Åtgärder mot förlust av sjukpenning i coronatider

Fru talman! har frågat mig vad som händer i höst när vårdköerna kvarstår och många riskerar att bli av med sjukpenningen. Han har också frågat mig på vilket sätt jag och regeringen arbetar för att säkerställa att sjukförsäkringen kan uppfattas som både mer rättssäker och mer begriplig, samt hur jag och regeringen vill utveckla sjukförsäkringen så att människor kan fokusera på att bli friska och återställda utan att oroas över att hamna i ekonomisk utsatthet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen arbetar för att sjukförsäkringen ska ge människor ekonomisk trygghet vid sjukdom såväl under pandemin som på lång sikt. Att operationer och rehabiliteringsåtgärder skjuts upp eller ställs in på grund av covid-19 är mycket bekymmersamt, framför allt därför att åtgärderna är viktiga för människors välmående men också för att fördröjningarna kan påverka rätten till sjukpenning enligt rehabiliteringskedjan.

Försäkringskassan har kommit in med en framställan till Socialdepartementet om att det införs en tillfällig bestämmelse som gör det möjligt att göra undantag från kraven på bedömning av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbeten efter dag 180 och dag 365 i rehabiliteringskedjan. Undantagen ska gälla dem som får sin behandling eller rehabilitering uppskjuten på grund av den rådande pandemin. Regeringen kommer att fatta varje beslut som är nödvändigt för att lindra pandemins konsekvenser för medborgarna. Framställan bereds nu inom Regeringskansliet.

Målet med vår sjukförsäkring är att den som blir sjuk ska komma tillbaka till jobb så snart som möjligt. Men när man är sjuk och inte kan jobba ska försäkringen ge människor stöd och trygghet. Utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum tillsattes för att säkerställa en mer ändamålsenlig och rättssäker sjukförsäkring och se över delar av sjukförsäkringens regelverk som rör sjukpenningen. I utredningens delbetänkande, som överlämnades i januari, görs analysen att regelverket inte är tillräckligt flexibelt och att det finns brister i Försäkringskassans handläggning. Utredaren har lämnat ett flertal förslag på åtgärder som bland annat syftar till att göra sjukförsäkringen mer flexibel och förbättra handläggningen. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet

Jag är som ansvarig minister för socialförsäkringen mycket angelägen om att sjukförsäkringen fungerar väl. Sverige ska ha en trygg och begriplig sjukförsäkring. Inget annat duger.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Denna debatt kommer att handla om rättvisa och trygghet. Som vi precis hörde har jag i min interpellation ställt frågor till statsrådet om sjukförsäkringen som kräver svar här och nu men även på längre sikt.

Som socialdemokrat slåss jag för ett starkt samhälle. När man blir sjuk ska man få samhällets stöd. Ingen lär bli friskare av att känna oro över ekonomin, tvingas till fattigdom eller möta kriser eller olycka ensam. Individens trygghet ger tvärtom bättre möjligheter att snabbt rehabiliteras, återkomma i arbete och hitta tillbaka till vardagen. I ett starkt samhälle bidrar vi gemensamt och tar gemensamt hand om varandra. Detta innebär kort och gott att när man är sjuk ska man ha rätt till samhällets stöd. Det är tillsammans som vi är starkast.

Coronakrisen har satt fokus på de sprickor i fasaden som vi ser. Det är väldigt tydligt att välfärden behöver mer resurser, men vi måste också förbättra sjukförsäkringen. Den socialdemokratiskt ledda regeringen bröt 2014 med en politik som byggde på skattesänkningar för de få och har i stället prioriterat mer resurser till vården, skolan och omsorgen. Det är satsningar som kommer många till del. Detta är utmärkt, men mer måste göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För den som tittar på denna debatt är det värt att inledningsvis påminna om vad regeringens egen utredare sa i januari 2020, det vill säga bara för några månader sedan, om vilka problem vi har i dagens sjukförsäkring. Det handlade framför allt om den prövning som görs vid 180 dagar mot normalt förekommande arbete.

Utredaren kom bland annat fram till att man kan se schablonmässiga beslutsmotiveringar. Besluten brister i förutsägbarhet. Den försäkrade förstår inte mot vilket arbete hen har fått sin arbetsförmåga prövad när prövningen är gjord. Utredningar saknas, särskilt när det handlar om vilka arbeten man har bedömts kunna utföra. Försäkrade med begränsad tid i arbetslivet tvingas till omställning till ett annat arbete trots att de har endast kort tid kvar till pension. Det saknas ställningstaganden för att klargöra rehabiliteringsbehoven.

Tidsgränsen vid 180 dagar ser vidare ut att göra det svårare för mer rehabilitering. Man tittar alldeles för mycket på den gräns som kommer allt närmare. I stället för att rehabilitera planerar man att pröva personen mot ett annat arbete. Vi vet också att avslagen har ökat dramatiskt. Det verkar som att människor på något magiskt sätt blir friska vid dag 179.

Vi vet att sjukskrivningar i dag är en jämställdhetsfråga. Fler kvinnor drabbas av långa sjukskrivningar. Det drabbar i sin tur livsinkomsten och i slutändan pensionen. Vi vet att psykisk ohälsa ökar, och detta utgör ungefär hälften av dem som är långtidssjuka.

I min interpellation ställde jag ett antal frågor som kräver svar här och nu. Jag ser akuta behov av att förbättra sjukförsäkringen, förstärka rehabiliteringen, göra besluten mer transparenta och lättbegripliga och öka rättssäkerheten. Precis som jag har nämnt kommer vi att debattera de färdiga förslag som finns. Efter att jag ställde min interpellation kom dock Försäkringskassan med en hemställan till regeringen om att förlänga det undantag som just nu, i coronatider, råder och som ger människor möjlighet att fortsätta att uppbära sjukpenning trots att rehabiliteringsinsats eller operation ställs in. Men det börjar bli akut med ett besked om vad som ska hända i höst.

Min fråga är därför: Hur ser regeringens process ut för att snabbt återkomma till riksdagen med förslag på förändringar som garanterar att den som är sjuk på grund av coronan inte ska behöva riskera sin sjukpenning och bli av med sin ekonomiska trygghet?

Fru talman! Tack, Mattias Vepsä, för frågan och för denna viktiga debatt!

Sjukförsäkringen har under de senaste 120-130 åren byggts upp med svett och tårar. Sjukkassorna startades bland annat av våra fackföreningar för att skapa en trygghet för svenska löntagare vid sjukdom. Därefter har den svenska staten övertagit sjukförsäkringen och skapat Försäkringskassan för att få en enhetlig försäkring som ger människor ekonomisk trygghet vid sjukfall.

Dagens sjukförsäkring har brister. De lagändringar som genomfördes under mandatperioden 2006-2010 har lett till en rättstillämpning som skapar brister i sjukförsäkringen. Det är effekter som inte kan vara rimliga eller önskvärda, framför allt vad gäller rätten till sjukersättning vid långvarig sjukdom men också vad gäller rätten till sjukpenning efter den 179:e dagen. Det innebär att det vid långvarig sjukdom finns brister i det system vi har för ekonomisk trygghet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är regeringens skyldighet att agera. Det är regeringens skyldighet att säkerställa att vi får ekonomisk trygghet för svenska löntagare och företagare vid sjukdom.

Mot den bakgrunden tillsatte regeringen en utredning, som nu har lagt fram flera förslag om rätten till sjukpenning, speciellt om den kritiserade del av lagstiftningen och rättstillämpningen som handlar om rätten till sjukpenning efter dag 179, begreppet "normalt förekommande arbete" och undantag från den prövning som ska göras. Utredningen har dessutom presenterat en analys av Försäkringskassans handläggning och visat att det finns brister i denna, inte minst vad gäller utredningsarbetet.

Utöver detta har regeringen tillsatt en utredning som ska se över reglerna för sjuk- och aktivitetsersättning. Vi ser en utveckling där färre och färre beviljas den förmånen. Utredningen ska nästa år lägga fram förslag om ändringar av det regelverket.

Vi tar det här arbetet på största allvar. Just nu bereder regeringen de förslag som utredningen om sjukpenning lagt fram. Vi har fått in remissvaren under de senaste veckorna och kan notera att det finns väldigt många remissinstanser som vill se en förstärkt sjukförsäkring och vill att vi ska hantera de här orimliga effekterna i sjukförsäkringen.

När det gäller den akuta situation som vi har just nu är det så att dagens regelverk, som har en del brister, inte minst när det gäller rätten till sjukpenning dag 180, innebär att det finns en risk att människor blir av med sin sjukpenning när operationer eller rehabiliteringsinsatser blir inställda eller uppskjutna. Vi har ett fyrkantigt regelverk när det gäller rätten till sjukpenning efter dag 179, vilket gör att man kan bli av med den om man inte har en operation eller en rehabiliteringsinsats inplanerad. Man blir i normalfallet av med sin sjukpenning om det inte går att utgå från att man kommer tillbaka i arbete tack vare den planerade behandlingen.

Detta får helt orimliga effekter nu när det är så många som får sin operation eller rehabiliteringsbehandling uppskjuten. Därför har Försäkringskassan fattat ett beslut om ett rättsligt ställningstagande som innebär att man tillämpar ett temporärt undantag till och med oktober månad. Förra veckan inkom också Försäkringskassan till regeringen med en skrivelse där man föreslår en förordningsändring, en regleringsändring, som skulle innebära att människor får behålla sjukpenningen även om deras rehabiliteringsinsats eller operation blir uppskjuten på grund av corona. Det här bereder vi just nu. Det är väldigt bra att Försäkringskassan ger oss en karta för hur vi ska hantera den svåra situationen här och nu i väntan på regeländringar.

Fru talman och statsrådet! Det är glädjande att regeringen tar de här frågorna på allvar och att vi gör allt vi kan för att säkerställa att den som i höst riskerar sin sjukpenning, sin ekonomiska trygghet och sin tillvaro får besked. Vi ser från riksdagen fram emot att få förslagen till beslut på bordet, så att vi i tid ser till att vi inte ökar den här oron, som just nu växer.

Jag antar att det är så för statsrådet som det är för oss riksdagsledamöter - vi får höra enormt många vittnesmål. Vi får mejl dagligdags. Vi får frågor från medborgare. Vi läser i insändare på debattsidor om de problem som finns i sjukförsäkringen och om den oro som inte bara finns nu utan som växte framför allt under de åtta åren med alliansregeringen, vilket statsrådet också pekar på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi talar alltså om ett av samhällets viktigaste skyddsnät. Vi kan väl ändå inte vara nöjda så länge så här många känner så stor oro? I den andra delutvärdering som gjordes av utredningen kan man läsa om och ta del av alla de utmaningar som finns, som statsrådet också pekade på. Det handlar om osäkerhet inför de beslut som är fattade och alltför stark tillämpning av regelverk som gör att rehabilitering nästan inte förekommer eller förekommer i alldeles för liten utsträckning. Det är frågor som regeringen har ägnat tid åt att lösa.

Jag har också gått igenom delar av de remissvar som inkommit på den här utredningen. Jag fastnade för det som TCO skriver och säger. TCO-förbunden möter alltför många medlemmar som inte får den rehabilitering och det stöd de behöver. Det är inte ovanligt att påbörjade rehabiliteringsinsatser och en stegvis återgång i arbete inte kan fullföljas på grund av att medlemmen förlorar sin sjukpenning vid dag 180. I stället för att bli återställda och komma tillbaka till arbetet är det många som blir kvar i deltidsarbete på den kvarvarande arbetsförmågan. Här finns det sannolikt ett stort mörkertal. Andra går ut i arbetslöshet med nedsatt arbetsförmåga och liten chans till att ställa om för att få ett nytt arbete. Det här instämmer flera remissinstanser i. LO har skrivit ungefär likadant, och även regioner har instämt i att det ser ut så här.

Vi behöver göra mer. Det ser ut att finnas ett brett stöd hos Sveriges löntagare, ute i samhället, i flera regioner och hos andra remissinstanser. Hur arbetar regeringen för att förbättra utredningsunderlagen och ge människor en ordentlig möjlighet att rehabiliteras och bli friska? När kommer regeringen att agera?

Fru talman! Jag tackar återigen Mattias Vepsä för frågeställningen. Jag vill instämma i att det här är en viktig del av den svenska välfärden. Det ekonomiska skyddet för människor vid sjukdom är en extremt viktig del av den svenska välfärden. Det har också varit en av fördelarna med det svenska samhället i jämförelse med andra samhällen, som saknar sjukförsäkring. Ta hela debatten i USA nu med anledning av corona! Där finns det inte ett ekonomiskt skyddsnät för de människor som är sjuka.

Vi har i det svenska samhället en styrka i att vi har en sjukförsäkring, men sjukförsäkringen har i dag en hel del brister som har uppstått. Vi ser också att utvecklingen av rättstillämpningen just nu är sådan att fler och fler blir av med sjukpenningen efter dag 179. För en del grupper tidsbegränsas alltså sjukförsäkringen till 179 dagar. Det är inte rimligt.

Det är också bakgrunden till att regeringen gav i uppdrag till utredaren Claes Jansson att ta fram förslag på regelverk för sjukpenning som säkerställer den ekonomiska tryggheten vid sjukdom. De förslagen har vi nu på vårt bord, och vi har remitterat dem. Precis som Mattias Vepsä beskriver har många remissinstanser instämt i analysen av utvecklingen av sjukförsäkringen och vad gäller behovet av regelförändringar i enlighet med de förslag som utredningen lagt fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har en skyldighet att upprätthålla den ekonomiska tryggheten vid sjukdom. Det kräver regeländringar. Det kräver också en aktiv granskning av Försäkringskassans handläggning av ärenden. Mot den bakgrunden har regeringen gett i uppdrag till Inspektionen för socialförsäkringen att granska Försäkringskassans beslutsfattande och inte minst utredningsskyldigheten som Försäkringskassan har. Utredningsskyldigheten ska naturligtvis användas till både den sökandes fördel och - i de fall lagstiftningen säger det - den sökandes nackdel. Men det är viktigt att vi har en aktiv granskning av Försäkringskassans utredningar och utredningsskyldighet för att säkerställa att regeringen styr Försäkringskassan på rätt sätt och att vi har rätt regelverk, som säkerställer den ekonomiska tryggheten. Inspektionen för socialförsäkringen arbetar med den granskningen och utvärderingen, och regeringen kommer att få underlag.

Vi har också fått en hel del underlag i det betänkande som Mattias Vepsä hänvisar till vad gäller utredningsskyldighetsfrågan. Det måste vara så att människor får en rättssäker prövning av sin rätt till sjukpenning och även sjukförsäkring i övrigt. Det förutsätter att Försäkringskassan följer de principer som följer av svensk rätt vad gäller bland annat utredningsskyldigheten. Det är regeringens skyldighet att granska detta och agera, så att vi har rätt styrning av Försäkringskassan.

Men vi kommer inte ifrån att regelverken spelar roll. Om vi har för fyrkantiga regelverk skapar vi situationer där människor inte får ekonomisk trygghet fast de har rätt till det. Därför välkomnar jag att det nu finns förslag på bordet om regelförändringar. Vi bereder de förslagen parallellt med att vi jobbar med den akuta situation som vi befinner oss i just nu med anledning av corona och alla de inställda operationer och rehabiliteringsinsatser som får konsekvenser för rätten till sjukförsäkring.

Det är väldigt viktigt att vi har fått ett underlag från Försäkringskassan med förslag på regeländringar, och vi analyserar och bereder för närvarande de förslagen.

Fru talman! Jag menar att Sverige har råd med en trygg och begriplig sjukförsäkring. Det handlar om anständighet. Principen är enkel: Vi betalar när vi är friska, och vi får tillbaka när vi är sjuka.

Vi vill ha en sjukförsäkring som innebär att den som är sjuk och inte kan arbeta har rätt till snabb rehabilitering och ekonomisk trygghet under den tid detta tar. När olyckan är framme ska det inte vara sjukförsäkringen som man blir oroad över.

Just nu drabbar coronakrisen tusentals människor. Operationer och rehabiliteringsinsatser ställs in. Nu tvingas många till ovisshet och oro. I oktober försvinner möjligheten att ge den som har sjukpenning fortsatt stöd, om vi inte agerar nu. Jag vägrar se på när folk utförsäkras.

Undantaget i sjukförsäkringen, som just nu gäller och som gör att prövningen vid 180 dagar skjuts på framtiden, måste därför förlängas. Som jag försöker påvisa i denna debatt måste vi också se att dagens system måste utvecklas. Reglerna för att få sjukersättning och aktivitetsersättning är minst sagt fyrkantiga. Fokus på rehabilitering måste förstärkas. Folk måste ges en chans att bli friska.

Låt mig vara tydlig: Den som inte kan arbeta på grund av sjukdom måste få ekonomisk trygghet och den chans till rehabilitering som krävs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetet som berör sjukförsäkringen avstannar inte på grund av de exceptionella insatser som just nu görs på grund av coronaviruset. Tvärtom visar denna kris att behovet av förändring är enormt. Sjukdom och ohälsa drabbar särskilt hårt redan utsatta och svagare grupper i samhället. För mig är en trygg och väl fungerande sjukförsäkring en del av det starka samhället. Sjukförsäkringen måste förstärkas.

Tack för denna debatt! Jag ser fram emot det fortsatta arbetet från regeringen.

Fru talman! Tack, Mattias Vepsä, för interpellationen och för denna debatt! Om man tvekade om sjukförsäkringens betydelse i den svenska välfärdsstaten fick man svar under coronakrisen. Det är därför vi nu har behövt vidta ett antal extraordinära åtgärder inom ramen för sjukförsäkringssystemet. Vi ser nämligen att den ekonomiska tryggheten betyder mycket också för bekämpningen av smittan - att människor ska få ekonomiska förutsättningar att stanna hemma när de är sjuka. Det är en av styrkorna med det svenska samhället.

Ett av skälen till att vi har behövt fatta extraordinära beslut när det gäller sjukförsäkringen är att det finns brister i sjukförsäkringslagstiftningen och i tillämpningen av den. Nu har vi uppmärksammats på ytterligare en del av Försäkringskassan i den skrivelse som inkommit till regeringen.

Regeringen är beredd att vidta de åtgärder som krävs för att vi ska hantera coronakrisen - också dess ekonomiska effekter och konsekvenser för människor i vårt land. Därför ingår naturligtvis den aspekten i regeringens hantering av coronakrisen. Vi är fokuserade på att vidta de åtgärder som behövs.

Det kan inte vara rimligt att människor ska kastas ut från sjukförsäkringen och gå miste om sin ekonomiska trygghet med anledning av att operationer och rehabiliteringsinsatser blir inställda på grund av corona. Det var inte det som var tanken med den svenska sjukförsäkringen.

Jag kan försäkra Mattias Vepsä och den svenska riksdagen att regeringen agerar. Vi tar frågan på största allvar och kombinerar arbetet med att hantera den akuta krisen med de långsiktiga frågeställningarna om sjukförsäkringen, som bland annat berörs av den utredning som vi diskuterat under denna debatt. Tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.