Bostäder på Bromma flygplats

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Lars Tysklind har frågat mig hur jag ser på frågorna om att stänga Bromma flygplats till 2022, hur jag ser på möjligheten att bygga 50 000 bostäder på 15 år samt hur jag ser på möjligheten att bygga 50 000 bostäder på det område som Miljöpartiet kallar Bromma parkstad.

Regeringen har tillsatt en samordnare med uppdrag att pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet och öka möjligheterna till bostadsbebyggelse i Stockholmsregionen. Om samordnaren bedömer att detta är möjligt, ska samordnaren också presentera en finansieringslösning för avvecklingen av Bromma flygplats och utbyggnad av alternativ flygkapacitet som både staten och Stockholms kommun kan acceptera samt ta fram en tidsplan för det fortsatta arbetet. Samordnaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 20 oktober 2016.

Som framgår av uppdraget till samordnaren har regeringen inte tagit ställning till någon tidsplan för en eventuell avveckling av flygtrafiken på Bromma. Inte heller har regeringen någon uppfattning om vilka möjligheter det finns att bebygga Bromma flygplats och omgivande områden i det fall flygplatsen avvecklas. Frågan om var och hur ny bebyggelse ska tillkomma i Stockholm är ett ansvar för Stockholms kommun, och regeringen förväntar sig att Stockholms kommun kommer att redovisa sina planer inom ramen för samordnarens uppdrag.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Jag får dock säga att det är väldigt allmänt hållet och i princip beskriver det som vi redan vet. Det handlar ju om vilket uppdrag Anders Sundström har fått som samordnare.

Att jag ändå ställer de här frågorna i dag beror på att jag när det gäller den här interpellationen vill bredda debatten.

Åtminstone jag personligen har deltagit i debatten mycket ur flygperspektivet och ur infrastrukturperspektivet men kanske inte så mycket ur det som används som huvudargument för att lägga ned en viktig flygplats, nämligen bostadsperspektivet. Det diskuteras här precis nu.

Vi kan väl vara överens om att bostadsbristen är ett stort samhällsproblem, inte minst i Stockholm. Men vi löser inte bostadsbristen generellt genom att lägga ned en av Sveriges viktigaste och mest strategiska flygplatser.

Stockholms Handelskammare har i en första rapport varit tydlig med att det här på sikt kan hota 24 000 jobb. Då talar vi inte bara om Stockholmsregionen utan om hela landet. Därför är Bromma som flygplats i grunden en nationell fråga och inte en regional bostadsfråga.

Man måste alltså bredda tanken till vad Brommas funktion som flygplats betyder för regioner runt flygplatser som de i till exempel Trollhättan-Vänersborg och Ängelholm. De kanske inte är med så mycket i den här debatten.

Från Folkpartiets sida kan vi deklarera att det är självklart att Bromma flygplats behövs, att den ska vara kvar och att den är ett riksintresse.

Det känns som om det blir mer och mer uppenbart vad som låg bakom beslutet att tillsätta en samordnare. Jag vill återigen lyfta fram att det gjordes trots ett mycket tydligt tillkännagivande från riksdagen att det inte skulle ske, och tillsättandet av samordnaren grundade sig på bristfällig analys.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Stockholms Handelskammare har återigen lagt fram en rapport, som statsrådet säkert har tagit del av. Där har man tittat närmare på vad jag vill påstå är närmast önsketänkande i Miljöpartiets vision: att kunna bygga 50 000 bostäder på Bromma flygplats under en kort tid och på en trots allt något begränsad yta. Det går under ett namn som jag i och för sig kan uppleva som väldigt attraktivt: Bromma Parkstad.

Anledningen till att vi ställer frågor och tar den här diskussionen ytterligare ett varv är att det är intressant att höra hur bostadsminister Mehmet Kaplan ser på Miljöpartiets vision för Bromma. Är det en realistisk tanke, det här med hur man ska bygga ut Bromma Parkstad?

Naturligtvis är inte Folkpartiet eller jag personligen emot bostadsbyggande, men bostadsbyggande är huvudargumentet för att lägga ned Bromma som flygplats. Jag tycker att det är av allmänt intresse att det sker utifrån rätt argument. Det handlar inte så mycket om bostadsbyggande på en flygplats. Det handlar mer om varför man tillsätter en samordnare mot riksdagens tydliga vilja, beskriver verkligheten väldigt orealistiskt och inte gör en tillräcklig analys.

Den utredning som Anders Sundström på regeringens uppdrag nu genomför ger i sammanhanget helt fel signaler. Den ger bara några år med osäkerhet om vad som kommer att hända. Det är anmärkningsvärt att det sker under - åtminstone ur min synpunkt - helt felaktiga förutsättningar.

Statsrådet får gärna utveckla sina svar på mina konkreta frågor.

Fru talman! Tack så mycket, Lars Tysklind!

Det kan inte ha undgått Lars Tysklind att den här frågan är KU-anmäld. Situationen är sådan att jag har besvarat ett antal frågor från KU och att KU kommer att bestämma om det blir en granskning av ärendet eller inte. Jag kan alltså bara svara principiellt på frågor av övergripande karaktär.

Det här handlar om att regeringen har tagit beslut om att utse en samordnare. Den samordnaren kommer att se över om och hur flygtrafik kan föras över till andra flygplatser i regionen. Om det går att göra kommer regeringen att tillmötesgå Stockholms kommuns önskemål.

Jag kan inte svara på någon annan del av frågan utöver detta, för det här handlar i grunden om ett ärende som behandlas av KU.

(forts.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Vi har just startat denna diskussion, och återigen har vi fastnat i KU-anmälningen. Diskussionen om riksdagens tidigare tillkännagivande om Brommafrågan kanske vi kan lämna därhän och i stället diskutera det mer konkreta? Hur vi än vrider och vänder på det har ju regeringen tagit beslutet att tillsätta en samordnare för att se om det går att lägga ned flygverksamheten på Bromma och göra det till ett bostadsutvecklingsområde.

När man tar ett sådant beslut måste man se att det alternativ till flygverksamhet som man förespeglar är ett orealistiskt bostadsalternativ. Det är egentligen detta frågan handlar om. Jag undrar då vad statsrådet tycker om den vision som finns, främst hos Miljöpartiet, om att man ska kunna bygga 50 000 nya bostäder på Bromma flygplats fram till 2030.

Området är ungefär lika stort som Hammarby sjöstad. Där har man under 30 år byggt ut 11 900 bostäder. Stockholms Handelskammare har lyft fram att det man diskuterar egentligen är önsketänkande. När detta blir alternativet i den allmänna debatten blir bilden av vad man har att välja på felaktig.

Nästan alla dagens interpellationsdebatter har handlat om ökat byggande och bostadsbrist. Det är klart att det också är ett samhällsproblem. Men precis som jag nämnde i mitt första inlägg har det inte med detta att göra. Det här är en nationell angelägenhet och en infrastrukturfråga. Det är inte en fråga om Stockholms bostadspolitik, även om det är väldigt viktigt att man kommer igång med det också.

Under alla åren i regeringsställning har allianspartierna och Folkpartiet varit drivande där. Det har funnits tydliga mål hela tiden. Man måste ändå skapa ett regelverk utan statliga subventioner för att få en bostadsmarknad i jämvikt. Inte minst har kopplingen mellan infrastrukturutbyggnad och bostadsbyggande varit en viktig del. Det kommer väl att tas upp här senare i dag.

Jag tror att vi är ganska överens när det gäller enklare process och sådant. Men jag tycker inte att det är detta frågan gäller, utan det handlar om huruvida den bild regeringen ger av alternativet när det gäller bostadsbyggandet på Bromma flygplats är realistisk och vad statsrådet har för synpunkter på det. KU-diskussionen kan vi väl lägga åt sidan så länge och i stället diskutera det konkreta.

Herr talman! Tack, Lars Tysklind, för frågan!

Det finns två ingångar i den här frågan. Den ena handlar om huruvida det är en nationell fråga eller inte. Om det är som Lars Tysklind säger och det är den nationella frågan detta handlar om är det som jag sa i mitt förra anförande, nämligen att ärendet är KU-anmält, och det är KU:s uppgift att kontrollera regeringens och statsrådens arbete. Det är en oerhört viktig uppgift, och vi får se vad KU:s eventuella granskning leder till.

Den nationella biten, som Lars Tysklind avslutade sitt anförande med, handlar om principfrågan. Om vi däremot tar det till den lokala nivån, det som berör Stockholm, nämligen bostadsfrågan, är frågan om var och hur ny bebyggelse ska tillkomma i Stockholm ett ansvar för just Stockholms kommun. Regeringen förväntar sig att Stockholms kommun kommer att redovisa sina planer inom ramen för samordnarens uppdrag. Det är också vad jag sa i mitt första anförande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Oavsett hur Lars Tysklind väljer att formulera frågan hamnar den antingen i det härad där det är KU som nu hanterar den eller hos Stockholms kommun.

Herr talman! Då får jag konstatera att vi tydligen inte kan få några konkreta svar på de här frågorna så länge som KU behandlar detta. Då ska det bli väldigt intressant när det är över och vi får höra hur regeringen tänkte. På något vis måste ändå regeringen ha tänkt när man tillsatte en samordnare mot det tydliga tillkännagivande från riksdagen som kom samma dag.

Det kommer ytterligare ett tillkännagivande nästa vecka i samma fråga, där riksdagen uttalar att Bromma flygplats inte ska avvecklas. Det är klart att det känns lite krampaktigt när vi inte kan diskutera sakfrågan. Jag är inte helt säker på att jag vill acceptera att det är så känsligt att man inte kan diskutera det över huvud taget.

När det gäller den nationella frågan har regeringen genom sitt beslut att utreda frågan skapat en osäkerhet kring utvecklingen för många orter ute i landet. Bromma flygplats är ju en angelägenhet för hela landet. Den osäkerheten ska man få leva med i ett antal år.

Innerst inne känner jag att det möjligtvis finns en dold agenda här, att det egentligen handlar mer om att lägga ned flyget än om att bygga bostäder. Men det kan vi fortsätta diskutera. Det är ju allmänt känt att Miljöpartiet inte är speciellt bejakande när det gäller flyget som transportslag. Trots att vi i de flesta sammanhang talar om att ha ett transportslagsövergripande tänk gäller det inte riktigt för flyget och Miljöpartiet.

Herr talman! Tack så mycket, Lars Tysklind, för möjligheten att åtminstone lite grann försöka penetrera den här frågan!

En del av detta handlar om att regeringen har utsett Anders Sundström till samordnare för Bromma flygplats. Han ska pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet och öka möjligheterna till bostadsbebyggelse i Stockholmsregionen. Det ligger i uppdraget.

Men det är inte första gången frågan har varit uppe. Lars Tysklinds partiledare, Jan Björklund, lyfte frågan för inte så länge sedan. Den diskussionen finns på riksdagen.se att titta och lyssna på. Och diskussionen kommer antagligen även att återkomma framöver, så som jag förstår det som Lars Tysklind säger.

Regeringen har tagit ett regeringsbeslut om att tillsätta den här samordnaren. Och mitt ansvar som statsråd ligger i att verkställa regeringens beslut.

När det gäller bostadsfrågan finns det för bostadsministern vissa rågångar. Varken jag eller tidigare bostadsministrar går in och säger hur en kommun ska hantera sin bostadsförsörjningsplikt. Det är helt och hållet upp till Stockholms kommun, i det här fallet. Den diskussionen förs i Stadshuset. Och när Stadshuset eller de andra 289 kommunerna i Sverige vill föra en dialog med regeringen gör de det. Då följer de upp detta, och vi har som regering ett ansvar att föra en dialog med dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.