Besöksnäringens förutsättningar

Fru talman! Tobias Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att stötta besöksnäringen nu under den fortsatta pandemin och vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att bidra till en enklare återstart för besöksnäringen i takt med att vi också tar oss ur denna pandemi.

Fru talman! Det är ett mycket tufft läge som många företag och branscher, däribland besöksnäringen, befinner sig i på grund av coronapandemin.

Regeringen har sedan pandemins start sjösatt en rad stödåtgärder för att mildra konsekvenserna för både jobb och företagande. Genom stöd till i grunden livskraftiga företag kan dessa stå redo att starta igång igen så snart samhället börjar öppna upp. Flera av de stödåtgärder som regeringen har presenterat kan företag inom besöksnäringen ta del av, till exempel tillfälligt sänkta arbetsgivar- och egenavgifter, tillfällig rabatt för fasta hyreskostnader i vissa branscher, anstånd med skatteinbetalningar, korttidsstöd och statlig lånegaranti till små och medelstora företag. Regeringen har även föreslagit att flera stöd förlängs september ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Regeringen har vidare beslutat om ett mer träffsäkert regelverk, anpassat för olika arrangemang, utifrån risken för trängsel och smittspridning av covid-19 från och med den 1 juni 2021. Det gäller bland annat deltagartaken. På Folkhälsomyndighetens förslag har också öppettiderna för serveringsställen förlängts till 22.30 från och med den 1 juni i år.

Avslutningsvis har regeringen vid ett flertal tillfällen tillfört Tillväxtverket medel för att det ska vara möjligt att hantera processerna kring stödet vid korttidsarbete så effektivt som möjligt. Utbetalningar av beviljat korttidsstöd till företag för perioden december 2020 till och med juni 2021 påbörjades under vecka 14, och Tillväxtverket har rekryterat närmare 250 nya handläggare sedan början av 2021 för att skynda på handläggningen av stödet.

Fru talman! Jag har under mer än ett års tid gång efter annan i denna kammare beskrivit och beklagat hur det svenska näringslivet drabbats av pandemin och reaktionerna på pandemin. Det är politiska reaktioner i form av rekommendationer och restriktioner, men det är också individuella reaktioner genom ändrade rörelsemönster som påverkat näringslivet.

Särskilt drabbad har besöksnäringen varit. Minimal utrikesturism i kombination med förändrade rörelsemönster och kraftigt inskränkande restriktioner och rekommendationer har inneburit att stora delar av besöksnäringens verksamhet begränsats och uteblivit.

Det kan vara värt att i sammanhanget lyfta ett par exempel på dem som har drabbats.

Det kan vara barägaren vars största inkomstkälla är den alkohol som säljs på kvällar och nätter. Men under lång tid har han varit tvungen att stänga redan 20.30 och fått se sina kunder gå hem till efterfester i trånga lägenheter i stället för att vara kvar i hans kontrollerade och övervakade barmiljö.

Det kan vara restaurangägaren som lever på alla de affärsmiddagar som vanligtvis äger rum efter att kundbasen har avslutat sina långa arbetsdagar men som han nu gått miste om eftersom dessa kunder inte hinner både börja och avsluta sin middag innan 20.30.

Att dessa båda näringsidkare nu får ha öppet till 22.30 är en ytterst klen tröst i sammanhanget.

Det kan vara resebyrån som vanligtvis hjälper svenskar att se världen och världen att se Sverige men som nu tvingats stänga ned på grund av de reserestriktioner som gäller både här och utomlands.

Restriktionerna och rekommendationerna har återkommande haft slagsida mot besöksnäringen, trots att det saknats underlag som styrkt behovet av åtgärderna. Deras näringsfrihet har begränsats, men trots det har de långt ifrån alltid fått en skälig ersättning för det offentligas ingrepp i deras verksamhet.

Jag kan med stolthet konstatera att Sverigedemokraterna tillsammans med andra partier i oppositionen genomgående under pandemin har varit lyhörda gentemot näringslivet, inte minst besöksnäringen, och aktivt försökt verka för att erbjuda de förutsättningar som behövs.

Tyvärr har oppositionen inte sällan mötts av ointresse, bristande engagemang och långsamhet från regeringen och regeringspartierna. Och när vi väl, efter idogt arbete, har lyckats få stödåtgärder på plats har nya regeringsrelaterade problem uppstått, nämligen betungande byråkrati, oklara processer och långa handläggningstider. Många är de näringsidkare som först glatt sig över att regeringen slagit på stora trumman och lovat dem pengar för att sedan bli besvikna över att pengarna inte nått dem trots att de har rätt till dem.

Fru talman! Ibrahim Baylan nämner i sitt svar några av de åtgärder som regeringen har implementerat under pandemin. De är bra, och vi har stått bakom dessa. Det ursäktar dock inte regeringens bristande initiativförmåga, långsamma hantering och byråkratiska låsningar.

Nu senast motsatte sig regeringspartierna initialt utskottsinitiativet om bland annat kortare handläggningstider. Efter mycket om och men har det nu klubbats här i Sveriges riksdag. Min fråga till Ibrahim Baylan blir därför: När kommer regeringen att agera på detta?

Fru talman! Nu har vi haft lite drygt ett år av en pandemi som har slagit jättehårt mot både Sverige och resten av världen. Vi har alla drabbats på olika sätt. Över 14 000 personer har dött i Sverige, och tiotusentals människor har blivit av med sina arbeten. Besöksnäringsorganisationen Visita sa nyligen att 50 000 jobb har försvunnit under det senaste året.

Vi kan se att det som hände för lite drygt ett år sedan var något som slog in och som vi först inte visste hur allvarligt det var, hur länge det skulle pågå och vilka effekter det skulle få på oss som personer och hela vårt samhälle.

Effekterna i näringslivet har onekligen varit väldigt stora men också spretande. Stora delar av industrin har klarat sig efter omständigheterna ganska bra. I min egen hemstad Göteborg hade Volvogruppen alla nästan 20 000 svenska anställda permitterade. De kunde sedan komma tillbaka och nästan hoppa på i farten medan många andra delar av vårt näringsliv - kultur, idrott, transporter, besöksnäring och handel - har varit och fortsätter att vara väldigt drabbade.

Inom handeln har en pågående omdaning och e-handel tryckts igenom. Besöksnäringen har drabbats då människor inte har kunnat träffas eller har fått gå hem ganska tidigt på kvällen, och man kanske inte träffar kollegor eller vänner som man gjorde tidigare. Det där att kunna gå på teater eller bio har varit borta under flera månader.

Fru talman! Det har varit ett stort problem under det här året att regeringen har varit påfallande senfärdig med att hantera krisstöd till alla de här drabbade företagarna. Det har ofta tagit veckor och månader för regeringen att över huvud taget bestämma med sina stödpartier om man ska hjälpa företagarna. Det har tagit veckor och månader innan man har återkommit till riksdagen med lagförslag. Efter riksdagsbeslut har det sedan tagit veckor och månader för myndigheter att anpassa arbetsprocesser och datasystem innan drabbade företagare slutligen har kunnat ansöka och få in pengar på kontot.

Ett konkret exempel är de som behövde stöd och hjälp efter den krisande sommaren förra året - vi pratar alltså om augusti och framåt - när krögarna hade det tufft. De kunde först i år, ett halvår senare, ansöka om hjälp. Den enda anledningen till detta är att regeringen i de här delarna inte har skött krisstöden på ett tillräckligt bra sätt.

På sistone har riksdagen fattat ett antal beslut om ett antal uppmaningar till Ibrahim Baylan och hans kollegor om att nu både förlänga och utveckla krisstöden. Det första handlar om att man ska ta fram - det har regeringen i uppdrag - ett så kallat omställningsstöd som inkluderar personalkostnader och återkomma med förslag. Det andra handlar om att regeringen ska titta på permitteringsstödet, korttidsarbetsstödet, och se hur man snabbare kan betala ut pengar. Det tredje handlar om att regeringen ska ta fram lagförslag som rör de fall där det pågår brott, det vill säga att folk försöker förfuska sig till pengar som de inte har rätt till. Så har det varit i det här systemet som regeringen har sjösatt, och det måste vi sätta stopp för. Det fjärde är att riksdagen har varit tydlig med det som man kallar proportionalitet. På vanlig svenska betyder det att man ska skilja på vad som är brottsligt och vad som kan vara småfel och slarv.

Min enkla fråga, fru talman, är: Vad har näringsministern konkret gjort för att fullfölja de här riksdagsbesluten under veckorna som har gått sedan vi fattade beslutet för att företagare ska få hjälp och för att de ska få det snabbare än tidigare?

Fru talman! Sanningen är att efter den initiala chocken som drabbade större delen av det svenska näringslivet under förra året kunde delar av näringslivet - större delen av industrin - komma igång igen medan de branscher och sektorer som har med människor att göra och där människokontakt nästan är en förutsättning har haft det tufft. Kultur, som vi hörde här, resor, hotell, restaurang med mera har varit i den här väldigt tuffa situationen sedan dess.

Fru talman! Jag tror att det är viktigt när vi väl är igenom den här pandemin att vi gör en ordentlig utvärdering och gör den med stor ödmjukhet. Det är naturligtvis alltid lätt att se bakåt och säga att man borde ha gjort på ett visst sätt just då. Men när man är mitt i det kan jag nu säga av egen erfarenhet att det inte är lika lätt att göra den typen av bedömning.

Men en sak kan jag, fru talman, säga med stor säkerhet, och det är att det var väldigt bra att vi inte följde de förslag som Sverigedemokraterna respektive Moderaterna lämnade förra våren. När Sverigedemokraterna testade opinionsvinden genom att gå ut och säga att vi borde stänga samhället mer - man föreslog till exempel att skolorna skulle stängas - visade det sig att svenska folkets aptit på den strategin inte var särskilt stor - tack och lov, har det visat sig.

I de länder, fru talman, där man valde den här typen av lockdowns var man tvungen att göra om det inte bara en gång utan ytterligare två gånger. Det hade stora effekter för människor, företag och löntagare.

Fru talman! Jag tror också att det var väldigt bra att vi inte följde Moderaternas initiala förslag om att vi skulle betala ut 100 miljarder i krisstöd varje månad till företag oavsett om de hade svårigheter eller ej. Hade man dragit den linjen - och vi vet ju nu hur länge pandemin har varat och att den fortfarande varar - skulle vi i det här läget betalat ut 1 500 miljarder kronor av skattebetalarnas medel till företag som behövde det men också till väldigt många företag som inte behövde det, till exempel genom sänkta arbetsgivaravgifter, som Moderaterna föreslog.

Det hade gjort att pengarna inte skulle ha räckt, och då skulle vi ha haft stora bekymmer att stötta just de företag som fortsätter att ha väldigt stora behov för att verksamheten har stått still.

Fru talman! Jag tycker att det är klokt av såväl Sverigedemokraterna som Moderaterna att backa från sitt förslag om att betala ut pengar efter fyra veckor även om ansökan var inkomplett eller inte hade hunnit behandlas. Det var klokt av er att backa från det, för det hade gjort att kön av mindre nogräknade personer nog hade blivit lång. Anledningen till att polisen säger att antalet brottmål inte är högre är att vi tack och lov har haft ett regelverk där vi också har haft en viss kontroll.

Ja, det har tagit för lång tid ibland, särskilt om man har varit mitt i ett akut skede. Men det är viktigt att se till att de här miljarderna - hittills är det i runda tal 95-100 miljarder kronor i direktstöd som vi har hjälpt det svenska näringslivet med - hamnar hos rätt företag. Och där är besöksnäring, hotell och restaurang med rätta bland de som har tagit emot mest stöd för att verksamheten på grund av pandemin i stora drag har fått ligga nere.

Jag tror, fru talman, att vi kommer att ha glädje av, nu när vi startar om, att vi har företag som snabbt kan komma på banan igen.

Fru talman! Jag tackar Ibrahim Baylan för svaret. Han väljer dock att utifrån sin vantolkning av våra och Moderaternas förslag recensera desamma i stället för att svara på de frågor som lyfts fram här. Jag vill påminna statsrådet om att det vanliga förhållningssättet är att riksdagen granskar regeringen och inte att regeringen väljer att hitta på saker att granska hos riksdagen.

Om vi håller oss till det förstnämnda har det ställts en rad konkreta frågor till näringsministern om när man kommer att agera på den uppsjö av tillkännagivanden om stödåtgärder som nu behövs i näringslivet. Jag förstår att regeringen vill att granskningen ska följa efter pandemin. Men nu har såväl riksdagen som näringsliv och intresseorganisationer påtalat uppenbara brister i regeringens arbete. Den granskningen behöver inte dröja. Den granskningen har ägt rum. Det är dags för regeringen att börja leverera.

I mitt förra anförande kritiserade jag regeringens agerande under pandemin. Det är kritik som jag är långt ifrån ensam om att föra fram. I min interpellation belyste jag exempelvis Visitas kritik. I en intervju med Tidningen Näringslivet den 10 maj i år kritiserade Visitas vd Jonas Siljhammar de enligt honom grundlösa restriktionerna. Han sa: "Nu går vi in i detaljer för att skruva på de befintliga stöden. Vi har haft hundratals kontakter med medlemmar där vi ser att det är något i stöden som inte fungerar." Han anförde vidare: "Det som sker på Tillväxtverket är att betrakta som ett haveri. Inställningen verkar vara att hellre ska en lag tolkas in absurdum än att pengarna faktiskt når fram."

Fru talman! Det tål att upprepas att regeringspartierna trots denna kritik från den mest drabbade branschen inte har gjort mer. Trots denna kritik valde regeringspartierna i näringsutskottet att motarbeta, förhala och urvattna utskottsinitiativet om snabbare handläggningstider.

Men nog om min kritik på det temat; jag berörde den i mitt förra anförande. Det jag nu skulle vilja fokusera på är restriktionernas och rekommendationernas rimlighet. Som jag sa har restriktionerna kritiserats kraftigt av den hårt drabbade besöksnäringen men även av idrotten, kulturen, ungdomar och egentligen alla som inte uppskattar att det offentliga, staten och regeringen, begränsar deras fri- och rättigheter.

Nyligen annonserade regeringen en plan för hur man avser att successivt öppna upp samhället och ge oss våra liv tillbaka. Ibrahim Baylan berörde detta i sitt svar. Han sa bland annat: "Regeringen har vidare beslutat om ett mer träffsäkert regelverk, anpassat för olika arrangemang, utifrån risken för trängsel och smittspridning av covid-19 från och med den 1 juni 2021."

Jag instämmer i att åtgärderna har varit långt från träffsäkra. Jag har tidigare beskyllt dem för att huvudsakligen vara av symbolisk karaktär. Men att även Ibrahim Baylan tillstår detta förvånar mig. Om jag tolkar statsrådet rätt var det först för en dryg vecka sedan, den 1 juni, som regeringen lyckades få ett träffsäkert regelverk på plats. Det är så han formulerar sig i sitt svar. Det är drygt ett och ett halvt år in i pandemin. Man brukar säga bättre sent än aldrig, fru talman. Så är det naturligtvis, men det känns onekligen som en klen tröst i sammanhanget.

Min andra fråga i interpellationen var vilka åtgärder ministern och regeringen avser att vidta för att bidra till en enklare återstart för besöksnäringen i takt med att vi nu tar oss ur pandemin. Utgör den successiva återgången till våra normala liv statsrådets fullständiga svar på den frågan, eller har statsrådet fler åtgärder i fickan?

Fru talman! Nu har vi levt i drygt ett år med en allvarlig pandemi. Den har slagit mot vårt samhälle och det svenska näringslivet och lett till väldigt långtgående effekter. Jag tror att det räcker att prata med varenda handlare och varenda krögare i Sverige för att se att till exempel förut fullbelagda hotell bara rasade i fråga om beläggning. Gästerna kom inte till en början. Då pratar vi om tiden före de olika formerna av restriktioner kom.

Det finns lärdomar man kan dra. Antingen kan man göra som näringsministern och bara skylla på Moderaterna, Sverigedemokraterna och andra oppositionspartier och hitta på lite om olika förslag, eller så kan vi ta en seriös diskussion.

Jag tror att ett stort misstag som regeringen gjorde förra året var att inte vara förberedd under och efter sommaren. Det fanns ingenting förberett i statsbudgeten för en andra våg, varken indikativt eller när det gäller pengar eller åtgärder. Det var ett stort misstag som ledde till att åtgärder försenades. Så här långt in i det som jag tror att vi alla hoppas kan vara slutfasen, nu när vaccinationerna rullar på, tycker jag att vi ska ta höjd för att behovet av förlängningar av åtgärder och stöd, vilket regeringen har föreslagit, ska göras genom att man drar lärdom så att företagare kan få pengar snabbare.

Det är i ljuset av det som riksdagen har fattat en del beslut. För det första ska regeringen se till att få på plats ett nytt omställningsstöd som inkluderar fasta kostnader. För det andra ska man snabba på utbetalningar av korttidspermitteringsstöd. För det tredje ska man återkomma med lagförslag så att det blir brottsligt att fuska sig till pengar genom korttidspermitteringsstödet. Och för det fjärde ska regeringen utverka regler för det som kallas proportionalitet, att man skiljer på fusk och småfel.

Fru talman! Det vore mig främmande att, även om det är sommar, antyda att man är arbetsskygga i Regeringskansliet. Men jag vill veta vad näringsministern har gjort konkret för att fullfölja riksdagens beslut och hur planen ser ut framåt.

Fru talman! Jag förstår att varken Sverigedemokraterna eller Moderaterna vill kännas vid sina konkreta förslag från förra våren. Sverigedemokraterna testade ju vattnet för lockdowns, bland annat när det gällde den svenska skolan. Det har sedermera visat sig att svenska folkets aptit för det inte har varit särskilt stor.

Det är också ett faktum att Moderaterna föreslog att vi skulle betala ut stöd på 100 miljarder oavsett om företagen var i svårigheter eller ej. Nu när vi är inne i den 15:e eller 16:e månaden av pandemin kan man såklart räkna ut hur mycket av skattebetalarnas pengar det hade kostat och om vi hade haft råd att stötta de företag som verkligen behövde och fortsätter att behöva det. De kan tycka att det är otrevligt att jag tar upp det. Men det är ändå faktum när vi pratar om varför vi gjorde på detta sätt.

När man går in i en global pandemi på det här sättet blir väldigt mycket av arbetet sådant att man arbetar medan man springer. Jag tror att vi alla i grund och botten, när det väl slog till, försökte göra vårt bästa, jobba på och lägga fram förslag. Jag förstår som sagt att det är otrevligt att jag tar upp det i en politisk diskussion; det hade naturligtvis aldrig hållit.

Fru talman! Jag vill återgå till själva grundfrågan om vad det är vi gör och svara på flera frågor. Vi har sett till att myndigheterna får fler och mer resurser så att de kan anställa fler människor och handlägga. De ska se till att pengarna både kommer ut och kommer till rätt företag. Det ska ske kontrollerat så att inte organiserad brottslighet, som alltid passar på under kriser, drar nytta av skattebetalarnas pengar för att flytta fram sina positioner.

Moderaternas och Sverigedemokraternas förslag - som de tack och lov har backat från - var att betala ut även om i det här fallet myndigheterna inte hinner kontrollera att det är rätt företag eller att förutsättningarna stämmer. Det hade kunnat bli just en potentiell födkrok för oseriösa personer och oseriösa organisationer. Ja, jag vet att idén var att man om det visade sig vara fel skulle återkräva pengarna. Men jag tror att vi alla begriper att det bara hade fungerat på hederliga företagare. För den som inte hade rent mjöl i påsen hade de pengarna varit borta, fru talman. Det tror jag att vi alla kan se.

Fru talman! Vad är det absolut viktigaste för återstarten? Det är att vaccineringen fortgår, att vi ser till att svenska folket fortsätter att vaccinera sig så att vi undan för undan kan ta bort restriktionerna. De har ju inte tillkommit för att någon av oss är elak eller ond. De har kommit till för att vi vet att smittan sprider sig när många människor befinner sig tillsammans och har väldigt nära kontakt. Det tror jag att vi alla begriper.

Jag tror på vaccineringen i kombination med en del av de åtgärder som vi nu vidtar för att komma igång - den budget som ligger för det här året är ganska expansiv. Vi vet tyvärr inte med 100 procents säkerhet att vi blir av med eländet. Men om vi kan skönja ljuset kan vi hjälpas åt och fortsätta att jobba tillsammans för att besöksnäringen ska återkomma till den väldigt starka utveckling vi hade före pandemin.

I detta avseende kommer jag att tillsammans med branschen och andra intressenter presentera en tioårig besöksnäringsstrategi under sommaren. Där kan vi jobba tillsammans för att återigen se till att svensk besöksnäring kommer tillbaka och är en stark baskraft i vårt land.

Fru talman! I någon bemärkelse är det ändå positivt att Ibrahim Baylan nu kände sig nödgad att lyfta fram ett par av de åtgärder som regeringen förespråkar. Naturligtvis hoppas vi alla på att vaccineringen kan fullföljas. Det är bara synd att regeringen inte har lyckats skyffla ut det här i en snabbare takt än vad som skett.

Restriktionerna har inte varit träffsäkra. Anders Tegnell har återkommande nekat till att han kunnat urskilja någon extra smittspridning i restaurangmiljöer än i andra miljöer. Det finns inga sådana belägg. Ändå är det mot besöksnäringen som näringsministern och den övriga regeringen har valt att rikta sitt agg för att framstå som handlingskraftiga och som att man tar det hela på allvar när man står bakom ett kapitalt misslyckande med snart 15 000 döda svenskar. Det ligger naturligtvis i regeringens intresse att visa handlingskraft även om sådan har saknats i konkreta och reella gynnsamma åtgärder.

Det handlar dock inte bara om att vaccinera eller att successivt ge människor deras liv tillbaka, utan regeringen har också haft gott om tid att vidta åtgärder som underlättar för en återhämtning. Vi talar om strukturförändringar. Det finns en uppsjö av tillkännagivanden från riksdagen, inte minst om sådant som gäller besöksnäringens regler. Där finns nu en byråkrati som tynger och hämmar besöksnäringen. Trots detta har regeringen inte vare sig före eller under pandemin tagit tag i detta.

Vi kan ta gårdsförsäljning som exempel på det här. Ett annat exempel är danstillstånd. Dessa behöver kanske inte tillämpas just nu, men regeringen skulle kunna ta tag i frågan och sjösätta dem. När pandemin är över skulle man ha en lösning för att ta bort delar av den byråkrati som nu begränsar besöksnäringen. Andra exempel, där Sverigedemokraterna går fram, handlar bland annat om hotelltillstånd, cateringtillstånd, serveringstillstånd, personalliggare och en översyn av momssatser. Allt detta hade regeringen kunnat passa på att göra under pandemin. Det har man dock inte, och det är synd.

Fru talman! Vi är förhoppningsvis på sluttampen av en global pandemi som har påverkat oss till liv, hälsa och sysselsättning, helt enkelt hela vårt liv. Det är vår förhoppning att vaccineringen kommer att vara det som tar knäcken på pandemin. Men visa av uttalanden från en del länder redan under förra sommaren om att detta hade besegrats vet vi att vi inte kan vara helt säkra. Det gäller för oss att fortsätta jobba på systematiskt och hjälpas åt för att bli av med pandemin.

Vaccineringen kommer naturligtvis att vara oerhört central. Det gläder mig att svenska folket är på och vill vaccinera sig och att detta fortsätter under sommaren så att vi inte återkommer till den situation som vi hade i höstas.

Parallellt med detta är jag också väldigt glad över att vi har stått tillsammans, fru talman. Vi har i runda tal använt 100 miljarder av skattebetalarnas pengar för att stötta de branscher och företag som har haft oerhört tufft. Där finns hotell, restaurang och besöksnäring högst upp på listan. Vi har försökt att göra det här på ett sätt som inneburit att pengarna verkligen har gått till de företag som behöver dem och inte, för att använda Tobias Anderssons ord, skyffla ut skattebetalarnas pengar - eller för den delen, som Moderaterna föreslog förra våren, bara skicka ut 100 miljarder per månad.

Jag tror att det här var klokare. Även om det har varit oerhört smärtsamt ser vi trots allt att vi har varit ett av de länder med lägst överdödlighet i Europeiska unionen. Vi är ett av de länder som har tappat minst i bnp. Jag tror att det också kommer att visa sig att vi har kunnat rädda väldigt många svenska jobb på detta sätt.

Fru talman! Det har varit en väldigt tuff tid, och det kanske fortsätter en tid till. Vi kommer dock att göra vårt bästa för att jobba tillsammans med näringslivet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.