Åtgärder mot mjölkkrisen

Svar på interpellationer

Fru talman! Magnus Oscarsson frågar vilka av åtgärderna 60-66 ur handlingsplan mjölk som kommer att vara genomförda till den 22 maj 2016.

Edward Riedl frågar om det är mitt ställningstagande att de 87 punkterna på åtgärdslistan räcker för att rädda de svenska mjölkproducenterna.

Daniel Bäckström frågar vilka konkreta åtgärder jag och regeringen kommer att vidta under våren 2016 för att stötta mjölknäringen och ge likvärdiga konkurrensvillkor som övriga EU-länder, om vi kommer att kompensera jordbrukare ekonomiskt för uppkomna extra räntekostnader till följd av försenade utbetalningar av EU-stöd och om vi är beredda att diskutera med bankerna och hitta lösningar som Italien gjort, med ränte- och amorteringsfrihet i två till tre år för mjölkbönder.

I februari 2015 kallade jag till ett möte med representanter för organisationer, företag och myndigheter med kopplingar till mjölkproduktionen. Initiativet togs mot bakgrund av uppvaktningar från branschen om oro för det kritiska läget i många svenska mjölkföretag. En gemensam "handlingsplan mjölk" togs fram där aktörerna i branschen definierade åtgärder på kort och på lång sikt för att stärka mjölkföretagen. Jag ser det som mycket värdefullt att branschen samlar sig till en gemensam strategi, och min syn på detta är att alla strategier kontinuerligt behöver utvecklas i en föränderlig värld. Målen och åtgärderna i handlingsplanen är sprungna ur aktörernas engagemang och vilja till handling, och åtgärderna knyts i handlingsplanens längre version till de olika aktörerna. Detta framgår dock inte av den kortare version som citeras i interpellationen.

Av de sju åtgärder Magnus Oscarsson pekar ut är fyra av dem, 62, 63, 65 och 66 knutna till LRF Mjölk och LRF. Jag koncentrerar mig därför på de åtgärdsförslag som riktas till regeringen.

I åtgärd 61 föreslås regeringen ansvara för att utreda om sänkt arbetsgivaravgift för ett företags första anställda i småföretag är en kostnadseffektiv åtgärd för att stärka dessa företags konkurrenskraft.

Regeringen vill att fler enmansföretagare ska ta steget och våga anställa sin första medarbetare. Därför har regeringen remitterat ett förslag om sänkt arbetsgivaravgift för den först anställda. Förslaget innebär att enskilda näringsidkare bara ska betala ålderspensionsavgiften, 10,21 procent, på ersättningen till den anställda under de tolv första månaderna. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

När det gäller åtgärd 60, som handlar om konkurrenskraft och produktionsmedelsskatter samt övriga åtgärder i handlingsplanen, utgör åtgärderna i handlingsplan mjölk ett av flera inspel i arbetet med den livsmedelsstrategi vi jobbar med.

Jag vill i sammanhanget nämna arbetet med den nationella livsmedelsstrategi som regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2015. Strategin ska bidra till att potentialen i svensk livsmedelsproduktion nyttjas fullt ut. Målet för arbetet med livsmedelsstrategin är att öka sysselsättningen, produktionen, exporten, innovationskraften och lönsamheten i livsmedelsproduktionen samtidigt som de relevanta nationella miljömålen nås. Strategin ska också bidra till att öka andelen ekologisk produktion och konsumtion av livsmedel samt innebära bättre möjligheter för konsumenter att göra medvetna val. I samband med att regeringen presenterar propositionen om den nationella livsmedelsstrategin till våren 2016 avser regeringen även att presentera offentliga insatser för att stärka den svenska livsmedelskedjan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I åtgärd 64 föreslås Näringsdepartementet och Statens jordbruksverk att tillsammans med länsstyrelserna säkerställa ändamålsenliga rutiner kopplade till stödhanteringen så att utbetalningarna kan ske i tid.

Det ingår i Jordbruksverkets uppdrag att betala ut stöden så tidigt som EU:s regelverk medger. År 2015 var ett exceptionellt år. Det har varit stora reformer och en utdragen förhandlingsprocess. Jag beklagar att 2015 års stöd betalas ut senare än vanligt. Jag räknar med att situationen för 2016 års stöd kommer att vara bättre. Både regeringen och Jordbruksverket arbetar för utökade möjligheter till förskott av 2016 års stöd i höst. Jag vill också tillägga att Sverige har lyckats betala ut stöd tidigare än de flesta andra medlemsländerna.

Fru talman! Jag vill tacka landsbygdsministern för svaret. Bakgrunden till min interpellation är att situationen har försämrats ytterligare under vintern och nedläggningen av gårdar fortsätter. Varje vecka slutar i genomsnitt fem mjölkbönder på grund av att det inte är ekonomiskt möjligt att fortsätta.

I slutet av januari rapporterade världens största mjölkbörs Fonterra att man skriver ned prognosen ytterligare. I början av februari sjönk mjölkprisindex med 7,4 procent. Med ett ytterligare sänkt mjölkpris på världsmarknaden kan vi förvänta oss en accelererande utslagning av svenska mjölkbönder.

Krisläget för mjölkbönderna fördjupas ytterligare. Priset på mjölk sänks hela tiden och är nu nere i ca 2,50. Det är vad bonden får för 1 liter. I affären efter alla mellanled betalar vi konsumenter ca 10 kronor. För att bonden ska gå plus minus noll borde bonden få 3,50-3,60 kronor per kilo. Vi talar alltså om minst 1 krona för lite för varje kilo mjölk.

Den 1 april rapporterade tidningen ATL om att svensk mjölk blivit den stora förloraren i EU. Tyvärr var det inte ett aprilskämt. Snart ett år efter att mjölkkvoterna togs bort står det klart att svenska mjölkbönder tappar i konkurrensen. Medan mjölkinvägningen inom EU har ökat med nästan 5 procent har produktionen i Sverige minskat med 3 procent. Framför allt ökar produktionen i våra konkurrentländer Irland, Nederländerna, Danmark, Polen och Tyskland.

Det finns inget ljus i sikte. Det ljus vi ser i tunneln är ett stort tåg. Många mjölkbönder jag har pratat med vittnar om likviditetsbrist. Vissa får sälja mark för att få pengar, och vissa betalar bara räntan på fakturorna. Vi ser hur mjölkbönderna lägger ned sina verksamheter - om de kan. I vissa fall blir det konkurser. Jag förstår att landsbygdsministern har varit ute, som jag, och träffat många mjölkbönder som vittnar om samma sak.

Om en vecka kommer regeringen med sin vårbudget. Kan alla de mjölkbönder som tittar på debatten just nu och som hoppas på ett litet halmstrå räkna med att bli kompenserade även detta år, likt det som regeringen gjorde förra året?

Fru talman! Tack, ministern, för svaret på våra interpellationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Situationen för Sveriges mjölkbönder är katastrofal. Fem svenska mjölkbönder i veckan får lägga ned sin verksamhet på grund av bristande lönsamhet. Svenska bönder priskonkurrerar i dag med alla andra mjölkproducenter ute i Europa. De har betydligt bättre villkor när det gäller allt från dieselskatt till lagar och regler för sin verksamhet. Allt sammantaget gör att svensk mjölk blir dyrare att producera samtidigt som det råder fri priskonkurrens inom Europeiska unionen. Långsiktigt kan det aldrig fungera.

Den svenska mjölkproduktionen riskerar i det här fallet att slås ut om vi inte politiskt agerar, för det är i grunden politiska beslut i Sverige som försatt de svenska mjölkbönderna i den situation de just nu befinner sig i, i det sämre konkurrensläget.

Vi har ett unikt starkt djurskydd i Sverige som i kombination med höga miljökrav och höga skatter är förklaringen till att svensk mjölk är dyrare än den som vi importerar. Svenska politiker har först beslutat om ett starkt djurskydd som driver upp produktionskostnaderna. Sedan beslutar politiker från samma partier, lokalt i kommuner och landsting, om att handla upp mjölk från länder med sämre djurskydd därför att den är billigare. Det här hänger faktiskt inte ihop.

Förra året intog landsbygdsministern en enligt mig samarbetsinriktad hållning gentemot de svenska mjölkproducenterna. Det skapade en hel del förväntningar utanför det här huset. Men hitintills har utvecklingen för mjölkbönderna inte vänt, och jag tror inte att de i praktisk handling, än så länge åtminstone, har märkt av särskilt mycket av alla de goda intentioner man hade. I grunden handlar det om att komma till rätta med en orimlig konkurrenssituation som vi politiskt har försatt dem i.

Tillsammans med mjölkproducenterna tog ministern fram 87 punkter som skulle genomföras för att rädda svensk mjölkproduktion. Jag har mot den bakgrunden frågat ministern om han tror att det kommer att räcka.

Fru talman! Hur många av de här punkterna har ministern och hans regering genomfört så här långt? Det är en enkel fråga som skulle kunna få ett enkelt svar här inne.

Fru talman! Kära ledamöter och åhörare! Jag vill också stämma in i tacket till landsbygdsministern för svaret i kammaren på de tre inlämnade interpellationerna. Jag är medveten om att det har varit påskfirande, många arbetsdagar och säkert ett väldigt intensivt program, men jag kan konstatera, fru talman, att jag inte fått några svar på de frågor som jag lämnat in. Därför hoppas jag att landsbygdsministern här i debatten nu grundligt och sakligt kan gå igenom fråga för fråga och berätta hur regeringen ser på respektive frågeställning.

Läget är oerhört allvarligt när det handlar om svensk mjölkproduktion. Vi är inne på det femte kvartalet med en mjölkkris, och avräkningspriset fortsätter att minska. Det har varit tufft länge, och prognoserna som finns nu är allt annat än positiva. Beskeden och engagemanget har låtit vänta på sig från dem som från regeringens sida förväntas lägga fram förslag till åtgärder och långsiktig planeringsförutsättning.

I min interpellation frågade jag, som här citerades korrekt, vilka konkreta åtgärder ministern och regeringen kommer att vidta våren 2016 för att stötta mjölknäringen och ge likvärdiga konkurrensvillkor med de i övriga EU-länder. Kommer ministern och regeringen att verka för att göra som Italien gjorde och hitta sätt att arbeta med ränte- och amorteringsfrihet för de närmaste två till tre åren?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med tanke på det uppkomna läget där många har fått vänta på utbetalningar, både på kompensationsstöd och på övriga bidrag, i ett läge som likviditetsmässigt är oerhört ansträngt uppkommer det fördyringar för den enskilde jordbruksföretagaren. Min fråga var om regeringen skulle kunna tänka sig att ta räntekostnaderna som kompensation, för det är ändå staten och EU som gör att den enskilde drabbas. Man kan fundera på vilken annan bransch som skulle tillåta sig att acceptera att staten behandlar den typen av stöd och ersättningar på det sätt som man gör gentemot jordbrukssektorn och mjölkproducenter.

Ministern svarar att 2015 var ett exceptionellt år, att det har varit svårt att förutse exakt hur regelverk och annat skulle bli. Det har vi diskuterat tidigare, inte minst kopplat till de förutsättningar som var vid ansökningsförfarandet våren 2015. Ministern räknar med att situationen för 2016 års stöd kommer att vara bättre. Både regeringen och Jordbruksverket arbetar för att kunna förskottera inför hösten så att den enskilde ska kunna få ut bidragen eller stöden tidigare. I praktiken skulle detta alltså kunna innebära att den enskilde som nu väntar på 2016 års stöd skulle få ut nästa års stöd tidigare.

Jag tycker att det är viktigare att fästa fokus på vilka åtgärder och besked regeringen har att presentera än att fokusera på att det finns andra länder som har gjort det här sämre. Det här är ä ndå ett stort misslyckande, och det krävs oerhört mycket insatser här och nu för att dämpa den kris som pågår.

Fru talman! Jordbruks- och livsmedelsproduktion är en ursprunglig basnäring som i världen och Sverige också kommer att vara en framtidsnäring och vars produktion stadigt behöver öka i takt med befolkningstillväxt, ett allt torrare klimat i stora delar av världen, åkerasfaltering med mera.

Sverige har utomordentliga förutsättningar att öka sin livsmedelsproduktion efter flera decenniers tillbakagång på tunga områden som mjölk och kött. Vi har näringsrika jordar, rikligt med nederbörd, skickliga lantbruksföretagare och livsmedelsindustrier samt spetskompetens för god miljö och bra djurskydd.

Sverige har på 30 år ökat sin matimport från 20 procent till ca 55 procent och är det mest importberoende landet i Europa frånsett lilleputtländer. Att inte nu vända den nedåtgående utvecklingen utan bara passivt öka matimporten från länder med oftast sämre miljö- och djurskyddsregler vore ett svek mot såväl djur och miljö som ansvaret för att bidra till Sveriges och världens livsmedelsförsörjning.

Sverige har sedan 1980-1990-talen affärsidén att ha världens strängaste regler för djurskydd och miljö, vilket också ger en dyrare mat. Staten driver också på för att ständigt sätta upp högre mål för andelen ekologisk och organisk produktion, vars kvaliteter fördyrar maten med ytterligare 25-60 procent.

Ekomatsproduktionen har också kraftigt ökat från nästan ingenting på 1980-talet till dagens 6-7 procent av marknaden med hjälp av växande politisk efterfrågan från den offentliga sektorn, från marknaden och genom ett högt miljöstöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det vanliga moderna miljövänliga svenska jordbruket, världens kanske bästa, har dock minskat sin produktion med ca 25 procent under samma tid, vilket är en minskning som är typ tio gånger större än vad ekoproduktionen har ökat med. Det gör att totalen har minskat kraftigt.

Gris- och nötköttsproduktionen har minskat kraftigt, och mjölkproduktionen är nu, vilket interpellationerna verkligen visar på, i en stor och djupt allvarlig kris, vilket dränerar mjölkgårdarna på kapital och leder till konkurser och nedläggningar. Och en konkurs för en lantbrukare, herr minister, är helt förödande, eftersom man i princip alltid borgar för lånen också med sin personliga ekonomi och därför förlorar gården och företaget och ofta får släpa med sig miljonskulder vidare i livet.

Många vanliga mjölkbönder som gjort mångmiljonsatsningar det senaste decenniet, oftast uppmuntrade av politiker, rådgivare och banker, ser nu sin verklighet ligga i spillror när mjölkpriset är på 1980-talsnivå.

EU diskuterar nu olika åtgärder. Många EU-länder agerar också för att hjälpa. Frankrike sänker arbetsgivaravgifter och i Italien har regering och banker överenskommit om amorterings- och räntefrihet under några år.

I Sverige har regeringen talat lite om lånegarantier, men mycket lite har hänt. Konkurrenskraftsutredningen, som Eskil Erlandsson tillsatte och som gav väldigt goda förslag, ligger i malpåse. Vi får se vad som kommer i livsmedelsstrategin. Men det har inte hänt något än, så det är ett förlorat år.

Det är bra att denna fråga väcks i Sveriges riksdag och att vi är flera som diskuterar den.

Jag vet att landsbygdsministern känner för dessa frågor, men han måste få med sig hela regeringen inklusive finansministern och det mindre partiet.

Jag ställer mig bakom de frågor Daniel Bäckström ställde. Det är upp till bevis, och jag hoppas att livsmedelsstrategin kommer att överraska mig.

Fru talman! Jag tackar ministern, och jag tackar interpellanterna för att de har valt att lyfta upp mjölkböndernas tuffa situation.

Under de senaste två åren har jag haft förmånen att få åka runt på ministerns hemmabana. Jag har besökt mjölkbönder i Norrland och därigenom fått ett lite annat perspektiv. För mig som Ystadbo och skåning har det varit värdefullt att få en inblick i vilka förutsättningar som finns i andra delar av landet.

I Norrland finns stora utmaningar vad gäller klimatet, och det är dyrare att bygga. Å andra sidan blir fodret väldigt bra i denna del av landet.

Mer än i många andra delar av landet utgör mjölkproduktionen här en viktig grund för att skapa jobb i bygder där det inte finns så många andra företag. Mjölkföretagen är alltså mycket viktiga i norra Sverige.

I torsdags besökte jag bland annat Norrmejeriers ostproduktion i Umeå och andra mejerier. Jag fick med mig två tydliga budskap. Det ena var vilken utmaning avstånden i norra Sverige är. Mjölkbilarna kör sammanlagt 285 000 mil per år. Varje mjölkbil kör 33 000 mil per år. Det rör sig om stora avstånd. Ett tydligt medskick var därför: Se till att det inte blir någon kilometerskatt, och se till att det införs långa transporter!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tänker inte fråga ministern om det men vill skicka med att detta skulle vara bra.

Det andra budskapet var att det finns en stor oro för brist på mjölkråvara i framtiden. Jag pratade med den nytillsatta vd:n, och han sa att deras största oro är att de inte kommer att kunna få tag på mjölkråvara. Bara sedan årsskiftet har invägningen av mjölk minskat 6-10 procent, vilket är alarmerande.

Något som också oroar Norrmejerier och många lantbrukare runt om i landet är den nya områdesindelningen för nationella stöd och kompensationsstöd inom LFA-områdena.

Låt mig ta ett konkret exempel från Ångermanland. Boteå kommun låg tidigare i område 2b men ligger nu i område 4 och får 45 öre i nationellt stöd. Torsåker, på andra sidan älven, låg också i 2b men ligger nu i område 3 och får 85 öre i nationellt stöd. Junsele, nordväst om Torsåker, låg tidigare i område 1 men är nu placerat i område 3.

Ni förstår att en nedklassning med minskat nationellt stöd ger ganska stor påverkan på många företag och mjölkgårdar runt om i norra Sverige. I Västernorrland rör det sig om ungefär minus 2 miljoner, och i Gävleborg har man räknat ut att det rör sig om minus 5 miljoner. Det är stora summor, som påverkar förutsättningarna i viktiga delar av landet.

Kartan har ritats om efter en temperaturperiod. Det finns dock önskemål om att kartan ska ritas om igen och utgå från medeltemperatur i stället. Det finns en öppning för det den 1 juli i sommar, och ministern har på frågestunder och hearings sagt att han är villig att rita om kartan.

Kommer ni att titta på LFA-områdena, rita om kartan och lägga fram ett nytt förslag?

Fru talman! Det blev många frågor utöver interpellationsfrågorna som jag nyss svarade på, och som ni förstår kan jag inte besvara alla i detta inlägg. Det var ju en kristdemokrat, en moderat och hela tre centerpartister som bombarderade mig med frågor.

Låt mig börja med att säga att det inte är mjölkkris bara i Sverige. Det råder mjölkkris inom hela EU och globalt. Jag har bra insikt i inte minst de europeiska länderna, och i många länder är det ännu värre än i Sverige - trots att de inte har så stränga regler. Låt oss inte fokusera på enbart regler för att lösa denna kris, för det råder obalans på hela mjölksektorn globalt.

Situationen för mjölkbönderna är jättetuff på grund av denna obalans och på grund av EU:s sanktioner mot Ryssland och Rysslands motsanktioner mot EU. Det skapar stora problem inte minst i Finland och i de baltiska länderna som hade stor export till Ryssland.

Med låga priser blir det alltid en strukturomvandling. Så är det i alla branscher, oavsett om vi talar om mjölbransch, stålbransch eller något annat. Med låga priser slås företag ut.

Under 2015 slogs det inte ut fler företag än det har gjort i snitt under de senaste tio åren. Det var faktiskt något färre. Men tittar vi på strukturomvandlingen historiskt har det ofta varit lågt belånade eller helt avskrivna företag som slagits ut. I dag slås välinvesterade och moderna framtidsjordbruk ut med unga och välutbildade jordbrukare. Det oroar mig och regeringen mycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har vidtagit en hel del åtgärder för att minska trycket. Vi har remitterat ut förslaget om sänkt arbetsgivaravgift det första året, vilket skulle kunna komma jordbrukare till del. Vad gäller det nationella kuvertet, som EU delade ut, gjorde Sverige en hundraprocentig medfinansiering. Det är totalt 152 miljoner.

Vi kompenserar fullt ut för dieselskattehöjningen plus att vi lägger på 7 öre till. Det är 300 miljoner varje år i tre år, det vill säga 900 miljoner. Vi fördubblar metangasstödet med 30 miljoner.

Vi har gått in med 150 miljoner till utökad klövvård för mjölkkor. Nötpengen är 800 kronor per djur och år. Vi satsar på rådgivningsinsatser för mjölkföretagen och ger 300 miljoner till innovationspartnerskapet för att överbrygga gapet mellan forskare och praktik.

Vi gör exportsatsningar, till exempel genom en livsmedelsattaché i Beijing för 2-3 miljoner och genom 10 miljoner till exportgodkännande av anläggningar.

Fru talman! Jag tackar åter ministern för svaret.

Jag beklagar verkligen att EU-stödet för 2015 ännu inte har betalats ut helt och fullt. Varje gång jag är ute på resor i landet träffar jag bönder som fortfarande väntar på att få pengar. Det är pengar som de är berättigade till och som är viktiga för dem just nu för att de ska få likvida medel. Men i stället riskerar de att få vänta ända till november i år.

Det är inte rimligt att en välorganiserad stat som Sverige inte ska kunna lösa detta ordentligt. Här måste landsbygdsministern ge ett bättre svar.

Inom EU diskuteras nu en höjning av den så kallade de minimis-nivån för hur mycket stöd en medlemsstat kan ge ett jordbruksföretag. Jag förutsätter att den svenska regeringen stöder dessa tankar. I vilket fall som helst kan Sverige redan i år börja betala ut extra ersättning till mjölkbönderna upp till de minimis-nivån.

Det är mycket viktigt att regeringen i sin tilläggsbudget för 2016 som presenteras nu om en vecka utnyttjar denna möjlighet så att pengarna kan börja betalas ut till mjölkbönderna så fort som möjligt. Vi kristdemokrater hade redan i vårt budgetförslag i höstas avsatt medel för att utöka mjölkstödet med 335 miljoner kronor för 2016. Tyvärr har vi inte fått något stöd för detta.

Nu har regeringen chansen att i vårpropositionen föreslå åtgärder för att rädda mjölkbranschen. Jag vädjar till regeringen och landsbygdsministern att ta den om man tycker att svensk mjölkproduktion är viktig och att landsbygden är viktig. Ge en signal i dag till alla som sitter och väntar att du och regeringen förstår och vill lyssna.

Min fråga till ministern är återigen: Är regeringen beredd att börja betala ut de minimis-ersättningen som andra länder tänker och diskuterar att göra?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Eftersom det är många interpellanter förstår jag att ministern inte hinner med. Men jag hoppas att han trots detta använder sitt nästa inlägg till att försöka att i grund besvara så många frågor han hinner. Nu ser jag att det är ytterligare en socialdemokrat anmäld till debatten. Jag hoppas att hans partikollega Isak From bidrar i detta.

Jag är den första att skriva under på att alliansregeringen kunde ha gjort mer för svenska mjölkbönder. Det råder inget tvivel därom. Men vi gjorde en del saker. Vi tog bort skatten på handelsgödsel, sänkte arbetsgivaravgifterna, och så vidare. Den regering som ministern representerar genomför eller planerar att genomföra försämringar på de områdena och några andra områden.

Det kanske mest allvarliga är höjd dieselskatt med fortsatt indexering. Det är möjligen som en eftergift till Miljöpartiet. Det riskerar att över lång tid fortsätta att urholka mjölkbönders konkurrenskraft. Om regeringen dessutom driver igenom en kilometerskatt kommer det att drabba väldigt hårt inte minst de nordliga delarna av Sverige som både jag och ministern representerar och kommer ifrån.

Min fråga kvarstår: Hur många av de 87 punkterna har regeringen faktiskt genomfört? Jag förstår att världen är föränderlig. Men rimligen måste några av dessa fortfarande ha bäring på konkurrenskraften.

Ministern tog själv upp sänkt konkurrenskraft för enmansföretagare. Som jag ser det är den första anställda sannolikt inte lösningen för de allra flesta mjölkbönder jag har träffat. De står inte just nu på tröskeln till att fundera på att nyanställa. Många av de jag möter funderar i stället på hur de ska få verksamheten att gå ihop och inte på hur de ska vara offensiva. Det svarar som jag ser det egentligen på helt fel fråga, fru talman.

Jag vill fråga ministern om han tycker att det är långsiktigt rimligt att svenska mjölkbönder ska priskonkurrera med andra mjölkproducenter inom Europeiska unionen som har lägre miljökrav, sämre djurskyddslagstiftning och lägre skatter än vad de svenska har.

Jag vill också fråga ministern om han tycker att det är rimligt att kommuner och landsting runt om i Sverige upphandlar mjölk från andra EU-länder med lägre miljökrav, sämre djurskydd och lägre skatter till sin verksamhet.

Fru talman! Jag tycker inte att detta går ihop. Det är helt orimligt att det är på det viset. Frågan är: Vad tycker ministern? Beroende på vad han tycker: Vad avser han att göra för att komma till rätta med det?

Fru talman! En stor del av svaret från landsbygdsministern handlar om den kommande livsmedelsstrategin och det pågående arbetet som processas i det perspektivet. Det ska bli mycket intressant att om några veckor och månader ta del av de konkreta förslagen och se vad det på kort och längre sikt innebär för konkurrenskraft och utvecklingsmöjlighet för det svenska jordbruket och inte minst för mjölknäringen.

Vi lyssnade på landsbygdsministerns beskrivning av läget för näringen i Sverige. Jag hoppas att det var en neutral bild som återgavs, för det var inte mycket av krismedvetande. Att det finns andra länder som kan ha ett värre läge är inte någonting som tar bort fokus på hur viktigt det är att här och nu arbeta så mycket det går för att konkret vidta åtgärder som underlättar läget. Det ges inte några svar på vad regeringen är beredd att göra våren 2016 för att konkret här och nu ge bättre villkor kortsiktigt men också på sikt för den svenska mjölkproduktionen. Det är antagligen inte heller mycket annat att vänta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det vore mycket viktigt och värdefullt om landsbygdsministern i detalj går igenom och preciserar vilka konkreta åtgärder som regeringen har vidtagit och avser att vidta för våren 2016. Det kan gärna ske med utgångspunkt i den genomförda Konkurranskraftsutredningen som presenterades våren 2015. Det kan även finnas andra goda idéer från regeringens sida som gör att det i praktiken underlättar läget för mjölkföretagen.

Situationen är oerhört tuff. Det är en viktig landsbygdsfråga och företagsamhetsfråga. Det handlar också om stora värden för den svenska livsmedelsförsörjningen både i fredstid och om vi skulle hamna i andra lägen framöver. Vilken beredskap har vi? Vilket svenskt produktionsarbete finns att luta sig emot om något skulle hända? Det är någonting vi verkligen diskuterar i totalförsvarsplaneringen och i den civila beredskapen kopplat till de försvarsfrågor vi har att hantera.

Här är jordbruket och den svenska livsmedelsproduktionen en oerhört viktig och central del. Sårbarheten är stor i dag. Med en gradvis sjunkande svensk produktion är beroendet av omvärlden alltmer ökande. Här är också frågorna fler än svaren.

För Centerpartiets del kommer vi att fortsätta att bevaka detta och arbeta för att konstruktivt medverka till goda förslag och goda beslut som ger effekt. Vi har tidigare varit inne på återbetalning av dieselkostnader och annat. Det handlar också om att fortsätta att sätta fokus på regelförenklingar och att ha en tydlighet och förutsägbarhet när det handlar om hanteringen av EU-bidrag och EU-stöd. Kostnadshöjningarna får inte drabba näringen ytterligare.

Vi måste verkligen se till att det kommer förslag och åtgärder som ger ett gynnsammare läge. Det handlar också om att det ska gå att finansiera investeringar. Väldigt många inom mjölknäringen i dag sliter med att kunna få kapitalförsörjning för nya investeringar. Det handlar också om satsningar som skulle kunna stärka både produktion och ekonomin i verksamheten.

Fru talman! Alliansregeringen, ledd av Finansdepartementet, drev för en del år sedan fram en höjning av den effektiva dieselskatten med 600 miljoner kronor, vilket även i efterhand måste ses som ett missgrepp.

Få traktorer har konverterats till förnybar drift. För de över 98 procent av Sveriges lantbrukare som har konventionella traktorer går 15 procent av lantbrukets samlade nettointäkt till de mycket dyrare drivmedel som just svenska bönder har jämfört med övriga EU-bönder trots den sänkning med 10-20 öre per liter som ministern lyckades kämpa sig till. Det var bra, men det räcker inte på något vis.

Mjölkproduktion innebär stora drivmedelskostnader. En sänkning av dieselskatterna eller en återföring av dem till nivåerna för tio år sedan skulle tillföra jordbruket runt en halv miljard kronor per år, vilket jag tycker borde ske så snart som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är en pluskalkyl för samhället. Utan mjölkbönder och andra bönder får staten över huvud taget inte in några skatter från dem eller några livsmedelsindustrier som ger jobb.

Andra länder agerar. Det har inte hänt mycket. Regeringen stödde inte Centerpartiets förslag om lägre dieselskatter eller att EU temporärt skulle bidra till att minska överskotten. Kommer regeringen att ställa sig bakom frivilla produktionsbegränsningar eller att använda den möjlighet till nationellt stöd som kan öppna sig? Kommer dieselskatten att kraftigt sänkas? Kommer miljöprogrammet att användas till riktade miljöersättningar till mjölkgårdarna?

Det är många frågor, herr minister. Men här kommer reklam: Den 15 april blir det nya interpellationsdebatter om detta. Ministern har god tid på sig att tänka igenom det här och svara utförligt på de frågor som jag har ställt i den interpellationen.

Fru talman! Jag kan ju inte tacka ministern för svaret, men jag ser fram mot det i nästa omgång.

Ministern sa i det anförande han höll att vi inte ska fokusera på regelverk. Men det är svårt att inte göra det i den situation vi befinner oss. Vi ser att under ett års tid har de flesta andra länder i Europa ökat sin produktion medan svenska lantbrukare har minskat sin invägning med 3 procent. Det är klart att man då måste fundera på vad det är som har gått fel och vad det är som gör att vi inte kan konkurrera. Regelverken är en del i detta.

Vi ser tyvärr i dag att det finns ganska lite förtroende från staten och myndigheterna när det gäller företagarnas förmåga och vilja att arbeta med djurskydd och bedriva miljöarbete på ett bra sätt. Där skulle man nog kunna göra ganska mycket från vår sida, från politisk sida, med att minska på regelbördan. Ett konkret exempel är det förslag på regellättnader i beteskravet som Jordbruksverket presenterade i dag. Jag hoppas att regeringen kommer att ställa sig bakom det.

En viktig fråga är kostnadstrycket. Det är jätteroligt att regeringen har insett att det finns ett högt skattetryck och att man vill göra lättnader. Jag hade kanske hellre sett att regeringen hade ställt sig bakom Centerpartiets förslag att sänka för alla företag, och inte bara för enmansföretagare, för den första anställda. Men alla steg är bra.

Det efterlyses konkreta åtgärder. Jag vill återkomma till den konkreta åtgärd som jag ser som relevant och möjlig för regeringen att genomföra. Det finns ett fönster: Den 1 juli finns möjlighet att lämna in ett nytt förslag på karta för LFA-områdena till kommissionen. Om man utgår från årsmedeltemperatur i stället för medeltemperaturen under en period skulle man få ett mycket bättre utfall.

Jag vill fråga om ministern är beredd att lova detta så att han inte går till historien som ministern som svek Norrland.

Fru talman! Tack, landsbygdsministern, för alla svar! Tack även till de borgerliga debattörerna för att ni ger oss möjlighet att debattera dessa viktiga frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ska svara på några frågor. Under åtta år av åren mellan 2005 och 2015 regerade Alliansen. Då försvann hälften av landets mjölkbönder. I min kommun har i stort sett 45 av mjölkbönderna försvunnit sedan 80talet. I dag har vi tre kvar. Att detta skulle vara någonting som helt plötsligt börjar hända nu när vi har fått en S-ledd regering är inte sant.

Det måste förtydligas att det är tur att vi nu har en ny regering. Vad hade hänt om alliansregeringen hade fortsatt? De hade redan slutat. De prioriterade inte arbetet med att ta fram det nya jordbruksprogrammet. Det var inte ens klart och inlämnat. Det är i den situationen vi sitter nu.

Det blev inte bättre, fru talman, av att Sverigedemokraterna lade krokben både för oss och för mjölkbönderna. Det var säkert inte er mening med att er egen alliansbudget skulle börja gälla. Det innebar också att det bland annat blev mindre pengar till Jordbruksverket för att arbeta med de nya stöden. Det blev mindre pengar för biogassatsningar. Det är på den vägen man kan hitta nya ben att stå på - att lantbrukarna också kan producera sitt eget bränsle.

Fru talman! Jag och mina kamrater har besökt två nya bönder i Virestad i Kronoberg. Johanna och Martin startade en mjölkgård under brinnande mjölkkris. Det är klart att det är tufft. De medskick de vill göra är framför allt att regelförenklingarna når ut till gården och inte stannar på länsstyrelserna, på LRF eller på Jordbruksverket. Man måste se till att de når ut.

De vill också att man ser till att de som arrenderar sina gårdar får ta del av stöden för de betande djuren. Jag blir lite bekymrad när jag hör Edward Riedl insinuera att det skulle vara sänkta krav som skulle hjälpa svenska mjölkbönder - att det skulle vara ett sämre djurskydd som på något sätt skulle hjälpa svensk mjölkproduktion. Så är det inte.

Vi har också en köttproduktion som är stärkt, och det gäller för bönderna att ha fler ben att stå på. I dag är det svenska köttet av hög kvalitet och på frammarsch. Det beror på att konsumenterna har fått upp ögonen för att våra svenska bönder levererar kvalitet. Det är något som konsumenterna efterfrågar.

Det är inte första gången mjölkpriset är lågt. Men det finns också en annan sak som politiken nu måste jobba med, och det kommer vi att göra genom livsmedelsstrategin. Det är märkligt att Arla sänker priserna till bönderna medan alla konsumenter man frågar säger att de vill betala mer för den svenska mjölken. Då är det någonting som alldeles uppenbart är galet, och då måste vi tillsammans få fram regelverk och märkning så att konsumenterna kan göra rätt val.

Fler bönder måste kanske också starta egna mejerier och ta fram egna varumärken så att kunden och konsumenten kan göra ett val. Kunden vill betala för kvalitet. Arla vill tydligen inte betala bönderna, men kunderna vill betala för mjölken.

Fru talman! Jag ska försöka hinna svara på alla frågor nu.

Några svar om VÅP:en tror jag inte att du, Magnus Oscarsson, hade förväntat dig att få i kväll. Det får du inte heller. När det gäller EU-stöden ska vi ändå komma ihåg att av 9 miljarder var redan i början av januari 7 miljarder utbetalda. Det mesta av dessa pengar betalas ut under mars, april och maj. Ungefär 200-300 miljoner lämnas till november. Observera att merparten av pengarna betalas ut!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige är bland de fem bästa länderna i EU-28 på att betala ut pengar trots att vi när vi tillträdde hade en oerhört slarvig inlämnad CAP-ansökan med 333 utestående frågor. Jag lovar er att det jobbades dag och natt på departementet och Jordbruksverket för att få igenom detta. Så var det. Man har också jobbat dag och natt för att få ut så mycket pengar som möjligt.

Ambitionen är att 2016 kunna betala ut rekordmycket pengar redan i oktober av årets stöd. Okej, det kommer att vara kvar lite grann av 2015 års stöd i november.

Edward Riedl frågar om offentlig upphandling. Regeringen jobbar just nu med en ny lag om offentlig upphandling där man ska kunna ställa krav på kriterier för miljöhänsyn, djurvälfärd med mera som ska kunna gynna svenska produkter på ett helt annat sätt än tidigare.

Vi har också satt en ny myndighet på plats - en upphandlingsmyndighet som ska stödja det offentliga för att just kunna upphandla de produkter som vi allihop förhoppningsvis vill att man ska handla upp.

Edward Riedl frågar vilka ytterligare försämringar det blir. Kommer det mer på dieselskatten? När din partikollega Anders Borg var finansminister höjde man dieselskatten rejält två gånger. Man försämrade dieselskattereduktionen till bönderna rejält fyra gånger.

Vad säger Konkurrenskraftsutredningen? Det största dilemmat för svenska bönders konkurrenskraft är dieselskattekostnaderna. Vad har den rödgröna samarbetsregeringen börjat med? Vi har börjat vrida tillbaka, men det är inte så lätt att vrida tillbaka hur mycket som helst när ni lämnade över en ekonomi med minus 67 miljarder. Det är inte så lätt. Vi har börjat på resan, men den är tuff.

Daniel Bäckström frågade om räntefrihet. Olika länder har olika modeller. Vi medfinansierar det nationella kuvertet fullt ut, och det är långt ifrån alla EU-länder som har gjort det. Vi har grannländer nära oss som inte medfinansierar en enda krona. Vi valde att medfinansiera till 100 procent.

Fokusera inte bara på regelverk, för då löser vi aldrig problemet.

Daniel Bäckström undrade också vilka åtgärder vi vidtar. Läs protokollet sedan! Jag har räknat upp vad vi har gjort en gång, och jag ska inte göra det två gånger.

Staffan Danielsson talade om att vi är importberoende. Ja, vi är väldigt importberoende. Jag var med och motionerade för många år sedan om en nationell livsmedelsstrategi. Tyvärr avslogs förslaget av alliansregeringen flera år i följd. Nu har vi fått igång en livsmedelsstrategi.

Jag återkommer till fler frågor.

Fru talman! Jag vill säga till Isak From att jag aldrig någonsin sagt att allt elände på denna jord är Socialdemokraternas fel. Men ni kan aldrig komma ifrån att det just nu är ni som styr detta land.

Under förra året kom Konkurrenskraftsutredningen som många hade väntat på. Den visade på vad man borde göra. Den visade att ett av de största bekymren för svenska mjölkbönder är att de inte får konkurrera på samma villkor som övriga EU-bönder. Staten har satt en stor ryggsäck på varje svensk mjölkbondes rygg. I den ryggsäcken finns högre dieselskatt och andra högre punktskatter. Där finns regelverk som bara finns i Sverige, typ beteskravet. Där finns också en byråkrati som är förfärlig och kostsam.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En bonde sa till mig i går när jag besökte Norra Sandsjö i Nässjö kommun: Varje morgon när jag vaknar tänker jag på vilken lag eller regel jag kommer att bryta mot den dagen. Så detaljstyrt är det, och så komplicerat är det att vara bonde i dag. Så ska det inte vara.

Landsbygdsministern och vi som sitter här som ledamöter måste skapa framtidstro för våra svenska mjölkbönder.

Vad tänker ministern göra för att lätta på de extra tunga bördor som de svenska mjölkbönderna har? Och kommer regeringen att anta förslaget från Konkurrenskraftsutredningen och se till så att det inte bara blir ord utan också handling?

Fru talman! Jag vill börja med att tacka ministern och övriga interpellanter för en bra och viktig debatt. Tyvärr saknar jag en del av svaren från ministern som behövs för att hantera den mjölkkris som vi står inför.

Jag försökte tydligt säga att allt inte är den här regeringens fel - det kan väl vara skönt att veta när ni sitter där borta på Rosenbad och har era möten - men ni har just nu ansvaret. Fem svenska mjölkproducenter i veckan lägger ned sin verksamhet på grund av bristande lönsamhet. Det är inte bristande lönsamhet på grund av att man skulle vara mindre effektiv eller mindre duktig, utan det är på grund av att man av politiker har belastats med en del saker som är svåra att hantera.

Det är det Isak From lyfter upp i sitt debattinlägg där han medvetet försöker misstolka mig som att jag skulle vilja ha sämre djurskydd. Det är absolut inte det jag har sagt. Jag vet inte om min kollega Isak From kanske har lyssnat dåligt, men vad jag försöker förklara är att Europas kanske bästa djurskydd och tuffaste miljökrav har en prislapp. Det priset betalar svenska mjölkbönder i form av sämre konkurrenskraft än de europeiska kollegorna.

Det är det som det handlar om. Det handlar inte om att vi ska försämra djurskyddsregler, sänka miljökrav eller annat i det läget, utan det här ger ett resultat i form av sämre konkurrenskraft i Sverige. Då är frågan: Hur ska vi hantera det?

Ministern hade ett väldigt högt tonläge. Det kan vara väl värt att påminna den som lyssnar om att den regering ministern representerar faktiskt fick överta en av Europas mest välskötta ekonomier.

Redan i dag kan man faktiskt handla upp. Det, fru talman, skulle jag vilja upplysa ministern om. Man kan redan i dag göra upphandlingar i kommuner och landsting enligt de svenska miljöskyddsreglerna och med svenska djurskyddskrav. Det ministern vill genomföra är alltså fullt möjligt att göra redan i dag.

Fru talman! Jag vill passa på att summera lite grann. Ett av förslagen som nämns i svaret från landsbygdsministern är den aviserade arbetsgivaravgiftssänkningen den 1 januari 2017. Det skulle vara intressant att höra landsbygdsministern beskriva vilka konkreta effekter han förväntar sig att den kommer att få för Sveriges mjölkproducenter specifikt. I övrigt ska vi följa upp hur det blir.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Landsbygdsministern lyfter fram att Sverige är ett av de fem bästa EU-länderna när det gäller att betala ut EU-stöd i tid. Ja, det kan vara ett sätt att vilseleda retoriskt och flytta fokus från att man har misslyckats med att betala ut före årsskiftet, helst i november december, till att hamna i mars april och för vissa bidrag och stöd ännu längre fram, mot slutet av året. Att säga att man är bland de fem bästa är ett mått, men det är inget mått för den svenska produktionen. Läget som råder nu kräver fokus, ledarskap från regeringens sida och initiativförmåga.

Om fler gårdar slås ut, vilket tyvärr är scenariot nu, kommer det att fortsätta att påverka tillgången till spädkalv för köttproduktionen och den biologiska mångfalden med färre betande djur och insekter och skogsåtertagande av lantbruksområden. Det kommer att påverka den svenska landsbygden mycket negativt.

Det är bra om landsbygdsministern och regeringen nu fokuserar på vilka åtgärder i Konkurrenskraftsutredningen man faktiskt tänker lägga fram förslag på.

En av frågorna som ännu inte har besvarats kom från Kristina Yngwe. Hur tänker regeringen hantera LFA-frågan när det gäller kompensationsstöd och nationellt stöd? Frågan har ställts flera gånger här i debatten, och vi repeterar den och förväntar oss ett svar.

Tack för debatten!

Fru talman! Jag vill säga till Edward Riedl att betande djur på våra ängar ger mervärde. Det ger mervärde som gör att konsumenterna vill betala lite mer. Det ger faktiskt också mjölkbonden mervärde, för det är ju mjölkkorna som föder kalvarna, och tjurkalvarna går direkt till köttproduktion. Mjölkkorna går också oftast till köttproduktion sedan, när de har slutat mjölka. Det är det som vi måste ta vara på. Konsumenterna kommer inte att välja svenskt om vi har samma krav som resten av Europa. Det är de bättre kraven som ger mervärdet.

Jag håller med Daniel Bäckström om miljönyttan, miljömålet Öppna landskap. Om vi inte har betande djur på våra ängar växer de igen. Då får vi andra bekymmer. Där måste vi alltså hjälpas åt.

Jag har besökt ett antal mjölkbönder i Västerbotten, framför allt i Bjurholm där det finns några fungerande generationsväxlingar. Det man måste ta med sig därifrån är att det största bekymret är att bankerna inte är intresserade.

Ett annat bekymmer är att de bönder som vill ta över inte kommer åt alla marker eftersom gamla bönder sitter kvar på arrendestöden. Det är viktigare att hålla kvar arrendestöden än att ge nya bönder förutsättningar att ta över. Det måste politiken jobba med framgent. Den största hämskon i dag är att vi inte klarar av generationsväxlingen. Det finns många unga människor som vill ta över och jobba för svensk landsbygd.

Fru talman! Jag ska försöka hinna med att besvara alla frågor.

Jag avslutade med den nationella livsmedelsstrategin, Staffan Danielsson. När Stefan Löfven tillträdde som statsminister den 3 oktober 2014 läste han upp regeringsförklaringen i kammaren. Han sa då att Sverige ska ha en nationell livsmedelsstrategi. Det är en jättebra och viktig grej.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller lånegarantierna jobbade vi mycket intensivt, på förslag från branschen, med att försöka hitta en modell som skulle kunnat fungera. Men EU-regelverket och solvensreglerna satte stopp för det. Vi ville därför inte sjösätta den. Vi var helt och hållet överens med banken och branschen om att det inte gick.

När det gäller Konkurrenskraftsutredningen och dieselskatten var det förtjänstfullt att Eskil tillsatte Konkurrenskraftsutredningen. Men den avslöjade också att det alliansregeringen gjorde var förödande för svenskt jordbruk, att göra så stora skillnader på dieselskattekostnader. Det är det som vi har börjat beta av nu.

Staffan Danielsson säger sedan att jag måste få med mig finansministern. Eskil fick inte med sig finansministern. Jag hoppas att han försökte. Men Eskils finansminister sa att han inte trodde på svenskt produktionsjordbruk. Nu har vi en finansminister som tror på det.

Läs listan som jag läste upp! Räkna ihop! Redan nu har miljarder tillsatts till svenskt jordbruk.

Jag hinner nog inte med alla Kristina Yngwes frågor. Det har blivit 19 miljoner mer till Norrlandsbönderna. Inte sedan 97-98 har Norrlandsstödet utnyttjats fullt ut. Och tre fjärdedelar av Norrlandsbönderna är vinnare. Det finns de som är förlorare. Men vi har minimerat det till högst 12 öre. Och vi ser över kartan för att göra den bättre. Men det är definitivt första gången sedan 90-talet som Norrlandsstödet utnyttjas fullt ut.

Tack för en bra debatt!

Jag tror på svenskt jordbruk och svenska mjölkbönder.

Överläggningen var härmed avslutad.