En tunnel under Södertälje kanal

Herr talman! Kerstin Lundgren har frågat mig om jag är beredd att ge ett uppdrag till Trafikverket att påskynda en planering för en tunnel under Södertälje kanal samt om jag planerar att vidta några åtgärder för att öka totalförsvarssäkringen för infrastrukturen runt Södertälje kanal och i så fall vilka. Kerstin Lundgren har vidare frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att höja säkerheten i gränssnittet under Södertälje kanal och i så fall vilka.

Behoven av infrastruktur är stora på många håll i Sverige. Det har länge stått klart för mig att tuffa prioriteringar kommer att behöva göras, trots att regeringen satsar stort på infrastruktur och trots att ramarna både för underhåll och för investeringar har ökat jämfört med tidigare period.

Regeringen vill forma ett robust och effektivt transportinfrastruktursystem där varje trafikslags fördelar kan nyttjas på bästa sätt och komplettera varandra. En väl fungerande infrastruktur är avgörande för svensk konkurrenskraft och för att hela Sverige ska fungera. Den ekonomiska ramen för nästa planperiod, 2026–2037, uppgår till 1 171 miljarder kronor. Det är en historiskt stor satsning där vi ökat infrastrukturramen med över 200 miljarder kronor jämfört med den tidigare planperioden och där vi prioriterar att vårda det befintliga transportsystemet och prioritera underhåll samtidigt som transportsystemet kan utvecklas.

Trafikverket har mot den bakgrunden haft i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny nationell plan för perioden 2026–2037. I uppdraget till Trafikverket har regeringen bland annat betonat att samhällsekonomisk lönsamhet ska vara vägledande, att det är viktigt med ett stråk- och systemtänk samt att det försämrade säkerhetspolitiska läget och totalförsvarets behov behöver beaktas. Objekt som inte är transportpolitiskt motiverade utan i huvudsak syftar till att stärka civilt eller militärt försvar måste dock bedömas och finansieras i särskild ordning. Dessa objekt ska därför inte ingå i förslaget till nationell plan.

Trafikverkets förslag till ny plan lämnades till regeringen tidigare i höst. Trafikverkets bedömning är att planförslaget samlat kommer att bidra till ett robustare transportsystem. Ökad robusthet är till nytta i alla samhällstillstånd och innebär nytta även för samhällsviktiga transporter och militär rörlighet.

Jag är medveten om behoven av åtgärder i transportinfrastrukturen till och genom Södertälje. Det är viktigt för Södertälje och dess näringsliv men även för annan trafik till och från Stockholmsområdet samt för Sverige som helhet.

Trafikverkets planförslag innehåller inte en tunnel under Södertälje kanal. Trafikverkets planförslag innehåller dock ett antal objekt som är kopplade till Södertälje, bland annat ett nytt objekt som innebär kapacitetsförstärkningar på existerande motorvägsbro i Södertälje. Det föreslagna objektet innebär en breddning av bron för att möjliggöra en utökning från två till tre körfält i vardera riktningen, men det innehåller också åtgärder för att stärka robustheten på motorvägsbroarna.

Jag vill understryka att det än så länge inte finns några ställningstaganden från regeringen kring Trafikverkets förslag, som är under beredning. Just nu pågår som ledamoten känner till ett remissförfarande för förslaget. Ett beslut från regeringen planeras under våren 2026.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret på mina frågor, eller i varje fall svar!

Sverige befinner sig i ett nytt säkerhetspolitiskt läge. I Södertälje kommun finns flera företag som är vitala för totalförsvarets behov. Kommunen utgör samtidigt en nod för stora trafikprojekt som är strategiska för såväl Stockholm som landets försörjning och totalförsvar. För dessa bär staten ansvaret.

Det handlar främst om motorvägsbron som binder samman E4 och E20 och som är central för försörjningen av Stockholmsområdet men även för den snart färdiga Förbifart Stockholm under Mälaren.

Mälarbron och Saltsjöbron utgör i dag möjliga reservleder, men de är samtidigt lika lätta att slå ut som motorvägsbron. Riskerna med en strategisk infrastruktur som är lätt att slå ut har med icke önskvärd tydlighet visat sig i Ukraina. Reservbroarna är i dag dessutom en återkommande källa till osäkerhet. Det är många som har känt av problemen där, och då är det i fredstid.

Sårbarheten är hög gällande alla förbindelser genom Södertälje. E4 och E20-sträckans sårbarhet visade sig i fredstid på midsommarafton den 24 juni 2016. Bilisterna firade midsommarafton med att öppna bagageluckan och försöka äta den medhavda maten till midsommarfesten, för de kom inte vidare.

Frågan om den strategiska infrastrukturens sårbarhet måste dock i dagens säkerhetspolitiska läge ges ett betydligt större utrymme än vad som tidigare har gällt. Jag hör ministern säga att det behöver beaktas, men beaktas är inte nog. Det krävs att det finns en högre nivå.

Ministern nämner att om det är transportpolitiskt motiverade projekt som i huvudsak syftar till att stärka civilt eller militärt försvar måste de bedömas och finansieras i särskild ordning. Då frågar jag naturligtvis om ministern har vidtagit några åtgärder för att kunna göra den bedömningen och för att säkra den finansieringen.

Uppenbart är att man inte har ett underlag för att kunna hantera det som jag efterfrågar, som Scania efterfrågar, som Astra efterfrågar, som Södertälje kommun efterfrågar, som många företag i regionen efterfrågar och som alla Södertörnskommuner är överens om är prioriterat. Det är en tunnel under Södertälje kanal för att säkra också förbindelserna över detta gränssnitt för en orolig tid.

Det är ett av de mest trafikerade områdena i landet. Cirka 65 000–66 000 transporter passerar dagligen. Det är en av de tre mest trafikerade broarna i Sverige. Här har vi i Mälarsnittet säkrat med en förbifart som går under Mälaren för att inte hamna i den sårbarhet som Essingeleden innebar. Men vi har inte säkrat tillfarten till förbifarten, nämligen Södertälje kanal. Här krävs insatser för att först och främst få fram ett underlag för att bedöma en tunnel.

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för engagemanget i frågan!

Infrastrukturens och transportsystemets robusthet är viktig i hela landet. Robusthet, redundans och en hållbarhet kring huvudstadsområdet är väldigt viktigt, för att uttrycka sig milt. Det gynnar inte bara de företag som ledamoten hänvisar till specifikt i Södertälje. Det är också viktigt, som jag nämnde i mitt svar, för transporter i och runt Stockholmsområdet men också för transporter i hela Sverige.

Därför är det förstås viktigt när vi nu har fått ett underlag, ett förslag från Trafikverket om en ny nationell plan, att man på allvar har tagit in totalförsvarets behov betydligt tydligare än tidigare.

Det finns en bilaga till den nationella planen som rör totalförsvarets behov. Det finns också andra underlag, herr talman, som ger en mycket tydlig beskrivning av de behov som Försvarsmakten ser. Det gäller också för det som inte kommer att rymmas inom den nationella planen för de transportpolitiskt motiverade åtgärderna. Det kan också vara viktigt att hantera i särskild ordning.

Ledamoten frågar vilka bedömningar och underlag som finns för det arbetet. Låt mig först säga att regeringen efter förhandlingar och i bred samsyn har aviserat att 50 miljarder kronor ska avsättas för det civila försvarets uppbyggnad. Där kommer en betydande del att gå till förstärkning och upprustning av infrastrukturen och transportsystemet.

Vi kommer givetvis att återkomma med mer detaljer om det. Men det är självklart så att mycket kan läras av våra vänner i Ukraina, som vi fortsatt stöttar outtröttligt. Vi har förstås ett moraliskt ansvar att fortsätta det stödet också när det kommer till återuppbyggnad av transportinfrastrukturen här och nu och för framtiden. Det finns också många lärdomar att dra från det samarbetet. Där är förstås redundans och robusthet i transportinfrastruktursystemet viktigt.

Herr talman! Ledamoten sitter ganska ofta som talman under den här typen av debatter. Hon vet ganska väl, kanske bättre än de flesta ledamöterna i kammaren, att jag i det här läget av planeringsprocessen inte kommer, kan eller bör ge svar om olika enskilda objekt.

Processen i Sverige, som vi har en bred samsyn om, bygger på att regeringen föreslår en infrastrukturproposition som sedan behandlas och beslutas av riksdagen. Ramarna låses både för vidmakthållande, det vill säga underhåll, och för nya investeringar, det vill säga utveckling av infrastrukturen.

Därefter ber regeringen Trafikverket att ta fram förslag till nationell plan. När det har tagits fram skickas det ut på en bred remissrunda, och det pågår nu. Kommuner, regioner, företag och intresseorganisationer har ytterligare några veckor på sig att komma med sina reaktioner, förslag och inspel till det fortsatta arbetet.

Jag kommer i nästa vecka att hålla remissmöten med en mängd olika aktörer på departementet. Efter det kommer regeringen att fatta beslut om en ny nationell plan under första halvåret 2026.

Parallellt med det pågår ett utredningsuppdrag där förre riksrevisorn Claes Norgren tittar på alternativa och effektivare sätt att genomföra infrastruktur. Där har vi heller inte på förhand tagit ställning till någon lista över vilka objekt det skulle kunna vara.

Herr talman! Jag är fullt medveten om processen. Där har statsrådet rätt. Men det finns ett bekymmer, herr talman. Om det fanns ett underlag som skulle kunna peka ut att det var ett möjligt ställningstagande skulle jag känna mig ganska tillfreds. Men här finns det inte ett underlag för ett möjligt ställningstagande till en tunnel under Södertälje kanal.

Det skulle vara en tunnel för motorväg, E4 och E20, som är centrala för Sverige, Stockholmsregionen och Södertälje. Södertälje har rätt mycket problem till följd av dem också, ska jag lugnt säga. Det är i grunden en fråga för oss alla. Det är totalförsvarsperspektivet som är så centralt.

Jag hör statsrådet ta upp de företag som jag nämnde och som finns i Södertälje. Det är Scania och Astra. Det är två för Sveriges totalförsvar centrala och vitala företag. Det handlar om att kunna underhålla mycket av fordon och annat och om att säkra fordon och medicinsk tillgång för hela landet. Som jag nämnde är det två företag som är centrala för vårt totalförsvar och också för våra Natovänners försvar. Det är oerhört viktigt att säkra den strategiska position som utgörs av att E4 och E20 förenas just i Södertälje.

Södertäljepassagen hör till en handfull infrastrukturella passager som kan betraktas som strategiskt kritiska. Andra exempel är Öresundsbron, Älvsborgsbron i Göteborg, Norra länken, Essingeleden i Stockholm, stambanan genom Skåne samt Malmbanan i norra Sverige, såklart.

De strategiskt kritiska infrastrukturella passagerna måste man ta ett tydligare ansvar för. Man kan inte bara beakta dem och se det som en vanlig trafikplaneringsfråga. Detta måste få ett mycket tydligare fokus. Det borde vara regeringens ansvar att säkra att man tar fram underlag som gör att man verkligen kan fatta beslut på bra grunder.

Nu hörde jag att statsrådet sa att Trafikverket i den plan som ska ut på remiss har tagit fram förslag på åtgärder. Ja, herr talman, och det handlar då om flaskhalsåtgärder. Trafikverket har nämligen tittat på hur man kan försöka lösa problemet med alla trafikköer som många upplever runt överfarten av kanalen, oavsett om det är söderut eller om det är norrut. Men det här är inte en flaskhalsfråga utan en kritisk totalförsvarsfråga. Det handlar om att säkra att det finns underlag för att kunna fatta beslut om en tunnel och att inte först börja med anpassningsåtgärder när man i stället borde använda pengarna för infrastrukturen till en tunnel, som långsiktigt löser både köproblem och säkerhetsproblem.

Herr talman! Jag vill tacka ledamoten för engagemanget.

Det här är en viktig fråga. Det är viktigt med robusthet och redundans kring huvudstaden. Ledamoten pekar också på flera andra strategiskt viktiga infrastruktursträckningar och korridorer. Man skulle nog kunna lägga till några till på den listan.

Det Trafikverket har föreslagit är, precis som jag sa och som ledamoten hänvisade till, en breddning för att möjliggöra en utökning från två till tre körfält i vardera riktningen. Det är åtgärder som bedöms öka kapaciteten med omkring 30 procent.

Jag tror att det är viktigt att ha ett holistiskt perspektiv här. Det är också en flaskhalsproblematik, som det är i dag. Det tror jag att ledamoten kan skriva under på. De företag som ledamoten nämnde lyfter också det. Det handlar om framkomlighet för viktiga godstransporter, som är centrala för deras viktiga verksamhet.

Meningen med att säga att det inte bara är viktigt för de två företag som ledamoten nämnde var inte på något sätt att förringa deras betydelse för svensk konkurrenskraft och totalförsvarets behov. Meningen var att bredda frågan till att handla om mer än så, nämligen framkomligheten i och runt Stockholmsområdet och framkomligheten och robustheten i Sverige som land.

När det gäller åtgärder som strikt drivs av det militära försvarets behov eller totalförsvarets behov har vi gett besked om att de behöver tas i särskild ordning. Där har vi också 50 miljarder kronor som är aviserade för åtgärder i det civila försvaret. En betydande del kommer att gå till transportinfrastruktur.

Jag tror inte att man ska förringa betydelsen av den styråra som regeringen gav till Trafikverket – att man nu ska ha med totalförsvarets behov även i arbetet med den nationella planen. Flera av de åtgärder som läggs fram har ju effekt både i fredstid och i ett läge med höjd beredskap. Det handlar om underhållsarbete, om BK4-nätet, som byggs ut, om reinvesteringar och om olika smarta åtgärder som gör att man kan få mer kapacitet i den svenska infrastrukturen. Det är förstås viktigt både vid civila kriser och vid höjd beredskap.

Jag vill också tacka ledamoten för det talande exemplet om det som vi upplevde sommaren 2016. Det sätter ju fingret på sårbarheterna i den svenska infrastrukturen. Det är klart att vi hade kunnat vara i ett annat läge när vi diskuterar den nationella planen om det inte hade varit så, herr talman, att ungefär hälften av medlen redan är låsta för underhåll och för att ta i kapp eftersatt underhåll.

Vi skördar frukterna av tidigare beslut eller icke-beslut. Man har inte tagit tag i underhållet av den svenska infrastrukturen, så nu är vi i ett läge där vi behöver underhålla i kapp. Hade detta gjorts på ett annat sätt, herr talman, hade det kanske funnits ännu mer utrymme att diskutera nya investeringar. Nu är det utrymmet begränsat; det tror jag att vi båda är överens om.

Då behöver man förstås ett bra underlag, som ledamoten nämnde. Det handlar om att det görs bedömningar som är bredare, där man också ser på vilken effekt de olika åtgärderna kan få på ganska kort tid. Tidigare har många av investeringarna legat långt fram i tiden. Men vi ser att behoven för många företag är här och nu och också kan komma skrämmande nära ur ett totalförsvarsperspektiv. Det är alltså viktigt att få igenom så mycket som möjligt också på kort sikt.

Med det vill jag tacka för engagemanget i den här frågan, herr talman.

Herr talman! Ja, vi brukar nämna att det handlar om tre fyra års tid för att rusta Sverige för att kunna möta en värre situation än vad vi har upplevt på oerhört länge. Det är ur det perspektivet också viktigt att man i den ansträngda ekonomiska ram som finns använder resurserna rätt och säkrar att det finns hängrännor och inte bara stuprör.

Det är en sak när ministern säger att man ska använda resurserna för att göra anpassningsåtgärder och stanna vid det. Men om bilden är att man måste säkra den strategiska överfarten genom att bygga en tunnel blir det nästan som att kasta pengarna i sjön. Då vore det bättre att använda dem till att göra en satsning på en tunnel och se till att den kommer i närtid, så att vi totalförsvarssäkrar överfarten inte bara när det gäller Mälaren utan faktiskt också när det gäller Södertälje kanal.

Herr talman! Jag förväntar mig därför att ministern ger Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag på en tunnel under Södertälje kanal för E20 och E4, för att tillgodose Sveriges och faktiskt också våra grannars behov ur ett totalförsvarsperspektiv.

Med det vill jag tacka ministern för detta utbyte.

Herr talman! Jag kommer inte att föregripa den planeringsprocess vi har. Vi är mitt i remissförfarandet, och jag kommer att invänta remisssvaren. Vi kommer förstås parallellt att bereda förslag om de åtgärder som behövs för totalförsvarets behov, som vi också förstås har underlag för, bland annat från Försvarsmakten.

Jag ska inte föregripa vilka beslut regeringen kommer att fatta under första halvåret nästa år. Men även om vi skulle besluta om en tunnel och det skulle bli den tunnel som byggs snabbast någonsin i Sverige tror jag fortfarande att många kommer att uppleva flaskhalsproblem under flera år på befintlig förbindelse. Den här typen av anpassningar är alltså viktiga att ta i beaktande mot bakgrund av att behoven är stora här och nu och att det är eftersatt. Det är också viktigt mot bakgrund av att det om bara fem år kommer att öppnas en förbindelse som kan förväntas skapa ännu mer tryck både norr och söder om Förbifarten. Trafikverket har nu föreslagit breddningar av motorvägarna både norr och söder om Förbifarten.

Jag tror att det är viktigt att ha med detta. Man kan inte, som ledamoten är inne på, bara titta på ett perspektiv. Det är viktigt att inte glömma bort här och nu, anpassningsperspektivet och hur vi får ökad framkomlighet och trafiksäkerhet i den befintliga infrastrukturen när behoven är så stora. Detta kommer förstås också att vara ett viktigt perspektiv att ha med oss i det fortsatta arbetet för vår del.

Med det, herr talman, vill jag tacka för de kloka inspel som ledamoten har kommit med i den här debatten och för engagemanget i en viktig fråga, inte bara för Södertälje utan också för Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.