De svenska elpriserna

Fru talman! Lars Hjälmered har frågat mig om jag avser att vidta några omedelbara åtgärder med anledning av de höga elpriserna och vilka åtgärder jag avser att vidta på längre sikt för att försöka stabilisera elpriserna.

Som Lars Hjälmered mycket riktigt påpekar har den senaste tiden präglats av höga elpriser och stora elprisskillnader mellan olika elområden. Det finns flera anledningar till detta, framför allt att energipriserna på kontinenten varit mycket höga, särskilt på fossila bränslen som naturgas, tidvis ogynnsamma förutsättningar för vindkraft och att nivåerna i de nordiska vattenmagasinen har varit låga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är elmarknadens aktörer som beslutar om investeringar i ny elproduktion. Därför har regeringen tagit flera initiativ för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för nyinvesteringar i det svenska energisystemet. Som ett exempel kan jag nämna beslutet om att ge Affärsverket svenska kraftnät i uppgift att bygga ut transmissionsnätet till områden i Sveriges sjöterritorium. Det kommer att väsentligt minska de totala kostnaderna för att ansluta exempelvis havsbaserad vindkraft och således skapa incitament till etablering av ökad produktion, i synnerhet i södra Sverige där det behövs som mest.

För att vi ska komma till rätta med kapacitetsbristen och bli av med flaskhalsarna behöver det svenska transmissionsnätet förstärkas. Därför närmare tredubblar Affärsverket svenska kraftnät sina nätinvesteringar under den kommande treårsperioden jämfört med föregående treårsperiod.

Eftersom utbyggnadstakten behöver öka är det även mycket glädjande att riksdagen har ställt sig bakom regeringens förslag i propositionen Moderna tillståndsprocesser för elnät som syftar till att förkorta ledtiderna och göra det lättare att bygga ut det svenska elnätet. Därtill pågår ytterligare insatser för att korta ledtiderna. Energimarknadsinspektionen, Affärsverket svenska kraftnät, länsstyrelserna och Lantmäteriet jobbar alla för att effektivisera metoder och processer för tillstånd och prövning.

Slutligen vill jag nämna att Sverige på årsbasis är nettoexportör av el med jämförelsevis låga priser och mycket låga koldioxidutsläpp. Jämfört med kontinenten är våra svenska priser låga, såväl historiskt som under hösten. Grossistpriset på el i Sverige hör även nu till de lägsta inom EU. Vi har god tillgång på el, och Statens energimyndighet gör bedömningen i sina prognoser fram till 2050 att detta fortsatt kommer att vara fallet.

Då interpellanten anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav andre vice talmannen att Lotta Olsson i stället fick delta i debatten.

Fru talman! Det blir kanske lite tårta på tårta som sagt, men jag skulle vilja lyfta upp några saker. De höga kostnaderna beror inte på något annat än minskad tillgång. Även om staten delar ut pengar kommer inte energimängden att öka. Det innebär bara att man retroaktivt kan få tillbaka en del av pengarna.

Januari är för de flesta årets fattigaste månad. Men den här gången kommer många familjer och företagare att få en chock när räkningarna för december landar i brevlådan. En villa- eller radhusägare kommer att få se elkostnader på 5 000, 7 000 eller 10 000 kronor. Det är mycket pengar.

Det här är allvarliga problem, fru talman. Vi har stora, allvarliga elproblem. Priserna skenar. Priserna är växelvis skyhöga för att kort senare sjunka. Många har kanske bundit sina elpris. Men nu har det inte ens gått att göra det. Oavsett fluktuerar priserna hela tiden. Familjer och företag kan göra väldigt lite för att påverka sin situation om man inte har bundit sitt elpris. Dessutom finns det flera exempel på företag som inte kan etablera sig eller växa som de vill eftersom elsystemet inte räcker till. Det här duger inte, fru talman. Det duger inte alls.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har noterat att energiministern hävdar att orsakerna till de onödigt höga priserna i Sverige skulle vara att de påverkas av tillgången till rysk gas och europeiska utsläppspriser. Men beslut såsom att stänga kärnkraften i förtid skulle inte ha någon betydelse. Vi kan leka med tanken att de 6 miljarder som nu går som energibidrag i stället skulle ha satsats på kärnkraften och vad det skulle ha haft för inverkan på både tillgång till el och priser.

Sant är att gaspriserna har höjts kraftigt. Sant är också att ekonomin har dragit igång efter pandemin. Sant är också att dåliga tyska val med nedstängd kärnkraft som har lett till ryskt gasberoende drabbar också svenska familjer och företag. Men sant är också att dåliga S-beslut nu syns i svenska plånböcker, fru talman.

År 2014 beslutade S att stoppa Vattenfalls planer på ny kärnkraft. Man bytte ut Vattenfalls styrelse och chockhöjde kärnkraftsskatten, trots att det skulle leda till stängda kärnkraftverk. För ganska precis ett år sedan röstade riksdagen om Ringhals 1 skulle kunna användas ett antal år till för att kunna ge södra Sverige billig, fossilfri el. S valde att rösta för att stänga Ringhals 1. Dessa och andra beslut leder nu till att det grävs djupa hål i familjers och företags plånböcker.

Fru talman! Vår vision är kraftfull ekonomisk utveckling kombinerat med grön omställning. Båda behövs. Vi kommer att behöva dubblerad användning. Historiskt har vi i Sverige haft bra el och ett bra energisystem. Men nu har vi stora problem: tre elkriser det senaste året och kraftigt ökade totala kostnader för företag. Ett exempel bland flera är att Klippans Bruk i Skåne har sagt upp en av tre medarbetare eftersom energipriserna har ökat så kraftigt.

Fru talman! Detta slår mot svenska folket.

Fru talman! Jag är i grunden glad att regeringen i det otroligt ovanliga, exceptionella läge som vi befinner oss i gör något exceptionellt för att underlätta för svenska konsumenter. Naturligtvis vill vi inte vara i detta läge. Vi har inte velat att det ryska agerandet i Europa skulle leda till de här konsekvenserna. Vi har inte velat att länder som Frankrike, som baserar 70 procent av sin dyra energiproduktion på extremt dyr kärnkraft och resten på energigas, ska vara så otroligt beroende av gammaldags teknik som de är att det driver upp elpriserna så pass mycket och påverkar oss.

Men när det händer, när det väl inträffar, och det ryska agerandet, precis som det internationella energiorganets generaldirektör påpekar, konstruerar en kraftig elprishöjning på den europeiska marknaden kan vi inte sitta och låta svenska hushåll fara illa. Jag är glad att vi, i stället för som högern föreslår, gör någonting som faktiskt ger mer till dem som behöver det mest. Om vi hade valt högerns variant med skattesänkningar hade de som tjänar mest fått mest. Det är inte den rätta vägen att gå i det här läget när folk behöver stöd.

Det här är inget normalläge. Ingen - inte den här regeringen, och jag tror ärligt talat inte någon regering - planerar att vidta den här typen av åtgärder. Det är ett exceptionellt läge vi befinner oss i.

När jag lyssnar på Lotta Olsson noterar jag att hon talar om nedläggning av kärnkraften som om det skulle vara ett beslut som har tvingats fram politiskt och inte på grund av marknadsmässighet. Det är inte med sanningen överensstämmande. År 2000 eller i början av 2000-talet stängdes två reaktorer. Det kan nog sägas var mer politiskt motiverat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den socialdemokratiskt ledda regeringen, Stefan Löfvens regering, tog bort punktbeskattningen på kärnkraften. Därefter är det ingen skillnad mellan kärnkraften och andra energislag. Men marknaden har sett att det är olönsamt. Frankrike har ju konstant dyrare elpriser än Sverige, just på grund av deras stora kärnkraftsberoende, vilket skapar väldigt dyr el för svenska elkonsumenter.

Om vi eller den här kammaren politiskt hade tvingat kärnkraftsägarna att fortsätta hålla igång kärnkraftverk som byggdes under en tid då Sony Walkman var den häftigaste techprylen hade kostnaderna för det varit så pass höga att det hade riskerat att permanent dra upp priserna för svenska elkonsumenter. Det är vad marknadsmässighet innebär när man fattar beslut, det vill säga att man satsar på en lönsam lösning.

Vi ser lönsamma lösningar framför oss. Vi kommer att behöva göra smarta elnät som använder energin på rätt sätt vid rätt tillfälle. Vi kommer att behöva satsa på en bred palett med energieffektiviseringar, på samma sätt som man gör med matsvinnet, för att se till att vi använder energin på rätt sätt vid rätt tillfälle.

Vi kommer att behöva se mer av vindkraft, som är förnybar, billig och levererar el som är mer än en tredjedel så billig som el från till exempel den nya finska kärnreaktorn. Och vi kommer att behöva ha smarta och moderna sätt att lagra den energin, i till exempel bränsle, vätgas eller annat, för att få planerbar funktionalitet i systemet.

Vi kommer fortsatt att behöva slå vakt om vår viktiga vattenkraft, se hur mycket mer vi kan få ut av den och se till att den fortsätter att leverera.

Jag ser framför mig en bred palett av lösningar för framtidens energisystem medan jag hör Moderaterna bara prata nostalgiskt om en liten del av ett system.

Fru talman! Jag tycker att det är gulligt när man kallar mig nostalgisk. Jag har andelar i vindkraftverk sedan drygt 20 år tillbaka - det fanns ju knappt vindkraftverk då - och har följt utvecklingen noga.

Vindkraftsparkerna klarar inte ett sådant exceptionellt år, som statsrådet uttrycker det, som i år. Men det är ju inte särskilt exceptionellt. Det kommer säkert att vara oro i världen under en period framöver och inte bara i år. Det kommer att vara vanliga vintrar. Det har inte varit en exceptionell supervinter det här året.

Jag är rädd att vi ser samma dilemma nästa år, och då är det inte valår. Då landar elräkningarna direkt i folks ekonomi. Kanske har inflationen, som vi diskuterade tidigare, stuckit upp då och urholkar folks pensioner och löner. Elnotan kommer att ta en allt större del av inkomsten.

Vi kommer kanske att anpassa oss mer efter europeiska perspektiv. I England och centraleuropeiska länder är elen så dyr att många människor fryser. Det är inte så att det kommer ett elbidrag om man inte har en bra ekonomi, utan man får frysa. Vi glömmer det här ibland.

Vi lever i en välfärdsstat och tror att den finns för alltid. Det är för att vi har varit framsynta och satsat på säkra system. Om man tittar på gamla filmer från när vattenkraften byggdes ut ser man vilka stora satsningar som gjordes och vilka sociala och personella umbäranden det var. Hela bygder lades under vatten för att säkerställa vattenkraften. Även kärnkraften har inneburit en stor satsning även om den kanske inte har tagit lika hårt socialt sett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Man kan inte negligera allt som vi har byggt upp och tro att vi ska kunna införa ett nytt extraordinärt system innan vi har satt alla bitar på plats. Det finns inget vätgaslager som kan lagra överbliven vindkraft billigt. Det finns inga stora batterilager som kan fixa det här. Även om ministern och jag är hur energieffektiva som helst är det inte det som är dilemmat. Dilemmat är att vi kommer att behöva dubbelt så mycket energi. Det gäller inte i första hand inom privatekonomin eller våra bostäder. Där kommer priserna att slå igenom. Utan det här gäller industrin och alla transporter.

Så som politiken ser ut lägger den en hämsko på hela den pågående gröna revolutionen. Det finns mycket som människor inte vågar satsa på. De vågar inte satsa på kärnkraft, eftersom vi får se hur det blir. "Vi får se hur det blir" är ingen vision. Vi behöver den nog ett tag till.

Dessa bolag är tre till antalet och till stor del statligt ägda. Det är i så fall där styrningen skulle gått in.

Man vågar inte satsa på en elbil, även om man vill, om man vet att priserna kanske kommer att bli lika höga som på dieseln. Dessutom vet man inte om man kommer att kunna ladda den, eftersom vi inte har infrastruktur till det här. Vi har heller inte energi till det vi behöver i dag.

Politiken vill en massa saker, och det går jättebra i Norrland där energin finns. Men hur ska vi i elområde 3 och 4 också få se den gröna revolution som man stoltserar så mycket med? Det finns många stora utmaningar.

Jag tycker inte att vindkraftsparkerna är en lösning på problemet. Det är nästan tvärtom. De visar snarare på att man inte ser hela paletten.

Fru talman! Jag kan lugna Lotta Olsson med att kärnkraften i dag är en viktig del av svensk energiproduktion. Så kommer det att vara under en lång tid framöver. Jag kan också upplysa Lotta Olsson om att det är fritt fram för den som vill investera i kärnkraften att göra det. Sedan Stefan Löfvens regering såg till att ta bort punktskatten för kärnkraft råder inte ens några skattemässiga skillnader. Ändå är det ingen som gör det.

Jag kan även upplysa Lotta Olsson om varför det är så här. Marknaden, aktörerna och näringslivet - de som bygger det här - förstår att om de tar fram en produkt som är ett av de absolut dyraste energislagen och som kostar fyra gånger mer än vad vindkraften kostar eller än en produkt som man kan producera på annat sätt kommer det att vara svårt att sälja den. Detta inser marknaden. Jag hoppas att även Lotta Olsson kommer till samma insikt.

Det finns inget ideologiskt hinder från mig eller regeringen om någon kommer och säger att man är beredd att satsa sina pengar på kärnkraft, men jag har inte sett någon göra det. Den är nämligen inte lönsam. Den blir inte lönsam bara för att man säger att den ska bli lönsam. Den blir lönsam när den kan producera el som är billig och när den kan producera el inom en rimlig framtid.

Vi talar om en ny reaktor som skulle ta decennier att bygga. Vi har sett hur vårt grannland Finland har kämpat med att bygga en ny reaktor. Det tog 16 år att få den på plats, och den levererar el som är tre till fyra gånger dyrare än elen från den svenska vindkraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varifrån ska pengarna tas om det blir dyrare? Av skattebetalarna? Av elkonsumenterna? Eller ska de tas av bolagen som hämmas genom att konstant behöva betala fyra gånger dyrare elpriser varenda gång de producerar en ny grön produkt? Vi ser framför oss en ny grön industriell revolution i Sverige. Då kan vi inte hämma den genom att ge företagen ett av de absolut dyraste energislag som finns.

Där skiljer vi oss åt. Vi har inte låst fast oss vid ett enskilt energislag som lösning. Vår styrning är målbaserad. Målet är att svenska konsumenter ska ha god tillgång till billig el, inte tillgång till el som kommer från kärnkraft oavsett hur dyr den än blir, vilket verkar vara Moderaternas mål.

Vi har tidigare gjort upp om detta i energiöverenskommelsen. Jag ser fram emot att vi även göra det i fortsättningen. En av grundpelarna i den överenskommelsen var just marknadsmässigheten. Låt oss hålla fast vid det. Jag tycker att det är rimligt att detta ska vara marknadsmässigt.

Lotta Olsson säger att det här är en vanlig vinter. Vi ser det ryska agerandet gentemot Ukraina, krigsskepp som åker in i Östersjön och det ryska agerandet på energimarknaden. Det har till och med fått det internationella energiorganets generaldirektör att påpeka att energipriskrisen i Europa är konstruerad. Jag hoppas innerligt att detta inte blir vanligt, och jag tror inte heller att Lotta Olsson vill att det ska vara vanligt. Om det skulle bli normalsituationen skulle världen få betydligt fler problem.

Fru talman! Att göra breda överenskommelser är viktigt och bra, men det här visar tydligt hur ideologiskt olika vi ser på världen.

Jag önskar självklart att det här är en exceptionell vinter. Men jag har besökt både Moldavien och Ukraina och vet att det här är ett maktmedel. När Ryssland vet att någon är beroende av energin kan de strypa lite på gasen när det är vinter och kallt för att folk ska bli medgörliga. Vi har inte haft detta beroende tidigare.

Man kryper in bakom marknaden. Marknaden har inget ansvar för vår säkerhet. Därför kan ministern inte huka sig bakom det. Det här måste naturligtvis en regering agera på.

Man kan heller inte satsa på något när man vet att det kanske ska utgå. Sony Walkman-exemplet är väldigt bra. Jag skulle heller inte satsa på en Sony Walkman. Jag hade en sådan när de fanns, men i dag är det en produkt som har utgått.

Om ministern i ena stunden säger att vi behöver det här ett tag till vill man inte göra en satsning som ska finnas i 40 år. Tittar man på kärnkraftens kostnader under 40 år, som är avskrivningstiden, ser man att kärnkraften står sig bra på grund av dess fördelar.

Jag vill vara tydlig med att jag inte har något emot vindkraft, men jag vet inte var vi ska gräva ned alla vingar. I USA har man börjat plocka ned vindkraftverk. Där gräver man ned vingarna i öknen. Hur har ministern tänkt att vi ska recycla all den stora materia som finns? Det finns problem även här. Jag är ledsen, men att se vindkraftsparken som den universella lösningen håller tyvärr inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Låt mig börja där Lotta Olsson slutade sitt anförande, det vill säga recycling av ett vindkraftverk. Det finns en stålkonstruktion som många eftertraktar. Sedan finns det kolfibervingar som också går att recycla. De är dessutom ganska billiga att producera. Man kan nog göra det här på olika sätt.

Låt mig återgå till de ideologiska skiljelinjerna. Ingen av oss vill vara beroende av främmande makt. I varje fall låter det så på Lotta Olsson.

Vi ska inte låta svenska elkonsumenter bli påverkade av till exempel det ryska agerande som vi ser i Europa i dag. Även om Sverige fortsatt har ett av de lägsta elpriserna i hela EU blir vi också påverkade, i synnerhet i elprisområde 3 och 4.

Då är väl lösningen att vi frigör oss från det beroendet. Det handlar exempelvis om att satsa på energislag där vi behöver köpa bränslet från bland annat Ryssland. Är det att frigöra sig att köpa uran från Ryssland?

Det handlar också om att man satsar på en enormt dyr byggnad. Då tänker jag den kommande finska reaktorn Hanhikivi 1. Vet ni vem som är ägare till denna reaktor? Den ägs till 34 procent av Rosatom. Det är det ryska energibolaget som går in om ägare. Den är så vansinnigt dyr att bygga att man blir beroende av den typen av lösningar för att bygga.

Det är inte en säkerhetspolitiskt framkomlig väg. Det är inte den rimliga vägen att skapa ett självständigt energisystem. Vårt energisystem ska bygga på en bred palett av lösningar med vattenkraft, vätgas, vindkraft, smarta elnät, energilagringar och allting. Men vi kan inte bara hata vindkraften, som Moderaterna gör, och se den som det största problemet i stället för att hitta en annan lösning.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.