Åtgärder för högre tillväxt

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jan Ericson har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att Sverige ska kunna konkurrera med resten av Europa när det gäller tillväxt.

Till en början kan jag konstatera att EU-kommissionen bedömer att Sveriges ekonomi de senaste fyra åren vuxit med 12 procent, jämfört med 9 procent för EU som helhet. Jämför man de senaste tio, femton eller tjugo åren har svensk tillväxt årligen, i snitt, legat omkring 1 procentenhet högre än EU som helhet. Jämför man med ekonomier som liknar Sverige är skillnaden i många fall större. Att svensk tillväxttakt avtar just nu ska främst ses i ljuset av att Sverige troligen befinner sig i ett senare skede i konjunkturen, efter många år av stark tillväxt.

Under mandatperioden 2014-2018 hade vi dubbelt så hög bnp-per-capita-tillväxt som under åren med den föregående regeringen. Sverige har inte bara upprätthållit god tillväxt i jämförelse med andra länder. Sverige har också den högsta sysselsättningsgraden i EU. De senaste fyra åren har den dessutom stigit markant. Under förra mandatperioden ökade sysselsättningen med över 300 000 personer.

Regeringen fortsätter att genomföra omfattande investeringar för att ytterligare öka sysselsättningen och tillväxten. Det handlar bland annat om åtgärder inom infrastruktur, forskning, innovation, utbildning och den gemensamma välfärden. Insatser inom ramen för forsknings- och innovationspropositionen bidrar till att stärka förutsättningarna för att Sverige ska bibehålla internationell konkurrenskraft.

Kunskapslyftet ger människor möjlighet att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Etableringsjobb, satsningar på att snabbare få in nyanlända på arbetsmarknaden och satsningar på förbättrade kunskaper i skolan skapar dessutom förutsättningar för en mer inkluderande tillväxt.

Förra mandatperioden gjordes historiska satsningar på välfärden. Under de kommande fyra åren ska resurserna förstärkas med ytterligare fem välfärdsmiljarder årligen.

Fru talman! Sverige har i grunden en stark ekonomi sedan lång tid. Grunden lades för flera decennier sedan när de stora partierna enades om överskottsmål, utgiftstak och andra viktiga åtgärder. Under Alliansens åtta regeringsår sjönk statsskulden, trots en djup finanskris och sänkt skattetryck. Skulden har fortsatt att sjunka under den nuvarande högkonjunkturen. Så långt är jag helt enig med finansministern - svensk ekonomi är knappast i kris.

När finansministern däremot stolt konstaterar att bnp utvecklats starkare under dagens högkonjunktur än under den globala finanskrisen tycker jag att hon tar debatten till en ganska låg nivå. Det är samma sak när hon och andra socialdemokrater skryter om att arbetslösheten har sjunkit och sysselsättningsgraden ökat. Om inte arbetslösheten hade sjunkit under en stark högkonjunktur som följt efter en extremt djup finanskris hade det varit extremt anmärkningsvärt. Utvecklingen är för övrigt densamma eller rent av starkare i hela Europa.

Vi moderater brukar ofta påpeka att man måste kunna ha flera tankar i huvudet samtidigt. Sverige går just nu ganska bra, har en hyfsad ekonomisk utveckling och en hyfsad arbetsmarknad, men både samhällsekonomi och arbetsmarknad hade kunnat vara bra mycket bättre med rätt politik. Regeringen har tyvärr slarvat bort möjligheterna att göra stora och viktiga framtidsreformer under högkonjunkturen för att rusta oss för sämre tider. Och det finns ett antal stora och viktiga samhällsproblem som man inte har tagit på allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är tyvärr också ett faktum att vi på många områden halkar efter resten av EU. Det räcker inte att vår arbetsmarknad stärkts om utvecklingen varit ännu bättre i omvärlden. Det räcker inte att tillväxten varit hyfsad om den varit betydligt starkare i andra länder. Vi halkar efter. Om Sverige inte hänger med i utvecklingen i omvärlden kommer vi sakta att tappa konkurrenskraft, och valutan kommer att fortsätta försvagas, vilket gör oss alla lite fattigare för varje dag.

Fru talman! Varje regering måste bedömas efter hur man lyckas i relation till förutsättningarna. Att lyckas stå emot de negativa konsekvenserna av en kris bättre än de flesta andra länder är en betydligt större prestation är att ha en svagare positiv utveckling än andra i en högkonjunktur.

När dagens regering tillträdde 2014 lovade man att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Då låg Sverige på tolfte plats. I dag har vi halkat ned till plats 19. Det är förståeligt att regeringen nu överger målet.

Vi ser nu också att Sveriges bnp-tillväxt per capita är bland de lägsta i EU. Att bara räkna total tillväxt blir missvisande. Tillväxten fördelas ju på antalet invånare. I takt med att befolkningen ökat så mycket till följd av exempelvis migrationen blir tillväxten per invånare allt viktigare att mäta. Och där halkar Sverige efter ordentligt.

Samtidigt har den svenska kronan försvagats mycket dramatiskt på senare år, vilket gör att importpriser ökar och att vår svenska krona tappar i köpkraft. Internationellt sett har svenska folket blivit fattigare.

Sverige har i många avseenden goda förutsättningar för tillväxt och en ännu starkare sysselsättning. Befolkningen är överlag välutbildad och tar snabbt till sig ny teknik. Näringslivet är innovativt med omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet. Vi borde kunna vara bäst i klassen vad gäller både tillväxt per capita och sysselsättning. I stället sladdar vi jämfört med övriga EU-länder.

Fru talman! Under Alliansen lyckades Sverige bättre än omvärlden vad gäller både arbetsmarknad och tillväxt. I dag lyckas vi sämre än de flesta jämförbara länder. Jag vill fråga finansministern varför det har blivit så under den tid hon varit finansminister.

Fru talman! När det gäller att det är svårt att påstå att det går så mycket sämre för Sverige än för andra länder sa jag i svaret att den svenska tillväxten har varit högre än snittet i EU under de senaste fyra åren. Tittar man på tillväxten per capita har den under de senaste fyra åren varit högre än i till exempel Danmark, Tyskland, Österrike, Storbritannien, Frankrike och Belgien. Den svenska framgången beror inte bara på att vi har haft en stark ekonomi under några år. Tittar man över ett längre perspektiv har vi nu den högsta sysselsättningsgraden på 25 år. Andelen personer som lever av olika ersättningar och bidrag - alltså transfereringssystemen - är den lägsta sedan 1981. Och statsskulden är den lägsta sedan 1977.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta handlar således rimligen inte bara om att vi under några år har haft en hög tillväxt utan om att vi har arbetat aktivt med att få ut fler människor på arbetsmarknaden. Detta är en politik som regeringen naturligtvis avser att fortsätta med under de kommande åren. Det handlar om att fortsätta stärka välfärden, eftersom det är viktigt för att människor ska kunna arbeta. Det handlar om att fortsätta stärka vår infrastruktur - järnvägar och vägar. Det handlar om att fortsätta bygga bostäder. Moderaterna vill att man ska ta bort det investeringsstöd som finns. Vi tycker tvärtom att det är viktigt att man bygger bostäder. Det handlar också om att fortsätta bygga ut Kunskapslyftet, så att fler människor får möjlighet att ta de jobb som växer fram. Det är ett område som Moderaterna har visat att de inte är intresserade av att lägga pengar på. Den moderata politiken med försämrade förutsättningar för att bygga bostäder, med försämrade förutsättningar för att företagen ska kunna hitta rätt kompetens och minskade möjligheter till arbetsmarknadsutbildning är knappast rätt väg att gå när de flesta företag säger att de problem som de har är att hitta personer med rätt kompetens. Och personer med rätt kompetens ska ha möjlighet att flytta dit jobben finns. Denna politik skulle innebära en risk för och vara dåligt för tillväxten och produktiviteten.

Fru talman! Att statsskulden är låg kan vi nog vara överens om. Men i övrigt tror jag inte att vi är överens om så mycket.

Återigen talar vi om två olika saker. Vi talar om tillväxt, och vi talar om tillväxt per capita. Det är två olika saker. Att den totala svenska tillväxten har varit ganska bra kan vi också vara överens om. När man bryter ned den per capita är det riktigt att vi är bättre än ett antal andra länder. Men vi ligger i botten i EU - det har vi gjort under ganska lång tid - och det tycker jag är ganska allvarligt.

Jag kan konstatera att högkonjunkturen hjälper till att dölja Sveriges underliggande problem. Tack vare en stark global och europeisk konjunktur går det nästan inte att misslyckas med att få positiva siffror. Skatteintäkterna ökar, och arbetslösheten minskar. Så har det varit under i stort sett varje högkonjunktur i svensk historia. Men jag vill påpeka att Sverige faktiskt halkar efter. Det hjälper inte att Sverige lyckas ganska bra om andra lyckas ännu bättre.

I detta läge skulle man kunna tänka sig att en regering skulle lägga all sin energi på att få fler i arbete, få fler arbetade timmar och göra tydliga ansträngningar för att få fler nyanlända i arbete. Men det som möter oss är i stället nya ledighetsreformer kombinerade med hot om höjda skatter. Friår och familjevecka är inte det som Sverige behöver just nu. Vi behöver i stället fler som jobbar mer. Därför vill jag fråga finansministern konkret: Hur kan friår och familjevecka göra att vi lyfter den svenska tillväxten per capita?

Fru talman! Att moderater är emot möjligheter för vanligt folk att orka jobba ett helt långt yrkesliv är ingen nyhet. Moderaterna har röstat emot snart sagt varenda möjlighet för vanligt folk att få lite extra ledighet under sommaren eller att kunna vara föräldralediga med sina barn. Detta gäller naturligtvis inte vårdnadsbidraget som är ett specifikt stöd, inte för att människor ska orka jobba utan för att kvinnor ska vara hemma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Både familjeveckan och friåret skulle ge människor möjlighet att jobba ett helt långt yrkesliv. Inte minst familjeveckan är en möjlighet för barnfamiljer att få ihop livspusslet. Sommarloven är ju mycket längre än semestrarna. Inte minst för ensamstående föräldrar kommer detta att betyda otroligt mycket för möjligheterna att både vara en bra förälder och att klara av sitt jobb. Detta handlar alltså om reformer för att människor ska kunna orka jobba ett helt långt yrkesliv.

Här handlar det om satsningar på en lång rad områden. Som jag sa i mitt förra inlägg handlar det om att vi behöver utbilda personal. Personalen måste kunna flytta dit där jobben finns. Man måste kunna pendla. Vi behöver satsa mer på infrastruktur under de kommande åren. Och vi måste se till att möta det faktum att det blir allt fler äldre i Sverige. Kvinnor i min ålder måste kunna jobba heltid och inte behöva gå ned på deltid för att ta hand om sina föräldrar och andra äldre släktningar. Det kommer att vara en viktig reform för att kunna upprätthålla arbetskraftsutbudet under de kommande åren.

Att nyanlända kommer i arbete är en central fråga för regeringen. Det finns flera förslag i januariavtalet som kommer att stärka möjligheterna för nyanlända att komma i arbete. Här har arbetsmarknadspolitik visat sig vara ett effektivt instrument. Där kan jag bara konstatera att Moderaterna föreslog mycket dramatiska nedskärningar just när det gäller möjligheterna för nyanlända att få den utbildning som gör att de kan ta ett jobb. Vi såg till exempel i nyheterna för ett tag sedan en kvinna i Närke som utbildade sig till grävmaskinist, som är ett bristyrke, för att sedan kunna komma ut och arbeta. Hon har alltså flytt från Syrien till Sverige, utbildar sig till grävmaskinist och är snart i jobb. Det är denna typ av möjligheter som Moderaterna och Kristdemokraterna, med Sverigedemokraternas stöd, skar ned på i samband med den servettbudget som de lade fram i riksdagen.

Vi från regeringen kommer naturligtvis att arbeta för att det ska finnas goda möjligheter för nyanlända att komma i arbete genom arbetsmarknadspolitiken, arbetsmarknadsutbildning och etableringsjobben.

Fru talman! Tillväxten är helt avgörande för att välfärden långsiktigt ska kunna få mer pengar. Varje politisk åtgärd som motverkar tillväxt motverkar också en stark välfärd. Vi behöver jobba mer och inte mindre. Finansministern talar om att tre familjedagar skulle betyda oerhört mycket på sommaren när det är skollov. Det finns fortfarande fritis som man har tillgång till. Jag har därför mycket svårt att se att detta skulle vara den helt avgörande frågan.

Vi vet att friåret var mycket orättvist. Det var bara vissa yrkesgrupper och vissa personer som kunde ta del av det. Andra har inte haft några som helst möjligheter att göra det. Det är en oerhört orättvis och mycket dyr reform.

Jag upprepar att regeringen bär ett tungt ansvar för att man inte har använt högkonjunkturen för att driva igenom de viktiga reformer som kunde rusta Sverige för framtiden. Man har fört en passiv politik och litat på effekterna av högkonjunkturen. Samtidigt talar man om att man har satsat si och så mycket pengar på olika saker och är upprörd över att Moderaterna och Kristdemokraterna drog tillbaka en del av dessa så kallade satsningar. Vi gjorde det för att de inte gav någon effekt. Det var att kasta pengar i sjön. Pengarna gav inte den effekt som regeringen utlovade. Då är det läge att dra tillbaka dessa satsningar och lägga pengarna på någonting bättre. Det är precis så som vi tänkte med vår budget. Nu vill regeringen återgå till de dåliga satsningar som man gjorde tidigare. Det kan inte vara vägen framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Finansministern svarade aldrig riktigt på min första fråga, och därför upprepar jag den. Under Alliansens tid lyckades alltså Sverige bättre än omvärlden, både vad gäller arbetsmarknad och tillväxt. I dag lyckas Sverige sämre än många jämförbara länder. Varför har det blivit så under den tid som Magdalena Andersson har varit finansminister? Jag skyller såklart inte på henne personligen. Men vad är det som regeringen har missat, eftersom Sverige har lyckats sämre än andra länder?

Fru talman! Låt oss återigen konstatera att Sverige under den förra mandatperioden har haft en högre tillväxt än andra EU-länder. Vi har den högsta sysselsättningsgraden som har uppmätts i Sverige på 25 år, vi har den högsta sysselsättningsgraden i EU och vi har den högsta sysselsättningsgraden som någonsin har uppmätts i något EU-land. Vi har den lägsta andelen personer som lever på transfereringar av bidrag sedan 1981, och vi har den lägsta statsskulden sedan 1977. Att få detta att framstå som ett misslyckande kräver kanske ett större konststycke än vad som är möjligt från riksdagens talarstol.

Däremot delar jag helt uppfattningen att det är oerhört viktigt att vi fortsätter att arbeta med reformer för att fler människor ska komma i arbete.

Men Moderaterna har i sin budgetmotion visat vad det är man vill. Det är väldigt tydligt vad moderat politik är: att sänka skatten, mest för dem som tjänar allra mest. Detta ska sedan betalas med nedskärningar, till exempel när det gäller att nyanlända ska kunna få den där utbildningen som gör att man kommer i jobb. Det är klassisk moderat politik.

Om man ser på den fördelningspolitik som fördes under förra mandatperioden märker man tydligt att vi såg till att de som har det lite tuffare också är de som får ta en större del av de gemensamma ekonomiska resurserna. Om man ser på fördelningen i Moderaternas budgetmotion är det väldigt tydligt att det är höginkomsttagarna som gynnas. Det är klassisk moderat politik, men det är inte det som Sverige behöver.

Vi behöver investera så att fler människor kommer i arbete och nyanlända får den utbildning som krävs. Vi ska bygga de bostäder som gör att ungdomar kan flytta hemifrån och människor flytta dit jobben finns. Vi behöver bygga den infrastruktur som gör att vi klarar av transporterna av både gods och människor. Tillsammans med forskning är det detta som gör att den svenska produktiviteten och tillväxten kan stärkas.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.