Effekter av migrationen

Fru talman! Jag ska börja med att be om ursäkt för att jag inte har fått ordning på mina papper inför de här debutdebatterna. Jag ber om ursäkt för det.

Ludvig Aspling har frågat mig om regeringen står fast vid att asylinvandringen kommer att innebära en förtjänst för samhället lite längre fram .

(LUDVIG ASPLING (SD): Ekonomisk förtjänst.)

. och vad som avses med lite längre fram, vilket vetenskapligt stöd som finns för påståendet och hur jag i framtiden kommer att arbeta för att de offentligfinansiella effekterna av migrationen ska bli bättre utredda.

Samhällets åtagande inom flyktingpolitiken är i första hand betingat av humanitära skäl. Vi tar inte emot flyktingar för att stärka de offentliga finanserna; vi gör det för att de flyr för sina liv. Det är viktigt att understryka.

Nyanlända och utrikes födda som deltar i arbets- och samhällslivet bidrar till att bygga vårt gemensamma samhälle starkare. Det är politikens uppgift att göra det vi kan för att snabba på nyanländas inträde på arbetsmarknaden och i samhällslivet, samtidigt som individen har ett ansvar att göra det hen kan. Regeringen har genomfört ett flertal reformer för att utveckla politiken för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet både under denna och föregående mandatperiod och genomfört flera strukturellt viktiga förändringar.

Låt mig till exempel nämna att vi har infört en utbildningsplikt för nyanlända med kort utbildningsbakgrund. Från och med den 15 april 2021 ska nyanlända kvinnor och män ges möjlighet att delta i ett så kallat intensivår. För att särskilt stärka kvinnors möjlighet till etablering pågår satsningar för att nyanlända ska fortsätta utveckla sina kunskaper i svenska under föräldraledighet. Vidare har samhällsorienteringen för nyanlända utökats från minst 60 till minst 100 timmar, och satsningar har gjorts för att kvaliteten ska förbättras. Regeringen har även föreslagit att språkplikt införs som krav för rätt till försörjningsstöd.

Vi har under senare år sett att fler nyanlända kommer snabbare i arbete, och det är positivt. Av de nyanlända som togs emot 2014 var 51 procent förvärvsarbetande 2018, det vill säga efter fyra år. Det kan jämföras med 29 procent efter fyra år för de nyanlända som mottogs 2010. Etableringen av nyanlända har alltså förbättrats avsevärt under senare år, samtidigt som Sverige har tagit emot ett stort antal skyddsbehövande på flykt undan krig och förföljelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med det sagt är det viktigt att vi fortsätter att arbeta för att nyanlända snabbare ska komma in på arbetsmarknaden och i samhällslivet, inte minst då det är tydligt att den pågående pandemin påverkar arbetsmarknaden och i särskilt stor utsträckning branscher där många nyanlända får sitt första arbete.

Restriktionerna för att minska smittspridningen påverkar i nuläget också förutsättningar för utbildning och insatser för integration. Regeringen har under 2020 vidtagit kraftfulla tillfälliga åtgärder för att minska de negativa effekterna av krisen på jobb och företag samt föreslagit ytterligare satsningar för att underlätta för personer att stanna kvar eller snabbt komma in på arbetsmarknaden. Arbetet för att mildra konsekvenserna av pandemin kommer att fortgå så länge det finns ett behov.

Jag vill avsluta med att säga att regeringen i budgetpropositionen redovisar resultat och kostnader för de olika utgiftsområdena. Som underlag för statens budget och för regeringens utformning av den ekonomiska politiken gör regeringen prognoser över den makroekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna. Det är av stor vikt att regeringens prognoser görs med hög precision. Inom Regeringskansliet pågår ett löpande arbete med att utvärdera och förbättra prognosernas precision.

Fru talman! Under en partiledardebatt i mitten av 2015 påstod statsministern att asylinvandringen skulle komma att innebära en samhällsekonomisk förtjänst lite längre fram. En intressant fråga är då vilket vetenskapligt stöd som finns för detta påstående.

Jag antar att statsrådet känner till att det är normalt att man räknar på intäkter och utgifter för vissa policyer som staten har för att sedan komma fram till om de innebär en samhällsekonomisk förtjänst eller kostnad.

Jag har själv undersökt den här saken så gott det går, och jag finner inget som helst stöd för det påståendet. Jag ställde därför en skriftlig fråga till den tidigare jämställdhetsministern, från samma parti som Märta Stenevi, och fick till svar att inte heller hon kan visa på något som helst stöd för det påståendet. Statsrådet Stenevi är alltså här i dag för att förklara för kammaren om regeringen står fast vid det påståendet, vad "lite längre fram" betyder samt vilket vetenskapligt stöd som finns för detsamma.

Den mest grundliga undersökning av asylinvandringens offentligfinansiella effekter som jag har kunnat hitta heter När blir utrikes födda självförsörjande? Den är författad av Johan Eklund och Johan P Larsson och utgiven av Entreprenörskapsforum.

Rapporten är väldigt detaljrik. Den använder en väl utarbetad metod och svarar på frågan hur många personer inom en viss grupp som är självförsörjande. Att vara självförsörjande definieras som att ha livstidsinkomster som är tillräckligt stora för att individen i fråga ska betala in mer i skatt än vad denna får ut via transfereringssystem. Det är ju precis detta vi pratar om när vi pratar om en samhällsekonomisk vinst.

Enligt rapporten är antalet invandrare från Mellanöstern och Afrika som blir självförsörjande i Sverige tyvärr väldigt litet: 38 procent för personer från Afrika och 36 procent för personer från Mellanöstern. En förkrossande majoritet av dem som kommer till Sverige från dessa regioner blir tyvärr aldrig självförsörjande i Sverige. Jag hade naturligtvis önskat att så var fallet, men så är inte fallet. Bland dem som är självförsörjande är också snittinkomsterna betydligt lägre än genomsnittsinkomsterna bland befolkningen i övrigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Författarna har dessutom räknat självförsörjningsnivån ganska lågt. De har satt gränsen vid fyra prisbasbelopp per år, vilket innebär drygt 12 000 kronor per månad netto. Alla som bor i någon av våra storstäder förstår ju att 12 000 kronor per månad netto är för lite för att exempelvis försörja en familj. Det verkliga antalet självförsörjande personer är alltså antagligen betydligt mindre än vad rapporten anger.

Jag vill därför fråga statsrådet: Står regeringen kvar vid påståendet att asylinvandringen kommer att innebära en samhällsekonomisk vinst lite längre fram? Jag vill också fråga statsrådet: Vad betyder "lite längre fram", och hur ser den beräkningen ut?

Det som statsrådet lyfter i interpellationssvaret har ju ingenting med det här att göra - det är ju verkligen ett goddag yxskaft-svar. Det som hon lyfter handlar om förvärvsarbetsfrekvensen, alltså om hur många personer som förvärvsarbetar. Jag utgår från att statsrådet använder SCB:s mått på detsamma, som räknar in personer som tjänar så lite som 8 000 kronor per månad. Statsrådet väljer dessutom ut året 2014. Om man i stället tittar på dem som kom år 2015 - de är ju betydligt fler - ser man att det var en av tre som förvärvsarbetade år 2020.

Det här är alltså inte alls ett bra mått på självförsörjning eftersom det inte säger någonting om inkomster, och nivån är ju prima facie alldeles för låg för att kunna innebära en samhällsekonomisk vinst.

Frågan står kvar: Står regeringen fast vid påståendet? När är "lite längre fram"? Hur ser kalkylen ut?

Fru talman! Samhällets åtagande inom flyktingpolitiken är ett internationellt åtagande och i första hand betingat av humanitära skäl. Med enklare ord: Vi tar inte emot flyktingar för att stärka de offentliga finanserna, utan vi gör det för att de flyr för sina liv. Detta är viktigt att understryka.

Nyanlända och utrikes födda som deltar i arbets- och samhällslivet bidrar till att bygga vårt gemensamma samhälle starkare. Det SD beskriver här - eller det riksdagsledamoten beskriver här - är en ögonblicksbild av ett offentligfinansiellt läge. Det är lite grann som att skärmdumpa verkligheten och sedan ta beslut efter den skärmdumpen.

Vad vi väljer att politiskt göra för att bryta segregationen och vad vi väljer att politiskt göra för att främja integrationen påverkar hur vår framtid kommer att se ut. Det gör också att prognoserna för integrationens kostnader och intäkter kommer att förflytta sig.

Ögonblicksbilden framstår i riksdagsledamotens beskrivning som en statisk sanning, som om fattigdom var en egenskap hos de människor som kommer hit snarare än en livssituation som går att ändra på. Men det här läget är ingen statisk sanning. Den här situationen påverkas av vad vi väljer att göra.

Jag önskar också att fallet var att fler kom i arbete. Till skillnad från riksdagsledamoten lägger jag min främsta kraft där snarare än att titta på vad en annan person än jag själv har sagt eller inte sagt och hur det relaterar till detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(LUDVIG ASPLING (SD): Herregud!)

Var det väldigt lustigt?

Jag vill bara avsluta med att säga att mitt uppdrag, som innebär arbete mot diskriminering samt arbete för att bryta segregation och verka för integration, syftar till att fler ska komma i arbete, att fler ska vara självförsörjande och att fler ska ta sig in på arbetsmarknaden och in på bostadsmarknaden och kunna vara en del av det här samhället. Jag hoppas att vi ska få se en helt annan utveckling, förhoppningsvis ganska snart, där fler är i arbete.

Pandemin kommer att ha slagit hårt mot integrationsarbetet det här året, men det är ingenting som inte går att räta upp. Där behöver vi ha vår kraft nu för att få fler att komma i arbete och därmed stå på egna ben inför framtiden.

Jag får påminna om att det finns uppförandekoder för kammaren som det gäller att man respekterar fullt ut.

Fru talman! Jag tänkte börja med att säga att jag håller med statsrådet på en punkt: Sverige tar inte emot asylsökande för att göra en samhällsekonomisk vinst. Detta är ett humanitärt åtagande; det är helt rätt. Men vi i Sverigedemokraterna har heller aldrig sagt att det kommer att bli en samhällsekonomisk vinst. Det är er regering som har sagt det - inte vi.

Statsrådet säger att prognosen inte är statisk utan kommer att förändras. Okej - jättebra! Om statsrådet nu på förhand kan säga att prognosen för när människor blir självförsörjande kommer att förändras är det ju uppenbarligen så att hon vet vilket år asylinvandringen kommer att medföra en samhällsekonomisk vinst, så låt höra! Redovisa kalkylen! Stå inte där och säg att vi vet att den kommer att förändras, utan berätta när vi kommer att få se den här vinsten! Det är ju det som hela denna interpellation handlar om.

Sedan är det flosklerna om att det också finns invandrare som bidrar - ja, det är självklart. Jag är gift med en invandrare, har tre barn med utländska medborgarskap och är fullt medveten om det. Men det är inte det som den här interpellationen handlar om. Jag ställer en väldigt specifik fråga. Regeringen har sagt X, och jag frågar vad ni bygger påståendet X på - väldigt enkelt.

Statsrådet säger också att hon inte kan ansvara för vad en annan person har sagt. Nu är det ju inte så att jag ställer statsrådet mot väggen här och talar om vad vem som helst har sagt, någon person ute på stan, utan det är statsministern som har sagt det här. Det är inte vem som helst. Och statsråden har ett ansvar att redogöra för riksdagen vad regeringen håller på med. Det står i regeringsformen. Det som statsministern säger är regeringens ståndpunkt, och då är det statsrådets jobb att förklara hur man har tänkt. Det här är väldigt enkelt. Man kan inte fly undan det ansvaret genom att säga att man inte kan svara för vad statsministern säger. Det är rent trams.

Statsrådet verkar också vilja undfly det här ansvaret genom att säga att hon egentligen är ansvarig för ett annat politikområde, antidiskriminering och så vidare. Visst, fine, det är helt okej. Jag är inte så intresserad av hur ni organiserar arbetet inom Regeringskansliet, men jag skulle önska att man hade skickat ett statsråd som är beredd att svara på de frågor som jag ställer i interpellationen. Nu har man valt att skicka Märta Stenevi, och då ska Märta Stenevi svara på frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är uppenbart att Märta Stenevi inte tar den här frågan på allvar, för om hon hade gjort det hade hon kunnat ge ett rakt svar: År X kommer vi att se en ekonomisk vinst av den här policyn, och det bygger vi på beräkningar från Y. Men om vi ska vara ärliga vet ju alla i den här kammaren varför statsrådet inte kan ge en sådan förklaring. Det beror naturligtvis på att till och med de personer som befinner sig i Miljöpartiets fantasivärld börjar inse att det här aldrig kommer att bli någon ekonomisk vinst utan endast kostnader på kostnader - kostnader som successivt håller på att tränga ut precis allt annat som staten och kommunerna ansvarar för.

Jag tycker också att det säger någonting om tillståndet för svensk offentlig förvaltning år 2020. Det är nämligen inte vilket projekt som helst som vi pratar om. Massinvandring är någonting som flera regeringar i rad har utsatt Sverige för av fri vilja. Vi skulle kunnat ha betydligt lägre volymer om man hade velat, men det ville man inte. Eftersom det här är ett frivilligt åtagande ska man också göra en rejäl konsekvensanalys av besluten.

I det sammanhanget vill jag påminna om Riksrevisionens rapport 2017:25 Konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut, vilken gör tydligt att Regeringskansliets beredning av sådana här ärenden innehåller betydligt mer av sockervadd, handhjärtan och önsketänkande än faktiska konsekvensanalyser.

Jag tycker att det här är dåligt och att statsrådet borde vara bättre förberedd, men hon har ju ett inlägg kvar. Kom igen! När blir det en samhällsekonomisk vinst?

Jag vill påminna om tilltalet i kammaren. Enligt svensk parlamentarisk sed riktar talaren, oavsett vem talaren är, formellt sitt anförande direkt till talmannen och därigenom indirekt till kammarens ledamöter. Enkelt uttryckt innebär detta att ledamöterna i riksdagen talar om varandra och inte till varandra. Ledamöterna talar till talmannen och berättar för hen vad de tycker i olika frågor. En ledamot som i en debatt talar om en annan talare, till exempel genom att bemöta argument, bör använda talarens för- och efternamn. Detta innebär att direkta tilltal mellan talarna, att till exempel säga du eller ni till varandra, inte ska förekomma.

Fru talman! Jag får be om ursäkt om jag har klivit snett i detta.

Ludvig Aspling säger att jag inte vill svara på frågan. Det stämmer inte. Jag svarar gärna på frågan. Jag kan däremot inte svara på när detta kommer att hända, därför att det beror på vad vi gör.

Det jag skulle vilja fråga Ludvig Aspling är vad Ludvig Aspling vill göra för att förändra den prognos som vi har i dag, för vad vi väljer att satsa på skolan, vad vi väljer att satsa på arbetsmarknadsinsatser och vad vi väljer att göra framåt kommer att förändra prognosen. Det tror jag också att Ludvig Aspling är väldigt medveten om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill också passa på att gratulera Ludvig Aspling till både kärlek och barn. Jag är väldigt glad att höra det.

Det finns en rad människor som har kommit till vårt land, som lever och verkar här och gör en stor insats i vårt samhälle. Det Ludvig Aspling vill veta är: Är du lönsam lille vän? Jag kan inte säga i dag när eller om vi kommer att uppnå det. Men det jag kan säga är att vad vi gör och vad vi fattar för politiska beslut rörande integration, skola, bostadsmarknad och jämställdhetspolitik kommer att ha stor betydelse för hur den samhällsekonomiska prognosen ser ut framåt. Och detta, fru talman, gäller oavsett hur mycket riksdagsledamoten suckar och stönar.

Fru talman! Statsrådet säger alltså att hon kan svara på frågan, men hon vet bara inte när det kommer att bli en samhällsekonomisk vinst. När det blir en samhällsekonomisk vinst är ju den fråga som jag ställer i interpellationen.

Det faktum att statsministern säger att det kommer att ske vid något tillfälle är anledningen till att vi står här. När så kommer att ske är frågan som jag ställer i interpellationen. Kan statsrådet inte svara på den kan hon inte svara på interpellationen. Så enkelt är det, visst, fine.

Jag skulle rekommendera statsrådet att vara ärlig här. Du kan bara erkänna att statsministern inte har en aning om vad han pratar om när han påstår att det kommer att bli en samhällsekonomisk vinst lite längre fram. Det är bara goja, och det förstår ju varje tänkande människa. Var i stället ärlig, är det som jag skulle rekommendera. Säg bara som det är!

Statsrådet säger: Är du lönsam lille vän? Nej, det är absolut inte det vi påstår att det handlar om. Lille vän tyder ju på att det skulle handla om barn. Barn utgör aldrig en samhällsekonomisk vinst, och det är inte heller därför som vi har barn. Det hoppas jag att statsrådet känner till. Det är inte heller den inställning som vi har.

Jag skulle också önska att statsrådet kunde komma lite mer förberedd till kammaren och i stället för att säga att ni gör det ena och det andra läsa vad som står i interpellationen och sedan svara på frågan. Om det är så, fru talman, att man inte kan svara på frågan är det helt okej. Det är ju inte statsrådet som har sagt att migrationen kommer att bli en vinst lite längre fram. Det är det statsministern som har gjort. Och det är helt okej att regeringen ändrar sig och säger: Vi drar tillbaka det här. Vi tror inte längre att det kommer att bli en ekonomisk vinst, för det är det som ligger närmast de vetenskapliga fakta som vi har på bordet. Det gör ingenting. Det är helt okej att göra det.

Statsrådet har nu ett inlägg kvar, och jag skulle önska att hon är helt ärlig och bara säger som det är. Det här kommer aldrig att bli en ekonomisk vinst. Vi vet ju alla att det är så.

Fru talman! Jag talar gärna om offentliga finanser och vad som behöver göras för att förbättra etableringen och integrationen av nyanlända för att fler ska komma i arbete, som vi nu har försökt göra.

Jag har också pratat om vad regeringen vill göra. Under tiden har Sverigedemokraternas ledamot Ludvig Aspling talat om sin skärmdump och sin ögonblicksbild av hur prognoserna ser ut i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nåväl, men när Sverigedemokraterna pratar om effekter av migrationen och offentligfinansiella beräkningar behöver vi ha i bakhuvudet hur de ser på migration och på de människor som har invandrat till Sverige.

För bara någon vecka sedan sa Jimmie Åkesson att Sverige behöver ett totalstopp för all invandring som utgör en social, kulturell och ekonomisk belastning och ett moratorium för mottagande av kvotflyktingar.

När Stefan Löfven däremot beskrev att de människor som invandrar blir en förtjänst för samhället lite längre fram tänker jag på den man som kanske kommit från Syrien och som körde bussen i morse, jag tänker på undersköterskan som kanske just nu sitter och ger en livsavgörande vaccinspruta till en äldre, jag tänker på dem som vårdar min demenssjuka farmor på äldreboendet, jag tänker på den läkare som tog hand om min dotter på sjukhuset när hon var svårt sjuk. Detta är människor som ger praktisk hjälp och trygghet och värme till någon som vi älskar, trots att de kanske inte genererar statsfinansiella plustecken här och nu.

Vi behöver varandra. Det är min och regeringens människosyn. Jag undrar: Vilken är Sverigedemokraternas människosyn? Vilka andra grupper vill Sverigedemokraterna utesluta ur välfärden och vår samhällsgemenskap om snäva kalkyler skulle visa att de är nettominus för statskassan?

Detta var det avslutande inlägget från statsrådet, så det fick vara en retorisk fråga eftersom ledamoten inte har möjlighet att svara på den.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.