Bankskatt

Herr talman! Maria Plass har frågat mig om regeringens arbete för en eventuell bankskatt i Sverige.

Jag uppskattar den breda parlamentariska uppslutningen i den här frågan och noterar att Moderaterna i sin budgetmotion för 2016 framhåller vikten av ett ökat skatteuttag från den finansiella sektorn.

Regeringen har den 7 maj 2015 tillsatt en utredning som ska ta fram ett förslag till en skatt på finanssektorn som minskar den skattefördel som sektorn kan antas få till följd av att omsättning av finansiella tjänster har undantagits från mervärdesskatt. Skatten på finanssektorn ska analyseras ur ett juridiskt, samhällsekonomiskt, offentligfinansiellt och administrativt perspektiv. Även skattens förenlighet med EU:s statsstödsregler och unionsrätten i övrigt ska analyseras och bedömas. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2016.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka finansministern för svaret.

Precis som finansministern säger är vi moderater öppna för att öka skatteuttaget från den finansiella sektorn. I dag är den finansiella sektorn undantagen från mervärdesskatt i EU-länderna, vilket bidrar till att beskattningen är lägre än för andra delar av näringslivet. En utgångspunkt kan vara att, på samma sätt som i Danmark, utjämna skatteuttaget genom en viss höjning av sociala avgifter för den finansiella sektorn.

Enligt vad som tidigare framkommit är det som skiljer Socialdemokraterna och Moderaterna åt vad dessa pengar ska användas till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag och mitt parti menar att målsättningen med en bankskatt måste vara att stärka Sveriges konkurrenskraft.

Sverige har halkat ned i den internationella studien av länders konkurrenskraft som World Economic Forum årligen publicerar. År 2010 låg vi på andra plats i världen. I år ligger vi på nionde plats. Kritik riktas mot statsskulden, den höga beskattningen på arbete och underskotten i de offentliga finanserna.

Min fråga till finansministern är: Vad har finansministern för långsiktig plan för hur uttaget av en bankskatt ska användas?

Herr talman! Detta kommer vi givetvis att behandla i den ordinarie budgetprocessen. Den dag ett förslag på bankskatt är utformat och vi vet hur mycket pengar en sådan kan stärka statskassan med kommer vi att i ett ordinarie arbete med budgeten se hur vi kan använda dessa resurser. Jag vill dock ogärna sätta sprätt på pengarna innan jag vet att jag har dem i handen.

Herr talman! Åter får vi svaret: Det får vi återkomma till. Det har blivit ett slags mantra för den sittande regeringen. Det är alltså inte så att vi i dag ska kunna bedöma vilka effekter regeringens politik har på arbetsutbud och sysselsättningen på längre sikt. I stället kommer Konjunkturinstitutet med varnande siffror.

Devisen Från banker till barn var en av parollerna för Socialdemokraterna före valet 2014. Då talades det om ett ökat skatteuttag från banksektorn på 4 miljarder kronor per år som snabbt intecknades av Socialdemokraterna till vallöften utan att frågan var utredd.

Anser finansministern att den siffran fortfarande är i linje med vad regeringen planerar?

Utredaren ska bland annat redovisa effekterna på konkurrensen mellan företag i olika sektorer och mellan svenska och utländska företag, effekterna på försäkrings- och kreditgivning till företag och privatpersoner samt incidensen av förslaget. Även effekter på företagens administrativa börda ska belysas. De administrativa konsekvenserna av förslagen för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna ska också belysas liksom eventuella kostnadsökningar och finansieringen av dessa.

Den särskilda utredaren har kort utredningstid. Med hänsyn till de effekter och konsekvenser som förslaget kan få även för andra aktörer än bankerna är det viktigt att man får den utredningstid som krävs. Detta får inte bli ett hafsverk.

Anser finansministern att tidsplanen med att uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2016 är rimlig och hållbar?

Herr talman! Det är korrekt att vi i valrörelsen sa att vi ville använda bankskatten till att stärka skolorna. Men eftersom det tar tid att få en ny skatt på plats och få in pengarna har vi valt att inte vänta med de skolsatsningar vi lovade i valrörelsen, utan de genomförs nu.

De stora satsningarna på fler anställda på lågstadiet och på fler speciallärare och specialpedagoger är redan beslutade av riksdagen och på väg att genomföras. Det är bra att vi inte har väntat på att få in resurserna från bankskatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utöver dessa satsningar har vi också den stora lärarlönesatsningen på motsvarande 3 miljarder kronor som ligger på riksdagens bord att besluta om.

Vi har valt att inte vänta på bankskatten utan finansierat dessa skolsatsningar på annat sätt. Vi har inte velat vänta med skolsatsningarna eftersom det är en prioriterad fråga för regeringen.

Vad gäller tidsplanen har vi gjort bedömningen att den är rimlig och bör kunna hållas. Om utredningen kommer fram till något annat är det alltid möjligt för utredningen att begära förlängd utredningstid.

Herr talman! Det finns viss oro i branschen för tidsplanen, men det finns kanske tid eftersom man har sagt att det ska införas 2018. Mycket arbete återstår dock.

Låt oss vara tydliga med att detta kan bli ytterligare en i den långa rad av skattehöjningar för vanliga människor som den sittande regeringen vill genomföra. Hur man än väljer att utforma denna skatt finns det en övervägande risk att det blir svenska bankkunder som får betala.

Vi moderater anser att det just därför är viktigt att detta skatteuttag görs för att stärka svensk tillväxt och konkurrenskraft och för att se till att fler kommer i jobb. Det är också viktigt att skattebasen breddas och att denna skatt inte slår hårt mot vanliga bankkunder.

Finansministern har inte gett oss några egentliga besked i dag. Jag ser fram emot ytterligare debatt, för jag tror att vi får återkomma i frågan.

Herr talman! Det är bra att det nu finns en förståelse hos Moderaterna för att finansbranschen måste beskattas mer. När man var i regeringsställning genomförde man en skattesänkning som sänkte skatten för de fyra storbankerna med uppemot 4 miljarder. Det är bra att man har svängt om och är beredd att öka beskattningen av finansbranschen.

För mig är det uppenbart att det finns möjlighet att göra det, inte minst mot bakgrund av att man inte betalar moms. Vi ser också att det finns stor lönsamhet inom banksektorn i Sverige i dag.

Vi kommer säkert att ha olika syn på vad dessa skatteintäkter ska användas till. Moderaterna sänker gärna skatter och tror att det skapar jobb. Men efter åtta års regeringsinnehav med moderater som ledde Finansdepartementet blev resultatet av alla skattesänkningar högre arbetslöshet, högre långtidsarbetslöshet, högre ungdomsarbetslöshet och växande klyftor.

Denna regering för en annan politik och försöker bygga Sverige starkt så att vi tillsammans kan skapa hög tillväxt, god sysselsättning och ett Sverige som håller ihop.

Överläggningen var härmed avslutad.