Efterkontroll i utlandet av krigsmateriel

Fru talman! Björn Söder har frågat mig varför regeringen inte agerat i enlighet med den tidsplan för ett system med efterkontroll i utlandet av krigsmateriel som expertmyndigheten ISP har föreslagit. Han har också frågat när ett sådant system kommer att införas.

Sverige har ett strikt regelverk för exportkontroll av krigsmateriel. Detta kommer främst till uttryck i de prövningar som görs av ansökningar om exporttillstånd, det vill säga före en eventuell utförsel. Svenska myndigheter har tidigare vid enstaka tillfällen genomfört kontroller i utlandet efter en utförsel, när uppgifter förelegat om misstänkt avledning av krigsmateriel. Denna möjlighet finns fortsatt. Frågan som nu behandlas avser ett mer systematiskt och regelbundet genomförande av sådana kontroller, även när ingen misstanke om avledning råder. Ett sådant system kan utgöra ett komplement till en fortsatt noggrann och strikt kontroll som utövas innan utförseltillstånd kan lämnas.

Den analys och det förslag som ISP lämnade 2018 har sänts på remiss till berörda instanser, vars remissvar har beaktats i den fortsatta beredningen inom Regeringskansliet. Ett antal praktiska frågor har behövt redas ut. I samband med detta har olika lösningar och erfarenheter från andra länder som infört efterkontroller studerats. Frågorna är delvis komplicerade, och det har inte alltid varit möjligt att snabbt finna fungerande lösningar.

Det är fortsatt angeläget för regeringen att så snart som möjligt få ett system för efterkontroller på plats. Beredningen av detta är nu inne i ett slutskede.

Regeringen lämnar varje år till riksdagen en skrivelse om den strategiska exportkontrollen. Årets skrivelse kommer att innehålla aktuell information om efterkontrollfrågan.

Fru talman! Sveriges exportkontroll utgår från ett regelverk där premissen är att export av krigsmateriel inte är tillåten. Utifrån detta generella förbud kan sedan undantag meddelas för krigsmaterielexport. Kontrollen för företag och andra som exporterar krigsmateriel är omfattande i Sverige.

Utgångspunkten vid export av krigsmateriel till utlandet är att materielen inte kommer i orätta händer, vilket självklart skulle kunna få mycket allvarliga konsekvenser. Risken vid spridning till oönskade mottagare utgör en risk för Sveriges säkerhet men kan också strida mot målen för svensk utrikespolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Exportkontrollen i Sverige har reglerats sedan första världskriget, och vid ett flertal tillfällen i närtid har utredningar genomförts för att skärpa kontrollen av krigsmateriel.

Senast 2015 genomfördes en utredning om skärpt exportkontroll av krigsmateriel. I utredningen konstateras att efterkontroll i utlandet av krigsmateriel genomförs av flera andra stater och att Sverige bör skärpa efterkontrollen. Man skriver följande: De senaste åren har det vid ett antal tillfällen uppdagats att krigsmateriel som exporterats från Sverige har hamnat i fel händer. Detta är djupt oroväckande och skapar osäkerhet om den svenska exportkontrollens effektivitet. Efterkontrollen av krigsmateriel som förs ut ur Sverige måste skärpas.

Utifrån detta föreslogs att Sverige skulle införa ett system med efterkontroll. Inget av riksdagens partier, som samtliga fanns representerade i kommittén, hade några invändningar mot att införa efterkontroller. Regeringen återkom därefter 2017 med en proposition och skrev följande angående införandet av efterkontroll: Det bör införas ett system för efterkontroll som ger möjlighet att i utlandet följa upp att slutanvändningsåtaganden följs. ISP bör ges i uppdrag att analysera och lämna förslag om de närmare förutsättningarna och formerna för en sådan kontroll.

Inspektionen för strategiska produkter, ISP, kom den 19 oktober 2017 att ges uppdraget att analysera frågan om efterkontroll i utlandet av krigsmateriel samt lämna förslag till utformning av ett system för sådana kontroller.

Den 29 mars 2018 redovisade ISP ett förslag för hur efterkontroller skulle kunna införas. I sitt svar till Regeringskansliet redovisade ISP hur efterkontroller kan genomföras utifrån flera aspekter. I svaret framgår att införandet av efterkontroller inte kommer att medföra några större kostnader, utan att det handlar om en begränsad förstärkning av arbetskraften på ISP samt eventuellt någon förstärkning på Regeringskansliet. I svaret från ISP framkommer att en lämplig tidpunkt att införa systemet är från och med den 1 januari 2019.

Trots att ISP redovisade sitt svar för mer än två år sedan har regeringen ännu inte infört ett system för efterkontroller. Man har alltså inte följt ISP:s rekommendation om när ett system för efterkontroller ska införas, detta trots att regeringen i många sammanhang gett intrycket av att prioritera kontrollen av krigsmaterielexport, så även i januariöverenskommelsen som tillkom i januari 2019. Där går att läsa om regeringens ambition att ytterligare begränsa krigsmaterielexporten.

Jag ställer därför frågan varför regeringen inte har agerat i enlighet med den tidsplan som expertmyndigheten ISP föreslagit och när ett system för efterkontroll i utlandet av krigsmateriel kommer att införas.

I sitt svar förklarar justitie- och migrationsministern att förslaget som ISP lämnade 2018 har varit på remiss och att det är en av anledningarna till att det har dragit ut på tiden. Jag bedömer dock att ISP i sin tidsplan hade beaktat just svarstider från remissinstanser och finner därför inte regeringens förklaring särskilt rimlig. Vidare säger ministern att frågorna delvis är komplicerade. Innebär detta då att de till viss del inte är så komplicerade?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det ter sig anmärkningsvärt att man inte har agerat, trots att nu mer än två år har förflutit sedan efterkontroll skulle vara infört enligt ISP:s rekommendation. Med denna takt kan man fråga sig om regeringen över huvud taget kommer att införa efterkontroll under innevarande mandatperiod.

Fru talman! Jag råkade befinna mig i kammaren och tänkte då att det kunde vara bra både för statsrådet och för interpellanten att höra saker och ting direkt från hästens mun, så att säga, i och med att jag var ordförande för den krigsmaterielutredning som delvis berörs här i debatten. Det finns fler ledamöter i kammaren som satt i utredningen, fru talman.

Jag tänker inte gå i polemik med någon av herrarna utan mer kasta ljus över frågan.

Precis som Björn Söder framhåller ägnade vi ganska mycket tid åt den här frågan, som i utredningen kallades för avledning, men olovlig spridning av vapen är kanske en mer korrekt benämning på lätt svenska.

Utredningen höll på med mycket komplicerade frågor, och det vet jag att både statsrådet och interpellanten vet och inser. Krigsmaterielexport är komplicerat. Det är därför bra att det får ta lite tid. Jag tror att utredningen arbetade i två och ett halvt år. Där var detta en fråga som återkommande dök upp, inte minst därför att det under utredningstiden kom ett antal mediala exempel på svenska vapen som var under avledning. Det var inga stora mängder, men det fanns en diskussion om detta. Vid varje sådan medial explosion, kan man säga, tog vi upp och tittade på frågan i utredningen.

Respekten för de svenska reglerna bygger på att man följer upp att vapen inte kommer på drift. Det är en ganska viktig fråga. Sedan är min bedömning att det inte är en jättestor fråga. Det handlar ju inte om enorma kvantiteter som har kommit på avvägar, men det är principiellt oerhört viktigt. Om vi ska ha en trovärdig och stabil krigsmaterielexport, vilket jag tycker, ska den bygga på regler om uppföljning, granskning och kontroll.

Ytterst har detta legat på ambassaderna och de utländska beskickningarna, men utredningen konstaterade att ambassaderna och beskickningarna inte har känt att de har detta ansvar. Det gör att kontrollen, alltså uppföljningen av så kallad avledning, har varit bristfällig. Huruvida det har lett till stora problem eller inte kunde utredningen inte avgöra. Men principiellt är det viktigt att denna kontroll sker.

Utredningens förslag var att det organ vi har i myndighets ställe, ISP, borde ges ett ökat ansvar att ägna sig åt denna typ av uppföljning och granskning. Det ansvar som ambassader och utländska beskickningar inte känner att de har borde tydligt bli ISP:s. Det vore därför bra om detta kunde genomföras.

Fru talman! Statsrådet öppnar för att detta kan ske, vilket är önskvärt. Låt mig tillägga att om ISP får detta ökade ansvar måste ISP rimligtvis också tilldelas resurser för det.

Det är uppenbart att våra ambassader och beskickningar utomlands inte känner att de har detta ansvar. Men tycker man att detta är viktigt och centralt, vilket många av oss gör, är det väsentligt att någon får detta ansvar, vilket ISP borde få och axla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns skäl att tro att vi återkommer till dessa frågor i och med den nya EU-förordningen om materiel med dubbelt användningsområde, PDA-lagstiftningen, vilket kan innebära ytterligare uppgifter för ISP.

Jag tror därför att vi rent allmänt måste stärka resurserna till ISP, som är ett viktigt organ när det gäller svensk krigsmaterielexport.

Fru talman! Jag tackar Hans Wallmark för kommentarerna men också för det arbete han gjorde inom ramen för KEX.

Det här är en del av den överenskommelse vi gjorde om krigsmaterielexporten för några år sedan. Det var en stor framgång, såväl uppgörelsen i utredningen som den uppföljande uppgörelsen om propositionen. Vi fick därmed ett lagförslag på plats som gick igenom i riksdagen med stor och bred majoritet. Det är viktigt att vi gör sådana överenskommelser, inte minst i delikata och svåra ärenden med både utrikes- och inrikespolitiska implikationer.

Denna överenskommelse ska givetvis hedras i alla sina delar, även i denna vad gäller efterkontrollen. Det för mig in på Björn Söders fråga. Det är klart att vi ska få ett sådant här system på plats. Men det är inget man gör i en handvändning. Många inte minst praktiska frågor har behövt lösas ut, och det har tagit lite längre tid än vad vi hade önskat.

Men precis som jag sa i interpellationssvaret är vi i slutskedet av beredningen, och min bedömning är att vi kommer att kunna besluta om de nödvändiga förordningsförändringarna för att kunna ge ISP detta uppdrag och för att skapa detta system under innevarande månad eller en bit in i mars, i varje fall i närtid. Det innebär att vi kommer att få systemet på plats under detta år, och det är ett glädjebesked.

Så till resursfrågan. ISP fick kraftigt ökade resurser när vi genomförde KEX. År 2018 höjde vi ISP:s anslag med nästan 50 procent. Det var för att man skulle kunna lösa de uppgifter som man fick med den nya lagstiftningen. Vi menar att denna anslagsökning också täcker detta uppdrag. Men vi kommer givetvis i varje budgetförhandling att diskutera resursfrågor till alla våra myndigheter med flera, så vi följer detta efter hand.

Som sagt: Pengarna är på plats, och systemet kommer att komma på plats under året. Det är mitt besked.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret jag nu fick om tidsplanen. Jag efterlyste just det eftersom det inte framgick av interpellationssvaret.

Jag håller med statsrådet om att Sverige har ett strikt regelverk för exportkontroll, och det välkomnar jag. Men det spelar ju ingen roll vilka lagar vi har om vi inte kontrollerar att lagarna också efterlevs.

Precis som Hans Wallmark sa har inte någon större mängd krigsmateriel varit på drift, men det är ändå viktigt att en sådan lagstiftning finns på plats och att efterkontroller görs för att se att man också följer de slutanvändaravtal med mera som finns.

Statsrådet säger att ett antal praktiska frågor har behövt redas ut. Enligt ISP:s yttrande verkar detta dock inte vara särskilt omständligt. Man lade därför fram en tidsplan för införande den 1 januari 2019 eftersom det varken skulle innebära större kostnader eller personalförstärkning. Därför har jag varit frågande till att detta har tagit sådan tid. Drygt två år efter förslaget står vi här, och det är fortfarande inte infört.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill tacka statsrådet för svaret på min interpellation, men eftersom jag inte riktigt förstår vilka praktiska frågor som återstår att reda ut ber jag statsrådet att redogöra för det.

Tack för debatten!

Fru talman! Jag kan ibland ha väldigt avvikande åsikter i förhållande till statsrådet Morgan Johansson. Jag kan dessutom ibland kritisera honom för hans Twitterteknik.

Med det sagt ska jag ändå uttrycka min respekt för statsrådet Morgan Johanssons hantering av hur vi tog igenom lagstiftningen i kammaren om ett förnyat regelverk för krigsmaterielexport. Det var ett lagarbete mellan flera aktörer. Utredningen låg som bas, men arbete gjordes både från regering och riksdag.

Därför vill jag understryka det både Björn Söder och Morgan Johansson ger uttryck för, nämligen: Om man är för vapenexport, vilket jag tror att samtliga tre partier som vi representerar är, är det viktigt att det finns klara regler och en fast grund och att man om man förändrar gör det med bred parlamentarisk uppslutning och med insikten, som det också ges uttryck för i denna debatt, att det är komplicerade frågor som kräver varsamhet.

Med det sagt vill jag tacka för svaret. Det var bra det Morgan Johansson sa om tidsplanen för att implementera också delen om efterkontroll. Det är viktigt att vi har tydliga regler, uppföljning och granskning. Vi som värnar en svensk vapenexport måste vara de viktigaste och mest angelägna väktarna av att reglerna efterföljs.

Fru talman! Det finns skäl att återkomma till Morgan Johanssons twittrande, men det är en annan debatt.

Fru talman! Det finns all anledning att i alla möjliga sammanhang dryfta sådant man är oense om, inklusive på Twitter.

Men där vi kan komma överens ska vi också försöka komma överens, och det var precis det vi gjorde när vi tog vidare processen från KEX till den proposition vi nu följer upp. Det är en styrka för Sverige att vi i en sådan här fråga har kommit så långt och har en bred uppslutning kring den ordning vi i dag har.

Vi ska få ett sådant här system på plats, men det har funnits en del praktiska problem kring vem som ska utföra det, hur det ska utföras, vad det ska kosta, vilket förhållningssätt man ska ha till de länder man pratar om med mera.

Det är ett ganska stort arbete. Vi har aldrig haft ett sådant här system tidigare. Nu bygger vi upp det, och jag har i dag sagt att vi kommer att få det på plats i år och i närtid fatta beslut om de nödvändiga förordningsändringarna.

Rent konkret innebär det att ISP kommer att kunna åka ut och kontrollera på plats att kunden fortfarande förfogar över den materiel som de har köpt av oss och att den inte har kommit på avvägar. Det är vad vi pratar om. Det är inte vanligt att materiel kommer på avvägar, och de fall vi har haft ligger trots allt ganska långt tillbaka i tiden. Även det nuvarande systemet har alltså fungerat på ett bra sätt, men ingenting funkar så bra att det inte kan förbättras. Eftersom det här är ett sätt att kunna öka kontrollen ytterligare och därmed stärka legitimiteten i systemet är det en sak som vi vill göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

ISP har som sagt fått pengar. Deras resurser har ökat med nästan 50 procent från 2018 för att de ska kunna lösa de uppgifter som finns inom ramen för KEX, och systemet kommer att sättas upp under året.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.