Elmarknadshubbens framtid

Fru talman! Camilla Brodin har frågat mig dels om ett införande av elmarknadshubben fortfarande är aktuellt även om tankarna om den elhandlarcentriska modellen skrotats, dels hur jag bedömer hubbens värde relaterat till risk och säkerhet och dels om jag avser att ta några initiativ med anledning av detta.

Etablering av en elmarknadshubb är viktigt bland annat för att skapa bättre förutsättningar för efterfrågeflexibilitet och underlätta för nya marknadsaktörer och sammantaget öka konkurrensen på elmarknaden. Elmarknadshubben kommer därför att vara ett framtida verktyg för att jämna ut elpriserna över tid om priserna kommer att fluktuera mera i framtiden.

Affärsverket svenska kraftnät fick i juni 2015 i uppdrag av regeringen att utveckla och driva en elmarknadshubb. Detta arbete pågår för närvarande, och Svenska kraftnät lägger stort fokus på säkerhetsfrågor i detta arbete.

Regeringen å sin sida arbetar med att fram en produkt med förslag till nödvändiga författningsändringar för att införa elmarknadshubben. Säkerhetsfrågor och frågor som rör totalförsvaret ligger högt på regeringens dagordning och ges stor vikt i arbetet med författningsändringarna. Arbetet är tyvärr försenat vad gäller denna produkt. Arbetet med en elhandlarcentrisk modell är vilandeförklarat i väntan på att en elmarknadshubb tar plats.

För att missförstånd inte ska uppstå bör det dock poängteras att en elmarknadshubb kommer att vara uppbyggd som ett helt fristående system, och det kommer inte att vara möjligt att påverka några anläggningar via systemet, till skillnad mot fallet med exempelvis Coop som Camilla Brodin hänvisar till i sin interpellation.

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet Anders Ygeman för svaret.

Under innevarande mandatperiod har allt som har med el att göra kommit alltmer i fokus, detta av både positiva och tyvärr också negativa skäl. På den positiva sidan har vi det faktum att fossilfri el är en nyckel till att klara klimatomställningen av vårt land och att el är en möjliggörare som vi borde kunna hitta en bred samsyn kring.

På den negativa sidan kan vi prata om skenande elpriser, alltmer instabila förutsättningar för företag och en stress i systemet. Den förtida avvecklingen av Ringhals märks alltmer, och marginalerna finns inte på samma sätt längre.

Jag tror att både oppositionen och regeringspartierna vill att elmarknaden ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Elmarknaden står för en enorm utmaning. På 25 år ska elsystemet fördubblas.

Elmarknadens aktörer har en lång lista med åtgärder som är betydligt mer prioriterade än hubben. Om vi ska lyckas med energiomställningen måste vi prioritera politik som stöder den utvecklingen. Hubben leder inte dit.

Vi är några oppositionspartier som under flera år har markerat mot riskerna med elmarknadshubben, och jag blir lite oroad över att regeringen inte lyssnar. Faktum är att arbetet har kostat mycket pengar och att hubben inbjuder till spioneri. Inte heller löser den de egentliga problemen på elmarknaden.

Jag utgår från att ministern ändå nogsamt följde cyberattacken mot Coop och den kritik som följde efter händelsen. Vi pratar här om Sveriges näst största databas över personuppgifter, om projektet med hubben blir av. Om en sådan ska sjösättas måste säkerhetsfrågan vara helt klar. Svenska kraftnäts analys är inte tillräcklig för att göra oss kristdemokrater och andra delar av oppositionen trygga i frågan. Vi kan inte ta några risker i onödan.

Jag noterar att statsrådet i sitt svar hänvisar till att hubben planeras att vara ett helt fristående system, att det inte kommer att vara möjligt att påverka den via några anläggningar och att mitt exempel med Coop inte är jämförbart. Det låter sig sägas att det kommer att vara ett säkert system. Men handen på hjärtat - har vi verkligen ingen anledning att känna oro? Ibland känns det som att vi är lite för naiva i det här landet.

Fru talman! Mitt parti och flera andra i oppositionen förordar i stället att en utdaterad politisk reform byts mot förslag som på riktigt ökar konkurrensen på elmarknaden och stärker kundernas ställning på marknaden. Om ministern på allvar vill lösa problemen på elmarknaden är vi jättegärna med och bidrar, men låt oss tillsammans begrava frågan om elmarknadshubben och den elhandlarcentriska modellen. Branschen behöver ett besked i denna fråga, och vi ser fram emot en lösningsorienterad dialog med fokus på elmarknadens bästa.

Fru talman! Det här är en gammal reform. En hubb skulle passa enormt bra i en centraliserad modell för elmarknaden som vi i Sverige har haft tidigare. Vi har haft kärnkraft och vattenkraft och stora ledningar från norr, och sedan har vi distribuerat ut det, och samma sak har skett med kärnkraften i söder som också har gått via stora ledningar.

Men nu är det inte så framtiden ser ut. Framtiden bygger på helt andra saker. Den bygger på en diversifiering, som vi i Sverige promotar och tycker är väldigt bra, både av förnybar sol, vind och vatten och av kärnkraft som bas. Har man vattenkraft och kärnkraft i portföljen har man också större möjlighet att bygga ut mycket vindel och solel, som är mer rörliga energisorter.

Dessutom är det, som ledamoten Brodin säger, en stor säkerhetsrisk att vi samlar alla data från all vår energiproduktion och energikonsumtion i Sverige i en hubb. Det är ju spionernas julafton att komma över sådana här data. När vi dessutom inte kan ha den faktiska nyttan av det gör det oss enbart sårbara.

Vinsterna finns inte i den här hubben. Det här är någonting som har funnits tidigare, men framtiden kommer säkert att gå mer och mer mot att jag producerar min egen solel på taket till min lägenhet eller mitt hus och använder det i min elbil. Mycket kommer att vara lokalproducerat, och de större industrierna kommer att få el från större anläggningar. Då är en hubb en gammal produkt, helt enkelt.

Producenter är också konsumenter, och konsumenter är producenter, vilket gör att vi kommer att behöva kunna mäta på individnivå eller på organisationsnivå vad vi gör och inte gör och på så vis kunna ta ut data gällande hur vi kan effektivisera vår elanvändning och vårt beteende på ett bättre sätt. Det kommer också att bidra till en ökad konkurrens och en ökad flexibilitet. Att då bygga in sig i en stor, otymplig och faktiskt säkerhetsfarlig hubb kan jag inte se finessen med.

Vi behöver inte bara titta på Coop, utan vi kan titta på tidigare skandaler då vi har stött på problem i Sverige inom it-säkerhetsfrågor.

Minister Ygeman vet vad det kan innebära när Sverige inte kan hålla it-systemen säkra, och det är en större fara än någonting om all vår elproduktion och vår elkonsumtion finns samlad i en databas.

Fru talman! Man undrar om interpellanten och meddebattören över huvud taget har läst det som ligger till grund för det här.

Jag kan upplysa om att det här är ett nordiskt projekt som startades av alliansregeringen när statsråden kom från Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Det har införts i Danmark, Norge och Estland, och Finland planerar att inom en snar framtid genomföra det.

Ni benämner det här med ord som säkerhetshot, spionhot och spionernas julafton. Menar ni verkligen att det är så det ser ut i våra grannländer?

Fru talman! Vi har hört minister Ygeman säga att vi tycker att våra grannländer accepterar spioneri och så vidare. Jag tycker att det är ganska häpnadsväckande.

Jag ska försöka förklara lite mer vad det faktiskt är som vi vill se i stället. Vi är inte 15 år tillbaka i tiden, utan vi är här och nu, 2021.

Vad är det då vi vill, vi som är kritiska till hela tanken med elmarknadshubben och den elhandlarcentriska modellen? Vad har vi för alternativa förslag? Jag tror inte att Ygeman har läst vad vi har skrivit om detta tidigare.

Det är ganska berättigat att man också kommer med konkreta förslag när man vill göra någonting annat, och jag tar gärna chansen att utveckla detta lite.

Ett exempel är att vi vill slopa anvisningsavtalen. En relativt stor andel av elkunderna gör inget aktivt val av elbolag och anvisas i de flesta fall till ett avtal som är dyrare. Jag anser att denna avtalsform bör slopas nu och att kunderna i stället ska få välja ett elavtal på samma sätt som för bredband och telefoni. Denna ändring skulle minska kostnaderna för kunderna.

Ett annat exempel är förstärkt regelverk kring leverantörsbyte. Kundens ställning och rätt att byta elbolag behöver stärkas, och sjysta affärsmetoder ska premieras.

Energimarknadsinspektionen tycker vi ska få i uppdrag att ta fram utvecklade regler för leverantörsbyte, däribland en mer tydlig och säker fullmaktshantering och en tydlighet mot kunderna kring villkor. Denna ändring skulle också stärka kundernas roll på elmarknaden.

Sedan har vi frågan om de förenklade elfakturorna, som det en gång var tal om var hubbens och elhandlarcentriska modellens uppgift att hantera. Många kunder upplever elräkningarna i dag som ganska röriga, vilket försvårar möjligheten att vara aktiv som kund och att välja elbolag.

Vi kristdemokrater vill inte se en påtvingad gemensam fakturahantering som med den elhandlarcentriska modellen. Däremot vill vi se att en branschgemensam dialog initieras. Lyckas inte det frivilliga arbetet utesluter vi inte andra och då kanske mer tvingande åtgärder för att förenkla fakturorna för kunderna. Denna ändring skulle stärka kundernas roll på elmarknaden. Vi ser därför inte något behov av vare sig modellen eller hubben.

Men den stora frågan återstår. Skulle regeringen kunna begrava frågan om hubben? Varken branschen eller vi från oppositionspartierna vill att frågan fortsätter debatteras i ytterligare ett årtionde. Jag är ganska säker på att även regeringen hellre fokuserar på andra frågor på energiområdet, till exempel på hur vi ska korta ledtiderna för nödvändiga myndighetsbeslut och hur vi ska fasa ut all fossilbaserad el ur det svenska systemet samtidigt som vi måste bygga ut en leveranssäker, stabil och väderoberoende elproduktion som säkrar både vår välfärd och vårt klimat. Där skulle jag önska att regeringen lade all sin kraft framöver.

Fru talman! De förslag som ledamoten Camilla Brodin redogjorde för här står vi också bakom.

Det finns väldigt mycket att göra mer än att centralisera hela systemet. Jag blir lite besviken på minister Ygeman, som i så korta ordalag bemöter de här allvarliga frågorna. Det finns inget som är så viktigt som att vi kan säkra vårt lands säkerhet. Om jag gör mig totalt beroende av el och lägger allt detta i en hubb kan det bli så att hela samhället står stilla, både vår industri och våra transporter, och därför tycker jag att det vore klädsamt om minister Ygeman kunde problematisera detta och förklara varför det skulle finnas ett så stort värde i att skapa just den här hubben.

Jag tror att vi i stället kan göra enormt mycket när det gäller hur vi som konsumenter och småproducenter kan bli mer flexibla och skapa mycket smartare system.

Med all respekt vill jag också säga att det händer väldigt mycket på det här området, som vi har sagt i tidigare debatter. Det är svårt att hinna med i den enorma utveckling som sker. Det gäller att vi är proaktiva. Det är inte alltid vi kan se 10-15 år in i framtiden, men när vi redan nu ser att det här är en produkt av en annan tid anser jag att det här projektet ska skrotas.

Fru talman! Jag förstår att Lotta Olsson och Camilla Brodin ägnar all sin talartid åt att prata om allt annat än vad interpellationen handlar om. Det skulle jag också ha gjort om jag hade stått för de uttalanden som Lotta Olsson och Camilla Brodin gjorde.

Det var alltså alliansregeringen, de partier som ni företräder, som tog initiativ till det här. Det finns i Danmark, Norge och Estland. Ni kallar det för spionernas julafton. Tog alliansregeringen - Moderaterna och Kristdemokraterna - initiativ till spionernas julafton? Har Norge infört spionernas julafton? Har Danmark infört spionernas julafton? Har Estland infört spionernas julafton? Är det vad ni står och säger här?

Finland, fru talman, ska alldeles strax införa detta. Står de i begrepp att införa spionernas julafton?

Lotta Olsson säger att jag ska utveckla hur det här kan påverka hela elproduktionen i Sverige. Jag gjorde det i mitt första svar: inte alls. Det finns ingen koppling mellan elmarknadshubben och elproduktionen. Det sa jag i mitt interpellationssvar. Varför ska jag behöva utveckla det igen?

Fru talman! Vår avsikt är att slutföra det som alliansregeringen har påbörjat och som alla länder i våra grannområden gör.

Fru talman! Tack, ministern, för ditt inlägg! Jag känner mig lite beklämd över att inte ens få någon respons på de frågeställningar som jag har. Jag kommer ändå med en lösning i stället för det som den här hubben skulle innebära.

Det är helt riktigt, som statsrådet Ygeman säger, att hubben initierades av alliansregeringen. Men det är väldigt länge sedan. Utvecklingen går vidare, och när man ser utvecklingen behöver man ta tag i dessa problem på allvar i stället för att försöka ro i land ett misslyckat projekt.

Jag är absolut den som faktiskt ibland kan säga att vi kanske inte tänkte hela tanken färdigt. Men då hade vi inte heller alla fakta på bordet. Det ska nämligen inte ta så här lång tid. Och oavsett om våra grannländer har kommit på den briljanta idén att slutföra detta projekt på sitt sätt och tänker sig att de ska göra det på ett så säkert sätt som möjligt tror inte vi kristdemokrater att det är möjligt att genomföra reformen med hubben på det sättet.

Jag beklagar att vi inte tycks komma närmare ett bra avslut när det gäller denna oönskade evighetsmaskin, för det har tagit väldigt lång tid. Jag hade väl ändå hoppats att vi skulle kunna få höra en liten öppning från statsrådets sida och att man insett att elmarknadshubben inte efterfrågas av marknadens aktörer och inte heller av stora delar av denna kammare. Men jag vill ändå tacka för möjligheten att ställa mina frågor. Jag är säker på att vi får anledning att återkomma till den här frågan vid ett senare tillfälle.

Fru talman! Tack, Camilla Brodin, för interpellationen! Tack, Lotta Olsson, för debatten! Jag noterar att ni trots många inlägg inte kunde svara på varför det som fungerar bra i Danmark och i Norge och som ska införas i Finland skulle vara ett stort problem i Sverige. Jag tror att det är där skon klämmer. Det fungerar alldeles utmärkt i dessa länder och utgör där inte de risker som ni påstår att det skulle utgöra här.

I den meningen finns det väl anledning för deltagarna i denna interpellationsdebatt att uppdatera sin samhällsanalys med hur det här faktiskt fungerar i vår omvärld.

Jag vill med detta tacka för en bra debatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.