Åtgärder för att nå miljömålen

Herr talman! Jens Holm har frågat mig om jag delar Naturvårdsverkets bedömning att endast 2 av 16 miljömål kommer att nås till 2020 och vilka ytterligare åtgärder jag avser att vidta för att alla miljömål, inklusive generationsmålet, ska uppnås.

Jag delar Jens Holms uppfattning att det behövs ytterligare åtgärder för att uppfylla miljömålen. Regeringen vill öka takten i genomförandearbetet, och åtgärder måste vidtas inom alla relevanta politikområden för att miljömålen ska nås. Regeringen föreslog därför flera stora satsningar i budgetpropositionen för 2018, bland annat en förstärkning av Klimatklivet, införande av ett bonus-malus-system för nya lätta fordon, förlängning av supermiljöbilspremien och elbusspremien, en satsning för att minska problemen med plast i haven och naturen samt en omfattande satsning på havs- och vattenmiljön för renare hav.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen överlämnade nyligen en skrivelse till riksdagen med en klimatstrategi för Sverige. Strategins utgångspunkt är att klimatfrågan måste integreras i alla samhällssektorer. I strategin presenterar regeringen bland annat en handlingsplan för fossilfria transporter och elektrifiering.

Arbetet med en hållbar stadsutveckling är viktigt för att uppnå miljömålen. Regeringen överlämnade nyligen en skrivelse med en strategi för levande städer till riksdagen.

Detta är några exempel på regeringens insatser för att nå miljömålen. Under våren kommer regeringen att överlämna en resultatskrivelse till riksdagen om miljömålssystemet och hur arbetet för att nå miljömålen har utvecklats under mandatperioden.

Flera steg på vägen har tagits, och nya satsningar och styrmedel finns på plats. Samtidigt behövs ytterligare åtgärder för att ställa om samhället och uppfylla målen.

Arbetet med miljömålen ska fortsätta. De nya etappmål som redan har beslutats är av stor betydelse och visar på viktiga prioriteringar för det kommande åtgärdsarbetet. Under mandatperioden har åtta nya etappmål antagits, varav ett innebär att ett tidigare etappmål har fått ett senare målår. De flesta av dessa målår ligger senare än 2020. Ytterligare etappmål ska tas fram, bland annat utifrån förslag som väntas från myndigheter och utredningar.

I arbetet med att ta fram nya etappmål kommer delmålen i de globala målen i Agenda 2030 att vara en utgångspunkt. Miljömålen är en viktig del i det nationella genomförandet av Agenda 2030. Miljömålen i sig och de erfarenheter som finns från årtionden av miljöarbete ger drivkraft och försprång i arbetet med att genomföra miljödimensionen av Agenda 2030.

Ett viktigt verktyg för att nå målen och genomföra den samhällsomställning som krävs är att även fortsatt integrera klimat och miljö i de politikområden där drivkrafterna och lösningarna på problemen finns.

Det tar ofta lång tid från det att en åtgärd vidtas till att effekten i miljön kan mätas. Därför går det ännu inte att se den fullständiga effekten som regeringens politik har fått och kommer att få på natur och klimat. Naturvårdsverkets årliga uppföljning av miljömålen utgör ett viktigt underlag för regeringens resultatredovisning till riksdagen. Regeringen återkommer med bedömningar, analys och slutsatser om arbetet med att nå miljömålen i budgetpropositionen för 2019.

Herr talman! Jag vill tacka miljöministern för svaret på min interpellation om hur vi ska nå alla våra 16 miljömål, inklusive det så kallade generationsmålet.

Detta är ju väldigt viktiga frågor. För några månader sedan kom en forskningsrapport från Tyskland som visade på att den biologiska mångfalden hade rasat med ungefär 70 procent i de undersökta naturområdena. Man konstaterade att detta troligen är representativt också för andra delar av Europa.

I går hade jag förmånen att tala med representanter för Sveriges biodlare. De säger det som vi kan se med egna ögon: att antalet så kallade pollinatörer - alltså bin, humlor, getingar och andra - har minskat drastiskt i Sverige. Utan pollinatörer blir det väldigt mycket mindre mat och väsentligt mycket mindre mångfald i vår natur,

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mycket behöver göras, vilket också konstateras i den uppföljning från Naturvårdsverket som jag hänvisar till i min interpellation. Det är bara 2 av de 16 miljökvalitetsmålen som kommer att uppnås med nuvarande åtgärder och styrmedel. Väldigt mycket mer behöver alltså göras.

Jag tycker att många av de saker som miljöministern nämner är bra, och vi står bakom de kraftfulla satsningar på miljö- och klimatområdet som görs i budgeten. Men det räcker ändå inte. Jag blir lite orolig då ministern hänvisar till nya utredningar och nya skrivelser som ska presenteras. Det är inte det som är den verkliga verkstaden i detta sammanhang.

Jag har full förståelse för att en ny regering behöver tillsätta utredningar och presenterar skrivelser eller bedömningar av läget, men det vi behöver nu är skarp lagstiftning och högre anslag till det som räddar den biologiska mångfalden. Inte minst viktigt är det som ministern själv tar upp, nämligen att alla samhällssektorer och alla politikområden måste verka för att våra miljömål ska uppnås.

Jag skulle vilja fråga ministern: Hur går till exempel arbetet med miljöhänsynen i skogsbruket? Tycker miljöministern att det vore en bra idé att skogsvårdslagen införlivades eller kopplades tydligare till miljöbalken? Vi har inte sett några konkreta förslag från denna regering på detta område.

Vad tycker miljöministern om minerallagen? Gruvbrytning är ju kanske den största inverkan vi kan ha på miljön och på den biologiska mångfalden. Där tycker jag inte att det har hänt någonting under denna tid.

Jag vill påminna om det som Stefan Löfven sa i regeringsförklaringen 2014. Då sa vår statsminister följande: De nationella miljömålen ska klaras.

Det är inte tu tal om att alla miljömål ska klaras, och då behöver vi höja tempot, Karolina Skog.

Herr talman! Jag är väldigt glad att Jens Holm inledde med fokus på pollinatörerna. Jag delar bilden att det är ett område som behöver betydligt mer uppmärksamhet än vad det har fått hittills.

Vi har för Sveriges del inte någon motsvarande så gedigen utredning som den som har gjorts i Tyskland. Men jag har fått tillfälle att möta Sveriges ledande forskare på området och frågat om deras bedömning av om vi kan dra slutsatsen att det troligtvis är ett liknande läge i Sverige. Deras svar är tyvärr ja. Det finns i alla fall ingenting som talar emot att läget för insekter i Sverige är lika illa som man har konstaterat att det är i Tyskland, beroende på att vi har gjort motsvarande förändringar i vårt landskap som de man har gjort i Tyskland. Den bristande variationen i landskapet är en nyckelorsak.

För att få bättre information om vilket arbete som görs i dag i Sverige för att stärka pollinatörerna har jag bett om en kartläggning av detta från Naturvårdsverket, och de konstaterar att det görs ganska mycket i odlingslandskapet. Det finns ett stort engagemang från jordbrukare och ideella föreningar. Det görs en hel del väldigt intressanta satsningar inom jordbruket. Det görs däremot väldigt lite, närmast ingenting, inom skogen. Det är en information som vi behöver ta vidare.

På söndag är det World Bee Day. Jag kommer absolut att uppmärksamma den, och jag hoppas att många fler vill göra det och sprida information om hur viktiga pollinatörerna är. Det är en fråga där vi som individer faktiskt kan bidra med små insatser. Men det är självklart viktigt att vi också drar politiska slutsatser framöver av det allvarliga läget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller att så få av våra miljömål nås vill jag sammanfatta läget med att det historiskt har gjorts för lite och i för långsam takt. Därför har det varit en oerhört angelägen uppgift denna mandatperiod att höja tempot, göra mer, ha ett brett miljöarbete och ta tydliga steg inom alla områden för att nå alla miljömålen, och detta har verkligen skett. Tillsammans med Vänsterpartiet har vi verkligen höjt tempot och adresserat ett antal riktigt svåra frågor. Men samtidigt finns det inget alexanderhugg. Miljömålsarbetet är långsiktigt och sker enträget och stegvis. En sak som vi fokuserar på nu är att fastställa nya etappmål för arbetet efter 2020.

Jens Holm frågade om skogsbruket. Vi har bland annat aviserat ett nytt etappmål för skydd av skog. Just nu är prognosen att om nuvarande nivå på pengar finns kvar kommer detta mål att nås, men vi ska sätta ett nytt mål efter 2020.

Vad gäller mineraler kan jag inte alls hålla med Jens Holm om att ingenting har hänt. Riksdagen tog häromdagen steget att klubba igenom ett förbud mot uranbrytning i Sverige - ett viktigt steg. Det löser absolut inte hela problemet, men jag tycker att det var en glädjens dag och att vi har all anledning att vara stolta och glada över beslutet. Det är ett väldigt tydligt besked till flera bygder där det funnits ett hot om uranbrytning under många år. Nu vet de att de kan utveckla sin bygd i en annan riktning.

Jag återkommer till hur vi har integrerat miljöarbetet i andra sektorer, som var den tredje frågan.

Herr talman! För att börja med frågan om gruvbrytning välkomnar vi i Vänsterpartiet verkligen förbudet mot uranbrytning. Min kollega Birger Lahti, som sitter här, var ju väldigt aktiv i den debatten. Vi som parti föreslog ett förbud redan 1981. Jag tror att vi faktiskt var först i Sverige med att föreslå ett sådant förbud.

Beslutet är jättebra. Men det som jag mer var inne på var den legislativa delen av det hela, nämligen minerallagen som reglerar mineralbrytning i Sverige, alltså: Hur stärka miljöhänsynen inom ramen för minerallagen? Jag hade hoppats på att den här regeringen under sina fyra år vid makten skulle ha tagit fram en ny minerallag kopplad till miljöbalken. Det har inte skett.

Detsamma gäller egentligen skogsvårdslagen och skogspolitiken. Ministern säger själv att här behöver miljöhänsynen verkligen stärkas, och det håller jag med om. Skydd är en sak - det är väldigt viktigt - men själva skogsbruket är en annan sak. Där tror jag att väldigt mycket mer behöver göras.

På söndag är det Världsbidagen. Det är fantastiskt! Jag läste i Dagens Nyheter i dag om alla fantastiska aktiviteter som kommer att anordnas för våra pollinatörer. På tisdag är det den internationella dagen för biologisk mångfald. Det är jättebra med sådana här kampanjdagar. Men alla de som är ute och kampanjar vill att vi politiker ska ta vårt ansvar, och då är det som sagt väldigt mycket mer som behöver göras.

Det vore väldigt bra ifall miljöministern kommer in på hur miljömålen ska kunna nås på alla politikområden, för det finns en mängd utmaningar. Jag tänker på att vi har miljöskadliga subventioner på 50-60 miljarder kronor, alltså pengar som faktiskt går till att utarma biologisk mångfald vilket leder till att utsläppen ökar. Hur säkerställer vi att våra pensionspengar placeras på ett hållbart sätt? Hur får vi en infrastrukturplanering som underordnar sig klimatmålen, så att vi inte bygger nya motorvägar? Jag är väldigt bekymrad över till exempel det extremt dyra och onödiga motorvägsprojektet Förbifart Stockholm, som regeringen tyvärr inte har stoppat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tänker också på flygets utsläpp. Vi i Vänsterpartiet välkomnar flygskatten, men det är väldigt mycket mer som behöver göras. Jag debatterade med ministerns kollega, näringsminister Mikael Damberg, för några veckor sedan om Arlandas expansion. Det verkar som att regeringen välkomnar att Arlanda har satt 70 miljoner resenärer som mål. Det kommer ju att bli ett enormt ökat flygande med tillhörande utsläpp.

Ja, det finns en mängd konkreta frågor där jag saknar handling från regeringen eller där jag tycker att regeringen till och med gör fel saker.

Det som inte minst är elefanten i rummet är vår konsumtion här i Sverige som får påverkan i Kina och Indien, ofta i fattiga länder utanför våra gränser. Då vill jag påminna om det mål som ligger över alla de 16 miljömålen, nämligen det som kallas för generationsmålet. Det handlar om att alla de stora miljöproblemen ska vara lösta inom en generation och att vi inte ska skapa nya miljö- och hälsorelaterade problem utanför våra gränser. Hur arbetar regeringen med generationsmålet?

Herr talman! Jag ska säga några ord om hur vi arbetar med att integrera miljömålsarbetet brett i regeringens och våra myndigheters arbete. Vi har tagit flera viktiga steg för att etablera ett sådant arbete. Ett sådant steg är miljömålsrådet, som är breddat och fått ett tydligt förnyat arbete. De arbetar väldigt aktivt.

Miljömålsrådet är ett samarbete mellan ett antal utvalda myndigheter som har särskilt stor påverkan på möjligheten att nå våra miljömål. Det nya i deras arbete är att de har uppdraget att i första hand använda myndigheten som den resurs den är för att agera och identifiera åtgärder som de kan vidta för att nå miljömålen, enskilt eller i samarbete med andra myndigheter, och att rapportera detta årligen till regeringen. Och rapporterna visar att myndigheterna verkligen är aktiva. Sedan kan de, om de identifierar åtgärder som behöver vidtas, föreslå förändringar till regeringen. Men i första hand ska de agera. Det är en väldigt viktig signal för styrningen, för precis som Jens Holm säger ska vi inte i första hand utreda utan agera. Och vi har ändrat styrningen i de här delarna.

Den andra delen kan framstå som endast administrativ, men den är viktig. Det handlar om att vi har förändrat det regionala tillväxtarbetet. Inom det finns enormt stora medel; infrastrukturmedel och de regionala utvecklingsmedlen från EU hanteras inom det som kallas regionalt tillväxtarbete. Alla regioner har nu i uppdrag att integrera miljömålsarbetet i det arbetet, så att de stora medel som finns används för att nå miljömålen. Och det är, precis som Jens Holm säger, minst lika viktigt att de inte används för att arbeta i fel riktning.

Den typen av skruvande är viktigt framåt. Det handlar om strukturella förändringar och att använda kraften i det utvecklingsarbete som sker på olika nivåer för att nå målen och hamna i rätt riktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gäller skogen har min kollega, Sven-Erik Bucht, precis presenterat en ny inriktning för skogspolitiken i Sverige - kanske pågår presentationen fortfarande. Det kommer att bli tydligt att vi slår fast att en utvecklad bioekonomi ska utvecklas samtidigt som miljömålen ska nås.

Jag vill avsluta med att säga några ord om miljöskadliga subventioner och konsumtionsfrågor. Jag delar nämligen Jens Holms uppfattning om att det är viktiga frågor att ge sig på framöver. Om vi tittar historiskt kan vi se att det har funnits en rädsla, kanske till och med en feghet, i politiken kring de frågorna. Jag vet att jag och Jens Holm gemensamt står för en politik som tar tag i den typen av lite svårare frågor.

En miljöskadlig subvention som regeringen agerar mot är reseavdraget. Det finns till för att skapa god tillgång till en arbetsmarknad på landsbygden. Men i praktiken är det en subvention av bilresor i storstäderna. Vi har nu en utredning på gång som ska rätta till det där, så att vi får tillbaka reseavdragets ursprungliga syfte. Det kommer att få stor påverkan. Vi kommer att behöva jobba vidare med ytterligare subventioner. Det är bara ett steg.

Vad gäller frågan om konsumtion har vi också tagit flera viktiga steg. Det behövde göras ett grundläggande arbete för att få koll på statistik och mätmetoder för konsumtionens miljöpåverkan. Där har Statistiska centralbyrån gjort viktiga saker för oss.

Det är verkligen en innovation, ett stort steg framåt, att vi i budgeten för 2018 inte bara redovisar prognoser för tillväxt utan breddar tillväxtbegreppet så att vi också får bättre koll på påverkan på miljön och den sociala hållbarheten.

Herr talman! Det händer en del saker, och det är väldigt bra. Men det är tyvärr inte tillräckligt. Jag tänker till exempel på det som ministern inledde med, det nya strukturella förändringsarbetet som ska se till att alla politikområden drar åt samma håll. Det är bra.

Det som jag saknar är vad som ska väga tyngst av de olika intressena när de står mot varandra. När Arlandas expansion står mot att vi faktiskt måste flyga mindre verkar regeringen tycka att Arlandas expansion är viktigare. När det är helt uppenbart att vi inte kan bygga nya motorvägar utan behöver bygga cykelinfrastruktur och satsa på kollektivtrafik och så vidare fortsätter regeringen ändå att bygga nya motorvägar.

Det är när intressena står mot varandra som man verkligen vill ha något skarpt som innebär att det är den långsiktiga miljöhänsynen som väger tyngst.

Jag vet att Sven-Erik Bucht presenterar ett nytt skogsprogram i dag. Men det är inte en ny skogsvårdslag. Det är en lagstiftning, de skarpa sakerna, som jag är ute efter så att miljöhänsynen får mycket högre status.

Det är jättebra att regeringen har tagit tag i reseavdraget. Men varför tillsätta en utredning nu? Varför började man inte på en gång, i början av mandatperioden? Då hade vi stått här med ett nytt, bra reseavdrag nu.

Jag är frustrerad över att det utreds för mycket och att det är för lite handling.

Återigen: Stefan Löfven sa i regeringsförklaringen 2014 att de nationella miljömålen ska klaras. Det ska vara regeringens politik. Då behöver vi mer handling, inte fler utredningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag kan förstå frustrationen över utredningar. Men det finns inget annat sätt att få fram ett nytt och bättre fungerande reseavdrag än att låta en utredning ta fram det nya regelverket. Det är den ordning vi har i Sverige. Och i jämförelse med andra länder vill jag säga att det är en god ordning som gör att vi kvalitetssäkrar de regelförändringar vi gör innan de genomförs, i stället för att ändra i efterhand.

Statsministerns ord i regeringsförklaringen om att miljömålen ska nås är otroligt viktiga och sas med största allvar. De har också på ett tydligt sätt påverkat den här regeringens arbete under fyra år vid makten. Om man tittar på budgeten kan man se att inget annat budgetområde än miljöpolitiken har vuxit i lika hög grad. Om man tittar på andelen kan man se att vi har ökat miljöbudgeten mer än något annat område. Det kanske inte märks, eftersom andra områden troligtvis får större utrymme i debatten. Men det är faktiskt vad siffrorna visar.

Vi har också tagit ordentligt tag i den, som jag tror, svåraste miljöpolitiska frågan, nämligen transporterna. Vi har genomfört en rad väldigt viktiga och genomgripande reformer på transportområdet. Vi har angripit den heliga kon - privatbilen - på ett sätt som ingen annan regering har gjort. Bonus-malus börjar gälla den 1 juli, reduktionsplikten kommer att börja gälla och vi ser över reseavdraget.

Vi har också lanserat en stadsutvecklingsstrategi som tydligt tar ställning för att det i städerna ska skapas möjligheter för de hållbara resorna - gång, cykel och kollektivtrafik - på bilens bekostnad. Det är en miljöpolitisk konflikt som tidigare regeringar har skytt, av rädsla. Men den här regeringen har visat handlingskraft. Och det är jag väldigt stolt över.

Överläggningen var härmed avslutad.