Ersättningsenergi för bensin och diesel

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Lotta Olsson har frågat mig följande:

Är det min uppfattning att en omställning av fordonsparken till elektrifiering inom en snar framtid skulle innebära att Sverige skulle behöva producera mer fossilfri el och, i så fall, vilka åtgärder kan då bli aktuella?

Avser jag att vidta några åtgärder för att öka produktionen av fossilfri el till konkurrenskraftiga priser inom en snar framtid?

Avser jag att vidta några åtgärder för att minska Sveriges import av el från fossila källor?

Jag vill inledningsvis framföra att Sverige har en bra utgångspunkt för en ökad elektrifiering. Vi har nettoexporterat el med mycket låga utsläpp av koldioxid de senaste tio åren till våra grannländer, och under 2020 hade vi ett elöverskott på omkring 25 terawattimmar. Det är alltså lika mycket som hela Estlands, Lettlands och Litauens sammanlagda förbrukning, och det är mer än elbehovet för transportsektorn i de flesta scenarier över transportsektorns utveckling fram till 2045. En elmotor har en verkningsgrad som är 3-4 gånger högre än en bensin- eller dieseldriven motor. Det betyder att den totala energianvändningen i inrikes transporter och arbetsinsatser skulle minska vid en övergång från fossila drivmedel till elektricitet.

Regeringen har tagit flera initiativ när det gäller elektrifieringen av transportsektorn. Elektrifieringskommissionen är ett exempel som ska påskynda utvecklingen, och vidare kommer vi att ta fram en nationell elektrifieringsstrategi som ska ta ett helhetsgrepp om förutsättningarna för energisektorn. Vid sidan om elektrifieringen kommer också biodrivmedel att spela en stor roll för omställningen av transportsektorn. En lagstiftningspromemoria med förslag på successivt ökade reduktionsnivåer fram till 2030 i reduktionsplikten för bensin och diesel är just nu ute på remiss. Reduktionsnivåerna föreslås att öka successivt till 28 procent för bensin och 66 procent för diesel fram till 2030.

Den förnybara elproduktionen ökar och kommer att fortsätta att göra det. Exempelvis skickade regeringen nyligen ett förslag på remiss om att bygga ut transmissionsnätet till havs för att ytterligare bidra till att målet om 100 procent förnybar elproduktion nås genom att minska anslutningskostnaderna för havsbaserad vindkraft.

Sverige har en betydande nettoexport av el med mycket låga utsläpp av koldioxid. Elproduktionsanläggningar omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, och priserna på utsläppsrätter har ökat så pass mycket de senaste åren att energiproduktionen från kolkraft nu minskar i snabb takt. Apropå Polen, som Lotta Olsson nämner, har vi nettoexporterat el till Polen varje vecka det senaste året, och vi har exporterat el till Polen de tre senaste vintrarna vid de tillfällen då elförbrukningen varit som högst i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Klimatomställningen för att minska utsläppen av växthusgaser kräver att vi handlar snabbt och vidtar alla nödvändiga åtgärder. Här är Sverige ett föregångsland med en till största delen fossilfri elproduktion. Vi ligger i framkant på många områden, exempelvis energieffektivisering av våra bostäder och vår belysning. De stora utmaningarna ligger nu i att ställa om de stora tunga industrierna och transportsektorn. Det kommer att innebära ett stort ökat behov av elenergi, inte som tidigare att de förbättringar som görs leder till minskad förbrukning utan tvärtom en ökad energiförbrukning.

Vår transportsektor kommer, om vi ska ställa om den helt från bensin och diesel till el, att kräva motsvarande 60 terawattimmar elenergi på årsbasis. I dag är hela vår årsförbrukning 140 terawattimmar. Lägg därtill att hela vår tunga industri arbetar frenetiskt med att minska sin fossila energiförbrukning med de stora behov detta kräver.

Det fanns tidigare en prognos på att vi inom en snar framtid skulle behöva 200 terawattimmar, men nu kommer detta att krävas bara för transporterna och vår nuvarande konsumtion. Den tunga industrin är inte ens medräknad.

Utvecklingen går fort. Transportsektorn kan inom bara några år ställa om en stor del av sina transporter om bara de politiska besluten finns på plats. Det är ju inte branschen och teknikutvecklingen som nu är den trånga sektorn, utan det är de politiska besluten som behövs och inte finns på plats. Besluten om infrastruktur tänkte jag inte ta upp här.

Men det finns utmaningar med den stora teknikomställningen. Transportsektorn kräver, på samma sätt som industrin, planerbar, stabil elenergi. Vi kan inte ha lastbilstrafik som får elavbrott och som tvingas stanna. Det funkar inte så.

Fru talman! Om vi lyckas ställa om den del av transportsektorn som i dag går på bensin och diesel skulle det innebära ett minskat CO2- utsläpp på motsvarande 6,235 miljoner kubikmeter olja. Det skulle motsvara 16,4 miljoner ton växthusgas. Användningen av bensin och diesel står för 78 procent av utsläppen från transporterna. Om vi skulle ställa om kommer det att innebära enormt stora vinster. Om vi ställer om till att använda fossilfri svensk energi, som finns i dag, skulle det innebära en minskning med 12 miljoner ton koldioxid på årsbasis. Men om vi skulle, som det ser ut i dag, importera för att täcka det stora behovet kommer det tvärtom att bli ett större CO2-avtryck än om bensin och diesel finns kvar.

Allt detta har jag bett riksdagens utredningstjänst att ta fram, och det är naturligtvis hypotetiska frågor. Men det kan inte vara så att vi ställer om hela transportsektorn och får ett fossilberoende av kol i stället för av bensin och diesel. Det är så dumt att klockorna stannar.

Fru talman! När jag lyssnar på energiminister Ygeman tänker jag osökt på det filosofiska begreppet solipsism, som något förenklat betecknar att det enda som existerar är den egna upplevelsen som sådan. Energiminister Ygemans upplevelse är att vi har ett elöverskott - detta samtidigt som stora industriföretag tvingas stänga produktionen, samtidigt som Sverige importerar brunkolsel från utlandet, samtidigt som oljekraftverket i Karlshamn startas för att rädda elförsörjningen. Detta händer nu innan omställningen av fordonsflottan till elektrifiering har börjat ta fart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Redan i dag finns stora problem med elförsörjningen, inte minst i Skåne. Vi är alltså långt borta från det bekymmerslösa scenario som ministern målar upp.

Det mest tragiska är att elbristen är resultatet av en medveten politik. Socialdemokraterna, som tidigare var stolta över svensk industri, har låtit ett litet tillväxtfientligt parti diktera villkoren för energipolitiken. Ren, pålitlig och säker elproduktion har lagts ned utan hänsyn till konsekvenserna för svenska företag och andra konsumenter. Ideologin har trumfat förnuftet.

Ministern nämner satsningen på havsbaserad vindkraft, vilken inte kommer att lösa elbristen när det är som kallast och vindsnurrorna står stilla. Frågan är även vem som ska stå för anslutningskostnaderna. Ministern får gärna svara på det.

Fru talman! En sak är säker: Sverige kommer att behöva betydligt mer fossilfri elproduktion och ett betydligt bättre utbyggt elnät. Det var ett stort misstag att stänga Ringhals 1, ett misstag vars konsekvenser drabbar svenska folket. De drabbar privatkonsumenterna, som inte får dammsuga, inte duscha och inte koka kaffe när det är kallt. De drabbar också företagen, som inte får producera eller expandera därför att elleverantörerna inte kan lova säkra leveranser.

Detta är något som kommer att kosta svenska jobb, vilket självklart inte är oväsentligt när Sverige plågas av stor arbetslöshet - faktiskt den sjätte högsta i hela EU, trots statsministerns löften om Europas lägsta arbetslöshet 2020. Det kommer inte heller att gagna miljön om produktion flyttas till andra länder som använder fossil el.

Jag är dock inte ute efter att få ministern att klä sig i säck och aska för gamla, redan begångna misstag. Jag vill i stället gärna få ett svar av ministern på frågan hur man ska lösa situationen nu. Sedan vill jag veta hur man ska lösa situationen i framtiden, när elbehovet kommer att bli så oändligt mycket större.

Fru talman! Jag ska inte ta ifrån Boriana Åberg hennes självupplevda, filosofiska verklighet, men i den andra verkligheten - Sveriges verklighet - har Sverige ett elöverskott på 25 terawattimmar som vi exporterar till andra länder. Det är lika mycket som Estlands, Lettlands och Litauens hela förbrukning. Om Boriana Åberg har en annan uppfattning, det vill säga att vi inte har ett elöverskott, får hon gärna komma med en faktahänvisning. Detta är nämligen vad Statistiska centralbyrån, Svenska kraftnät och Energiföretagen hävdar. Har hon någon annan uppfattning får hon alltså gärna ange den för kammarprotokollets skull.

Som jag nämnde - detta är väl nackdelen med att interpellanten använder sig av färdigskrivna inlägg - är vårt elöverskott så stort att det skulle täcka hela transportbehovet i dag, alltså om hela vår transportsektor gick över till el.

Det är naturligtvis så att vi inte ska göra oss beroende av utländsk import till svensk elproduktion. Det är därför det är så glädjande att vi har gått från den situation vi hade 2010, då vi var nettoimportörer av el och importerade 80 gånger så mycket el från Polen som vi gör i dag, till en situation där vi är nettoexportörer och där vi har en femtedel av de utsläpp från fossil elproduktion som vi hade tidigare. Det är glädjande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om interpellanten Lotta Olsson tycker att det är viktigt med den fossila omställningen, alltså att vi ska gå över från bensin och diesel till el - och det tror jag att hon tycker - har jag bara en fråga: Varför har Moderaterna två gånger velat göra det relativt sett dyrare att köra elbil genom att sänka skatten på diesel och bensin? Det skulle i så fall öka bilåkandet på bensin och diesel och minska bilåkandet på el. Det skulle göra det relativt sett dyrare att åka elbil och relativt sett billigare att åka fossilbil. Jag får inte riktigt det där att gå ihop.

Boriana Åberg frågade mig om havsbaserad vindkraft, och det stämmer att det är ett förslag som regeringen går fram med. Det har vi gjort genom att komma överens med Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet i energiöverenskommelsen. Så sent som i förra veckan bedyrade ju er energipolitiska talesperson här i kammaren att ni stöder förslaget, Boriana Åberg. Om ni har ändrat er får ni gärna anmäla det till kammaren, men till dess utgår jag ifrån att ni står bakom det ni själva har skrivit på.

Jag ska också säga någonting om framtiden, för den tog båda debattörerna upp. Vi har tagit fram en elektrifieringsstrategi och tillsatt en elektrifieringskommission. Skälet till det är att vi ser kraftigt ökade behov av el i framtiden - framför allt för att klara behoven inom industrin, som ska ställa om. Vi gör gärna det arbetet i samarbete med alla riksdagens partier.

Vi hade en energiöverenskommelse som byggde på den moderatledda regeringens energiöverenskommelse, men den valde Moderaterna och Kristdemokraterna sedan att lämna. Jag beklagar det. Jag hoppas ju att Moderaterna och Kristdemokraterna ska överge det lite mer partipolitiska käbblet och i stället föra överläggningar om vägen framåt för Sverige. Jag tror nämligen att det vore en styrka för både industrin och omställningen av transportsektorn om vi kunde nå politisk enighet och ha trygga villkor framåt i stället för politisk pajkastning.

Fru talman! Jag delar Anders Ygemans uppfattning att det är bra med breda överenskommelser. Det är långa ledtider i energipolitiken, och därför måste man kunna tänka långsiktigt.

Då måste vi dock dela faktabas. Anders Ygeman brukar gnälla på mig för att jag har förhandsskrivna första inlägg - ja, men då får jag ju med fakta. Anders Ygeman hänvisar till exempel till 2010 och att Sverige skulle ha haft 80 gånger så stor import av energi från Polen då. Det är ju inte sant; vi har dubbelt så mycket nu som 2010. Man måste bygga detta på siffror.

Det är också så att 25 terawattimmar är mindre än 60 terawattimmar. Det går åt 60 terawattimmar för att ställa om transportsektorn, och även om vi nu exporterar vindkraft - som inte är en baskraft som finns precis när vi trycker på knappen, utan den är intermittent på ett annat sätt - räcker den ju inte till 60 terawattimmar, utan det handlar om 25 terawattimmar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi måste alltså dela verklighetsuppfattning, annars förstår jag inte hur vi ska kunna komma överens. Anders Ygeman verkar snart vara den enda i Sverige som verkligen känner sig lugn med vår energipolitik. Läser Anders Ygeman inte pressen, och ser han inte hur industrierna oroar sig?

Man jämför ofta med Danmark och Tyskland, fru talman, men om vi tittar på vad Sverige förbrukar per capita ser vi att vi har en helt annan struktur på vår industri och produktion. Det går åt mer än dubbelt så mycket per capita som det gör i Danmark och i Tyskland. Därför kan Sverige inte ha samma energisystem, samma energimix och samma instabilitet i systemen. Vi har en bnp som bygger enormt mycket på våra tunga industrier, och det har tjänat oss väl. Det har också varit så att vi har haft en stabil energitillförsel och väldigt låga industrielpriser, vilket har gynnat oss väldigt mycket - jämfört med Danmark har vi en femtedel så höga priser till industrin för produktion. Det är klart att det är skillnad mellan att producera griskött och att producera järn; det går åt enormt mycket mer energi.

Det har inte varit uppe i debatten än, men det sägs ofta att vi ska vänta på länken från Norrland till södra Sverige och att allt kommer att förändras då. Så kommer det ju inte heller att se ut i framtiden. Nu bygger man batterifabriker och stora datorhallar, och man ställer om vår tunga gruvindustri till eldrift. Norrland kommer att behöva sin el själv, och jag tror inte att man i Norrland är beredd att tappa arbetstillfällen till södra Sverige för att vi ska få dammsuga och koka kaffe. Jag tror att man i stället vill ha sin energi och sina arbetstillfällen i Norrland.

Anders Ygeman är alltså svaret skyldig gällande hur alla dessa terawattimmar ska komma fram, för hur man än räknar räcker de inte till. Det är därför det är så svårt att komma överens. Vi måste ha en plan så att vi inte tappar i välfärdsligan, där vi gärna vill ligga i framkant.

Ingen är gladare än jag om vi kan ha en god löneutveckling och ett bra välstånd i landet. Det tjänar oss väl, och det tjänar också vår omvärld väl. Vi ska fortsätta att ha det så. Då måste Anders Ygeman titta lite mer på fakta och inte bara servera sådant som kan kännas lätt och enkelt. Kolla mer i faktaboken!

Fru talman! När det gäller sänkningen av skatten på bensin och diesel ska jag berätta för statsrådet att vi har gjort detta för att människor ska ha råd att bo på landet och kunna ta sig till sina jobb och köra sina barn till träningen. Det är inte alla som bor i Stockholms innerstad och kan ta tunnelbanan. Det är inte alla som har råd att köpa elbilar, och de behöver dessutom laddas. När det är elbrist är det väldigt tveksamt om man kan sätta sin bil på laddning.

I stället för att prata om överskott på årsbasis borde statsrådet Ygeman koncentrera sig på att lösa problemet vad gäller att el ska finnas när det är kallt, när vindsnurrorna står stilla och när människor behöver det. Att hänvisa till överskott på el på årsbasis är som att säga att vi har god tillgång till mat över hela året men svälter under två månader. Det är exakt detsamma.

När det gäller elektrifieringen ska jag berätta en historia från Örkelljunga. Det är en kommun i Skåne där Tesla ville etablera en laddstation med tolv platser. Det kunde de dock inte göra eftersom leverantören inte kunde säkra elförsörjningen. Varför blir det så när vi inte har några problem, när vi en enorm eltillgång och när vi har överskott innan elektrifieringen av fordonsflottan ens har påbörjats?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag börjar med terawattsiffrorna. Här ser vi återigen nackdelen med förskrivna repliker, Lotta Olsson. Jag nämnde ju att det är skillnad på verkningsgrad - en diesel- eller bensinmotor har ungefär en tredjedel av verkningsgraden jämfört med en elmotor. Det betyder att om man ska driva samma bil med el i stället för med bensin eller diesel behövs en tredjedel av de terawattimmar som finns i det fossila drivmedlet. Om Lotta Olsson räknar på det kommer hon att se att jag har rätt och att Lotta Olsson har fel.

Man kan ju tycka att det är fel att jämföra med Danmark och Tyskland - jag vet inte ens om jag nämnde de exemplen. Vi kan dock jämföra med Finland. Finland är nettoimportör av elektricitet och har en industristruktur som liknar Sveriges. Precis som Sverige var när Moderaterna styrde Sverige är Finland nettoimportör av el.

Boriana Åberg sa att vi har så lite el att vi inte kan dammsuga. Låt mig bara säga att vi har ett elöverskott i Sverige på 25 terawattimmar. Det motsvarar 300 miljoner års dammsugande, så nog kan Boriana Åberg dammsuga om det är det hon vill ägna tiden åt.

Boriana Åberg gjorde en liknelse med mat och sa: Tänk om det vore med elen som med maten! Det är ett ganska talande exempel, Boriana Åberg - ska vi ta det till sin spets?

Vet Boriana Åberg vilken självförsörjningsgrad vi har på mat? Det verkar inte så. Den är ungefär 50 procent - vi importerar alltså hälften av den mat som vi äter i Sverige. Vi är alltså nettoimportör av mat. Trots det är det väldigt få moderater som går ut och tjoar om att vi har en matkris i Sverige.

När det gäller el är förhållandet det motsatta; vi är nettoexportör av el. Vi exporterar 25 terawattimmar el. Det är lika mycket som Lettlands, Estlands och Litauens hela elförbrukning, eller 75 procent av Danmarks elförbrukning om man vill välja ett större land.

När Moderaterna styrde Sverige 2010 var förhållandet det omvända. Hade vi då en värre elkris än vi har nu, enligt Boriana Åbergs förmenande? Det vore spännande att höra.

Fru talman! Jag tycker inte att Anders Ygeman ska vara så tuff vad gäller fakta. Det motsvarar 55 terawatt om man skriver om det till elenergi. Det är inte jag som säger detta, utan jag har bett riksdagens utredningstjänst att titta på det här.

Sedan är allt detta självklart hypotetiskt - vi kommer inte att få varenda dieselbil och varenda gammal lastbil i Sverige att gå på el. Men Anders Ygeman måste fejsa fakta om vi ska kunna komma överens om elfrågorna. Om Anders Ygeman tror på tomten och vi inte gör det, hur ska vi då kunna fixa en jul tillsammans? Det funkar inte så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi behöver långtidsplanera. Precis som Anders Ygeman tror jag på det fossilfria samhället, och jag tycker att det vore enormt synd om vi tappade den ledning som Sverige faktiskt har. Vi har världens chans att bli ett föregångsland vad gäller infrastrukturproduktion och att bli det första fossilfria välfärdslandet i världen. Men om vi nu inte tar denna boll utan börjar tro på tomten och på att Polen ska hjälpa oss - eller, som i tidigare debatt, på att Norge ska fixa det - kommer det här inte att hända.

Jag tror jag att vi ska vara väldigt försiktiga med att göra oss beroende av Polen. Där kommer man att ställa om sin kolbaserade energiproduktion. Det är 300 000 människor som jobbar med energiproduktion och kol i Polen, och man ska ställa om till kärnkraft i stället. Alla som har varit med om ett förändringsarbete vet att detta inte kommer att vara helt lätt. Jag önskar Polen all lycka, och det är jättebra. Men jag säger: Watch out!

Fru talman! Vi får väl i dessa pandemitider fortsätta att fira jul på var sitt håll tills vi har kommit igenom pandemin. Sedan hoppas jag att vi kan komma tillbaka till ett ansvarstagande för Sverige med många partier i riksdagens kammare.

Precis som Lotta Olsson ger uttryck för är jag av uppfattningen att Sverige har unika möjligheter att klara den gröna omställningen, både för att utradera Sveriges klimatutsläpp och för att vara med och ge ett viktigt bidrag till att andra länder klarar att minska sina klimatutsläpp. Förra året var vi med och bidrog till att minska utsläppen i Europa mer än vi någonsin har gjort tidigare genom att vi tryckte bort fossil elproduktion i andra länder.

Vi hade ju en energiöverenskommelse som byggde på den energiöverenskommelse som de då fyra borgerliga regeringspartierna gjorde under den moderatledda regeringen. Denna förnyades under en socialdemokratisk regering, och Socialdemokraterna och Miljöpartiet kom till. Den tog sikte på att ge långsiktiga och trygga förutsättningar på 30-40 års sikt. Tyvärr valde Moderaterna och Kristdemokraterna att lämna den efter bara tre år. Jag beklagar det. Många av de frågor som jag och Lotta Olsson har debatterat här i dag och diskuterat tidigare var uppe på bordet för förhandling.

Jag hoppas och önskar att Moderaterna och Kristdemokraterna lämnar denna lite mer kortsiktiga och populistiska retorik och i stället tar lite mer ansvar för Sverige. Jag hoppas också att jag kan göra vad jag kan för att bidra till en sådan utveckling.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.