Flygets gröna omställning

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Edward Riedl har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit som främjar flygets gröna omställning och samtidigt säkrar goda kommunikationer i hela landet.

Välfungerande och hållbara transporter i hela Sverige är en prioriterad fråga för regeringen. I det ingår att minska transportsektorns och flygets klimat- och miljöpåverkan. Självfallet ingår också att säkra god tillgänglighet i hela landet. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att detta ska uppnås.

Flyget är till sin natur en internationell företeelse. En stor del av arbetet sker därför inom ICAO, FN:s luftfartsorganisation. Där har Sverige och övriga europeiska länder under lång tid drivit på för att begränsa den internationella luftfartens klimatpåverkan.

År 2013 beslutade ICAO:s generalförsamling att ett globalt, marknadsbaserat styrmedel ska införas för den internationella luftfarten från och med 2020. Vid höstens generalförsamling ska den närmare utformningen av detta globala system beslutas. Sverige, genom Transportstyrelsen, har också varit ledande i ICAO:s arbete med att utarbeta globala CO2-krav för nya flygplan.

Nationellt har regeringen påbörjat ett arbete med att ta fram en svensk flygstrategi om flygets roll i transportsystemet. Strategin tar sin utgångspunkt i de transportpolitiska målen samt regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Utredningen om en skatt på flygresor ska se över möjligheterna för hur en skatt kan bidra till att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan utan att det äventyrar målen om jobb och utveckling samt god tillgänglighet i hela landet.

Regeringen kommer att fortsätta sitt arbete internationellt och nationellt för att minska flygets klimat- och miljöpåverkan. Det är ett centralt arbete för att flyget även i fortsättningen ska kunna tillgodose behovet av god tillgänglighet i hela landet.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Sverige har sedan 1990-talet minskat utsläppen av växthusgaser med 20 procent samtidigt som bnp har ökat med 50 procent. Den mest fantastiska utvecklingen kan vi dock se inom flyget. Där har utsläppen per passagerarkilometer minskat med ungefär 70 procent sedan 1960-talet. Flygbranschens fortsatta mål är högt ställda. Man avser att fram till 2020 årligen minska utsläppen med 1 ½ procent. De modernaste flygplanen drar i dag ungefär 3 deciliter bränsle per passagerare och mil.

I min interpellation frågar jag statsrådet vilka åtgärder hon vidtagit för att främja flygets gröna omställning och samtidigt säkra goda kommunikationer i hela landet. Jag kan i ministerns svar, fru talman, inte se en enda åtgärd från ministern för att faktiskt främja den gröna omställningen. Ministern räknade upp mycket av sådant som tidigare regeringar har gjort. Det internationella samarbetet är viktigt, men det är inte på något sätt ministerns förtjänst.

Däremot drar ministern upp regeringens planerade flygskatt som tvärtom riskerar att stoppa införandet av mer miljövänliga bränslen i flyget. Det var inte alliansregeringens förtjänst, men flygbranschen tog själva initiativ till att börja använda bättre och mer miljövänliga bränslen. Dessa är dock dyrare. Det kostar mer för flygbolagen att använda dessa bränslen, och det flygbolagen själva säger är att inför man en flygskatt så minskar givetvis flygbolagens marginaler och sannolikt kommer man då, enligt branschen själv, att vara tvungen att sluta använda de mer miljövänliga bränslena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är en dålig politik för miljön, och det är en dålig politik för goda kommunikationer i hela landet, därför att en flygskatt kommer att göra resandet dyrare.

Fru talman! Jag vill fråga ministern om hon kan tänka sig att införa en flygskatt även om hon ser att det faktiskt bidrar till precis det motsatta, det vill säga sämre miljö och sämre kommunikationer i vårt land.

Fru talman! Utöver det som jag nämnde i mitt interpellationssvar finns det naturligtvis många andra saker som pågår. När det gäller alternativa bränslen och den typen av frågor ligger det ansvaret till största delen på andra departement och under andra ministrars ansvarsområde, till exempel energiministern, där Energimyndigheten har ett antal forskningsprojekt och där man tar en aktiv del i att utveckla nya bränslen. Trafikverket, som ligger under mitt område, har en aktiv del i bland annat Karlstads utveckling med en fast tankstation, och även från Vinnova finns projekt som pågår.

Här finns alltså ett arbete som pågår och som är väldigt positivt. Jag tror ändå att man kan konstatera att eftersom det här är en internationell bransch där man också konkurrerar internationellt är det viktigt att de internationella regelverk som finns främjar en omställning. Även om svenska flygbolag eller svensk flygindustri är väldigt framsynta och går före kan man ju inte göra det på ett sätt som långsiktigt undergräver den ekonomiska konkurrenskraften.

Därför är de internationella regelverken och att verkligen driva på i internationella sammanhang men också i EU-sammanhang väldigt viktigt. Det handlar om både regelverk och till exempel regleringar av nya flygplan och deras koldioxidutsläpp, men det handlar också om att exempelvis komma vidare med frågorna om ett gemensamt europeiskt luftrum som när man kan välja kortare och mer effektiva rutter också kan bidra till minskade utsläpp.

När det gäller flygskatt står det väldigt tydligt i direktiven att en sådan ska bidra till målet om minskat koldioxidutsläpp och att skatten inte får utformas på ett sätt som äventyrar tillväxt och tillgänglighet i hela landet och naturligtvis inte heller jobb. Det innebär att om utredningen kommer med ett förslag som inte bidrar till minskade växthusgaser och som hotar jobb, tillväxt och tillgänglighet så kommer regeringen inte att anta ett sådant förslag.

Direktiven till utredningen om flygskatt är väldigt tydliga. Man kan till exempel tänka sig att flygbolag som använder bränslen som är fossilfria till en viss mängd får bättre konkurrensvillkor än dem som fortsätter att köra med traditionella flygbränslen. Hur skatten ska utformas är fortfarande inte klart och tydligt, men direktiven om vad skatten ska åstadkomma är klara och tydliga, så vänta gärna med skrämselpropagandan om vad den kommer att innebära tills utredningen är färdig med sitt förslag. Direktiven till utredningen är glasklara: Flyget behöver minska sin negativa klimatpåverkan, men det får inte ske till priset av hotade jobb, hotad tillväxt och hotad tillgänglighet i delar av Sverige. Det är väldigt enkelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill först säga att jag självfallet delar ministerns uppfattning att det är bra med internationellt samarbete på flygets område. Det är ju det som har gjort att vi har kunnat ha en positiv utveckling vad gäller miljö men framför allt säkerhet inom flygets område.

Ministern svarar att bränslefrågan inte primärt ligger under hennes område, utan det är andra ministrar som har ansvar för detta. Jag vet att man delar upp arbetet i regeringen på det sättet, men frågan kvarstår. Om man gör en del åtgärder påverkar det annat, och det är det som är grundfrågeställningen.

Återigen, det mesta av det ministern räknar upp är sådant som tidigare regeringar har gjort och sådant som sker i det internationella samarbetet. Ingenting av det som ministern själv lyfter fram är egentligen ministerns egen förtjänst, och det var det jag frågade efter. Vad gör ministern för att främja den gröna omställningen av flyget?

Mycket pågår, men vi får väldigt få exempel. När jag ber om exempel kommer Karlstad fram, men Karlstad startade ju under den förra mandatperioden. Det var inte tack vare alliansregeringen, men det var i alla fall under alliansregeringens tid.

Jag kan fortfarande inte se att ministern och den här regeringen på något sätt för någon politik för grön omställning av flyget. Tvärtom är det som jag sa från början. Min fråga handlade om huruvida ministern kommer att införa en flygskatt även om det innebär att de gröna bränslena slås ut. Då är svaret att direktiven är tydliga.

Jag har haft en debatt med statsrådets kollega i regeringen, finansministern, om just flygskatt. Finansministern var tydlig under den debatten - men det kan ha ändrats, det är flera månader sedan vi hade den debatten och regeringen kan ha bytt fot - och hon svarade att flygskatt var en fiskal åtgärd, det vill säga att man ville få in pengar på den. Då blir jag fundersam när jag hör infrastrukturministern här säga helt andra saker, det vill säga att skatten ska utformas så att pengar kommer in, så som finansministern sannolikt vill, men det ska inte drabba kommunikationer runt om i landet. Sannolikt blir det dyrare att införa en skatt. Jag har svårt att se något annat utfall av en skatt.

Samtidigt undrar jag vad som händer med de gröna bränslena. Om flygskatten på något sätt kommer att slå ut den gröna omställningen, kan ministern tänka sig att inte gå vidare med flygskatten?

Fru talman! Självklart är syftet med en skatt att staten ska få in pengar. Annars väljer man andra sätt att reglera inkomster.

Det är tydligt uttryckt i direktiven till utredningen att syftet med skatten utöver att dra in pengar till staten också är att främja omställningen och att flyget ska nå miljömålen om minskad klimatpåverkan. Det står också tydligt uttryckt i direktiven att detta inte får ske på ett sätt som hotar jobb, tillväxt och tillgänglighet.

Det finns i dag sträckor där det finns andra alternativ som är mindre miljöpåverkande. Det är klart att det också med ekonomiska styrmedel går att påverka människors val av hur de reser. Det kan också handla om att optimera rutter eller ha högre fyllnadsgrad i planen. Det finns naturligtvis mycket mer att göra för att både minska kostnader och minska klimat- och miljöpåverkan. Jag är säker på att det går att åstadkomma saker också med hjälp av ekonomiska styrmedel, som ju en skatt delvis är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Direktiven är tydliga. Det är väl bra om både jag som minister och Edward Riedl som interpellant avvaktar utredningens förslag innan vi börjar diskutera detaljutformningen. Det blir spekulativt, och det blir verkligen en diskussion i blindo. Ingen av oss vet vad utredningen kommer att föreslå. Det vi vet i dag är vad den har fått för direktiv. Det kan vi diskutera, om Edward Riedl vill det, men vi kan inte diskutera vad utredningen ska komma fram till.

Fru talman! Ministern har under den debatt vi har fört inte räknat upp ett enda exempel där hon eller regeringen på något sätt har tagit initiativ till en grön omställning av flyget. Det är synd. Det har räknats upp många bra exempel på saker som pågår, som har startats av tidigare regeringar, som görs internationellt, men ingenting om vad den här regeringen tänker göra för att bidra till en grön omställning av flyget.

Jag förstår också, fru talman, att ministern inte alls vill prata flygskatt. Det skulle jag inte heller vilja göra om jag vore i ministerns kläder. Det finns ingen i branschen som vill ha flygskatten. Den bidrar tvärtom inte till bättre miljö, så som en del partier säger. Sannolikt kommer den i stället att bidra till precis det motsatta. De miljövänliga bränslena, som är dyrare, fasas ut, som flygbranschen ändå håller på att rulla in. Ministern nämnde det positiva exemplet i Karlstad. Det är tack vare att flygbolagen själva är beredda att ta kostnaden som det kan hända. Men det kommer att omöjliggöras om en flygskatt införs. Då blir marginalerna mindre för flygbolagen, och de har inte längre råd att genomföra den gröna omställningen. Det är synd.

Jag förstår att ministern inte vill prata flygskatt därför att det inte finns något positivt med flygskatt, inte för miljön, inte för goda kommunikationer i hela Sverige, inte för jobb och tillväxt. Det finns ingenting positivt med flygskatt. Visst kommer vi att fortsätta debatten när utredningen kommer på plats. Men kom ihåg vad utredningen syftar till. Den syftar faktiskt till att införa en flygskatt. Finansministern var mycket tydlig med att syftet är att ta in pengar. Då händer inget annat än att flygets förutsättningar påverkas negativt.

Fru talman! Jag är inte så förvånad över att Edward Riedl motsätter sig en flygskatt. Min erfarenhet är att moderater nästan alltid motsätter sig alla typer av skatter.

Jag tror att skatt kan vara ett bra styrmedel. Det är också ett effektivt sätt att få in pengar till statskassan som gör det möjligt med satsningar på forskning om alternativa drivmedel eller olika typer av bonus-malus-system. Det finns en hel del på planeringsstadiet. Jag och energiministern hade sent i höstas en gemensam hearing om alternativa drivmedel. Den gällde inte specifikt flyget utan gällde över hela linjen. Här pågår en spännande utveckling där vi självklart med hjälp av de statliga aktörer som vi förfogar över ska medverka till en positiv utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar om Swedavia, som kan göra mycket. Luftfartsverket kan göra en hel del. Även våra myndigheter, till exempel Vinnova, kan främja och stötta och se till att utvecklingen kan gå fortare för de alternativ som nu finns.

Om jag var Edward Riedl skulle jag vara lite försiktig med att tvärsäkert uttala mig om vad en skatt kommer att få för konsekvenser utan att det föreligger något enda förslag om hur en sådan skatt ska vara utformad. Edward Riedl säger att en skatt kommer att innebära att de alternativa drivmedlen kommer att fasas ut. Vad har Edward Riedl för belägg för det?

Jag skulle vilja föreslå att vi återtar diskussionen när vi har sett resultatet av den pågående utredningen. Jag kan inte uttala mig tvärsäkert om vad den ska komma fram till, och det kan inte faktiskt inte heller Edward Riedl. Det Edward Riedl säger i talarstolen i dag är ren spekulation.

Överläggningen var härmed avslutad.