Delegationen för att bryta långtidsarbetslöshet

Herr talman! Christian Holm Barenfeld har frågat mig vilken inverkan den nya delegationen kommer att ha när det gäller att bryta långtidsarbetslöshet och underlätta för nyanlända att komma i arbete.

Det snabbt växande antalet deltagare i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag innebär att antalet i arbetskraften som varit kort tid i landet kommer att öka. Eftersom det kan ta längre tid för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden kan denna situation komma att motverka en nedgång i arbetslösheten. Den situation som Sverige befinner sig i innebär såväl utmaningar som möjligheter. Regeringen har identifierat ett antal områden som behöver utvecklas och förstärkas för att bygga ett samhälle som håller ihop och för att motverka segregation. Det handlar om långsiktiga reformer, såsom investeringar i jobb, utbildning, boende, välfärd och jämlikhet.

För att kunna bryta segregationsmekanismer och lyfta socialt utsatta områden har regeringen initierat ett reformprogram som kommer att pågå mellan 2017 och 2025. Reformprogrammet innehåller fem utvecklingsområden, där minskad långtidsarbetslöshet är ett. Regeringen avser att under 2017 tillsätta en delegation som bland annat ska arbeta för att skapa jobb, minska trångboddhet och med andra åtgärder för en förbättrad välfärd. Delegationens utvecklingsarbete är bara en del i regeringens arbete med att bekämpa långtidsarbetslösheten.

Arbete är nyckeln till nyanländas etablering i Sverige. Arbete ger, förutom egenförsörjning, möjligheter att utveckla kunskaperna i det svenska språket och om det svenska samhället. Sedan regeringen tillträdde har sysselsättningen ökat med 120 000 personer. Över hälften av ökningen har tillkommit bland utrikes födda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Trots den goda utvecklingen är det problematiskt att en allt större andel av de arbetslösa har en svag ställning på arbetsmarknaden och därmed riskerar att fastna i långtidsarbetslöshet. Det gäller framför allt personer födda utanför Europa och de personer som saknar en fullföljd gymnasieutbildning.

När det gäller nyanlända är det särskilt viktigt att de samlade insatserna för mottagande och etablering fungerar väl. Regeringen har vidtagit åtgärder och avser att vidta ytterligare åtgärder i syfte att öka möjligheterna för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Bland annat har målgruppen för både traineejobben och yrkesintroduktionsanställningarna vidgats så att även nyanlända ska kunna ta del av insatserna. I syfte att stärka incitamenten för att utveckla nyanländas språkkunskaper och för att fler ska kunna få ett arbete har instegsjobben utvecklats så att stödet går att kombinera med flera typer av utbildning i svenska. Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att utifrån företagens behov stödja utvecklingen av modeller som kan öka arbetsgivares benägenhet att anställa nyanlända och personer som har varit utan arbete en längre tid. Uppdraget är ett led i regeringens arbete med att skapa förutsättningar för fler enkla jobb och enklare vägar till jobb i näringslivet.

Regeringen har dessutom gett statliga myndigheter i uppdrag att ta emot nyanlända arbetssökande på praktik. Genom förslagen i budgetpropositionen för 2017 öppnar regeringen dessutom för nya möjligheter till arbete för nyanlända genom bland annat moderna beredskapsjobb i staten och en utvidgning av extratjänsterna. Garantiprogrammen och nystartsjobben ska effektiviseras. Avsaknad av körkort är för många ett hinder för jobb. Regeringen har därför beslutat att utreda möjligheten till lån för körkortsutbildning med avsikten att förslaget ska genomföras under mandatperioden. Etableringsinsatserna ska också förbättras genom en effektivisering av etableringsuppdraget, förstärkta resurser till Arbetsförmedlingen och ökad samverkan för nyanländas etablering.

Även utbildningssystemet måste ha förmåga att möta personer med omfattande utbildningsbehov och rusta dem med de kunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden. För att stärka människors jobbchanser och förbättra matchningen på arbetsmarknaden har regeringen inlett ett nytt kunskapslyft med en satsning som fullt utbyggd omfattar ca 70 000 platser. Regeringen har även gjort en satsning på utökade resurser till kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk utbildning.

Sammantaget har regeringen vidtagit och föreslagit flera olika åtgärder för att underlätta etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden men också motverka och förhindra att personer fastnar i långtidsarbetslöshet.

Herr talman! Jag får även i denna debatt börja med att tacka för svaret på min interpellation. Jag skrev den när jag tog del av statistik från Arbetsförmedlingen under slutet av förra året, där vi kunde se att långtidsarbetslösheten i Sverige ökar. Vi vet att utmaningarna med att integrera många av de nyanlända i Sverige är mycket stora. Utan rätt insatser riskerar långtidsarbetslösheten att bita sig fast på väldigt höga nivåer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I regeringen är det arbetsmarknads- och etableringsministern som har ansvar för frågor rörande arbetsmarknadspolitiken och nyanländas etablering. Som ministern sa i sitt svar har regeringen för avsikt att under 2017 tillsätta en delegation som ska bidra till att vända utvecklingen i utsatta områden - en delegation som "bland annat ska arbeta för att skapa jobb, minska trångboddhet och med andra åtgärder för en förbättrad välfärd". I en interpellationsdebatt som jag hade med samordningsminister Ibrahim Baylan i november förra året klargjorde han att delegationen bland annat ska arbeta med att knäcka långtidsarbetslösheten.

Jag skulle vilja veta: Vilken inverkan kommer den nya delegationen att ha när det gäller att bryta långtidsarbetslösheten och underlätta för nyanlända att komma i arbete? Finns det några beräkningar - siffror och antal - om hur många nyanlända regeringen tror kommer att komma i arbete genom denna insats? Socialdemokraterna och Ylva Johansson var inför valet väldigt tydliga med att lova reformer och resultat. Däremot har det väl varit lite varierat med leveransen, för att uttrycka det snällt och diplomatiskt.

Även i svaret här tar regeringen upp extratjänster och annat. Det skulle ju levereras 32 000 traineejobb under mandatperioden. I december, när mer än halva mandatperioden hade gått, hade det blivit 245. Det skulle bli 20 000 extratjänster, vilket man sedan skulle utöka. Det behövs kanske inte riktigt än, för det är bara 1 662 personer som faktiskt har fått extratjänster. Snabbspåren för etableringen av nyanlända med utbildning eller speciell kompetens har införts, vilket är en bra grej. Men dessvärre är det bara en mikroskopisk andel av de nyanlända som deltar i detta.

Därtill avvecklar man sysselsättningsfasen. Det kan man i och för sig göra, men då är det viktigt att man har ett alternativ, och något sådant finns inte. Resultatet blir därför att de personer som har varit i sysselsättningsfasen återanpassas till passivitet och utanförskap. Där finns det mycket att önska.

Därutöver har vi RUT-avdraget, som vi diskuterade i den förra interpellationsdebatten. Vi vet att alla dessa delar är viktiga för att fler ska komma i arbete bland dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Men vi ser samtidigt att det inte ger resultat. 245 av 32 000 når väl knappt upp till godkänt?

Hur har Ylva Johansson och regeringen resonerat om vad målen är, och vilka beräkningar och utredningar har man gjort för att säkerställa att det ska bli verkstad och leverans och inte mer av traineejobbsluftslott, som låter bra på en pressträff men ger låg verkan för dem som de verkligen är avsedda för och som är i stort behov av att komma in på arbetsmarknaden?

Herr talman! Det måste vara svårt att vara moderat och försöka hitta saker att ta upp. Det är klart att Sverige har problem, så jag säger inte att det inte går att hitta negativa saker i vårt samhälle, men utvecklingen går väldigt tydligt åt rätt håll. Då försöker man hitta ett annat sätt att beskriva verkligheten.

Sanningen är ju den att när vi tillträdde var det skyhög ungdomsarbetslöshet. Den var så hög att Sverige fick EU-stöd för att få bukt med den - andra länder i Europeiska unionen betalade för Sverige för att vi inte själva klarade av att lösa och knäcka ungdomsarbetslösheten. Det var skämmigt, tycker jag, att Sverige skulle behöva hamna där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu är vi i en situation där vi har en snabbt sjunkande arbetslöshet bland ungdomar. Vi har den lägsta ungdomsarbetslösheten på 13 år, och det går tydligt i rätt riktning. Ingen är gladare än jag över att många ungdomar inte behöver någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd utan får jobb ändå. Precis som jag sa i vår tidigare debatt är den ekonomiska politiken helt avgörande. Arbetsmarknadspolitiken spelar också en roll, men helt avgörande är att det finns en efterfrågan på arbetskraft ute i samhället, och det gör det. De privata investeringarna är mycket höga, och de offentliga investeringarna är också mycket höga.

Vi lovade också en sjunkande arbetslöshet totalt sett. Det levererar vi också. Det är precis vad som händer: Arbetslösheten sjunker trots att vi har väldigt många nytillträdande på arbetsmarknaden. Trots att många av dem inte har de kvalifikationer som normalt krävs på arbetsmarknaden har vi en sjunkande arbetslöshet, vilket är mycket glädjande. Vi i regeringen levererar alltså i fråga om våra viktigaste vallöften. Det är alldeles tydligt.

Vi kan se på de personer som har svårast att komma i arbete. En del av dem är förstås nyanlända, men alla är inte nyanlända. Många har bott i Sverige länge. En del har aldrig kommit in på arbetsmarknaden - så har det varit under väldigt många års tid. Vi vet, av både forskning och erfarenhet, att samverkan är A och O när man ska lösa situationen för de personerna. Då kan man inte arbeta i stuprör. Då måste man få olika aktörer att dra åt samma håll och samlas kring individens förutsättningar, problem och möjligheter. Det kan till exempel handla om att kommunen arbetar tillsammans med Arbetsförmedlingen. Ibland är ett bostadsbolag med. Det kan handla om Försäkringskassan. Det kan handla om den ideella sektorn. Det kan handla om folkhögskolor och andra utbildningsanordnare. Lösningarna ser lite olika ut. Men det som är utmärkande är väldigt ofta att man kan samarbeta och använda resurserna gemensamt så att människor inte ramlar mellan stolarna.

Där kommer delegationen in - den är ännu inte tillsatt. Vad det handlar om är inte att man ska ta över allt det arbete som redan görs, som ska göras och som behöver göras ännu bättre av till exempel Arbetsförmedlingen, utan det handlar om att se till att man kan samordna resurserna på ett ännu bättre sätt. När det gäller ungdomarna har vi redan sjösatt ett sådant samarbete - man kan säga att det inspireras av Delegationen för unga till arbete. Men när det gäller vissa områden med de allra största sociala utmaningarna är det ännu mer som behöver göras. Det är där den här delegationen kommer in. Det handlar om att få ut mer effekt av de resurser som redan satsas.

Herr talman! När det gäller vikten av ekonomisk politik och tillväxt för att jobben ska bli fler delar jag, kanske till skillnad från regeringens samarbetspartier, Ylva Johanssons bild. Tillväxt är något som vi måste ha. Det är oerhört viktigt för att jobben ska finnas. Det är nämligen inte arbetsmarknadspolitiken som skapar jobb. Däremot kan den på vissa sätt vara ett smörjmedel.

Men det är ändå oroande. Nu pratar vi mycket om personer som står långt från arbetsmarknaden. Som vi har sagt många gånger tidigare är det så här: För den som har nära till arbetsmarknaden, den som har låga trösklar, den som har en god utbildning och den som är etablerad på arbetsmarknaden i vårt land är det i nuläget inte några stora problem. Men när det gäller dem som inte har varit på arbetsmarknaden eller som har varit utanför arbetsmarknaden under en längre tid eller dem, en ganska stor mängd, som har kommit till Sverige under de senaste åren ser vi att utanförskapet ökar. De blir fler; de närmar sig väl miljonen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om vi inte gör någonting ganska drastiskt och snabbt är risken att situationen förvärras. Därtill riskerar många andra utmaningar, som kanske inte ligger på arbetsmarknadsutskottets bord, att uppstå.

Jag har absolut inget emot att man tillsätter en delegation. Anledningen till att jag skrev interpellationen var att det har varit lite oklart exakt vad den ska leda till och hur regeringen har tänkt. Jag ville bara få reda på hur regeringen tänkt, om det finns något mål och om man ser på de väldigt många personer som står väldigt långt från arbetsmarknaden.

Vi kan ha mål om arbetslösheten totalt och så vidare, men det är viktigt att vi ser till att de som inte har ett jobb och de som inte har haft ett jobb kommer ut i arbete. Där tycker jag att regeringen lämnar en del att önska. En rad andra förslag tycker jag är direkt kontraproduktiva.

Återigen tycker jag att det är oerhört viktigt att regeringen börjar leverera när det gäller jobbskapande åtgärder. Det är väl inte ovanligt - och det är inte orimligt - att regeringen och Socialdemokraterna kritiserar förslag som kommer från Moderaterna och väljer att lägga fram andra förslag. Men det är väl så att bara alliansregeringens jobbskatteavdrag under första året ledde till fler nya arbetstillfällen än vad den nuvarande regeringens samtliga arbetsmarknadspolitiska insatser, reformer och program har lett till.

Man behöver kanske inte rabbla upp siffrorna igen. Men det är ett faktum att det är mikroskopiska delar av de löften som Ylva Johansson, Stefan Löfven och andra inom Socialdemokraterna gav inför valet 2014 som man nu har levererat, exempelvis 245 av 35 000 traineejobb.

Herr talman! Det är inte sant att vi alltid kritiserar förslag från oppositionen. Ibland har oppositionen bra förslag. Då tar vi till oss dem. Så bör en bra regering agera, tycker jag. Det finns många områden där Sverige mår bra av ett bredare samarbete. Det är också bra att partier kan kompromissa för att genomföra det som Sverige behöver. Det tycker jag är bra, och så tycker jag att man ska jobba.

Jag säger det igen - jag har sagt det många gånger: Regeringen har inget egenintresse av att ha så många ungdomar som möjligt i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. När ungdomsarbetslösheten snabbt minskar av att ungdomar får jobb på den reguljära arbetsmarknaden tycker jag att det är bättre än att de har en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i form av ett traineejobb. Detta är ingenting jag sörjer.

Men, herr talman, jag kommer tillbaka till att jag också vill förstå Moderaternas politik för att på riktigt veta hur man tänker. Då vill jag passa på att ställa en fråga till Christian Holm Barenfeld. Det är en fråga som jag ännu inte har fått svar på från Moderaterna. Det är frågan om incitamenten för den som står långt från arbetsmarknaden och som är arbetslös.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Moderaterna argumenterar för att den som är nyanländ i Sverige och som är arbetslös och deltar i etableringsuppdraget ska kunna få dubbel ersättning. Man ska alltså kunna ta ett jobb och få full lön samtidigt som man behåller hela sin ersättning i etableringsuppdraget. Det skulle ge incitament för människor att ta ett jobb. När det gäller arbetslösa som har ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, a-kassan, argumenterar Moderaterna för att man ska sänka ersättningen för dem. Man ska alltså sänka taket, så att de får ut mindre pengar. Det skulle ge incitament för fler arbetslösa att ta ett jobb.

Jag kan förstå de teoretiska resonemangen bakom båda tankarna. Men det jag inte förstår är hur man kan ha dem samtidigt. Hur är egentligen Moderaternas syn i fråga om incitament för arbetslösa att komma i arbete? Är det bra att man så att säga kan få dubbel ersättning, eller är det bra att man har låg ersättning?

Herr talman! Det är väl bra att regeringen inte är negativ till allt som oppositionen säger. Vi levererar en massa bra förslag där jag gärna skulle få stöd från regeringen. Det handlar bland annat om att se till att utanförskapet minskar och att de som befinner sig långt från arbetsmarknaden kommer in på arbetsmarknaden.

Vi vill genomföra en förstajobbetanställning. Jag tycker att det vore bra om regeringen kunde återställa och möjligen utöka beloppen i RUT-avdraget. Man kan sänka kostnader och skatter för att anställa. Och det handlar om regler när det gäller att driva företag. Man kan framför allt avstå från de skadliga förslagen och skadliga skattehöjningar som leder till att det snarare blir färre jobb än fler.

När det gäller incitament är det rimliga att bidraget ska dras ned när man har en inkomst. Men problemet är att vi hamnar i situationer där det är extremt stora marginaleffekter. I vissa fall är det direkt olönsamt att ta ett jobb. Det kanske inte är så i extremt många fall. Men det finns fall där det är missgynnande att ta ett arbete. Det finns fall där det inte alls är lönsamt. Sedan finns det fall där det är en väldigt låg lönsamhet i att gå från att inte arbeta till att arbeta. Det är en av delarna. Den viktiga delen, som vi säger, är att det oavsett var man befinner sig alltid ska vara mer lönsamt att arbeta än att inte arbeta. Sedan är de svenska systemen ganska omfattande och ganska komplicerade. Det gör att det blir lite olika förslag i olika delar. Men grunden bör vara att man ska få mer pengar i plånboken när man tar ett arbete. Det är det som Alliansen hela tiden .

Herr talman! Tack, Christian Holm Barenfeld, för svaret, men det kvarstår ändå frågor. Det är ju så i dag att det i varje fall lönar sig att ta ett arbete jämfört med att få etableringsersättning, a-kassa eller annat stöd, utom just när det gäller deltidsstämplingen. Men den håller vi att på att lösa så att det också där alltid ska löna sig att ta ett arbete, för jag tror att det är ett viktigt incitament.

Det ska alltid löna sig att arbeta, men det är också viktigt att vi alltid ställer krav på människor att arbeta. Det ska inte vara ett fritt val om man ska ta ett jobb eller om man ska leva på någon annan typ av försörjning. Det är det inte. Alla människor som kan arbeta måste arbeta, så det är inte bara en incitamentsfråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi röstade i december om Moderaternas förslag som innebar att om man har ersättning från etableringsuppdraget ska man inte bara kunna jobba extra utan att det påverkas - så är det i dag - utan man ska även kunna ta ett fulltidsarbete utan att det påverkar ersättningen.

Jag tror att det är väldigt olyckligt med den typen av dubbla signaler, som om personer som är nyanlända i Sverige skulle behöva andra typer av incitament än de som har bott här längre tid. Jag tror precis tvärtom; vi ska ha så lika system som möjligt, och jag kommer att återkomma till riksdagen med fler förslag som jämställer så att vi kan ställa samma krav på nyanlända som vi gör på alla andra arbetslösa och förstås också erbjuda samma typ av stöd och möjligheter att få hjälp att komma i arbete.

Överläggningen var härmed avslutad.