Coronapandemins effekter på SRHR

Fru talman! Yasmine Posio har frågat mig om jag avser att verka för att Sverige ska ta initiativ globalt för att lyfta SRHR under coronapandemin samt ta initiativ inom EU för att stoppa den reaktionära utvecklingen i Europa gällande frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Jag delar frågeställarens oro kring coronapandemins effekter på mänskliga rättigheter. Jag välkomnar möjligheten till samtal om kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter, särskilt i fråga om deras sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, vilket är en högt prioriterad fråga för regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har tagit emot flera oroväckande rapporter från FN och människorättsorganisationer som visar att könsbaserat våld ökar i flera länder medan tillgång till SRHR minskar, särskilt bland personer i utsatta situationer i samhället. Vi får signaler om att befintliga system som värnar om SRHR och som har tagit decennier att bygga upp begränsas och monteras ned. Detta är i vissa fall resultat av bristande jämställdhetsanalys, i andra fall ett led i en strategi från abortmotståndare som utnyttjar pandemin som skäl för att begränsa dessa rättigheter. Det leder till minskade möjligheter till säker förlossning, minskad tillgång till preventivmedel och säkra aborter samt ökade svårigheter för gravida att få tillgång till hälso- och sjukvård.

Detta är i linje med tidigare lärdomar, bland annat från ebolautbrottet i Sierra Leone. Det system som byggts upp för att tillförsäkra kvinnor och flickor rätten till sexuell och reproduktiv hälsa måste försvaras och resurser bevaras, inte minst för att hålla nere barna- och mödradödligheten.

Under våren har regeringen publicerat flera artiklar och uttalanden för att specifikt lyfta jämställdhets- och SRHR-frågorna under pandemin. I maj tog jag initiativ till en debattartikel med specifikt fokus på krisens jämställdhetsperspektiv. Artikeln undertecknades av åtta andra kvinnliga utrikesministrar samt chefen för UN Women och har publicerats i flera länder. Sverige och Sydafrika tog även initiativ till ett gemensamt uttalande som uppmanade världens beslutsfattare att säkerställa kvinnors och flickors fulla åtnjutande av SRHR under pandemin. Detta uttalande fick stöd av 59 länder och planeras att följas upp med ett motsvarande högnivåmöte som Sverige ska stå värd för tillsammans med bland annat UNFPA.

SRHR-situationen blir ofta än värre i länder som redan är sköra och drabbade av konflikt. Därför har jag under våren hållit flera möten med kvinnliga fredsbyggare och organisationer som arbetar för kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna i konfliktdrabbade länder. På så sätt har jag fått egen förstahandsinformation kring hur kvinnors och flickors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna har hotats under pandemin. Dessa möten har stärkt mig i min uppfattning att hela covid-19-responsen måste jämställdhetssäkras och att SRHR är en central del i detta arbete.

Som Yasmine Posio också nämner har vi under våren sett oroande exempel på utvecklingen i Europa, bland annat i Polen och Ungern. Det är viktigt att värna och främja demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer samt att våra standarder inte skiftar i en negativ riktning med anledning av covid-19.

Sverige är en stark förespråkare för SRHR inom EU, och vi verkar konsekvent för ökat engagemang och åtagande för frågorna. Sverige har bland annat systematiskt och konsekvent arbetat för att SRHR ska bli ett självständigt tematiskt område i EU:s nya Gender Action Plan, den plan som styr jämställdhetsintegreringen av EU:s externa bistånd. Den förväntas antas vid utrikesrådets sammanträde i slutet av november.

Jag kommer personligen att fortsätta att använda de plattformar och kontakter jag har för att nå ut och påverka i dessa frågor, såväl globalt som inom EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar utrikesminister Ann Linde för svaret.

En interpellation kan ju användas för att tydliggöra skillnader och/eller för att lyfta ett viktigt ämne på dagordningen. Denna har lite mer karaktär av det sistnämnda, då sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter tenderar att komma i sista hand - inte för utrikesministern och mig, men i samhället i stort. Detta är ett sätt att få upp det på agendan. Tyvärr hinner jag inte lyfta alla de hårresande exempel som finns på effekterna av frånvaron av SRHR eller försämringar på området, men alla är lika viktiga för mig och Vänsterpartiet.

Den pågående coronapandemin har slagit hårt globalt. Oron för liv och hälsa har tvingat människor att ändra sina vanor, och länder har infört olika nivåer av restriktioner. Världsbanken befarar att fattigdomsbekämpningen i och med coronavirusets spridning inte kommer att kunna ske i tillräckligt snabb takt för att målet om att utrota extremfattigdomen till 2030 ska kunna uppnås. Hur olika länder agerar kommer att påverka miljontals människors demokratiska fri- och rättigheter under lång tid, inte minst inom SRHR-området.

När pengar, personal och medicinsk utrustning går till att bekämpa coronaviruset får andra delar av vården stå tillbaka. Nedstängda fabriker har lett till en brist på preventivmedel, vilket riskerar att resultera i oönskade graviditeter såväl som ökad mödradödlighet, könssjukdomar och hiv. FN:s befolkningsfond UNFPA befarar att en sex månader lång nedstängning av samhället kan leda till ytterligare 7 miljoner oönskade graviditeter. Mödrahälsovården får stå tillbaka i många länder som har ont om resurser, vilket riskerar att leda till onödigt lidande och allvarliga komplikationer, i värsta fall döden.

Men det är inte bara preventivmedel som fattas. I bland annat Indien finns det inte längre abortpiller i tillräckligt stor utsträckning, vilket innebär att flickor och kvinnor som vill göra en medicinisk abort tvingas till ett kirurgiskt ingrepp med allt vad det innebär.

I dessa tider har vissa ledare försökt införa inskränkningar i aborträtten genom att skylla på att personal och utrustning behövs i coronabekämpningen, även om så inte är fallet. I USA vädrar abortmotståndarna morgonluft, och deras fula metoder har utökats med att de står och hostar på flickor och kvinnor som tar sig till abortkliniker.

Unaids varnar för att nedstängningar av samhället i spåren av covid-19 påverkar tillgången till hivmedicin negativt, och dödligheten i hiv förväntas öka med 10 procent de kommande fem åren på grund av just detta.

Våld och sexuella övergrepp mot kvinnor och flickor sker redan världen över i alltför stor utsträckning. I dessa tider när människor förväntas eller beordras hålla sig hemma ökar våldet och de sexuella övergreppen. Och det sker i alla länder. Sverige, Frankrike, Argentina, Kenya, USA, Indien - ingenstans i världen är kvinnor och flickor säkra från mäns våld.

Det är väldigt bra att Sverige fortsätter att hålla fanan högt när det gäller SRHR, och det är bra att Sverige omallokerat biståndsmedel till pandemibekämpning. Samtidigt har dock världen sett stora gräshoppssvärmar och översvämningar, och Jemen bombas fortfarande, bland annat med hjälp av svenska vapen. Därför har vi i Vänsterpartiet budgeterat för ett additionellt bistånd på 500 miljoner som ska gå till att motverka pandemins effekter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min fråga är: Hur ser utrikesminister Ann Linde på att utöver att se till att SRHR finns på agendan även under denna svåra pandemi också utöka biståndet nu när världen dessutom har flera andra kriser?

Fru talman! Jag tackar Yasmine Posio för att hon lyfter denna mycket viktiga fråga. Det behövs verkligen i dessa tider.

Sveriges feministiska utrikespolitik fortsätter med full styrka även under rådande pandemi. Ytterst handlar det om att vi arbetar hårt för att säkerställa att den globala responsen innehåller jämställdhetsperspektiv på både kort och lång sikt.

Det finns en stor risk att ett visserligen befogat starkt fokus på att bekämpa covid-19 leder till ökad sjukdom och fler dödsfall inom andra områden, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa. SRHR-vård riskerar att klassas som icke nödvändig vård och bortprioriteras till förmån för covid-19-relaterad hälso- och sjukvård. Det kan medföra minskade möjligheter till säkra förlossningar och säkra aborter samt sämre möjligheter för gravida att få vård.

Med en kris kommer också förlorade inkomster, ökad fattigdom, maktlöshet och intolerans - alla faktorer som är kända för att ha en negativ påverkan på SRHR. Särskilt unga flickor och kvinnor exponeras ytterligare både för sexuellt och könsbaserat våld och för oönskade graviditeter till följd av exempelvis skolstängningar.

Under ebolakrisen i Sierra Leone ökade mödradödligheten med 34 procent till följd av att resurser omprioriterades. Närmare 4 000 personer dog i ebola. Samtidigt nådde barn- och mödradödligheten en rekordnivå på 45 000.

Rapporter från Nepal under pågående pandemi visar också på en ökad barnadödlighet i samband med förlossningar. Det system som har byggts upp för att tillförsäkra kvinnor och flickor rätten till sexuell och reproduktiv hälsa är centralt, inte minst för att hålla nere barn- och mödradödligheten. Sverige fortsätter därför att ha en framträdande roll i SRHR-frågor på den internationella arenan.

Sverige är till exempel kärnstödgivare till flera organisationer inom WHO, FN:s befolkningsfond UNFPA, jämställdhetsorganet UN Women och Gavi, som är instrumentella i kampen för att begränsa viruset och dess negativa konsekvenser.

Jag vill också lyfta fram Sveriges regionala och bilaterala arbete. Genom våra utlandsmyndigheter och det svenska biståndet har ett stort engagemang bidragit till att främja SRHR i vårt samarbete med andra länder. Bland annat har finansiellt stöd till såväl samarbetsorganisationer som länder i Afrika både ökat och snabbt styrts om för att säkerställa mödra- och barnhälsovårdsprogram, tillgång till preventivmedel och medicinska abortprodukter, som är en av de saker som Yasmine Posio nämnde, för särskilt utsatta tonårsflickor och kvinnor.

Hittills har Sverige beslutat om stöd på motsvarande 1 538 miljoner för covidspecifika insatser, bland annat till WHO:s krishanteringsfond, FN:s humanitära appell och FN:s långsiktiga uppbyggnadsarbete. Sverige verkar för ett tydligt jämställdhetsperspektiv i dessa insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Budgetarbetet är i full gång. Vi återkommer till riksdagen med ett budgetförslag.

Fru talman! Tydligen går det alldeles utmärkt att utöka RUT-avdraget till 75 000 kronor och dessutom lägga till nya pigtjänster i form av silverputsning och att någon annan ska tvätta de rikas lortiga Armaniskjortor. Men när det handlar om människors liv har vi hittills inte sett några additionella medel. Där ser vi hur regeringen prioriterar.

Pandemin har inte enbart haft effekter på den reproduktiva hälsan och lett till ökat våld mot flickor och kvinnor utan även fått följder för skolans möjlighet att bryta skadliga patriarkala normer.

Sexualundervisning är en avgörande faktor för att uppnå bra sexuell och reproduktiv hälsa men även för att bryta, eller åtminstone minska, ett samhälles destruktiva normer och närma sig jämställdhet. Detta vet inte minst vi här i Sverige, och det är därför vi så starkt värnar och förespråkar sexualundervisning. Fortfarande finns ett flertal länder där det inte är obligatoriskt i undervisningen och ett antal länder som hela tiden är nära att ta bort det. Det är dessa fragila, konservativa och oftast nationalistiska länder som ligger i riskzonen nu när pandemin hindrar människor från att samlas för att visa sitt missnöje.

I Polen lade regeringen fram ett lagförslag om att kriminalisera sexualundervisningen mitt under pandemin, trots att människor inte kunde gå ut och demonstrera emot detta. Dessvärre röstade parlamentet inte ned förslaget helt, utan det skickades till en extraordinär subkommitté för lagändringar. Med tanke på vilken riktning Polen rört sig i finns det en överhängande risk för att lagändringen så småningom kommer att gå igenom.

I april införde Rumänien, som har högst andel ungdomsgraviditeter i Europa, obligatorisk sexualundervisning. Men efter påtryckningar från den katolska kyrkan, som menar att sexualundervisning attackerar barns oskuld, togs obligatoriet bort, och skolan får numera enbart erbjuda sexualundervisning efter att vårdnadshavare skriftligen har godkänt att deras barn ska få det.

Under coronapandemin är hbtq-personer en särskilt utsatt grupp, och många drabbas hårt av restriktioner och ökad fattigdom. I Sydkorea har medier pekat ut gayklubbar som epicentrum för en ny smittvåg, vilket gjort att exempelvis Amnesty varnat för stigmatisering. I Sydamerika har flera länder flexibla utegångsförbud, där kvinnor och män enbart tillåts gå ut olika dagar. Restriktionerna slår mot transpersoner, och mycket tyder på att hatbrotten har ökat i samband med detta. I Ungern har parlamentet röstat igenom flera kritiserade krislagar som ger premiärminister Orbán ökad makt och rätten att regera genom dekret på obestämd tid. I samband med detta har en grundlagsändring som förbjuder transpersoner att ändra juridiskt kön gått igenom.

Det är bra att Sverige är en stark förespråkare för SRHR inom EU och arbetar för att SRHR ska bli ett självständigt tematiskt område i EU:s nya Gender Action Plan. Men det räcker uppenbarligen inte när vi nu ser hur Rumänien, Polen och Ungern inför lagar som kraftigt försämrar SRHR och inskränker människors rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi i Vänsterpartiet menar att det är dags att dra in EU-pengar till Ungern, då landet inte följer de konventioner EU satt upp när det gäller mänskliga rättigheter. Hur ser utrikesminister Ann Linde på det förslaget?

Fru talman! De allvarliga begränsningar vi ser när det gäller kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter är ett resultat av en bristande jämställdhetsanalys. Det är en aktiv strategi hos abortmotståndare i pandemin, och det utnyttjas nu för att införa begränsningar i SRHR men också när det gäller sexualundervisning och så vidare, vilket Yasmine Posio tar upp.

Jag vill betona att vi inom EU konsekvent har fört fram EU:s viktiga roll som en global röst och att vi ständigt påpekar att man också inom EU måste följa mänskliga rättigheter fullt ut. Inte minst med de länder som Yasmine Posio nämner har vi haft diskussioner både bilateralt och inom EU.

Det märks också att frågan om man ska ge ekonomiska bidrag till länder som inte följer mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och demokrati har kommit allt högre upp på EU:s agenda, bland annat efter att Sverige som ett av de allra första länderna tog upp detta. Detta är nu resultatet av de satsningar man gör, både på budgeten och på åtgärder för att bekämpa pandemin. Man ska ha så kallad konditionalitet, det vill säga att de som inte följer mänskliga rättigheter, demokrati eller rättsstatens principer - kort sagt det som står uttryckt i FN:s fördrags artikel 2 om grundläggande värden - inte heller ska ha möjlighet att få samma ekonomiska stöd.

Jag vill också säga att EU och dess medlemsstater i olika sammanhang gemensamt upprepar att SRHR ska värnas under den pågående pandemin även om det är problematiskt i vissa länder. De socialkonservativa medlemsstaterna inom EU är trots allt i minoritet, och vi måste samarbeta med de progressiva krafter som faktiskt finns i de länderna och som, skulle jag vilja säga, är ganska starka. Till exempel ser vi att protesterna från de polska kvinnorna när abortlagarna i olika omgångar har varit hotade har gjort att man har lyckats mota de allra värsta förslagen. Det är inte så att det finns en massiv anti-SRHR-rörelse i hela befolkningen i de här länderna, utan det har handlat om de regeringar som sitter för tillfället.

Ett exempel på påverkansarbete är det möte om jämställdhet i utrikespolitiken som Spaniens utrikesminister arrangerade under våren. Jag deltog, och vi tog initiativ till en artikel om frågornas vikt. Ett annat exempel är EU:s biståndsministrar, som samlades redan före påsk för att diskutera EU:s samlade respons till utvecklingsländerna. Vi är också ett av de ledande länderna bakom en global koalition för ekonomisk jämställdhet, där initiativ tas för att stärka kvinnors ekonomiska egenmakt.

Slutligen vill jag säga att hbtqi-frågor tillhör mina absolut prioriterade frågor. Vi driver dem inom ramen för UD:s stora satsning Drive for Democracy, där alla UD:s 108 utlandsmyndigheter på olika sätt hittar saker för att driva demokratifrågor och rättighetsfrågor, inklusive för hbtqi-personer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! De ekonomiska effekterna av coronapandemin slår hårt mot dem som redan har det tuffast. Kvinnor är överrepresenterade i serviceyrken och informella arbeten, och många arbetar med otrygga villkor. När länder inför hårda restriktioner eller lockdowns står de plötsligt utan inkomst. Vi har alla läst om kvinnor som känt sig tvingade till prostitution för att få ekonomin att gå ihop.

Som vanligt är det flickor och kvinnor som får betala det högsta priset för att vi lever i en kapitalistisk och patriarkal värld. Det är först när världen är jämlik och jämställd som kriser inte drabbar låginkomsttagare och kvinnor och flickor hårdast. Vi måste förändra dagens ojämlika värld, där vissa länder är beroende av bistånd från de rika länder som suger ut de fattiga ländernas resurser till att börja med.

Visst är det bra att utrikesministern lyfter SRHR på alla arenor som finns, men vi vet att det inte löser grundproblemet. Vi måste börja betala vad det faktiskt kostar att producera en vara med sjysta villkor och löner som det går att leva på. Tänk om Sverige kunde vara drivande för att införa human rights due diligence i alla handelsavtal och krävde det av svenska företag som får statligt stöd för att kunna etablera sig i andra länder! Och tänk om Sverige kunde skriva på land-för-land-rapportering så att företag inte kan fly undan skatt! Det skulle vara viktiga steg i rätt riktning.

Så länge länder tvingas leva under nykoloniala strukturer utan en chans att kunna ta sig ur fattigdom och så länge ett land är ojämlikt och patriarkalt kommer både kvinnor och flickor alltid att få betala det högsta priset, både i det vardagliga livet och, ännu mer, när en kris pågår.

Fru talman! Jag sätter stort värde på Yasmine Posios och Vänsterpartiets engagemang i dessa frågor. Vi delar målet om en jämställd värld, och regeringens och riksdagens engagemang för SRHR-agendan är en viktig del i arbetet för att nå dit.

Mina samtal med internationella aktörer och civilsamhället under våren vittnar om kriser och konflikter, kombinerat med de senaste årens ökade motstånd mot jämställdhet och ett krympande demokratiskt utrymme. Det kan bidra till att undergräva kvinnorättsorganisationernas och andra civilsamhällesorganisationers möjligheter att verka.

Vi vet i dag att pandemin drabbar människor olika trots dess globala utveckling. Det är viktigt att vara mycket medveten om hur kvinnor och män påverkas annorlunda av covid-19, vilket belyser behovet av en kontinuerlig jämställdhetsanalys och av att integrera jämställdhetsperspektivet i alla våra handlingar. Sverige tog därför tillsammans med Sydafrika i våras initiativ till ett gemensamt uttalande om vikten av att värna jämställdhet och SRHR under covid-19-pandemin, ett initiativ som 57 andra länder anslöt sig till.

SRHR är en fråga om liv och död. I kampen mot en pandemi, som covid-19-pandemin, kan vi inte flytta vare sig fokus eller resurser från andra hälsosektorer och allas åtnjutande av mänskliga rättigheter.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.