktigt att EU fortsätter att agera enigt.

Att folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna, upprätthålls berör hela det internationella samfundet. Därför har Sverige och EU vid ett flertal tillfällen tagit upp situationen i Xinjiang vid möten med kinesiska företrädare. Både Sverige och EU har vid ett flertal tillfällen uttryckt oro över situationen för mänskliga rättigheter i Xinjiang, inklusive vid det senaste mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter i mars 2022.

Fru talman! Den här interpellationen lyfter frågor om grundläggande mänskliga rättigheter som vi bara kunde hoppas inte skulle behöva lyftas år 2022. Det är särskilt beklämmande att de övergrepp som sker inte är barbariska övergrepp från terrorsekten IS utan övergrepp som är statssanktionerade - sanktionerade av ledningen för ett av världens mäktigaste länder. Därtill handlar det om ett land som Sverige och hela västvärlden på olika sätt har täta förbindelser med, såväl handelsförbindelser som diplomatiska förbindelser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Rapporterna om organskörden i Kina är milt uttryckt fruktansvärda. Det vi ser vittnar om en så obegriplig grymhet att vi inte ens kan sätta oss in i den fasa som människor lider i just nu. Människor bokstavligen slaktas, med eller utan bedövning, för sina organs skull. Om de inte mördas strax före denna stöld avlider de under eller efter själva stölden. För att organen ska bevaras färska tvingas kommande offer sitta fängslade, ofta i direkt anslutning till operationssalen.

Fru talman! Jag vill vara tydlig med att jag är övertygad om att såväl utrikesministern som övriga regeringen delar den fasa jag känner när jag tar del av de här uppgifterna och läser om vad som sker i Kina. Jag blir dock en aning besviken av att utrikesministern i sitt svar säger att man "ser allvarligt på de anklagelser" som riktas mot den kinesiska staten om handeln med mänskliga organ. Det vi diskuterar är faktiskt inte en fråga om anklagelser, utan det finns omfattande stöd för att det här barbariet är verkligt.

Så sent som för ett par veckor sedan, närmare bestämt den 4 april, kunde vi läsa en studie som publicerats i American Journal of Transplantation, som är en av USA:s mest ansedda medicinska tidskrifter. I denna har 348 vårdarbetare och forskare från 56 olika kinesiska sjukhus gått igenom över 120 000 kinesiska publiceringar angående organtransplantationer. Gruppen har identifierat minst 71 vetenskapliga artiklar där läkare har skurit ur hjärta och lungor från donatorer utan att i förväg konstatera att donatorerna var hjärndöda. Det här är också ett bevis för att de har mördat enbart för organens skull.

Kommunistdiktaturens respekt för människoliv och förståelse för det lidande som människor utsätts för är närmast obefintliga. Det enda som spelar roll i deras värld är att krossa det ideologiska motstånd som kan tänkas finnas, det vill säga människor som förespråkar demokrati eller har ett avvikande sätt att leva. Därtill ser de ett ypperligt tillfälle att tjäna pengar, i det här fallet genom att stjäla mänskliga organ.

Utrikesministern nämner i sitt svar att EU-kretsen ser med allvar på detta. Jag har ingen anledning att betvivla det. Jag tror att EU-kretsen också vill göra rätt. Men en av de frågor jag ställde är om det är så att utrikesministern själv eller den svenska regeringen har agerat specifikt i just den här frågan. Vilka egna kontakter har man tagit? Hur framgångsrik har man varit i de kontakterna? Vidare undrar jag om ministern anser att det kan finnas anledning att vidta andra åtgärder, nationella åtgärder, exempelvis en svensk lagstiftning mot detta.

Fru talman! Låt mig återigen understryka att regeringen fördömer alla former av handel med mänskliga organ var de än sker. Därför deltog Sverige aktivt i förhandlingarna om antagandet av Santiagokonventionen - Europarådets konvention mot handel med mänskliga organ, som man också kan säga. Att bekämpa handel med mänskliga organ är en gränsöverskridande utmaning. Regeringen stöder därför fortsatt anslutning av fler länder till konventionen.

Den här konventionen antogs i mars 2015. Den har tre huvudsyften. Det första är att förebygga, förhindra och bekämpa handel med mänskliga organ genom att föreskriva att vissa handlingar ska straffbeläggas. Det andra är att skydda brottsoffrens rättigheter i fråga om gärningar som straffbeläggs i enlighet med konventionen. Det tredje är att främja nationellt och internationellt samarbete när det gäller insatser mot handel med mänskliga organ, alltså även i Kina och på andra ställen där det förekommer. Både medlemsstater av Europarådet och icke-medlemsstater kan ansluta sig till konventionen. Om fler stater väljer att ansluta sig är det en väldigt positiv sak.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Santiagokonventionen finns förslag på hur man ska hantera detta i det land som Markus Wiechel tar upp och i andra länder. Nu är utredningen ute på remiss, men tyvärr har det blivit lite försenat eftersom en hel del lagstiftningsarbete fick senareläggas på grund av allt lagstiftningsarbete i samband med pandemin. Men frågan är fortfarande aktuell och viktig.

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för ett tydligt svar rörande denna process.

Jag uppfattade dock inte att ministern berörde frågan om en svensk lagstiftning. Ett flertal länder har infört nationella lagstiftningar, bland annat Israel, Spanien och Italien. Den amerikanska kongressen tog 2020 fram lagstiftningen Stop Forced Organ Harvesting Act of 2020. I brittiska parlamentet antog man en liknande lagstiftning, och bara för ett par veckor sedan lyfte man upp behovet av att förstärka den inhemska lagstiftningen i Storbritannien, just med tanke på vilket fruktansvärt barbari detta är.

Min interpellation handlar dock om mer än organstöld. Den kinesiska diktaturen har som uttalat mål att eliminera vissa folkgrupper. Enligt Pekings egna uträkningar hade falungongrörelsen ungefär 70 miljoner utövare 1999 men kan i dag ha så få som 7 miljoner. Generalsekreteteraren för det kinesiska kommunistpartiet sa uttryckligen att det var ett uttalat mål att eliminera dem.

Det gäller även andra folkgrupper såsom tibetaner, uigurer med flera som man bokstavligen vill bli av med. De ska inte få ha sin egen identitet, sin religion eller sitt sätt att leva, och de ska definitivt inte tycka någonting om hur kommunistpartiet styr Kina.

Flera parlament runt om i världen har erkänt det som sker i Xinjiang som ett folkmord. De vittnesmål vi får därifrån är fruktansvärda. Det handlar om rena koncentrationsläger - en företeelse många hoppades skulle vara passé år 2022, men så är inte fallet. Hur ser utrikesministern på detta? Formuleringen i svaret är tyvärr lite otydlig när det gäller just folkmordsfrågan. Anser utrikesministern att det begås folkmord i Xinjiang och andra delar av Kina eller inte?

Åter till frågan om svensk lagstiftning. Kan man tänka sig att Sverige likt andra länder, till exempel Storbritannien, Italien och Spanien, antar en nationell lagstiftning?

Fru talman! Regeringen ser givetvis oerhört allvarligt på situationen för de mänskliga rättigheterna generellt i Kina, och vi följer situationen noga, inte minst i Xinjiang.

Huruvida dessa övergrepp och kränkningar ska bedömas utgöra folkmord måste avgöras efter en noggrann och grundlig granskning av fakta och bevis. En annan viktig men inte avgörande aspekt vid en sådan bedömning är om en nationell eller internationell domstol eller tribunal har prövat frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågan om hur de övergrepp som begås ska betecknas påverkar inte vår omedelbara ståndpunkt: att Sverige fortsätter att vara helt emot det som sker i Xinjiang och fortsätter att agera mot det. Vi vill dock bland annat att detta ska kontrolleras av FN:s kommissarie för mänskliga rättigheter.

Både Sverige och EU har tagit upp situationen i Xinjiang i flera internationella sammanhang i möten med kinesiska företrädare, senast på toppmötet mellan EU och Kina den 1 april. Både Sverige och EU har återkommande uttryckt sin oro över denna situation för de mänskliga rättigheterna i Xinjiang. Vi tog också upp situationen vid FN:s råd för de mänskliga rättigheterna i mars. Som jag sa i svaret har EU också antagit sanktioner mot både individer och enheter när det gäller kränkningar av mänskliga rättigheter i just Xinjiang. Det gjordes samtidigt av EU, Storbritannien, USA och Kanada som en stark markering av att detta är oacceptabelt.

Vad gäller organskörd och eventuell lagstiftning får vi först se vad som framkommer i remissvaren om Santiagokonventionen och huruvida man ska gå vidare med lagstiftning eller något annat.

Fru talman! Jag har stor respekt för att man vill invänta remissvar, men en del av mig ställer sig lite frågande till att man som regering inte mer direkt kan säga att det är fel att vara delaktig i denna typ av verksamhet.

I de parlament jag nämnde har stödet för att fördöma detta varit kompakt. I Storbritannien, som nu ska stifta ytterligare en lag om detta, finns ingen opposition mot denna lag. Jag ser inte vad det är man behöver diskutera. I Storbritannien är det en självklarhet att samtliga brittiska medborgare ska dömas för brott om de är delaktiga i eller medverkar till sådan här verksamhet. Jag förstår inte varför man måste invänta remissvar. Det här sker just nu, och då behöver man agera just nu.

Om ministern anser att det som sker i Xinjiang är folkmord, vilka åtgärder kan vi då förvänta oss att utrikesministern och regeringen vidtar? Kan vi förvänta oss att regeringen driver på för att utreda det som sker för att på något sätt ge upprättelse till alla de offer som i dag lider av detta förtryck?

Fru talman! Situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina är fortsatt allvarlig, och Sveriges och EU:s ansträngningar för att uppmärksamma frågan i alla olika sammanhang fortsätter.

Som jag konstaterade tidigare fördömer regeringen alla former av handel med mänskliga organ var i världen det än sker. Det är självklart att det är fel; det behöver Markus Wiechel inte tvivla på. Det är inte bara fel utan helt förkastligt. Det är därför Sverige har varit så aktivt i förhandlingarna för att få fram Santiagokonventionen, eller Europarådets konvention mot handel med mänskliga organ. Detta gränsöverskridande arbete måste fortsätta.

När det gäller rapporterna om att oegentligheter förekommer vid organtransplantation i Kina har EU tagit upp detta med Kina i den dialog som finns om mänskliga rättigheter.

Den oroande utvecklingen i Xinjiang har tagits upp både Sverigebilateralt och EU-bilateralt. Som jag tidigare sa är folkmordskonventionen väldigt specifik, och man måste ha insamlade bevis. Därför är första steget att FN:s kommissarie för mänskliga rättigheter får access till Xinjiang, vilket hon inte har fått.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kommer att fortsätta att kräva detta och att ta upp dessa frågor, och jag delar Markus Wiechels upprördhet över de förfärligheter som sker.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.