Finansiering av Norrbotniabanan

Herr talman! Edward Riedl har frågat mig när jag avser att presentera ett finansieringsförslag för byggandet av Norrbotniabanan.

Regeringen har i sin budgetproposition för 2017 angivit att Norrbotniabanan är en strategiskt viktig satsning. Järnvägsinvesteringar som denna bidrar till regeringens mål om såväl högre sysselsättning som nyindustrialisering och minskad klimat- och miljöpåverkan. Regeringen avser därför att genomföra byggstart av Norrbotniabanan 2018 med etappen Umeå-Dåva.

Regeringen lämnade den 11 oktober en infrastrukturproposition till riksdagen och fortsätter nu arbetet med att ta fram nästa nationella plan för utveckling av transportsystemet för åren 2018-2029. Regeringen avser att i samband med det fortsatta arbetet med planen återkomma i frågan om finansiering av enskilda investeringsobjekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Regeringen har chockhöjt bensin- och dieselskatten. Trots löfte om motsatsen från finansministern före valet har vi nu sett att man har höjt dessa skatter rejält. Regeringen planerar också i och med den indexering man har beslutat om att fortsätta att höja skatterna rätt rejält på bensin och diesel.

Herr talman! Ministern uttalade i veckan i Dagens industri att hon tycker att bensinen är på tok för billig i Sverige. Det har vi helt enkelt olika uppfattningar om. Jag möter inga väljare hemma i Västerbotten som tycker att bensinen är billig, att det är enkelt att tanka bilen och att det blir en massa pengar över när det är gjort. Jag möter rätt ofta motsatsen: Man tycker att kostnaderna för bilen och inte minst för bensinen är rätt stora. På många håll i landet är man också beroende av bilen.

Regeringen vill dessutom införa kilometerskatt och flygskatt. Skatter som dessa slår med kirurgisk precision mot jobb, företagande och livsvillkor i stora delar av Sverige. Det gäller inte minst Norrland, som är min hemmabas. Detta gör att man egentligen lägger en våt filt på alla dem som har avstånd att hantera.

Herr talman! Regeringen lovade min valkrets och Norrland att man skulle få Norrbotniabanan. Jag tycker fortfarande att den politik som ska bekosta Norrbotniabanan är skadlig för Norrland. Frågan är om man kommer att se något plus i och med denna manöver. Jag tänker i alla fall inte låta regeringen komma undan med byggstart av Norrbotniabanan. Om regeringen nu tänker införa de andra skatterna och pålagorna på Norrland ska man åtminstone inte komma undan med det lilla man har lovat oss tillbaka.

Frågan är: Finns det några pengar till Norrbotniabanan? I januari i år varnade Trafikverket för att det kan dröja tio år till byggstart och att det fortfarande saknas pengar. Jag vet att ministern har varit ute och kommenterat detta, men jag tar ändå upp det för att förklara allvaret i att man måste ha pengar när man lovar saker. Annars vet inte myndigheter hur de ska agera. Så här blev det trots att regeringen hade kommit med ganska många löften om att bygga Norrbotniabanan.

Trafikverket har meddelat att man ser små möjligheter att få in Norrbotniabanan i plan. Jag vet - det är därför vi har denna debatt i dag - att om regeringen vill kommer man ändå att kunna åstadkomma byggstarten. Men när Trafikverket kom med dessa påståenden och vi ställde frågan om huruvida det verkligen kommer att bli någon Norrbotniabana eller inte var svaret: Det här kommer att komma i budgeten eller i infrastrukturpropositionen och så vidare! Budgeten är avlevererad och infrastrukturpropositionen är avlevererad, men det finns fortfarande inga pengar till Norrbotniabanan.

Det finns fortsatt löften, och det tycker jag är bra. Jag tycker att det är bra om vi bygger Norrbotniabanan. Jag tycker inte att det ni ska finansiera Norrbotniabanan med är särskilt bra, men jag tycker att det är bra om den blir byggd.

Herr talman! Min fråga till ministern är väldigt enkel: Kan ministern lova byggstart av Norrbotniabanan 2018?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Om Edward Riedl vill ställa interpellationer om olika typer av skatter går det alldeles utmärkt. Vi har en finansminister som med fördel kan svara på dessa frågor. Jag ska självklart svara på den fråga som handlade om bensinskatten, men det tar vi om en liten stund.

Regeringen har varit tydlig med att vi avser att byggstarta Norrbotniabanan. Att Trafikverket däremot gör bedömningen att man inte kan rymma banan inom nuvarande nationell plan beror helt enkelt på att den dåvarande regeringen inte prioriterade Norrbotniabanan i nationell plan 2014-2025. Eftersom vi har lovat byggstart 2018 kommer vi naturligtvis att antingen inom ramen för åtgärdsplaneringen och med de nya ramarna för åren 2018-2029 eller i budgetsammanhang se till att kunna finansiera byggstarten.

Det pågår redan ett arbete med att ta fram järnvägsplaner och bygghandlingar för den första sträckan. Det görs till största delen med medel från EU-fonden, där regeringen ställde sig bakom en ansökan under 2015. Arbetet är igång. Men att en myndighet inte själv går utanför det uppdrag som den har fått är inte konstigt. Inte heller är det konstigt att regeringen uttalar att man kommer att ge sin myndighet ett uppdrag. Vi är helt på det klara på med vad vi har för avsikt att gå vidare med.

Om Edward Riedl hade bemödat sig om att läsa hela artikeln och inte nöjt sig med rubriken när det gäller bensinskatten skulle det ha framgått att detta var en del av ett resonemang. Jag konstaterade att bilen är helt nödvändig, inte minst i mer glesbefolkade delar av vårt land med stora avstånd och liten tillgänglighet till alternativa färdsätt. Men bensin- och fossildrivmedel kan inte vara en del av det framtida transportsystemet.

Senast jag kollade var Moderaterna med på det sektorsmål som Miljömålsberedningen föreslår för transportsektorn om en minskning av klimatutsläppen med 70 procent till 2030. Jag kan upplysa Edward Riedl och andra om att det kommer att krävas åtgärder för att nå detta mål. Eller var det bara en läpparnas bekännelse?

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag självfallet vet hur regeringen delar upp arbetet och att finansministern har hand om skatterna. Men, herr talman, när vi talar om infrastruktur avser jag ändå att också berätta om finansieringen av densamma. Jag tycker att det är fullt rimligt. Dessutom är ju ministern själv ute och berättar att hon tycker att bensinen är för billig.

Jag vet att det var ett längre resonemang i artikeln, precis som ministern redogjorde för. Det jag nämner är den slutsats som ministern kommer fram till. Om hon är felciterad i Dagens industri får hon gärna säga det, men jag kunde inte tolka in något annat än att slutsatsen var att bensinen är för billig. Då är mitt svar tillbaka: Nej, jag tycker att det är för dyrt. Det tycker Moderaterna också, och därför kommer det i det budgetförslag vi ska lämna till riksdagen att ta ställning till senare i höst att finnas förslag och finansiering för att ta bort den indexering som regeringen har föreslagit. Vi har alltså helt enkelt olika uppfattningar om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan gäller det de andra skatterna. Låt oss vara tydliga med det. Kilometerskatten, flygskatten och allt det andra - jag har debatterat det med finansministern också, herr talman - ska alltså finansiera infrastrukturen. Därför nämner jag dem i samma sammanhang. Jag tycker att det är orimligt att vi får alla de här skattehöjningarna som med kirurgisk precision slår mot Norrland, som slår mot avstånd och som drabbar de delar av Sverige där man har avstånd att hantera. Därför tycker jag att det är rimligt att ta med det när vi diskuterar finansiering.

Det enda löfte jag kan se där något ges tillbaka till Norrland var Norrbotniabanan, som skulle byggstartas under en socialdemokratisk regering. Än så länge har jag inte sett någon byggstart, och regeringens egna myndigheter skapar också en viss oro. Därför ställer jag frågan till ministern: Avser ni att ha en byggstart 2018? Om jag inte tolkade ministern fel svarade hon att den här regeringen tänker byggstarta 2018, och då är jag nöjd med svaret på den frågan.

Men jag vill återigen säga att ministern i sitt svar ändå skapar en viss osäkerhet, för hon säger att hon avser att återkomma antingen i åtgärdsplaneringen eller i budget. Jag kan konstatera att den här regeringen har levererat flera budgetförslag till den här riksdagen där finansiering för Norrbotniabanan inte har funnits med - ingen finansiering och inga pengar men ord om att man avser att börja bygga. Därför tycker jag att det är fullt rimligt att ställa den här frågan.

Herr talman! Låt mig passa på att ställa en kompletterande fråga. Ministern lovar nu att det ska byggstartas. Vad är det då som man avser att finansiera i åtgärdsplanering eller i budget? Är det 9 kilometer järnväg, eller är det 270 kilometer järnväg?

Herr talman! Jag har svarat på den här frågan i tidigare interpellationsdebatter med samma ledamot, Edward Riedl. Svaret har varit samma de gångerna som nu. Ja, regeringen har för avsikt att byggstarta Norrbotnia-banan den här mandatperioden, det vill säga 2018. Vi kommer självklart att se till att finansiera detta också.

Det vi har sagt och lovat är att vi ska byggstarta den första etappen. Något annat har inte utlovats. Där har jag varit tydlig tidigare, och där är jag tydlig nu också.

När det gäller skatter tror jag att Edward Riedl är väl medveten om att budgetlagen inte tillåter någon öronmärkning av enskilda skatter för särskilda ändamål, för det skulle i så fall vara en avgift, utan budgetlagen föreskriver att man ska täcka de kostnader man har.

Det finns både kommuner och landsting i norra delen av Sverige som har en extremt ansträngd ekonomisk situation och stora utmaningar till följd av att man har ett stort välfärdsåtagande men ofta en sviktande befolkningsmängd. Efter de åtta borgerliga åren med ständiga övervältringar och kostnader från stat till kommuner och landsting är det många kommuner och landsting som har tvingats höja skatten och dra ned på verksamhet. Jag tror att de tio välfärdsmiljarderna som regeringen har lagt kommer väl till pass. Att hävda att det inte sker några förbättringar i Norrland är milt uttryckt en sanning med modifikation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle också säga att det skogsprogram som man arbetar med, liksom livsmedelsstrategin och landsbygdsprogrammet med flera exempel, riktar sig tydligt mot inte minst Norrland eller åtminstone mot glesbefolkade delar av Sverige.

Den här regeringen har en tydlig ambition att hela Sverige ska leva och att hela Sverige ska hänga ihop och ha möjlighet att utvecklas och leverera både god livskvalitet och tillväxt. Men om det hänger på att vi ska ha fossila drivmedel undrar jag vad som är Moderaternas framtidsvision. Ställer ni upp på visionen om ett fossilfritt samhälle, eller ska bensinen vara kvar för evig tid? Det är faktiskt det som det handlar om här och inte huruvida bensinen är för dyr, vilket inte heller var mitt resonemang. Mitt resonemang var att de alternativa drivmedlen inte är tillräckligt ekonomiskt fördelaktiga för att skapa ett tryck mot omställning. Det var mitt resonemang, och det tror jag att Edward Riedl är väl medveten om.

Är Moderaternas vision ett fortsatt fossilberoende, eller hur ska man tolka Edward Riedls inlägg i den här frågan?

Herr talman! Regeringen talar ofta om att den har högre ambitioner, och det låter alltid så himla bra. Man blir ofta imponerad när någon säger sig ha höga ambitioner. Inte minst var det så när ni skulle satsa på vägunderhållet. Regeringen hade högre ambitioner när det gällde nollvisionen, och sedan skar ni ned på vägunderhållet. Det var de högre ambitionerna. När det gäller de höga ambitionerna för att Norrland ska klara sina livsvillkor ska ni införa kilometerskatt, flygskatt och höjd skatt på bensin och diesel. Och ministerns uppfattning, herr talman, är att bensinen trots allt detta fortfarande är för billig.

Jag börjar bli orolig när den här regeringen uttalar högre ambitioner på något område, för då kan man ge sig sjutton på att det blir försämringar och ingenting annat.

När det gäller skatter och avgifter är jag fullt medveten om skillnaden. Dock är jag osäker på om regeringen är det alla gånger, för det har varit väldigt problematiskt rörande om man ska ha en vägslitageavgift, en vägskatt, en kilometerskatt eller vad man nu ska kalla det. Jag är alltså fullt på det klara med detta, och det var också den förre statsministern, Fredrik Reinfeldt, när han i debatt försökte förklara för den dåvarande partiledaren Stefan Löfven, sedermera statsminister, svårigheterna med att införa just denna skatt. Jag har alltså koll, men regeringen verkar sakna delar i detta.

När det sedan gäller finansieringen vill jag återigen säga att i flera budgetförslag från den här regeringen har man haft möjligheten att peka ut en finansiering, men det har man inte gjort. Myndigheter har visat en viss oro, och därför tycker jag att det är rimligt att jag i den här kammaren frågar ministern: Kommer det att komma en byggstart av Norrbotniabanan? Kommer det att finnas en finansiering på plats?

Vi har fått alla skattehöjningar, alla försämringar, men vi har fortfarande inte fått en enda meter järnvägsräls, som var det enda som möjligen skulle vara bra för oss med er politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Den senast färdigställda nya järnvägen i Sverige är såvitt jag känner till Botniabanan, och om jag inte är alldeles felunderrättad befinner den sig åtminstone inte i den sydligaste delen av landet. Men vi behöver inte bråka om det.

Det är också så att olika politikområden hänger ihop. Nyindustrialiseringsstrategin, ett just nu pågående mycket omfattande upprustningsarbete av Norra stambanan, Malmbanan och många andra insatser på olika politikområden som välfärdsområdet, utbildningsområdet och näringspolitiken och olika näringsgrenar, liksom arbetet med tyngre lastbilar, är insatser som direkt får en positiv återverkan i just de delar av landet som Edward Riedl värnar om. Jag hoppas att vi kan vara överens om det.

Sedan är det Edward Riedls tolkning att skattehöjningar alltid innebär försämringar. I min värld kan man genomföra sina högre ambitioner genom att finansiera dem. Om man till exempel har ambitionen att skolan ska få mer resurser, att vi ska ha trygga omställningssystem och att vi ska ha medel att satsa på nödvändiga investeringar i infrastruktur och mycket annat behöver man också finansiera det.

Just när det gäller transportsektorn finns det också ett behov av att skapa ett tryck för omställning. Det trodde jag att vi var överens om över blockgränserna. Jag hoppas att det kommer att visa sig att även Moderaterna är beredda att inte bara sätta upp ett mål utan också vidta åtgärder för att nå det målet. Det kan vi säkert återkomma till i ett annat sammanhang.

Om någon som har lyssnat på den här debatten får intrycket att regeringen har för avsikt att höja bensinskatten vill jag säga att ingen från regeringen har uttryckt det. Det som finns är en indexering, men det finns inga planer på att göra ytterligare skattehöjningar på bensinskatt eller dieselskatt. Den tolkningen får Edward Riedl stå för själv.

Överläggningen var härmed avslutad.