EU:s antibiotikastrategi

Herr talman! Johan Hultberg har ställt tre frågor till mig angående Sveriges arbete mot antibiotikaresistens inom EU.

Den första frågan gäller vad jag och den svenska regeringen gör för att driva på så att EU:s antibiotikastrategi blir ett kraftfullt redskap i arbetet mot överanvändning av antibiotika inom den europeiska djurproduktionen. Den andra frågan gäller hur jag bedömer möjligheterna att få till stånd ett förbud inom EU mot användning av antibiotika i förebyggande syfte. Och den tredje frågan gäller vad jag och regeringen gör för att sprida det positiva svenska exemplet om hur ett gott smittskydd och god djuromsorg leder till en mycket låg förskrivning av antibiotika inom djurhållningen.

Antibiotikaresistens är en mycket viktig fråga. Det är ett hot mot människors och djurs hälsa och välbefinnande. Att inte längre kunna behandla vanliga infektioner innebär en stor utmaning, både i den medicinska vården och i produktionen av animaliska livsmedel. Situationen i Sverige är fortfarande gynnsam, men graden av antibiotikaresistens ökar även här.

EU-kommissionen presenterade en uppdaterad handlingsplan mot antibiotikaresistens i juni 2017. Sverige var mycket aktivt och lämnade synpunkter för att få till en så konkret och framåtsyftande handlingsplan som möjligt. Jag bedömer att handlingsplanen kommer att vara ett värdefullt redskap för kommissionen och medlemsstaterna att använda i arbetet mot antibiotikaresistens.

Ett av de viktigaste verktygen för att komma åt överanvändningen av antibiotika i djurproduktionen är den kommande förordningen gällande veterinärmedicinska läkemedel. Här har regeringen drivit på för ett starkare regelverk än vad kommissionen föreslog, inte minst när det gäller hur antibiotika får användas i förebyggande syfte. Regeringens linje har fått stort genomslag i rådets position, och vi hoppas att den står sig även i de fortsatta förhandlingarna. Antibiotika ska endast användas förebyggande till individer under vissa förutsättningar.

Just nu pågår trilogförhandlingar mellan parlamentet, rådet och kommissionen. Jag hoppas att vi kan nå en överenskommelse redan i vår eller under tidig höst.

Inom ramen för EU:s handlingsplan har även ett samarbete initierats där ett av syftena är att dela med sig av kunskaper och erfarenheter mellan medlemsstater och sektorer. Regeringen är aktiv i detta samarbete, och jag ser det som en utmärkt plattform för Sverige att dela med sig av de grunder och principer som gör att vi har den unika ställning vi har i dag.

Kommissionen har även initierat ett projekt där en del medlemsstater besöks för inhämtning av information om hur länderna arbetar för en ansvarsfull antibiotikaanvändning till djur. En sammanställning av goda råd och idéer kommer att göras tillgänglig för alla medlemsstater att använda i sitt arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avslutningsvis vill jag säga att regeringens engagemang inte begränsas till arbetet inom EU. Vi bidrar också till det globala arbetet mot antibiotikaresistens genom att sprida kunskap och erfarenhet inom ett flertal olika samarbeten och forum. Utvecklingen av resistens sker över hela jorden, och eftersom vi fortfarande har en god situation i Sverige får vårt arbete störst genomslag om det sker utanför Sveriges gränser.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Det är bra att vi har en stor enighet i Sverige om att Sverige fortsatt ska vara ett föregångsland på det här området och att detta är en synnerligen allvarlig utmaning som världen måste adressera. Där har Sverige mycket att bidra med. Vi ligger fantastiskt bra till jämfört med andra länder när det gäller att ha en låg antibiotikaanvändning. Det gäller humanmedicinen, alltså svensk sjukvård, och att vi har kommit längre där än många andra länder, men det gäller särskilt jordbruket där våra svenska lantbrukare tack vare ett fantastiskt arbete med att upprätthålla ett gott smittskydd, en bra kunskapsnivå och inte minst ett stort engagemang har en väldigt låg användning av antibiotika i djurhållningen.

Utan verksam antibiotika, vilket jag lyfter fram i interpellationen, kommer vanliga cancerbehandlingar, transplantationer och ganska vanliga operationer också för den delen inte att kunna genomföras i framtiden. I alla fall blir riskerna mycket större vid den typen av operationer. Redan i dag ser vi hur sjukvården drabbas av problem med antibiotikaresistens. Den europeiska smittskyddsmyndigheten uppskattar att det redan i dag är 25 000 dödsfall inom EU som beror på antibiotikaresistensen. Det tycker jag tydligt visar allvaret i den här utmaningen, och därför blir jag naturligtvis glad över att höra ministerns svar här om att Sverige har fått gehör för viktiga synpunkter i arbetet på EU-nivå.

När det gäller hur det ser ut ute i Europa tittade jag bland annat på den europeiska läkemedelsmyndighetens senaste rapport som visade att Sverige som alltid ligger lägst i användning av antibiotika inom EU och att tyskarna, som vi debatterade nyss, använder 8 gånger mer antibiotika än vad man gör inom svenskt jordbruk. I Polen är det 12 gånger mer, och i Spanien är det ända upp till 34 gånger mer. Det visar på potentialen när det gäller att minska antibiotikaanvändningen ute i Europa. Det är bra om vi kan få till ett tuffare regelverk på europeisk nivå som säger nej till att använda antibiotika i förebyggande syfte.

Nu sa ministern här att antibiotika endast ska användas under vissa förutsättningar, och då blir jag naturligtvis fundersam på vilka dessa förutsättningar är. Risken är att förbudet mot att använda antibiotika i förebyggande syfte blir tandlöst om det finns en lång lista av möjliga undantag. Ministern får gärna berätta lite om vad det kan tänkas vara för förutsättningar. Framför allt hoppas jag att ministern fortsätter att driva på för att listan ska vara så kort som möjligt och det alltså ska vara så få möjliga undantag som möjligt.

Herr talman! Över 90 procent av all antibiotikaanvändning till djur i Europa ges till hela grupper av djur. Till exempel kan en hel grisbesättning behandlas med antibiotika. Motsvarande siffra i Sverige är 10 procent. Här behandlar vi våra djur riktat. Vi tar ett sjukt djur från besättningen i stället för att göra som man gör i resten av Europa och behandla brett och ge alla djur antibiotika oavsett om de är friska eller sjuka. Här behövs också tuffare regler på EU-nivå, och jag vill fråga ministern hur det går när det gäller detta. Kommer det att bli tuffare regler, och kommer det att på sikt kanske också bli ett förbud mot att gruppbehandla friska djur med antibiotika?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tycker att det är mycket bra att den här frågan kommer upp till diskussion här i kammaren. Det visar på Sveriges och regeringens långa engagemang. Frågan om antibiotikaresistens var ju aktuell i Sverige redan på 80-talet. Vi var först i världen med att förbjuda antibiotika i tillväxtbefrämjande foder till djur redan 1986, alltså för över 30 år sedan. Det var ett förbud som vi drev vidare till hela EU.

Hultberg frågar om det här med vissa förutsättningar, och det handlar bland annat om att om man gör vissa ingrepp på enskilda individer får man ge antibiotika i förebyggande syfte, precis som på människor då man vid vissa operationer måste ge det för att säkerställa en bra status. Jag är inte veterinär och kan inte mer detaljer än så när det gäller detta.

Sverige har en unik situation när det gäller både användning och resistens hos djur. Vi har mycket lägre användning än de flesta andra EU-länder, som Hultberg påpekar här. Användningen går nedåt hos vissa länder, men tyvärr går den upp hos andra länder. Det finns alltså både och i det här. Vi har en kunskap om att håller vi djur friska behöver vi inte behandla dem, men samtidigt vet vi att om det finns sjuka djur kan vi nyttja antibiotika och få effekt eftersom vi inte har den resistens som finns på andra håll i världen.

När det gäller det långsiktiga arbetet har den breda samsyn som har funnits mellan myndigheter, näring och enskilda producenter och också den breda politiska enigheten och förståelsen för problematiken gjort att Sverige ligger i framkant i världen på det här området. Jag tror också att det är viktigt att vi ser att vi måste jobba internationellt, för bakterierna och resistensen känner inga nationsgränser. De klättrar över gränsen hur enkelt som helst, och därför måste vi vara mer på den internationella arenan och inte bara på EU-arenan när vi jobbar med de här frågorna. Det finns alltså en hel del kvar att göra både på EU-nivå och på den internationella nivån.

Herr talman! Tack, ministern, för det kompletterande svaret! Det var väl något lugnande när det gäller detta med vissa förutsättningar för att använda antibiotika i förebyggande syfte. Det låter rimligt att man skulle kunna få använda det till exempel om vissa ingrepp görs, men återigen vill jag verkligen inskärpa behovet av att regeringen och Sverige är på sin vakt för att säkerställa att listan inte blir alltför lång och att det inte uppstår kryphål för länder att fortsätta använda antibiotika i förebyggande syfte.

Jag fick inte riktigt fullt ut svar på frågan om gruppbehandling. Det är en viktig fråga för regeringen att fortsatt sätta press på övriga medlemsländer att komma till rätta med den överdrivna användningen av antibiotika som är kopplad till just det att man behandlar hela besättningar, hela grupper av djur, i stället för enskilda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag har mötts av ganska bekymmersamma rapporter när det gäller frågor kopplade till den nya djurhälsoförordningen inom EU. Sverige har ett mycket gott smittskydd och tack vare det en låg antibiotikaanvändning. Vi har kontroll på att vi inte tar in levande djur i Sverige som bär på allvarliga smittor som vi inte har i Sverige. Jag tänker till exempel på paratuberkulos som drabbar nöt och får och på PRRS som drabbar grisbesättningar. Nu finns det ett tryck från många medlemsländer när det gäller att man ska liberalisera regelverket och inskränka Sveriges möjligheter att vid gränsen kontrollera om djur bär på smitta eller inte. Skulle det bli verklighet äventyras det svenska smittskyddet och Sveriges unikt goda situation när det gäller låg antibiotikaanvändning. Vi har blivit fria från sådana här smittor tack vare ett enormt tufft och hårt arbete som har kostat mycket pengar och resurser men också mycket känslor hos Sveriges djurägare som har tvingats slakta ut hela besättningar för att kunna nå fram till den situation som vi har i dag med att vi står fria från till exempel paratuberkulos.

Jag vill verkligen fråga ministern: Hur går det med de förhandlingarna, och vad gör regeringen för att säkerställa att Sverige fortsatt ska kunna säkerställa att djur som förs in i landet är fria från allvarliga smittor såsom paratuberkulos? Det är nämligen helt avgörande, herr talman, för att Sverige fortsatt ska ha ett gott smittskydd och en låg antibiotikaanvändning.

Våra lantbrukare, deras arbete och ansträngningar och det enormt goda resultat som de har nått måste belönas. Vi måste även fortsatt kunna använda detta som en konkurrensfördel för det svenska jordbruket. Vi pekar gemensamt från alla partier på att Sverige när det gäller det goda smittskyddet har mervärden som vi förhoppningsvis kan exportera och dra nytta av när vi ska slåss på den fria marknaden med andra konkurrerande länder. Vi får inte äventyra det.

Detta är en synnerligen viktig fråga där jag hoppas att regeringen är extremt aktiv och verkligen, om uttrycket tillåts, blåser till strid för att värna det goda svenska smittskyddet.

Herr talman! Tack, ledamot Hultberg, för att du även lyft denna fråga, som är otroligt viktig.

Precis som ministern var inne på arbetade den förra regeringen mycket med detta, och jag vet att även den nuvarande regeringen gör det. Men man får inte glömma några som verkligen ska få beröm, och det är alla Sveriges bönder. Det är de som ska äras och som är hjältar. De kom överens om att vi inte kan ha det på det här sättet och visade att vi tillsammans kan minska antibiotikaanvändningen. Det har varit bra för hela vårt land - det är så viktigt.

Det är underbart när jag tycker mig se att även konsumenter börjar förstå detta. I Sverige har vi bland det bästa köttet i hela världen, och Sverige är det land som använder minst antibiotika i hela unionen. Detta tycker jag verkligen är värt att belysa hela tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill ta upp en fråga som jag funderar lite på. Jag fick vetskap om att veterinärerna i exempelvis Tyskland samtidigt som de vidtar sina medicinska åtgärder också gör en annan sak, som skiljer dem från svenska veterinärer: De är även återförsäljare av antibiotika. Det innebär med andra ord att de kanske skjuter till en extra dos antibiotika för att få lite mer pengar.

Sådant här tycker jag är väldigt anmärkningsvärt. Min fråga till ministern är därför om ministern tänker lyfta upp detta med sina tyska kollegor. Jag tycker att det är viktigt att man lyfter detta. Det kan inte vara rätt att man som veterinär i ett EU-land också kan vara återförsäljare av antibiotika. Och hur tänker ministern jobba för att fler länder ska jobba med detta och verkligen ta ett riktigt nappatag för att minska antibiotikaanvändningen? Det är så viktigt för så många människor.

Herr talman! Vi har jobbat med en strategi mot antibiotikaresistens som sträcker sig ända fram till 2020, och vi är synnerligen aktiva i EU-sammanhang och internationella sammanhang när det gäller att trycka på i denna fråga. Vi är faktiskt världsledande i Sverige när det gäller detta; Sverige står inte för något annat i dessa frågor.

Jag kan nämna några konkreta saker. Exempelvis har vi gett Jordbruksverket och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att leda en samverkansfunktion som omfattar 20 olika myndigheter - One Health på riktigt, alltså. Det är en viktig del.

Ett konkret och viktigt verktyg för att åstadkomma en ansvarsfull användning inom EU är den kommande förordningen om veterinärmedicinska läkemedel, där Sverige synnerligen aktivt har drivit på och också nått framgång. En nyckelfråga har varit att man inte får ge antibiotika i förebyggande syfte till grupper av djur. Däremot kan man ge det för att förhindra vidare smittspridning, och det är en helt annan sak. Vi har haft väldigt stora framgångar i dessa frågor.

När det gäller frågan om paratuberkulos som Hultberg tar upp har jag inte den detaljkunskapen att jag i dag kan ge dig ett korrekt svar. Jag ber dig att ställa en skriftlig fråga, eftersom det är en ny fråga du lyfter upp från talarstolen. Jag har inte som statsråd den expertkunskapen, men kom gärna med en skriftlig fråga så ska du få svar i stort sett med vändande post!

Precis som vi i Sverige i vår strategi lyfter fram vikten av internationellt arbete gör också EU det i sin strategi. Här vill jag exempelvis nämna de bilaterala handelsavtal som EU jobbar med i tredjeländer. Där har Sverige tryckt på, och denna fråga har också förts in i alla de handelsavtal man diskuterar på EU-nivå. Även detta är en svensk framgång.

Jag lyfte bland annat upp denna fråga i de förhandlingar som pågick om TTIP-avtalet. Det var Sveriges röst i rådet som såg till att frågan kom att diskuteras till och med där. Nu avbröts ju detta på grund av det som hände i USA, men frågorna finns med i EU:s diskussioner och återkommer alltid där.

Sverige är ett föregångsland. Vi är världsledande på detta område. Vi ser också de allt fler frågor som kommer till Sverige: Hur gjorde ni? Hur har ni klarat av detta? Jag har talat med mina företrädare. På 90-talet skrattade man lite åt Sverige. Nu kommer man och frågar hur vi gör och om vi kan hjälpa till. Vi är ett föregångsland och världsledande på detta område, ingenting annat. Det ska vi fortsätta att vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag kan nog lova ministern att det kommer en skriftlig fråga eller rent av en ny interpellation. Frågan om EU:s nya djurhälsoförordning och hur handeln med levande djur ska få gå till framöver är verkligen central och kopplad till det vi nu diskuterar: smittskydd och en låg antibiotikaanvändning.

Den situation som vi har i Sverige har vi mycket tack vare att vi har gjort ett fantastiskt arbete på hemmaplan och också kunnat säkerställa att de levande djur vi tar in i Sverige för slakt eller avel eller vad det kan tänkas vara är fria från de smittor som Sveriges djurhållare under många år har lyckats bekämpa och gjort Sverige fritt från. Detta rör alltså inte bara paratuberkulos utan är en mer allmän fråga om vilka djursjukdomar som Sverige och andra medlemsländer ska ha rätt att skydda sig mot vid handel med levande djur.

Jag, herr talman, är en mycket varm frihandelsvän, men jag tycker att det är varor och tjänster vi ska handla med och som fritt ska få flöda över våra gränser - inte smittor. Detta är alltså ett skarpt medskick i det här läget, och jag lovar ministern att återkomma med en fråga eller rent av en interpellation.

I övrigt kan jag bara inskärpa behovet av att Sverige fortsatt håller fanan högt och driver på för ett ambitiöst arbete både inom EU och, som ministern lyfte, globalt. Det behövs och är viktigt. Sverige har fantastiskt mycket kunskap att bidra med, och i det arbetet tycker jag att det är viktigt att involvera just de svenska lantbrukarna så att de får möjlighet att komma ut och överföra kunskap till sina kollegor runt om i Europa. Detta är nämligen en ödesfråga för sjukvården och den globala hälsan, och för svensk konkurrenskraft inom jordbruket, för den delen.

Herr talman! Tack, ministern, för ditt svar!

Jag tycker att det är jättekul att höra att det görs framgångar i denna fråga när du talar med de europeiska vännerna. Det är jätteviktigt, och det är mycket bra. Jag tycker att man ska vara gentil och säga att ni gör detta med bravur.

Men jag tänker ändå på saker som kan oroa mig. Vissa länder - som du nämnde själv i ditt svar - ökar nu användningen av antibiotika, och det är oerhört allvarligt. Trots att vi vet och vetenskapen har visat att tusentals, ja hundratusentals, människor dör av resistenta bakterier som härjar fortsätter man att använda antibiotika i djurfoder.

Jag är den förste att säga att det är väldigt positivt och viktigt att ni fortsätter att agera. Vårt svenska kött har också ett mervärde. Våra bönder har gjort ett fantastiskt arbete som också har inneburit kostnader för dem. Jag hoppas verkligen att de får tillbaka dem i och med att köttpriset har gått upp. Det är väldigt viktigt.

Men jag fick inte riktigt svar av statsrådet på min fråga om just Tyskland. I Tyskland finns det problem med att veterinärerna kan återförsälja antibiotika. Det är ett tydligt tecken på att man här skulle kunna göra någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga till ministern är om han tänker tala med sin kollega i Tyskland om detta.

Herr talman! Jag talar ofta med tyskarna. Den förra tyska ministern var på väg hit för att diskutera de här frågorna om antibiotikaresistens. De tycker att vi ligger så långt framme, så vi har en god kontakt med Tyskland i dessa frågor.

Det nämndes här att vi har kommit väldigt långt i Sverige, men det finns mer att göra. Man ska aldrig slå sig för bröstet och säga att nu är vi färdiga. Under de senaste fyra åren har det svenska engagemanget varit väldigt stort, och framgångarna har varit många när de här frågorna har diskuterats, inte minst på EU-nivå och internationell nivå. Vi är ett föregångsland. Vi har kunskaper och erfarenheter som kan bidra till att hjälpa många andra länder, och vi ska fortsätta med att bidra.

Det här är ett av Sveriges starkaste mervärden när produkterna ska ut på en internationell marknad, att vi har så låg antibiotikaanvändning. Det betalar sig. De svenska konsumenterna är beredda att betala mer. Internationella konsumenter i andra länder efterfrågar svenskt kött, inte för att det är billigt utan för att vi har en hög livsmedelssäkerhet och en låg antibiotikaanvändning. Just därför säger man i Hongkong, Kina och Tokyo: Vi vill köpa era produkter.

Det här är svenska mervärden som vi ska vara stolta över. Vi ska hålla den blågula fanan högt. Jag är beredd att göra det, och det roligt att höra att Alliansen inte bara ser allt i svart. Den här gången såg ni det i lite ljusare perspektiv för det här landet.

Tack ska ni ha för en bra debatt!

Överläggningen var härmed avslutad.