Beskattning av föreningar

Fru talman! Marie Engström har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta med anledning av två utredningsförslag som nyligen presenterats som berör beskattning av föreningar. Marie Engström har även frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att skapa trygga och förutsägbara regler för att skapa stabila förutsättningar för föreningslivet. Betänkandet på inkomstskattens område och rapporten på mervärdesskatteområdet som presenterades förra året berör båda den ideella sektorn. Stiftelse- och föreningsskatteutredningens betänkande Moderniserade skatteregler för ideell sektor har nyligen remissbehandlats och det har kommit in drygt 140 remissvar. Utredningsförslaget och remissvaren bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare remissbehandlas för närvarande rapporten Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m., och svar ska ha inkommit till departementet senast den 31 mars 2010. Rapporten om ytterligare anpassningar av mervärdesskattereglerna till EU:s mervärdesskattedirektiv avseende ideella föreningar med flera syftar till att bemöta den kritik som EU-kommissionen har riktat mot det svenska regelverket. Kommissionen anser inte att de svenska reglerna står i överensstämmelse med EU-rätten, som Sverige i sin egenskap av medlem i EU är skyldig att följa. Vid ett arbete med en anpassning av reglerna till EU-rätten har regeringen angett som utgångspunkt att den ideella sektorn i sin helhet inte ska förlora ekonomiskt på eventuellt nödvändig mervärdesskatteplikt för hela eller delar av den i dag undantagna allmännyttiga ideella verksamheten. Innan de nämnda beredningarna är avslutade kan jag inte uttala mig närmare om vilka åtgärder som ska vidtas, men det är min ambition att skapa goda förutsättningar, ekonomiskt och administrativt, för den ideella sektorn som är en viktig hörnsten i den svenska demokratin.

Fru talman! De båda utredningar som jag hänvisar till i min interpellation har väckt en del diskussioner och uppmärksamhet, och den här debatten i kammaren väcker uppenbarligen också intresse. Detta handlar dels om en mervärdesskatteutredning, dels om en utredning om inkomstskatt på ideell verksamhet. Det är många som befarar att det skulle få betydelse för ideella föreningars ekonomi. Till exempel har man i idrottsrörelsen känt en stor oro. När det gäller den första utredningen, som handlade om att modernisera skatteregler, står det i direktiven att man ska komma med förslag till ett modernt, ändamålsenligt system med enkla och likformiga regler. Det är naturligtvis en jättebra ambition, och jag tycker att det är bra att man försöker se över skattesystemet utifrån detta. Det som har blivit väldigt omdebatterat är det som kallas finansieringsfrågan. Man föreslår att begreppet hävd tas bort. I stället talar man om inkomster som ska ha en naturlig anknytning till föreningens verksamhet. Vad är det då som man kallar hävd? Det kan till exempel vara inkomster från lotterier, bingo, olika typer av försäljningar eller basarer som föreningarna har. Utredningen säger att denna typ av inkomster får vara skattefria så länge de inte motsvarar mer än 25 procent av föreningens totala inkomster. Det har väckt en hel del oro. I sin remiss på förslaget tog Riksidrottsförbundet upp en stickprovsundersökning som man har gjort inom Fotbollförbundet. Där har man tittat på ett antal division 2-klubbar, och man säger att den här typen av inkomster omfattar 30-70 procent av föreningarnas totala intäkter. Det betyder att en sådan klubb med ett sådant här förslag skulle få en högre skatt. Det finns en del särskilda yttranden med anledning av utredningen som också tar upp de problem som kan uppstå, och det finns också några som påpekar att det finns en inbyggd problematik i detta. Det måste man erkänna. Det kan vara en konkurrenssnedvridning gentemot andra företag som jobbar på mer affärsmässiga grunder. Det får man inte glömma i den här debatten. När det gäller momsfrågan handlar det om en anpassning till EG-rätten. Här pratar man om att momsbelägga olika typer av försäljning, men man kommer också med ett nytt förslag om att lägga moms på uthyrning av lokaler, som också får betydelse för den här typen av verksamhet. Jag tycker att Anders Borg visar en väldigt fin ambition i svaret på min interpellation, nämligen att skapa goda förutsättningar ekonomiskt och administrativt för den ideella sektorn, för det är en viktig hörnsten i den svenska demokratin. Den formuleringen tror jag att många kan skriva under på. Men vad den här debatten handlar om är hur vi ska göra det. Hur skapar vi den typen av förutsättningar för den ideella sektorn?

Fru talman! Först vill jag naturligtvis tacka Marie Engström för att hon har skrivit den här interpellationen. Det är en interpellation som berör alla folkrörelser, ideella föreningar och idéburna organisationer. Det innebär att den berör i stort sett alla människor i det här landet. Det är en riktigt bra interpellation, men för den skull var inte finansministerns svar något att jubla över för alla de här människorna. Förvisso var det ett svar som säkert är helt formellt riktigt, och det kanske finansministern är tvungen till för att svaret ska kunna passera alla de nålsögon som finns i samordningskansliet. Men jag hade väntat mig ett svar som var mer talande från hjärtat och sade mer om vad finansministern och regeringen vill i denna fråga. Jag hade nästan väntat mig att finansministern - för en gångs skull, höll jag på att säga - skulle uttrycka mer från hjärtat vad regeringen vill för denna stora breda massa av medborgare. Jag är fullt medveten om att tidsschemat ser olika ut för de olika utredningarna och deras remissbehandling, men jag tror att det är viktigt att regeringen - den nuvarande eller den nya efter valet - tar ett samlat grepp om organisationernas villkor. Här ingår alla stora samlande organisationer: friluftslivets organisationer, insamlingsorganisationerna, second hand-försäljning, kyrkliga organisationer och idrottens alla delar. Jag tror att vi alla vill att dessa organisationer ska ha bra och förutsägbara villkor för sina verksamheter. Dessutom vill vi säkert också att de ska ha en så förutsägbar självfinansieringsgrad som möjligt. Fru talman! Jag tror aldrig att jag har varit med om en liknande storm kring några utredningsförslag som de här har åstadkommit i Folkrörelsesverige. Jag har full förståelse för detta. När man ser på vad utredarna föreslår och vilka konsekvenser det får hamnar man i att organisationerna får en försämrad ekonomi. De kommer att tvingas minska sina verksamheter. Man kommer att få höja sina medlemsavgifter, och dessutom kommer livet för föreningskassörerna mer att likna helvetet än himmelriket i framtiden. Jag har konstaterat att de här frågorna inte finns med i propositionslistan. Min enkla fråga till finansministern är: Kommer det något om dessa frågor i den stundande ekonomiska vårpropositionen som kan vara vägledande för hur regeringen ser på de här frågorna? Min andra fråga handlar om synen i södra Europa på allmännyttigt ideellt arbete i den tappning vi har här uppe i norra Europa. Min erfarenhet som jag har från relationer med både politiker och organisationsaktiva i södra Europa är att man där inte riktigt förstår hur en allmännyttig ideell organisation i Sverige fungerar. Därför är det inte heller konstigt att de krav som kommissionen nu riktar mot Sverige känns främmande och orättvisa. Hur ser finansministern på detta? Är finansministern beredd att kanske folkbilda Europas övriga finansministrar?

Fru talman! Jag delar den oro som finns inom föreningsrörelsen i den här frågan och den oro som också interpellanten ger uttryck för. Jag uppfattar dessutom frågan som en parallell till den fråga som vi hade uppe för fyra år sedan om hotet att momsbelägga uthyrning av kommunala idrottslokaler. Då, för fyra år sedan, tog jag ett utskottsinitiativ. Syftet var att Skatteverket inte skulle införa den här momsen. I de debatter som följde i frågan kunde jag konstatera att alla partier var överens om att ingen moms skulle tas ut. Det här visar att det ideella Sverige har ett djupt stöd i alla politiska läger. Det är en del av den svenska modellen. Det förslag som då diskuterades skulle ha drabbat idrottsrörelsen med i storleksordningen 500 miljoner kronor. Fru talman! Den fråga som nu är aktuell handlar egentligen om två frågor, nämligen moderniserade skatteregler och mervärdesskatt för den ideella sektorn. Delar av det här förslaget har tagits fram för att anpassa svensk lag till EU-rätten. Det gäller framför allt mervärdesskattedirektivet. Om det nu måste bli någon förändring - jag tycker att man starkt ska ifrågasätta det i den fortsatta hanteringen - är det ändå positivt att finansministern redan nu betonar att regeringen har som utgångspunkt att den ideella sektorn inte ska förlora ekonomiskt på en eventuell förändring. Det är en viktig notering i finansministerns svar, tycker jag. Nu är det trots allt så att problemet egentligen består av två delar, nämligen den ekonomiska och den förtroendemannamässiga. Frågan är vilken som väger tyngst. Jag har själv varit valberedningsordförande i en liten idrottsförening och vet hur svårt det är att rekrytera folk. Och en förändring av regelverket innebär att det kommer att bli än svårare att rekrytera förtroendevalda till föreningen. Precis som finansministern framhåller är den ideella sektorn en viktig hörnsten i den svenska folkrörelsetraditionen. Det är alltså viktigt att vi som beslutsfattare skapar regelverk som vanliga människor kan hantera. Dessutom blir risken att privatpersoner blir ekonomiskt ansvariga för föreningens verksamhet än mer uppenbar. Det regelverk som skapas kring eventuella förändringar måste alltså utformas så att det får en bred folklig förankring. Jag vill därför uppmana finansministern att i den fortsatta beredningen av de här två ärendena ta mycket god tid på sig och bolla frågan med berörda instanser och ha som utgångspunkt för slutresultatet hur viktig den ideella sektorn är för dels folkhälsan, dels Folkrörelsesverige i alla dess former.

Fru talman! Det är intressant att konstatera vilken bred och värdefull uppslutning vi har kring den här interpellationen, som jag tackar för. Jag tackar även för svaret. Jag har för min del förståelse för att man kanske inte kan ge så konkreta svar, med hänsyn till att remisstiden när det gäller en av utredningarna inte har gått ut. Fru talman! Jag delar också slutklämmen i svaret, att den ideella sektorn är en viktig hörnsten i den svenska demokratin. Jag vill lägga till att den är utomordentligt viktig även för den svenska folkhälsan. För aktiva i den ideella sektorn - det gäller idrottsrörelsen, folkbildningen med mera - är de här två utredningarna mycket oroande. Det har väl belysts av talare före mig. Det är inte ytterligare administrativa pålagor som vi behöver i föreningslivet - tvärtom. Det är svårt nog att skaffa ledare ändå. Men jag förstår, om man ser på den här frågan, att man tar hänsyn till den enormt stora spännvidd vi har mellan stora föreningar med bolagsbildningar och en mängd små föreningar utan resurser för administrativt jobb och liknande. Jag har tittat lite närmare på frågan om momsbeläggningen och har för övrigt också en motion i den frågan. Jag tar som ett exempel en förening, en framgångsrik damfotbollsklubb som inte är obekant i det här landet, Umeå IK. De skulle alltså få en merkostnad, på årsbasis, på 260 000 kronor utan att för den skull ha någon möjlighet att lyfta utgående moms på eventuella intäkter. Det här är inte rimligt. Därför, fru talman, utgår jag från att de här två utredningarna stannar vid just två utredningar. Det är många utredningar som beställs och verkställs av regering och riksdag. Vi kan inte äventyra stora delar av vår ideella sektor genom en snabb anpassning till EU-regler som faktiskt inte alls är konsekvensbedömda utifrån vår synvinkel.

Fru talman! Det här är en interpellation som är väldigt intressant för många av oss. Det kan man se, eftersom många har satt upp sig på talarlistan. Många av oss är berörda av den ideella sektorn, det ideella föreningslivet och inte minst, som man ser här, idrottsrörelsen. Idrottsrörelsen är den största delen av den här ideella föreningsrörelsen. Det gör naturligtvis att många berörs av det här. När man läser finansministerns svar kan man känna viss oro. Man pratar om ambitioner, och man pratar om andra saker. Det är väldigt vackra ord. Men det handlar om att komma upp till bevis. Det ska bli intressant att se vad som kommer ut av det här från regeringens sida, framför allt från finansministerns sida, när det gäller att klara ut den här situationen. Vi vet, som sagt, att det här är en väldigt stor fråga för hela den ideella sektorn, framför allt idrottsrörelsen. Om man pratar idrott handlar det kanske om att vi inte har någon homogen idrottsrörelse. Det finns naturligtvis föreningar som klarar de här sakerna, men det finns väldigt många som inte gör det. Till allra största delen är det ideellt arbetande människor i den här rörelsen som hanterar det här. Då handlar det alltså om två frågor. Det handlar om ekonomin, vad det kommer att kosta för idrottsrörelsen. Det andra är kanske ännu svårare: Hur hanterar man de här förutsättningarna för en vanlig föreningskassör? Vi har i dag en situation där den svenska idrottsmodellen eller den nordiska idrottsmodellen i sådana fall är hotad av de här EU-direktiven. Det vore tacksamt om vi på något sätt, någon gång, kunde få se att man tog strid mot EU. Det här är ett utmärkt tillfälle att göra det, att visa vad vi står för, att vi är annorlunda i det här landet när det gäller idrott och ideell verksamhet än man är i andra länder och att det är vi som ska bestämma över vår egen idrottsrörelse och våra ideella föreningar. Just den här utvecklingen när det gäller EU, att EU många gånger försöker styra och påverka, att det finns regelverk som vi måste följa och så vidare, skapar också ett starkt motstånd mot EU. Det ska man inte missa. Jag tycker naturligtvis att det är bra, för jag tycker att EU är en hybrid som vi så småningom ska lämna, men det är min synpunkt. Just den här förändringen, som skulle kunna komma, av verksamheten, som då blir styrd av ekonomi och byråkrati, kan faktiskt leda till en större kommersialisering av idrotten. Den ideella verksamheten kan ta så mycket stryk att man tappar den. Man köper då idrott i stället, för då kan man hantera den här situationen på ett sådant sätt att man klarar ut det här. Just den här biten tycker jag att man ska ta hänsyn till. Man kan också titta på de undersökningar som har gjorts där idrotten själv har tittat på vad som händer om man genomför de här förändringarna. Det kommer att bli många människor som inte går in i idrotten. Det var någon som var uppe här förut och sade att det är jättesvårt att rekrytera människor till ideell verksamhet, för det här är svårt att hantera. Dessa människor är inga proffs. Byråkratin är kanske egentligen den stora frågan i det här, hur man ska hantera den biten. Därför tycker jag att finansministern verkligen ska lyssna på dem som har varit ute i den här debatten, framför allt Riksidrottsförbundet, som är i gång med det här och varnar för vad som kan hända. I svaret från finansministern talas det om en helhetsbedömning. Det är oroväckande. För ska man som helhet klara ekonomin kan det innebära att man får stora föreningar som klarar sig och små föreningar som slås ut. Det är en oerhört oroväckande utveckling om man tittar på den svenska idrottsmodellen. Jag tycker alltså att det är bra att man tar upp detta. Och, som någon sade förut, det ska bli intressant att se om det kommer någonting även i budgetdebatten när det gäller vårpropositionen så småningom.

Fru talman! Uppslutningen i debatten här i dag visar att det finns ett starkt engagemang för de här frågorna i Sveriges riksdag. Det är en stark manifestation för den ideella sektorn i allmänhet och för idrottsrörelsen i synnerhet. Vi vet också att idrottsrörelsen har ögonen på oss i dag. Vi gästas bland annat av Riksidrottsstyrelsens ordförande Karin Mattsson Weijber och Birgitta Ljung på åhörarläktaren. Välkomna hit! Många av oss riksdagsledamöter är engagerade i idrottsrörelsen och angelägna om att vi ska ha bra villkor för idrottsrörelsen. Jag är övertygad om att också Anders Borg delar den uppfattningen och efter bästa förmåga kommer att hjälpa till att skapa bra villkor. Han hade en formulering i sitt svar om att regeringen har som utgångspunkt att den ideella sektorn i sin helhet inte ska förlora ekonomiskt på en eventuellt nödvändig mervärdesskatteplikt för hela eller delar av den undantagna allmännyttiga ideella verksamheten. Orden "i sin helhet" kan möjligen vara en anledning till oro när det gäller just idrottsrörelsen. Den är en av våra allra största och viktigaste folkrörelser med tiotusentals aktiviteter varje dag för att främja folkhälsa, lagarbete, individutveckling, jämställdhet, integration och inte minst spänning och underhållning för en mycket stor publik. Även om bandyfinalen i söndags på Studenternas i Uppsala höll på att snöa bort visar den vilken fantastisk uppslutning det blir i berörda kommuner och lag kring de stora traditionella idrottshändelserna i vårt land. Jag var på Orienteringsförbundets förbundsmöte i Sollentuna i helgen där vi hade samlat 80 ombud från hela landet för att diskutera vår framtid inom Orienteringsförbundet. Många kom fram och ville tala om just de här frågorna. Det finns en oro ute i landet för vad det här betyder, kanske främst momsförslaget. Det är nog ingen tvekan om att när det gäller behovet av att modernisera skattereglerna för idrottsrörelsen finns det enighet också från Riksidrottsstyrelsens och Riksidrottsförbundets sida. Jag talade med Mattias Claesson som är deras främste expert på det här. Han betonade just att det finns ett behov av att modernisera skattereglerna för idrotten. Det fanns också en utredning som kom 2006 från Idrottsskattekommittén som jag tyckte hade många bra förslag som man hade kunnat ta vara på. Nu har vi ytterligare en utredning att ta hänsyn till. Jag utgår från att det inte kommer något förslag före valet. Men vi kan samla oss, gärna kring ett förslag över blockgränserna som har förutsägbarhet och långsiktighet. Det behöver och förtjänar idrotten verkligen. Jag ser fram emot att finansministern utvecklar sina tankar om hur vi ska skapa just långsiktighet och förutsägbarhet i de här förslagen, gärna också några tankar om hur vi ska undvika att vi får ökad byråkrati och ökade krav på administration. Ska föreningskassörerna lämna sina uppgifter? Vi kanske måste leja in LRF Konsult och andra revisionsfirmor för att klara den ekonomiska hanteringen. Det är ingen bra modell. Det finns ett oerhört ideellt engagemang på alla poster i idrottsrörelsen. Det ska vi ta vara på. Jag är orolig för att om det här implementeras kommer det att leda till urholkning, fördyrade kostnader och ökad administration. Om jag har förstått det rätt har Finland också fått påpekanden från EU-kommissionen om att de måste se över det här. Där gör man sig ingen brådska. Man håller på den finska traditionen. Jag tycker att vi i Sverige kan vara lite tuffare och värna den svenska idrottsrörelsen när vi ser över reglerna. Att se över reglerna har jag absolut inget emot, i synnerhet inte skattereglerna i största allmänhet. Men försök om möjligt att inte lägga nya bördor på en ideellt arbetande idrottsrörelse som har så stor betydelse för samhället i största allmänhet!

Fru talman! Svenskt föreningsliv är mycket mer än regler. Svenskt föreningsliv består för mig i att tillbringa många helger i idrottshallar och titta på de egna barnen när de spelar innebandy eller fotboll. Det innebär för mig också att åka runt på våren till dragiga kalla grusplaner och se grabbarna och tjejerna spela fotboll. Föreningsliv innebär för mig att ta en och annan smäll som förälder när töserna förlorar med 18-0 i fotboll och försöka snacka med dem på vägen hem. Det är bara att bita ihop. Ibland är svenskt föreningsliv för mig att de vinner. Ibland gör lillgrabben mål. Då klappar fadershjärtat. Svenskt föreningsliv är oerhört mycket mer än de här reglerna. Svenskt föreningsliv är också för mig när Agneta och andra kommer till det uppställda bordet som finns i gympahallen när det är fotbollscup. Där ska vi koka korv, och där ska vi sälja grejer. Det är ingen riktig ordning på vad saker och ting kostar. Men korven brukar vara populär. Det är härligt att få provsmaka den. Det är svenskt föreningsliv. Det är väldigt många människor som är inblandade. Jag tror, finansministern, att när du nu står där och inte får skäll av en socialdemokrat måste det vara en fantastisk upplevelse som ytterligare bevisar hur betydelsefullt svenskt föreningsliv är. Jag är ganska övertygad om det fina med EU, att vi tillsammans samarbetar om de stora sakerna, men vi slåss för våra egna nationella särdrag. Den ideella sektorn är ett svenskt särdrag. Jag vet att finansministern är en skaplig förhandlare - det får jag nog säga - om det är något som finansministern bedömer vara viktigt. Jag vet att när det så kallade lågmomsförsöket blev aktuellt för Sveriges del med sänkta momssatser på cykelreparationer och sådana saker hade Sverige framgång. Även i den förhandlingen var det en speciell svensk framgång. Det blev lägre moms på ljudböcker i den förhandlingen, för det var svenskt avvikande. Därför tror jag att vi nu ska kunna förena oss. Finansministern ska känna vinden i ryggen av den samlade riksdagen på resan ned till Bryssel och tala om att vi är annorlunda i Sverige. Det är vi stolta över. Han ska tala om att han har fått riksdagens samlade förtroende, även från socialdemokrater, att driva den här frågan. (Applåder)

Fru talman! Jag tror att man ska se applåden från finansministern och ledamöterna som ett bevis för att den oro som finns i den här interpellationen i huvudsak är obefogad. Jag tror att det finns en stor uppslutning kring att vi inte ska belägga ideell verksamhet med mer än absolut nödvändiga skatter. Fru talman! Det är föga nytt under solen, även om den har gått i moln just i dag. Det här är den tredje finansministern som jag debatterar idrottsskattefrågor med. När det gällde herr Ringholm var det främst Enskede IK som kom på tal. När det gällde Pär Nuder var det naturligtvis IFK Österåker. Han hade Rolf Alsing med sig. Där blev det IFK Ölme av naturliga skäl, från Marie Engström närstående Karlstad strax intill. Slutligen var det den klubb som både Hasse Olsson och jag tillhör, nämligen Rydboholms Sportklubb. Jag tror att det är väldigt intressant hur man ser på Rydboholms Sportklubb söder om Borås. Det är en ganska stor verksamhet, men det är bara ideell verksamhet. Den sysselsätter många hundra ungdomar. Jag har varit med i 30-40 år - lika många kilo ungefär därifrån. När man tar del av det här är det väldigt intressant. Det är också viktigt att skilja på kommersiell verksamhet och ideell verksamhet. Det är grundförutsättningen. Det är skillnad på den ideella verksamhet som bedrivs av till exempel Röda Korset - det är ingen idrottsorganisation - i Gnosjö, Malmköping eller Dorotea och som Rydboholms Sportklubb, IFK Österåker, Katrineholms Sportklubb och andra klubbar bedriver och den oerhört kommersiella verksamhet som våra storklubbar bedriver. Exempelvis AIK och många andra klubbar bolagiserar en del av sin verksamhet. Man måste skilja på kommersiell och faktiskt nästan industriliknande verksamhet och den ideella verksamhet som vi absolut inte vill ha mer skatt på. På den verksamheten ska det vara så lite skatt som möjligt. Då kommer jag till den fråga som kommer ur dessa diskussioner, nämligen att den svenska lagstiftningen är subjektsinriktad. Den pekar alltså ut vissa subjekt - ideella föreningar - som generellt inte ska bedriva yrkesmässig verksamhet, medan EU:s mervärdesskattedirektiv bygger på något annat, nämligen ett transaktionstänkande. Det är den fundamentala skillnaden som vi måste reda ut, och jag tror att det vore bra om regeringen kunde reda ut det för sådana delar som penninginsamling i föreningsverksamhet, serveringsverksamhet, tillfällig försäljning av varor, tillträde till anläggningar som Jörgen Johansson var inne på, avgifter för deltagande i tävlingar - det är också väldigt viktigt - uthyrning av idrottsutrustning, inträde till sportevenemang och utbildning av ledare, vilket inte minst är en mycket viktig sak för framtiden. Allt detta uppfattas som ideellt, och där menar jag att det är noga att se till att det inte kommer någon mer skattebelastning. Det finns en viss risk, om vi inte skulle kunna göra det motstånd som jag utgår från att regeringen kan göra, att man med EU:s direktiv skulle kunna påstå att det här utgör transaktioner som är skattesubjekt. Att ingen av de saker jag räknade upp ska skattebeläggas tror jag är det besked som den svenska idrottsrörelsen skulle behöva i dag.

Fru talman! Jag vill tacka Marie Engström och mina meddebattörer för den här debatten, inte minst Hans Olsson för det vänliga inlägget. Jag tror att en viktig utgångspunkt i det här måste vara det som är gemensamt för oss i Sverige. Vi vill ha en stark idrottsrörelse, ett starkt föreningsliv och levande folkrörelser. Det är så vi vill att Sverige ska fungera, inte bara i de stora städerna utan i hela Sverige. Det är en del av möjligheten att ge förutsättningar för ett bra liv för medborgarna. Vad ska vi ha för utgångspunkt i den här diskussionen? Det måste naturligtvis vara att vi inte på något allvarligt sätt ska förändra intäkter, kostnader eller medlemsvillkor för folkrörelserna, idrottsrörelserna och föreningslivet så att man omkullkastar villkoren för dessa. Det är en självklar utgångspunkt. Vi har inget behov av att höja skatter; i all synnerhet har vi inget behov av att höja skatter på den ideella sektorn. Det finns inget vettigt skäl i världen att försämra förutsättningarna för de här viktiga verksamheterna. Vad är det vi måste göra? De två utredningarna föreslår en lång rad olika saker. Man tar upp frågan om hyresmoms, ett krångligt och besvärligt regelverk. Det är i sig inte kopplat till mervärdesskattedirektivet, utan det är en fråga som står på sina egna meriter. Där kan man naturligtvis utgå från att vi inte ska genomföra några förändringar om vi inte kan genomföra dem på ett sådant sätt så att det inte leder till besvär för idrottsrörelsen. Det finns inget parti i Sveriges riksdag och heller ingen del av de partier vi har här som skulle vara intresserade av att genomföra något sådant. Kan vi förenkla hyresmomslagstiftningen skulle det vara bra, inte minst för att det potentiellt kan finnas en del andra sektorer, till exempel banksektorn som i dag råkar vara befriad, där det kanske inte är fullt lika motiverat. För den ideella sektorn har jag väldigt svårt att se varför vi skulle se förändringar som på något sätt stör eller besvärar verksamheten. Finansieringsfrågan är mer besvärlig. Den är kopplad till utredningen om den ideella sektorn. Där är det möjligt att vi måste göra någonting. Det är möjligt också att vi kan stå kvar vid de gamla begreppen kring hävdvunna intäktskällor på finansieringssidan. Där vi definitivt har starkare skäl att överväga vad vi måste göra är kring momsreglerna med anledning av momsskattedirektivet. Vad ska vi ta för utgångspunkter för arbetet? Detta måste ske i en dialog med de berörda, det vill säga med idrottsrörelsen, folkrörelserna och föreningslivet. Remisstiden för denna utredning går ut om några dagar. Därefter har vi remissomgången för båda utredningarna klara, och då är det naturligt att vi sätter oss ned med de berörda parterna och diskuterar igenom vad av detta som kan genomföras och hur det kan genomföras. Utredningar är nu sådana att de ska hålla sig där de är, så man har alltså arbetat med att kompensera för detta inom momsreglerna. Det är naturligtvis inte nödvändigt. Om det är någonting som måste genomföras kan man naturligtvis, om nödvändigt, kompensera för detta krona för krona på andra källor än på momsreglerna. Det är ju inte logiskt att vi inför en momsgräns på 250 000 kronor, där huvuddelen av pengarna över huvud taget inte går till föreningslivet, för att kompensera föreningslivet för mycket större kostnader som de får på ett annat område. Det är inte en logisk kompensation. Utgångspunkten för den här debatten måste vara att idrottsrörelser, föreningsliv och folkrörelser är centrala för Sverige. Vi har ingen som helst anledning att höja skattebelastningen på den här sektorn. Vi har ingen anledning att krångla till livet heller. Vad vi måste göra är att se hur vi ska förhålla oss till mervärdesskattedirektivet. Det ska vi göra på det sätt vi kan men då i en bra dialog med såväl folkrörelser som föreningsliv i allmänhet och i synnerhet idrottsrörelsen. När remisstiden är slut får vi naturligtvis bjuda in till en sådan dialog. Det är inget att krångla med.

Fru talman! För att knyta an till det sista som finansministern sade, att bjuda in till dialog, är det kanske ändå ett välkommet besked och en bit på väg i den här frågan. Jag och Anders Borg brukar inte vara speciellt överens i skattefrågor när vi debatterar andra saker, men om vi i dag kan enas om att inte hårdbeskatta knattefotboll eller ridklubbar har vi kanske kommit en bit på väg i varje fall. Alla är uppe och vittnar om att man har någon typ av anknytning till föreningslivet, ofta till idrotten. Jag har också varit vad man kan kalla en idrottsmamma som har kört ungar till fotbollsträningar och fotbollsmatcher och stått på idrottsplatser och frusit och sett på många roliga idrottstävlingar. Det har gett väldigt mycket. Som någon sade berör detta verkligen alla. Det är bra att Anders Borg i sitt svar här nu försöker gå in och faktiskt svara på hur vi gör med till exempel finansieringsfrågan. Jag tror att det är det förslaget som har upprört allra mest, att delar av de intäkter som man har haft i en ideell förening och finansierat sin verksamhet med helt plötsligt ska bli föremål för beskattning. Det tror jag har upprört väldigt många. Någon nämnde den tidigare Idrottsskattekommittén. De lade fram ett förslag som mer gick ut på att om man har riktig kommersiell, stadigvarande näringsverksamhet ska den naturligtvis beskattas, medan de intäkter man har av hävd ska vara skattefria. Jag tolkade Anders Borg lite grann som att detta är någonting man skulle kunna tänka över. Kanske kan detta vara en framkomlig lösning på frågan? Då kanske vi också lättare kan skilja på vad som är ren näringsverksamhet och vad som är verksamhet för att få in inkomster till den ideella föreningen. Momsfrågan rör även den flera olika delar, till exempel vad vi måste göra för att ha överensstämmelse med EU-rätten. Det handlar om att ta ut moms vid försäljning. Någonstans i det material vi har haft i skatteutskottet står det att man försöker att sätta momsen till 6 procent. Då vill jag fråga Anders Borg om det är en framkomlig väg att sätta den momsen till 6 procent. Är det någonting man kan förhandla om? Det har nämligen betydelse för nivån på de intäkter som föreningen i så fall kan få. När det gäller moms på lokaler förstod jag på Anders Borg att om detta inte är positivt för de ideella föreningarna så skulle det vara någonting som regeringen egentligen inte skulle behöva gå vidare med. Den sista delen i detta är krånglet. Att vara föreningskassör i dag handlar faktiskt om att kunna en hel del om skattelagstiftningen, att många gånger kanske vara orolig för att man inte gör rätt och att hela tiden ha pressen på sig att man måste göra rätt och inte göra några misstag. Jag tackar än en gång alla som deltar i debatten och verkligen sätter tryck på dessa frågor.

Fru talman! När vi hade en klok socialdemokratisk regering utredde vi idrottens skatteregler, precis som Sven Bergström nämnde. Inom parentes kan jag ändå säga att den utredningen delvis var parlamentarisk, och Moderaterna hade sin företrädare. Även idrottsrörelsen var fullvärdigt deltagande i den utredningen till skillnad från hur det har varit i senare utredningar. Utredningen lade fram ett enigt förslag som alla delar inom idrotten ställde sig bakom, och de gör det fortfarande när det gäller den utredningen. Tyvärr blev det sedan ett regeringsskifte, och den nya regeringen lade bara in delar av denna skatteutredning i den nya utredningen. Resten lade man på is eller grävde ned på en bakgård, eller hur man nu ska uttrycka det. Jag tror att det ändå är bra att ha med sig denna beskrivning i denna diskussion med tanke på allt det som här sägs om enighet. Det är inte full enighet i alla delar. Riksdagen behandlade i förrförra veckan, tror jag att det var, några motioner som tar upp just momsfrågan och anpassningen till EU-rätten. Man säger att de kommande sammanvägda förslagen inte bör innebära en försämring för den ideella sektorn som helhet. Det låter bra. Men jag tror att det är viktigare än så när regeringen sedan ska lägga fram sina förslag. Dessa ideella organisationer ser nämligen så enormt olika ut. Jag tror att man måste göra denna analys extremt finmaskig så att man verkligen kan undvika eller kompensera de negativa konsekvenser som uppstår inom denna sektor. Min uppmaning till finansministern är: Ska man göra förändringar som kommer att förändra ekonomin i dessa ideella föreningar måste man se på samhällets stöd som helhet. Inom denna sektor utförs nämligen ett oerhört viktigt arbete, och det vore en katastrof för det svenska samhället om kraften går ur denna sektor.

Fru talman! Jag har ett lite intressant påpekande. Denna interpellation är ställd av en kvinna, men det är nästan bara män som deltar i debatten. Jag satt och pratade med min partikamrat Marie Engström om detta. Det visar kanske att det finns problem även inom idrotten när det gäller hur detta fungerar. Jag hoppas att det blir fler kvinnor framöver. Jag vill säga något om symboliken i att man i statsbudgeten faktiskt har gjort en förändring när det gäller pengar till idrotten. Man har flyttat pengar så att de går från statsbudgeten i stället för från Svenska Spel. Det är en symbolisk sak för att visa att man stöder idrotten på en mer fast grund och en bättre grund än tidigare. Om man inte gör något åt denna problematik kommer det att bli problem när det gäller trovärdigheten för vilken regering som helst när det gäller dessa saker. Jag tycker att man ska ta till sig att det finns ett stort stöd för denna verksamhet hos medborgarna. Jag tror inte att detta blir en så stor valfråga. Men den kan finnas med i debatten under hösten. Det finns en inarbetad kultur. Det finns hävdvunnet hur man ska kunna hantera ekonomin inom det ideella föreningslivet, framför allt inom idrotten. Det gäller därför att lyssna. Finansministern var inne på att vi ska lyssna på idrottsrörelsen. Jag hoppas verkligen att man gör det. Men jag hoppas också att man vågar ta striden och att man inte ställer sig vid sidan om grusplanen i kylan och tittar på utan att man går in i matchen och tar detta med EU. Det handlar faktiskt om att ta en match mot EU och de direktiv och propåer som läggs fram. För mig är det oerhört viktigt att man i varje situation går in och tar en match mot EU just i dessa frågor. Jag tror att man kan tjäna mycket på det när det gäller att få förståelse för verksamheten inom idrotten. Jag hoppas verkligen att detta blir någonting som man tar en strid om och lyfter nävarna och tar en fajt.

Fru talman! Det var välkommet att Anders Borg var betydligt tydligare i sitt andra inlägg än i det första när han läste upp det skrivna mer formella svaret. Det är tillfredsställande att vi förefaller vara överens över alla parti- och blockgränser här i kammaren om att det är angeläget att se till att skapa stabilitet, förutsägbarhet och långsiktighet i reglerna för idrotten. Jag nämnde Idrottsskattekommittén som kom med sitt betänkande 2006. Jag tyckte att det fanns mycket där som vi har kunnat gå vidare med ytterligare. Jag vill lyfta fram det idrottskonto som inte minst Centerpartiet puffade för tidigt under 2000-talet och som jag tycker kunde vara ett värdefullt inslag för att skapa förutsättningar för svenska idrottsstjärnor att faktiskt finnas kvar i Sverige så att de inte tvingas sticka i väg till Monaco, NHL i Canada eller andra ställen för att kunna skapa sig en liten förmögenhet under de få år som de är på topp som idrottare. Det vore välkommet om vi i Sverige kunde bli lite bättre på att ta till vara just detta. Finansministern betonar att han inte vill kullkasta förutsättningarna. Han betonar en dialog med de berörda. Det är bra. Det är särskilt välkommet att också Hans Olsson är så tydlig med vikten av att vi faktiskt försöker anstränga oss att skapa enighet över blockgränserna i denna fråga. När det gäller Handslaget, som vi hade fram till 2006, och Idrottslyftet, som kom senare och som var ett betydande ekonomiskt tillskott till idrottsrörelsen, var det ändå en stor enighet. Jag hoppas att det kan vara enighet i fortsättningen också, även i fråga om att det ska vara idrottsrörelsen själv som ska bestämma hur de pengar som vi anslår från samhällets sida ska användas inom idrottsrörelsen därför att den är så värdefull. Den stärker barns och ungdomars lust till aktivitet och intresse för att fortsätta med idrott och motion. Det är ett stort samhällsintresse.

Fru talman! Mitt intryck är att den svenska idrottsrörelsen kan vara helt lugn efter detta när det gäller att det inte blir någon ytterligare skattebelastning. Det tycker jag är det allra viktigaste. Likväl tror jag att man måste ha klart för sig att detta inte är någon riktigt ny fråga. Den har sitt ursprung i att kommissionen i juni 2008 inledde ett fördragsbrottsförfarande mot Sverige. Det måste man hantera i någon ordning. Det kunde rimligen inte den tidigare idrottsskatteutredningen ta hänsyn till eftersom den avslutades 2006. Det är det nya som har tillkommit. Enligt min mening är det, som jag sade i mitt första inlägg, just de olika mervärdesskattesystemen som krockar med varandra på denna punkt. Den svenska lagstiftningen är subjektsinriktad och den andra är transaktionsinriktad. Därför tror jag att det vore bra om vi vid senare tillfälle klarar ut just de punkter som jag gick igenom, så att små ideella idrottsföreningar får klart för sig att de inte kan drabbas av kommersiell moms eller annan idrottsskatt. Det gäller penninginsamlingsevenemang, servering, försäljning av varor, tillträde till anläggningar för utövande av idrott, avgifter för deltagande i tävlingar, vilket man mycket väl skulle kunna tänka sig, uthyrning av idrottsutrustning, inträde till sportevenemang och utbildning av ledare, vilket är mycket viktigt att det inte blir momsbelagt. Om vi så småningom skulle kunna få full enighet om detta, vilket jag utgår från, skulle det vara en mycket god sak för den svenska ideella sektorn att få detta klart för sig.

Fru talman! Utgångspunkten för denna debatt om Marie Engströms interpellation och alla inlägg som har gjorts är den vikt som vi fäster vid ett aktivt föreningsliv, en folkrörelse och en idrottsrörelse som utgör en mycket viktig del av det svenska samhällslivet. Det är vår gemensamma utgångspunkt, och det är det som måste vara utgångspunkten. Det finns, som sagt, inget behov för Sverige att försämra skatteregler eller öka skattebelastningen på idrottsrörelsen. Det finns ingen poäng med det. Grundproblemet som vi här har att hantera är, precis som Gunnar Andrén påpekat, det överträdelseärende där vi riskerar att kommissionen drar Sverige inför EU-domstolen. Det är inte den bästa av situationer, och det är inte en situation där vi så att säga sticker huvudet i sanden. I värsta fall landar vi då i en situation där det är EU-domstolen som lägger fast gällande rätt i Sverige. Vad det då blir vet vi inte. Det vore djupt besvärligt så vi måste hantera det här på ett bra sätt. Vad ska vi då göra? Ja, som jag sagt är hyresmomsreglerna en fråga som delvis är skild - den har sambehandlats i utredningen men är alltså delvis skild därför att det är en fråga om att vi har ett komplicerat regelverk för hur vi momsbelägger hyror. Den andra delen är finansieringsfrågan, denna också delvis skild. Det som är direkt kopplat till EU-överträdelsen är mervärdesreglerna för den ideella sektorn. Jag tycker att Lars Wegendal formulerade det väldigt väl när han sade att vi ska titta på samhällets stöd som helhet. Utgångspunkten måste naturligtvis vara att vi se över samhällets stöd som helhet. Det kan inte en enskild utredning göra eftersom den har att titta på detta inom ramen för momsregler. Det är utredningens uppdrag och det uppdrag som den har slutfört. Vi måste alltså titta på samhällets stöd som helhet och därmed säkra att vi uppnår det vi vill. Det vi vill är naturligtvis att vi har bra och väl fungerande villkor för idrotts- och folkrörelserna. Det måste vara utgångspunkten för arbetet. Jag tycker också att det är självklart att vi ska kunna göra detta i en dialog med dem som är berörda. När vi har fått in alla remissvar får vi självfallet sammanställa och bereda dessa och sedan sätta oss ned och gå igenom vad vi kan sortera i vad som måste göras, vad man eventuellt vill göra och vad man då eventuellt måste göra för att hantera situationen för att därefter sätta sig ned med folk- och idrottsrörelser och med Föreningssverige för att prata igenom detta och hitta något som så långt det är möjligt erbjuder bra villkor för hanteringen av frågan. Utgångspunkten måste naturligtvis vara att vi förbättrar, inte försämrar - det är ju inte det som är utgångspunkten - för folkrörelserna. Vi har, som sagt, inget behov av att höja skatter för vare sig föreningar eller för idrotts- eller folkrörelser. Vad vi måste göra är att hantera ett överträdelseärende. Det ska vi göra med minsta möjliga krångel och besvär.

Fru talman! Nu har många här sagt väldigt många vackra ord om ideell verksamhet, och vi är mycket överens över blockgränsen om att inte hårdbeskatta den verksamheten. Men det är också mycket viktigt att det blir ett tydligt svar till alla som undrar vad som kommer att hända utifrån de båda utredningarna. Det får inte stanna vid att vi och kanske också finansministern står här och säger saker utan det också ger resultat. Vad jag tror att ideell verksamhet i vårt land behöver är dels att få tid för att i lugn och ro jobba med långsiktiga förutsättningar, dels veta att staten inte börjar rådda i systemen och plockar in skattepengar eller krånglar till tillvaron mer än nödvändigt. Jag tror att de inom ideell verksamhet, som det är i dag, har tillräckligt många regler att ta hänsyn till. Jag har full förståelse för att vi måste göra någonting i momsfrågan och har helt klart för mig att EU-rätten sätter press på oss där. Jag ställde förut en fråga till Anders Borg just om nivån på den moms som vi måste ta ut. Kan vi sätta den till 6 procent? Det har ju också betydelse för föreningarnas verksamhet om vi kan få en låg moms på försäljningen. Vi i oppositionen kommer naturligtvis att hela tiden bevaka frågan. Vi tycker att det är så viktigt med ideell verksamhet och med klara och tydliga regler för den verksamheten. Vi får se vad regeringen kommer med. Upp till bevis nu, Anders Borg!

Fru talman! Låt oss återigen framhålla betydelsen av att vi har en mycket bred enighet i de här frågorna. Utgångspunkten är att vi vill ha ett aktivt föreningsliv och att vi vill ha folkrörelser som fungerar. Det är positivt och bra för Sverige att medborgarna kan engagera sig i olika delar av den ideella sektorn. Det vi i grunden har att hantera är en situation där EU-kommissionen har rest frågetecken kring delar av våra mervärdesskatteregler. Där är det naturligtvis viktigt att vi skickar signalen att vi är beredda att försöka hitta lösningar framåt på detta så att vi inte till slut landar i en situation där överträdelsen landar i skadestånd och besvär. Alldeles tydligt är att samhällets samlade stöd till den här verksamheten ska vara sådant att vi kan göra nödvändiga regeländringar utan att kullkasta eller krångla till tillvaron för alla våra föreningar. I stället ska detta kunna skötas på ett bra sätt. Tidsförloppet för detta är att vi ännu inte har fått in alla remissvar - det blir om några dagar. Därefter måste det hela givetvis sammanställas och arbetas igenom. Sedan måste vi ha en dialog med folkrörelserna. Detta kommer naturligtvis inte tillbaka i vårpropositionen till Sveriges riksdag; det är inte ett tänkbart tidsförlopp, utan detta kommer att ta sin tid. Jag tror att Jörgen Johansson här uttryckte att vi skulle låta kvarnarna mala i mycket god och lång tid. Så är det naturligtvis. Det här arbetet kan inte genomföras så att det kommer tillbaka i närtid, utan i god tid ska det ske en dialog. Alltihop ska vägas samman. Så småningom måste vi sedan återkomma till Sveriges riksdag. Det ska vi självfallet göra med den skyndsamhet som EU-kommissionen och andra kräver av oss. Men vi ska också göra det på ett sådant sätt att vi kan säkra att det som är utgångspunkten för arbetet uppfylls, nämligen att vi vill ha ett väl fungerande föreningsliv och att vi vill ha utomordentligt goda villkor för idrotts- och folkrörelser.