Beslut om mer vindkraft

Herr talman! Jag säger varmt välkomna till läktaren och Sveriges riksdag till dem som lyssnar här i kammaren. Det är också trevligt att det är folk som har loggat in på riksdagen.se för att höra debatten.

Linus Sköld har frågat mig om jag bedömer att det svenska elsystemet klarar sig utan utbyggd vindkraft och hur jag i så fall ska agera för att försörja den norrbottniska industrins elektrifiering med förnybar energi.

Redan under den sittande regeringens första år ändrade riksdagen på regeringens förslag målet för elproduktionens sammansättning till att avse 100 procent fossilfri el till 2040, i stället för bara förnybar el. I klartext: Vi ändrade Sveriges mål att det skulle vara 100 procent förnybart till att det ska vara 100 procent fossilfritt, för det är det som är det viktiga.

Riksdagen har beslutat att anta den energipolitiska inriktningsproposition som regeringen lade fram i våras; det beslutades här i kammaren i början av sommaren. Där står bland annat att vindkraften tillsammans med effekthöjningar inom vattenkraft, kraftvärme och befintlig kärnkraft samt solkraft på kort sikt, till 2030-2035, kan möta ett ökande elbehov. Där står också att fler åtgärder bör vidtas för att förbättra förutsättningarna för en effektiv utbyggnad av vindkraft.

Regeringen arbetar även med att ta fram ett vindkraftspaket som ska förbättra förutsättningarna för att bygga ut landbaserad och kustnära vindkraft. Det första steget var förslaget i budgetpropositionen om att inrätta ett stöd till kommunerna baserat på fastighetsskatten för vindkraftsanläggningar. Därutöver avser regeringen att gå vidare med förslag som presenterats i betänkandet Värdet av vinden, i syfte att stärka den lokala nyttan och acceptansen för vindkraft.

Under regeringens två första år vid makten beräknas kraftsystemet växa med 6 100 megawatt. Det är jättemycket mer elproduktion på två år. Framför allt är det vind- och solkraft som just nu byggs ut. Det handlar om mer kapacitet än vad utredningen Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft föreslår att stödet till ny kärnkraft ska omfatta.

Den regering jag företräder har under sina första två år gett tillstånd till tre stora havsbaserade vindkraftsparker. De S-ledda regeringarna gav ett tillstånd under åtta år, medan vi alltså har gett tre tillstånd på två år. Därför tycker jag att de insatser som hittills har gjorts från regeringens sida har varit bra för vindkraften.

En fråga som den här regeringen, till skillnad från tidigare regeringar, arbetar med och vågar tala om är vindkraftens roll i elsystemet. I och med att vindkraften är väderberoende och utgör en stor andel av elproduktionen behöver den i större utsträckning kunna bidra med förmågor för ett leveranssäkert elsystem. Lagrings- eller flexibilitetstjänster kan komma att bidra, och även vätgas kan bidra med stabilitet under rätt förutsättningar.

En kraftfull utbyggnad av storskalig och planerbar fossilfri elproduktion i form av kärnkraft behövs för att säkerställa leveranssäkerheten i elsystemet på sikt. Men en utbyggnad av så mycket vindkraft som möjligt, utan hänsyn till närboende och utan hänsyn till elsystemets behov, är inte rätt väg framåt. Vi behöver se till att den kraftproduktion som tillkommer också ger mer tillgänglig el där den behövs och när den behövs, i hela landet, om vi ska klara att genomföra en konkurrenskraftig grön omställning.

Herr talman! I början av oktober, under en av den här säsongens första riktigt kalla dagar, var jag och några av mina partikamrater på besök i Markbygden i Pite. De som vi besökte lät hälsa att ministern, som är ansvarig för frågorna, är hjärtligt välkommen på besök till norra Europas största landbaserade vindkraftspark. Där står 501 vindsnurror och producerar några procent av Sveriges totala kraftbehov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Eftersom tillstånden gavs när projektet påbörjades, alltså för rätt många år sedan vid det här laget, har teknikutvecklingen dock sprungit ifrån tillstånden. Nu har norska Statkraft, som äger en del av parken, ansökt om ett förnyat tillstånd för att bygga högre verk. Men det handlar då om färre verk, som tar mindre mark i anspråk. Det blir alltså större produktion på totalt sett samma yta.

Det handlar om en liten fläck, mitt inne i ett område med över 500 producerande verk, som man vill ha ett ändrat tillstånd för. Mark- och miljödomstolen bedömde att verksamheten skulle vara tillåtlig såvida den inte medför påtaglig skada på totalförsvarets intressen. Med det yttrandet överlämnade man frågan till regeringen för snart ett och ett halvt år sedan - och här står vi nu. Detta är anledningen till att jag har ställt interpellationen.

Bygget av Markbygden är tätt sammankopplat med ett ökande kraftbehov i norra Sverige. Hela stålindustrin i norra Sverige ska ställa om från fossila metoder till fossilfria metoder. Det handlar förvisso inte bara om ståltillverkning, utan det kan handla om konstgödseltillverkning eller batteritillverkning. Men processerna ska hur som helst elektrifieras, och då kommer det att behövas mer el.

Därför tycker jag att det är befogat att fråga varför det inte har hänt någonting i det här ärendet. Behovet av kraftutbyggnad kan inte ifrågasättas, och även om det är någorlunda färdigt för att sätta spaden i jorden kommer det att ta några år att få de tillkommande verken på plats. Det finns alltså ingen tid att förlora. Ett beslut - oavsett vilket - brådskar.

Den som är konspiratoriskt lagd kan ju få för sig att energi- och näringsministern, som gick till val på att stoppa stålskogar från att pressas på det svenska folket, sitter på denna fråga därför att hon inte vill att vindkraft ska byggas över huvud taget. Några åtgärder som regeringen har vidtagit har gravt försvårat detta. Jag vet att energiministern har haft en debatt om tillstånden för den havsbaserade vindkraften, som hon så stolt proklamerade här, men det blir ju ingenting av detta eftersom regeringen har bestämt sig för att Svenska kraftnät inte ska stå för anslutningen. Då går inte kalkylen ihop längre.

Frågan är egentligen: Vill Ebba Busch att det ska byggas mer vindkraft? Eller handlar detta egentligen om att Ebba Busch fortfarande är emot vindkraft, precis som hon var i valrörelsen?

(Applåder)

Herr talman! Sverige har i dagsläget ett prognostiserat behov av 300 terawattimmar till 2045 på grund av industrins och transportsektorns gröna omställning. Det är huvudsakligen stabila och planerbara energikällor som behövs, såsom vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme. Detta är inte ett inlägg i kulturkriget om olika kraftslag utan ett tekniskt faktum. Sverige behöver ett energisystem där alla kraftslag bidrar till stabilitet. Det är viktigt såväl för hushållen som för svensk tillväxt.

Läget vi befinner oss i är att Sveriges kanske största konkurrensfördel - ett rent och stabilt energisystem - har monterats ned av tidigare S-regeringar. Sex av tolv kärnkraftsreaktorer har avvecklats, vilket har fått mycket negativa konsekvenser. Detta vet såväl privatpersoner som betalar dyra elräkningar som företagare som inte kan utveckla sin produktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den här regeringen, herr talman, har som prioriterad fråga att återskapa ett stabilt energisystem som levererar el till en rimlig kostnad och möjliggör den gröna omställningen. Detta är en fråga som vi vet att statsrådet Busch jobbar hårt med. Den brutala sanningen är att det går fort att riva ned ett välfungerande energisystem men tar lång tid att bygga upp det igen.

I återuppbyggnaden måste såklart mer än klimatfrågan vägas in, inte minst Sveriges säkerhet. Också detta är en prioriterad fråga för regeringen.

Det är mot denna bakgrund regeringens besked om nej till vindkraftsparker i Östersjön ska ses. Svenska medborgares säkerhet prioriteras högre än dessa vindkraftverk. Att inte ta säkerhetsfrågan seriöst när Ryssland bedriver ett fullskaligt krig mot Ukraina, med konstanta terrorbombningar mot civilbefolkningen, är att svika Sveriges medborgare.

Herr talman! Den moderatledda regeringen tar detta ansvar, och det bör också Socialdemokraterna göra. Ta ansvar! Lämna konfliktretorik och försvar av omöjliga lösningar till fördel för en roll där också ni socialdemokrater konstruktivt bidrar till Sveriges bästa, såväl när det gäller energiförsörjningen som när det gäller rikets säkerhet.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet Ebba Busch och regeringen för att de i går gick ut med ett tydligt besked och avslog 13 av 14 ansökningar om havsvindkraft. Det är vi tacksamma för.

Jag tror att de som är mest tacksamma är alla villaägare och nätabonnenter. Vi hade möte med Villaägarna på förmiddagen. De var väldigt bekymrade över att nätavgifterna har gått upp så mycket. Det är klart att de har gjort det, sa jag. Om man bygger vindkraft i periferin, där det inte finns ledningssystem, måste någon betala för ledningarna. Det blir abonnenterna som får göra det - svårare än så är det inte.

Vad är då orsaken till att vi har den här debatten? Orsaken är självklar: S-regeringen avvecklade, med MP:s stöd, sex av tolv reaktorer. De gav världens säkraste kärnkraft, uppbyggd av Asea-Atom. Man trodde att man skulle ersätta denna kärnkraft med vindkraft. Det är ju som att tro på tomten. Fundera på den!

Vi måste ha robusta elsystem som ger el varje dag, oavsett väder. När behövs det mest el? Kalla vinterdagar när det är vindstilla. Då ger vindkraften noll. Då är det kärnkraften och vattenkraften som ger el.

Vattenkraften är under prövning just nu. Jag hoppas att det blir stopp för avvecklingen av den. Vi behöver varenda gnutta vattenkraft. Det är en mycket ren energikälla - den är fossilfri.

Herr talman! Vi får inte vara naiva. Vi måste förstå att vi måste ha robusta energisystem.

Det finns klara ritningar för att bygga nya O3:or, som det sista kärnkraftverket som byggdes, alltså Oskarshamn. Det var Sveriges största. Alla ritningar finns. I Forsmark är till och med detaljplanen klar för att bygga en ny O3:a. I Ringhals ska det kunna gå att få dit ett nytt verk om man undanröjer en del Natura 2000-mark. Detta tror jag att det går att komma till skott med relativt snart.

Det finns inte ett enda system som är baserat på vindkraft som inte är beroende av fossilt bränsle. I alla system som bygger på vindkraft - de danska och andra - måste man ha både kolkraft och oljekraft att fylla på med när det inte blåser. Vindkraften är fantastiskt bra på fina sommardagar när det är lite blåsigt, som det kan vara, och lite sjöbris - eller frisk vind, som de brukar säga på vädret. Problemet är att Sverige inte gör av med så mycket el då, så det finns ingenstans att sälja den. I bästa fall kan man sälja den utomlands.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Herr talman! Jag vill tacka både interpellanten Linus Sköld och statsrådet Ebba Busch för denna viktiga debatt.

Jag tycker att det är symtomatiskt. Vi väcker en debatt om vindkraften och specifikt om Markbygden, som är ett accepterat ställe att etablera vindkraft på. Här finns potential, men regeringen drar ut på beslutsprocessen. Detta område skulle kunna byggas ut väldigt snabbt, och det skulle bidra till Sveriges energisystem på ett mycket gott sätt.

När vi vill prata om den här frågan, och om varför det tar tid, vill Moderaterna bara prata om kärnkraft. Kan inte Moderaterna prata om vindkraft? Kan Moderaterna säga någonting om vindkraften? Kan ledamoten Kjell Jansson visa kurvorna som visar på vindkraftens effektivitet även vid kallt väder? Det finns fakta och statistik om detta, men uppenbarligen vill inte Moderaterna ta till sig det.

Jag återgår till själva frågan. När det gäller Markbygden finns det stor social acceptans för utbyggnad av vindkraften. Försvaret har sina synpunkter på höjd när det gäller de nya vindkraftverken. Detta är en viktig fråga. Samarbetet med Försvarsmakten i att bygga ut våra energisystem är någonting vi måste ta på allvar. Detta måste samplaneras, och det måste finnas en god dialog.

Här är det viktigt att regeringen sätter sig ned med försvaret. Varför kan man inte, energiminister Ebba Busch, sätta sig ned med försvaret för att i förväg peka ut platser som är lämpliga för etablering? Genom att vända på den kuttingen skulle man kunna få tillståndsprocesser som går mycket snabbare än nu, då försvaret i ett sent skede kommer och säger nej med hänvisning till att det inte är lämpligt.

Det finns massor av projekt, som de regeringen i går gick ut med att man var tvungen att säga nej till, som man hade kunnat hantera på ett annat sätt. Då hade regeringen inte behövt säga nej till den stora mängd terawatttimmar som dessa vindkraftsparker till havs nu inte kan leverera.

En annan fråga jag vill ställa till statsrådet gäller incitamentsutredningen för vindkraften. Om vi ska klara energibehovet till 2045 behöver vi bygga ut vindkraften. Det är nog alla överens om, inte minst näringslivet, som var väldigt besvikna efter gårdagens besked. Om vi ska lyckas med detta krävs incitament. Lokalsamhällena och människorna som bor där behöver känna att de får något för det och att det är värt det. Det är ändå ett markintrång, och det påverkar lokalsamhällena.

Regeringen har lagt fram ett förslag, men det verkar ganska knepigt att man ska återsöka belopp för fastighetsskatten hos regeringen. Vore det inte lämpligare med Socialdemokraternas modell, där man helt enkelt får 250 000 per snurra att återinvestera i lokalsamhällena? Kan man inte titta på en lite enklare lösning än den regeringen har presenterat?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men framför allt, finns det fortfarande ingen möjlighet att vi kan komma överens politiskt i denna fråga? Är det inte dags att vi slutar föra ett partipolitiskt kulturkrig om Sveriges framtida energi och lugnt och sansat sätter oss ned och förhandlar politiskt, diskuterar och tar i hand på en överenskommelse i en av de viktigaste frågorna för Sveriges framtid?

(Applåder)

Herr talman! Jag börjar med att rikta ett stort och varmt tack från svenska folket till energi- och näringsministern och regeringen.

Jag tror att det är lätt att glömma bort hur det var hösten 2022. Eftersom jag är född och uppvuxen i Norrbotten vet jag exakt vad som hände hösten 2022. Det var chockhöjda elpriser, och hushåll och företag gick på knäna. I september 2022 kostade kilowatten 2,43 kronor medan den nu kostar 21 öre.

Det finns nog inget som har orsakat svenska hushåll och näringslivet så stor skada som det beslut Linus Sköld och Socialdemokraterna tog i januari 2020 då de med en rösts övervikt i Sveriges riksdag avvecklade planerbar kärnkraft. Detta skedde ungefär ett år efter att Linus Sköld kommit in i Sveriges riksdag. Den skada som han och de norrbottniska riksdagsledamöterna gjorde när man orsakade effektbrist och skenande elpriser kommer att ta lång tid att reparera. Men tack och lov har vi nu en regering som inte med ideologiska förtecken försöker trolla med fysikens lagar utan som lugnt och sansat ser till att Sverige får planerbar energi.

Det är intressant när ledamoten Ida Karkiainen från Norrbotten säger att regeringen ska sluta med ideologiska förtecken. Det nya i svensk energipolitik är ju att Socialdemokraterna låter sin energipolitik styras av Miljöpartiet. Det förstår vem som helst att när det är 30 grader kallt i Norrbotten måste man ha planerbar energi. Då hjälper det inte att det blåste en augustidag i Piteå skärgård. Det krävs planerbar energi.

Precis som energi- och näringsministern sa i sitt svar jobbar hon och regeringen dygnet runt för att återställa det svenska energisystemet, och det behövs.

Det gläder mig som är uppvuxen i militärstaden Boden, som då var stängd för alla utom dem som bodde där, att Försvarsmakten är så tydlig. Försvarsmaktens och regeringens uppgift är att skydda svenska folket, och det besked Försvarsmakten gav förra veckan var att de vindkraftsparker som planeras försämrar möjligheten att försvara Sverige. Det gläder mig att regeringen i sin klokskap lyssnar på Försvarsmakten, och det bekymrar mig att Socialdemokraterna inte gör det. Men det är klart, är man i sällskap av Miljöpartiet, Centern och Vänsterpartiet, som alla är emot planerbar energi, måste Socialdemokraterna stå här och prata vindkraft.

De gamla Socialdemokraterna som visste hur man byggde upp brukssamhällen med el visste att det krävdes planerbar energi. IF Metalls ordförande Stefan Löfven sa att kärnkraften måste byggas ut i Sverige. Det var synd att ni inte lyssnade på honom. Ni har gett veto till Miljöpartiet i energipolitiken, och det har kostat svenska hushåll och det svenska näringslivet miljarders miljarder, bortsett från att fabriker inte kan bygga ut och att vi saknar energi.

Jag har aldrig träffat företagare som vill ha växelvis elström, utan de vill ha planerbar energi som är igång 365 dagar per år dygnet runt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Socialdemokraterna! Lämna ideologin och kom tillbaka till energipolitiken!

(Applåder)

Herr talman! Tack till den som har skrivit interpellationen!

Ungefär så här har energi- och näringsministern sagt: Det kvittar vilket energislag det är. Jag bryr mig inte om det bara det gör nytta. Jag brukar säga detsamma. Jag bryr mig inte om ifall det är kärnkraft, men den ska ha samma egenskaper eftersom det är dessa vi behöver tillföra systemet. Men om någon har en bättre lösning är ni välkomna med den.

Vattenkraft, kraftvärme och kärnkraft är stabila kraftslag. De behövs för att de fungerar året runt alla dygnets timmar och minuter. De bygger grunden.

Jag måste också uppehålla mig vid historien. Havsbaserad vindkraft nämns i interpellationen, och jag ska återkomma till den. Men jag var fruktansvärt ledsen och gick faktiskt till val på att det stabila system som de som var före oss byggde upp, med vattenkraft och kärnkraft spritt över landet för att få hela landet att fungera, har ryckts undan av dem som inte velat ha kärnkraft. Det har delvis gått ändå, men när vi nu ska ställa om alltmer till el och inte har kärnkraften kvar utan bara det förnybara blir det väldigt svängigt.

Regeringen har två nya uppdrag på gång för det förnybara. Det måste ge mer effekt oberoende av väder. Om det inte går ger det inte mer nytta. Jag bor i en del av landet där det finns mycket vindkraft. Det är en fantastisk bygd där det borde fungera väl, men det gör det inte, vilket beror på tekniken, inte politiken. Man behöver alltså en bas av kärnkraft. Det andra uppdraget handlar om att ge incitament för effektivitet och lagring, men de batterier som nämns i debatten ligger långt fram i tiden.

Kanske finns det företag som har lovat att de bara ska använda nya, väderberoende energislag, alltså grön el, och de får problem.

Regeringen säger att det fossilfria behövs, och hela världen ställer om för att kunna använda fossilfritt och inte enbart väderberoende energi.

Så till den havsbaserade vindkraften. Enligt Svenska kraftnät skulle Vattenfall använda de så kallade flaskhalsavgifterna till att bygga bland annat Kriegers flak. Men det kan man inte göra, för det är inte tillåtet eftersom de inte får gå till nya etableringar utan bara till det befintliga. Detta verkar Socialdemokraterna ha glömt på vägen, men det är alltså inte möjligt.

Kraftslaget vind kräver större ledningar och massor av koppar. Energin måste vara stor när den går igenom, och det är långt till land. Bladen slits också, så de varar inte så länge som man säger.

Man måste ta in alla delar när man pratar om vindkraften, och det är inte så enkelt som man gör det i retoriken. Jag säger som den förre talaren: Det är dags att prata energipolitik och sluta prata ideologi.

(Applåder)

Herr talman! Sverige ska bli världens första fossilfria, industrialiserade välfärdsnation. Det är ganska svårt att få ihop att vi inte ska ha mer koldioxidutsläpp utan tvärtom få ned dem till noll, att vi fortfarande ska ha tillväxt så att svenska mammor och pappor har jobb att gå till och kan försörja sig själva och sina familjer och att vi ska ha en stark välfärd där man kan lita på att välfärden är som starkast när man är som svagast. Det är tufft att få ihop den ekvationen. En avgörande ingrediens för att det ska gå är att fossilfri elproduktion finns där den behövs, när den behövs och till vettiga priser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag skulle vilja bena ut några saker, för jag tycker att det har varit lite förvirrat i debatten hittills, trots att jag uppskattar själva interpellationen.

Om man vill veta när beslutet gällande specifikt Markbygden kommer är jag tyvärr fel minister att fråga. Det är min statsrådskollega Romina Pourmokhtaris bord. Om man däremot vill ställa frågan så som Linus Sköld har ställt den uppfattar jag att det fanns en poäng med att ha just mig i talarstolen. Frågan var om ministern bedömer att det svenska elsystemet klarar sig utan utbyggd vindkraft. Vissa känner att det kan vara svårt att få ett rakt svar från politiker i Sverige, så jag ska försöka göra det här så tajt som möjligt.

Klarar sig ett kraftsystem utan vindkraft? Ja. Det är ganska svårt att köra ett kraftsystem bara på vindkraft om man vill ha tung industri som dessutom ska gå på fossilfri el. Tror jag att det vore bra för Sverige att inte säga ja till ny vindkraft framöver? Nej, jag tror att det vore väldigt dåligt. Vi behöver mer vindkraft, för det är det enda vi realistiskt sett - utan att brassa på med en massa mer fossil kraftproduktion - kan få loss innan 2030. Och det är bråttom.

Sverige har under flera år gått miste om tusentals - tiotusentals, vill jag påstå - arbetstillfällen, framför allt i mellersta och södra Sverige. Det är för att vi har akut effektbrist - inte elbrist. Och vad tusan är då skillnaden? Jo, enkelt uttryckt har vi de senaste tio åren fått in jättemycket mer el i systemet. Det handlar om motsvarande 13 000 megawatt, och det är enormt mycket. Om man ska försöka förklara hur många kärnkraftverk det motsvarar är det ungefär tio stycken.

Bara förra året och i år, alltså under tiden jag varit energiminister, har det kommit in ytterligare el i systemet motsvarande ungefär fem kärnkraftsreaktorer. Då är det många som tänker: "Bra, nu kan vi ansluta jättemycket fler företag och industrier." Nej, det kan vi inte, därför att härliga blåsiga dagar går el på export, och det kan inte garanteras att det finns el varje given sekund och minut, 24:7, 365 dagar om året. Det är skillnaden mellan att ha jättemycket el och att ha tillräckligt mycket el där den behövs, när den behövs och till vettigt pris.

Frågan är vad vi gör nu. Det ska jag återkomma till och utveckla i mitt nästa inlägg, men den stora poäng jag vill göra nu är, för att svara på fråga två i Linus Skölds interpellation, att vi ska se till att den norrbottniska industrins elektrifiering får förnybar energi - det är det vi kan få loss på kort sikt - och skapa incitament för att den ska leverera mer effekt. Det handlar alltså inte bara om mer el, godtyckligt. Industrin, som har byggt Sverige starkt, kan ju inte bara ha el lite grann när elsystemet känner för det. När industrin i Norrbotten behöver el ska den garanterat få det. Därför är det viktigt att vi banar väg för ny vindkraft - men som ger mer effekt och inte bara mer el.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Kjell Jansson ställde den retoriska frågan vad anledningen är till den här debatten. Både han och de andra i den vindkraftshatande kulturkrigshögern svarar så att säga själva på frågan. Till alla moderater som deltar i debatten vill jag säga: Visa lite pragmatism!

Socialdemokraterna har inte lagt ned kärnkraften - vi har byggt den. Vi har en stolt tradition av pragmatism, av att inte tänka antingen eller och av att orka tänka både och. Det förmår inte Lars Beckman och hans kompisar i Moderaterna som deltar i den här debatten. Tvärtom! De hatar vindkraften. Kanske är det förklaringen till deras sätt att debattera. Kanske är det därför Ebba Busch inte förbehållslöst kan säga att det behövs mer vindkraft.

Grunden till att jag, som bor i Norrbotten där det blåser och där industrin ska elektrifieras, ställer den här frågan är att det behövs mer el i norra Sverige. Ska LKAB kunna fortsätta med sina planer, där andra svårigheter visserligen bidrar till en tillfällig paus, ska SSAB kunna fortsätta med sina planer, ska det bli någon konstgödselfabrik och ska industrin ställa om och göra sig fossiloberoende behövs mer kraftproduktion. Då bryr jag mig faktiskt inte om att Lars Beckman hatar vindkraft.

Det finns ett färdigprojekterat område mitt inne bland 500 verk som är 200 meter höga, och regeringen sitter på möjligheten att fatta beslut om det på torsdag. Jag förstår inte varför man ska dra det i långbänk. Men svaret finns i reaktionen från Moderaterna här i dag, och det är att de inte vill ha samarbete om detta. De vill ha konflikt om detta.

Det för oss tillbaka till valrörelsen, då Ebba Busch också ville ha konflikt om detta och påstod att vi drev att oändliga stålskogar av vindkraft skulle tryckas på svensken. Det stod på Twitter, som det väl fortfarande hette då, den 24 mars 2021. Det tog sedan ungefär två år innan Ebba Busch sa i Dagens Nyheter att det kommer att behövas mer vindkraft överallt. Det ser ut som en omsvängning, men lik förbaskat tog det otroligt lång tid att fatta det här beslutet. Det är ett exempel. Ett annat exempel är den indragna finansieringen av anslutningspunkter för havsbaserad vindkraft, som gör att det inte verkar bli någon vindkraft på Kriegers flak. Ett tredje exempel är gårdagens besked om att neka 13 projekt tillstånd.

Jag tänker mig att en regering som är beredd att bränna 400 miljarder av skattebetalarnas pengar för att kanske bygga kärnkraft långt fram i tiden har handlingskraft - när man vill, som Lars Beckman - och skulle kunna se till att få den här kraftproduktionen utbyggd och hitta sätt att lösa detta. Men det vill inte Ebba Busch; det är min bästa gissning efter första debattrundan.

(Applåder)

Herr talman! Ledamöterna Karkiainen och Sköld bör titta närmare på vad som faktiskt skett innan de påstår att vi enbart arbetar med kärnkraft.

Sedan regeringen tillträdde har drygt 6 000 megawatt ny elproduktion tillkommit, främst vind- och solkraft. Det är mer än de första stegen mot ny kärnkraft. Det är nästan lika mycket som befintlig kärnkraft. Det är uppenbart att regeringen arbetar med alla kraftslag.

De energisamtal som efterfrågas här i dag har man redan varit inbjuden till. Tidöpartierna var tydliga med vad vårt mål var: ett välfungerande kraftsystem, som kan säkerställa att elen finns där den behövs och när den behövs. Men efter ett halvår kunde Socialdemokraterna fortfarande inte presentera en egen trovärdig linje för Sverige. Det är som om de har sovit på sin post och vaknat lite yrvakna. Nu kan man antingen fortsätta att famla efter enkla, orealistiska lösningar eller vara med och ta ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Till ledamoten Sköld vill jag säga: När kärnkraften byggdes upp på 80-talet gjorde man det mellan de klassiska partierna: Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Socialdemokraterna. Då höll man inte på och gjorde upp med de extrema partierna på vänsterkanten, som är emot all teknik och misstror våra ingenjörer i Sverige, som är otroligt duktiga, och vår industri som byggde upp kärnkraften.

Då hjälptes vi åt, och ni socialdemokrater är välkomna att göra upp med oss igen. Ni är så välkomna till oss Tidöpartier, men då får ni överge Miljöpartiets fantasier. Annars blir det svårt.

Till ledamoten Ida Karkiainen vill jag säga att när det är kallt på vintern kommer ungefär 9 procent av all energi från vindkraft. Resten är vattenkraft och kärnkraft - ungefär 50 procent vattenkraft och 40 procent kärnkraft. Sedan är det lite kraftvärme och så vidare.

Vindkraften är grön, sägs det. Hur grön är den när man börjar syna allt? När det gäller vindkraft tillverkas huvuddelen i Kina. Kinesiskt stål framställs med värmekraft från brunkolsel. Det här transporteras hit. Jag ser inte att vindkraften är särskilt grön jämfört med kärnkraft.

Vi får passa oss så att vi inte hamnar där Tyskland har hamnat. De har avvecklat all kärnkraft och är nu helt beroende av kolkraft och oljekraft. De har en bilindustri som har varit världsledande men som nu går på fälgarna. Där får vi inte hamna. Vi måste garantera att industrin har robusta elsystem i Sverige. Vi är beroende av export. 53 procent av bnp utgörs av export.

Herr talman! Tack för debatten hittills! Om Moderaterna på riktigt hade varit intresserade av att lämna de ideologiska diskussionerna om vindkraften bakom sig hade man inte stått här och bara pratat om kärnkraft när man de facto vill prata om vindkraft. Det är det första.

Det andra är att en utsträckt hand på riktigt när det gäller energipolitiken handlar om förhandling. Det handlar inte om att komma till ett möte och på sittande möte ta ställning till ett färdigt förslag. Det handlar om att diskutera med varandra och om att ta in forskning. Det handlar om att sätta sig ned och på riktigt försöka förhandla och komma överens politiskt. Det är det en politisk överenskommelse ska gynna och sträva efter.

Någon sådan inbjudan har de facto inte kommit. Det behöver vi, tycker jag, få till i Sverige. Om vi ska nå målet om 100 procent fossilfri el till 2040 måste vi sätta oss ned och diskutera detta. Det finns ingen som tjänar på ryckigheten i den politiska debatten om energi och energislagen.

Jag tror att vi kan klara av det här politiskt, även om det ter sig svårt just nu. Vi behöver göra detta för framtiden, och det tror jag att vi är helt överens om på många håll, brett över partigränserna.

Min fråga är: När planerar regeringen att bjuda in till en riktig förhandling om en riktig energiöverenskommelse så att Sverige kan byggas starkt och hållbart och så att vi kan se till att vi får den el och den energi som vi behöver fram till 2040?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Herr talman! Ledamoten Linus Sköld är bekymrad över att dieselpriset är för lågt. Jag är imponerad över att man kan representera Norrbotten - mitt gamla hemlän, även om jag bor i Gävle nu - och vara bekymrad över att dieselpriset nu är 16 eller 17 kronor i stället för 28,50. Jag är stolt, nöjd och glad över att vi har fått ned drivmedelspriserna, inte minst för Norrbottens skull.

Jag är också stolt, nöjd och glad över att elen inte kostar 2,50 per kilowattimme, som den gjorde hösten 2022. Det lämnade ni socialdemokrater efter er. Hushållen gick på knäna, och näringslivet gick på knäna. Regeringen fick jobba dygnet runt för att försöka rädda hushållens ekonomi därför att ni av ideologiska skäl lät Miljöpartiet styra energipolitiken. Det är helt ofattbart.

Jag förstår nu att Socialdemokraterna här i kammaren får ett jätteproblem om olyckan skulle vara framme och vi fick en rödgrön regering. Vi vet ju att Centerpartiet är emot planerbar energi, att Vänsterpartiet är emot planerbar energi och att Miljöpartiet får bestämma allt.

Det är därför Socialdemokraterna står här och krumbuktar och inte ärligt kan ta ministerns utsträckta hand, som jag såg i Agenda och som jag har sett i alla möjliga sammanhang där man har sagt: "Men sätt er vid bordet!" Jag hörde också Kjell Jansson säga att ni ska sätta er vid bordet så att vi kan lösa det här. Men ni kan ju inte det eftersom ni är inlåsta av tre andra partier.

Anna af Sillén beskrev väldigt väl hur Moderaterna är för alla energislag och hur regeringen har byggt ut vindkraften kraftigt. Vi kommer att fortsätta att bygga ut vindkraften, men precis som ministern sa kommer det alltså inte att lösa effektbristen. Sätt er vid bordet och förhandla! Det jobbiga för er är ju att ni då måste släppa taget om Miljöpartiet, släppa Centerpartiet och släppa Vänsterpartiet.

Ni kanske skulle ta ansvar för Sverige i stället och ta ansvar för näringslivets energibehov och villaägarnas behov av låga energipriser? Då löser vi det här; det är jag helt säker på.

(Applåder)

Herr talman! För er som följer debatten kan jag berätta att det i de tidigare replikskiftena här har sagts att vi bara pratar om kärnkraft. Jag kan inte hålla med om det. Vi pratar om alla kraftslag, i alla fall om sol och vind, framför allt vind.

Jag tror att jag sa så här: Två uppdrag har givits av regeringen. Man ska både titta på incitament och se på tekniken hur man kan hitta möjligheter och pragmatism i detta. Det måste väl ändå räknas som en del av den delen.

När det handlar om vem som har byggt kärnkraft var det som sagt socialdemokrater, moderater, kristdemokrater och liberaler som var för detta. Det tackar jag för. Jag är jättestolt över att de gjorde det i vårt land för oss, men jag är mycket besviken, ledsen och oroad över det allvarliga läge vi befinner oss i med energipolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med en röst lade man ned och stängde den sista. Man valde det fast vi i denna kammare vädjade om att man inte skulle ta bort det som är grunden utan låta det finnas kvar medan vi bygger ut. Det är just det man ska göra. Grunden är kärnkraft, vattenkraft och kraftvärme, och sedan bygger man på med det andra - det förnybara - och hittar möjligheter framåt med teknik. Det är så det ska fungera. Det är därför det blir en så skev debatt när man säger att det går bra att göra detta och att det andra inte behövs. Jo, grunden behövs, för annars kommer man ingenstans.

Förhandling har vi också varit inne på här, men vad ska den leda till? Efter den förra förhandlingen ökade man priserna för kärnkraften. Då var det helt plötsligt inte givet att använda den längre. Man kunde inte ha den, och så sa man: "Det var inte vi i politiken, utan det var Vattenfall." Men det är ju inte sant. Det är så dumt med spel.

Se till att göra detta, för det här är på allvar! Vi befinner oss i en verklighet där vi ska konkurrera med världen. Vi befinner oss i det här läget med allt som händer.

(Applåder)

Herr talman! Det är på väg att bli en ganska bred debatt. Det finns många delar som man skulle vilja hugga på och bena i, men jag ska försöka vara så konstruktiv som möjligt. Jag går in med den här ingången: Det som Sverige försöker göra nu är att komma bort från slaget om kraftslagen.

Vi går över till ett system med teknikneutralitet. Hela den energipolitiska inriktningspropositionen handlade om det. Som jag blev parafraserad här tidigare: Jag struntar fullkomligt i vilket kraftslag det är som levererar - vind, sol, vatten eller kärnkraft - så länge det kan leverera allt det där "göttiga" som vi vet behövs för att Sverige ska bli fossilfritt och konkurrenskraftigt och generera mer ekonomisk tillväxt och därmed säkra välfärden. Då behöver vi se till att vi inte bara har mer el utan att vi har elen där den behövs, när den behövs.

Vi har ett elsystem som fullkomligt har exploderat av mer el de senaste åren, men det är el som inte finns tillgänglig vid varje given tidpunkt i hela landet. Det blir, för att komma tillbaka till det som interpellationen handlar om, också ett problem inte minst för industrins omställning i Norrbotten.

Herr talman! Jag är fortfarande emot stålskogar. Jag tror att det är väldigt dumt att skövla vacker grön svensk granskog och byta ut den mot enorma fält av vindkraftverk, som inte ger mer garanterad effekt till industrin och som lokalbefolkningen är emot.

Jag har däremot varit tydlig med att jag välkomnar vindkraft. Det var jag även före valet, men möjligtvis hör man det lite mer nu när det visat sig att jag blev energiminister och hade siktet inställt på det.

Låt oss prata om vad den här regeringen gör som Socialdemokraterna inte mäktade med att göra. För det första går vi vidare med förslagen i Värdet av vinden. Flera av dem initierades av den förra S-regeringen. Det var positivt, men det kom alltså efter åtta år i regeringsställning. Vi gör verkstad av det.

För det andra gäller det fastighetsskatten och upplägget att ändå kunna återföra en del av värdet som vindkraften genererar till lokalbefolkningen. Jag är gammalt kommunalråd och är alltid öppen för att diskutera om man kan göra förändringar eller vrida på något i förslaget. Men det ligger inte bara på mitt bord. Jag har inte ensamt ansvar för det. Jag vill visa respekt för min statsrådskollegas ansvar i fråga om just vindkraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar även om skarpa förslag för att öka lagringsmöjligheten. Vi kan inte lagra kraftproduktion från flera månaders blåsiga dagar och hålla den till en helt annan säsong. Den tekniken finns inte någonstans i detta universum. Det är en miljöpartistisk enhörning. Vi kan inte låta industrins omställning vila på det. Vi kan göra en del med lagring men inte fullt så mycket. Vi jobbar med flexibilitet och aggregeringstjänster.

I går kom också beskedet att vi nu ska ta fram de exakta tekniska specifikationer som behövs för att få ut mer effekt av all den el som produceras av vindkraften. Då kan vi säga ja till mer vindkraft, men vindkraft som ger mer effekt. Det vill alla.

Dessutom har vi gett våra myndigheter nya uppdrag som handlar om mer incitament för all den här väderberoende kraftproduktionen. Det ska bli mer lönsamt att bidra till ett mer robust elsystem.

Vi har även gett länsstyrelserna mer resurser för att de ska hålla högre tempo i beslutsprocesserna. Det är bra för alla, oavsett om man får ett ja eller ett nej.

Det är konkreta förslag som S inte mäktade med men som vi mäktar med.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M).

Herr talman! Jag välkomnar den kraftslagsneutrala ansatsen här, oavsett från vem den kommer. Upprinnelsen till uttalandet om stålskogar, som har gått på repeat och som jag antar att Ebba Busch har fått svara för många gånger utöver i den här debatten, var en valrörelseteknisk fråga från högern där man ställde kraftslagen mot varandra. Det var därför Ebba Busch sa att det skulle byggas ny kärnkraft inom 100 dagar från att hon tillträdde, och det är därför vi har en situation där man är beredd att skuldsätta generationer av svenskar och höja skatten för att finansiera utbyggnaden av ny kärnkraft.

Vi har haft en förblindad debatt som inte har varit kraftslagsneutral. Jag tycker att lite pragmatism är på sin plats och välkomnar verkligen den linjen.

När det kommer till konkreta förslag är det värt att nämna i sammanhanget att den socialdemokratiska gruppen tillsammans med övriga oppositionen har lagt fram ett förslag till utskottsinitiativ om att se till att man kan få tillbaka finansieringen av anslutningspunkterna för havsbaserad vindkraft. Det har regeringspartierna avslagit på utskottssammanträdet i dag. Det kan bara beklagas. Det gör nämligen att Kriegers flak fortfarande inte kommer att byggas.

På det sättet fortsätter det. Ebba Busch säger att hon fortfarande är emot stålskogar. Jag vet att Ebba Busch var i Norrbotten i augusti i år utan att besöka Markbygden, där norra Europas största vindkraftspark finns. Jag tycker att det vore på sin plats att komma och besöka stålskogen. Den är nämligen inte så stålskogig som Ebba Busch vill ge sken av här i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Herr talman! Jag har i flera internationella sammanhang sagt att jag är på ett globalt uppdrag för att ta bort politiken ur energipolicyerna runt om i världen och få in fysiken igen. Vi har en bit kvar i Sverige.

I fråga om stålskogar har det faktiskt haft att göra med den lokala acceptansen. För att man ska kunna få ihop det här tror jag att det är otroligt viktigt att vi inte trycker på människor sådana här stora ingrepp utan att de själva vill. Det är svåra målkonflikter, och de går inte alltid att jobba runt.

Det är därför viktigt att vi nu ger vindkraftsbolagen incitament att bidra med mer effekt av all el de producerar. Men vi har också fått det här förslaget på plats som skulle kunna öka incitamentet för att säga ja. Ungefär hälften av alla nej till vindkraftverk på land handlar om att kommunerna säger nej. Om vi kan komma åt det är mycket vunnet.

Jag besöker gärna Markbygden. Jag reser ofta.

Vi är som sagt angelägna om att hålla tempo i tillståndsprocesserna. Men jag vet att alla företrädare för näringslivet, Sveriges jobbskapare, som nu ska göra den gröna omställningen inte vill vara beroende av att titta på meteorologerna på nyheterna på kvällen för att få veta om de kommer att ha el för att göra sin omställning eller inte. Därför behöver vi få ihop teknikaliteterna, sätta fysiken i centrum och premiera den - oavsett vilket kraftslag som levererar elen.

Herr talman! Inte riktat till Linus Sköld utan med anledning av den debatt som varit sedan i går vill jag passa på att bemöta konspirationsteorierna och politiserandet. Vissa saker måste vi klara av att höja oss över blockgränserna kring. Det handlar om försvaret av Sverige.

Försvarsmakten gör bedömningen att stora delar av de havsbaserade vindkraftsparker som det har ansökts om att bygga gör det svårare att söka skydd i tid, att skjuta ned robotar, att läsa av fiendens kommunikation och att leda försvaret. Sverige är värt att försvara. Detta måste vi lyssna till. Jag vet inte vad det är som gör att vissa delar av oppositionen tycker att det är värt att spela rysk roulett med försvaret av Svea rike. Det kommer vi inte att stötta.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M).

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.