Astra Zenecas betydelse för svensk life science

Herr talman! Ingela Nylund Watz har frågat mig vilka konsekvenser jag bedömer att ett uppköp av Astra Zeneca skulle få för svensk life science och på vilket sätt regeringen agerar utifrån det bud som Pfizer har lagt på Astra Zeneca. Ett av Sveriges främsta styrkeområden är vår konkurrenskraftiga life science-industri. Dit hör företag inom bioteknik, medicinteknik och läkemedel med 40 000 anställda som ger stora exportinkomster och skatteintäkter till välfärden samt bidrar till människors hälsa. Astra Zeneca är med sin forskningsanläggning i Mölndal och produktionsanläggning i Södertälje en viktig aktör för att behålla kompetens i landet. Företaget har 5 900 anställda och är med ca 150 samarbetsavtal med svenska universitet en central aktör i det svenska innovationssystemet. 25 procent av Astra Zenecas totala investeringar i forskning och utveckling görs i Sverige. Astra Zeneca står för 71 procent av den svenska läkemedelsexporten som enligt SCB står för 5 procent av Sveriges totala export för 2014. Regeringen har följt diskussionerna mellan Pfizer och Astra Zeneca noggrant och med oro. Regeringen har också tydligt markerat att vi stöder Astra Zenecas styrelses nej till Pfizers bud. I måndags den 26 maj drog Pfizer tillbaka sitt bud på Astra Zeneca, och Pfizer kan nu återkomma med nya bud först efter en period om sex månader. Sverige är ständigt utsatt för global konkurrens där företag återkommande utvärderar var det är mest fördelaktigt att placera sina produktions- och forskningsanläggningar. Det är Sveriges verklighet. Därför driver regeringen en näringspolitik med syfte att skapa ett näringsklimat i världsklass för alla företag. Det handlar om goda ramvillkor, sänkta kostnader för företag som exempelvis sänkt bolagsskatt, införande av investeraravdrag för fysiska personer som investerar i små bolag i tidig fas och FoU-avdrag. Regeringen har gjort omfattande investeringar i de två senaste forsknings- och innovationspropositionerna med nivåhöjning på sammanlagt 9 miljarder kronor. För life science-området betyder det ökade statliga satsningar med 50 procent. I den senaste forsknings- och innovationspropositionen avsattes ytterligare 600 miljoner kronor per år till området livsvetenskap. Regeringen genomför inom ramen för dessa medel en omfattande satsning på Sci Life Lab, ett nytt industriforskningsinstitut inom Rise, SP Process Development, satsningar på behandlingsforskning, läkemedelsutveckling, antibiotika och infektion, åldrande och hälsa, vårdforskning, registerforskning och området kliniska prövningar. Därutöver finns generella satsningar på strategiska innovationsområden och test- och demonstrationsanläggningar som även är viktiga för life science-området.

Herr talman! Ingela Nylund Watz har frågat mig vilka konsekvenser jag bedömer att ett uppköp av Astra Zeneca skulle få för svensk life science och på vilket sätt regeringen agerar utifrån det bud som Pfizer har lagt på Astra Zeneca. Ett av Sveriges främsta styrkeområden är vår konkurrenskraftiga life science-industri. Dit hör företag inom bioteknik, medicinteknik och läkemedel med 40 000 anställda som ger stora exportinkomster och skatteintäkter till välfärden samt bidrar till människors hälsa. Astra Zeneca är med sin forskningsanläggning i Mölndal och produktionsanläggning i Södertälje en viktig aktör för att behålla kompetens i landet. Företaget har 5 900 anställda och är med ca 150 samarbetsavtal med svenska universitet en central aktör i det svenska innovationssystemet. 25 procent av Astra Zenecas totala investeringar i forskning och utveckling görs i Sverige. Astra Zeneca står för 71 procent av den svenska läkemedelsexporten som enligt SCB står för 5 procent av Sveriges totala export för 2014. Regeringen har följt diskussionerna mellan Pfizer och Astra Zeneca noggrant och med oro. Regeringen har också tydligt markerat att vi stöder Astra Zenecas styrelses nej till Pfizers bud. I måndags den 26 maj drog Pfizer tillbaka sitt bud på Astra Zeneca, och Pfizer kan nu återkomma med nya bud först efter en period om sex månader. Sverige är ständigt utsatt för global konkurrens där företag återkommande utvärderar var det är mest fördelaktigt att placera sina produktions- och forskningsanläggningar. Det är Sveriges verklighet. Därför driver regeringen en näringspolitik med syfte att skapa ett näringsklimat i världsklass för alla företag. Det handlar om goda ramvillkor, sänkta kostnader för företag som exempelvis sänkt bolagsskatt, införande av investeraravdrag för fysiska personer som investerar i små bolag i tidig fas och FoU-avdrag. Regeringen har gjort omfattande investeringar i de två senaste forsknings- och innovationspropositionerna med nivåhöjning på sammanlagt 9 miljarder kronor. För life science-området betyder det ökade statliga satsningar med 50 procent. I den senaste forsknings- och innovationspropositionen avsattes ytterligare 600 miljoner kronor per år till området livsvetenskap. Regeringen genomför inom ramen för dessa medel en omfattande satsning på Sci Life Lab, ett nytt industriforskningsinstitut inom Rise, SP Process Development, satsningar på behandlingsforskning, läkemedelsutveckling, antibiotika och infektion, åldrande och hälsa, vårdforskning, registerforskning och området kliniska prövningar. Därutöver finns generella satsningar på strategiska innovationsområden och test- och demonstrationsanläggningar som även är viktiga för life science-området.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Självfallet har vi alla under en tid fram till förra måndagen då Pfizer drog tillbaka sitt bud både våndats över och bävat för vilket dramatiskt bakslag ett sådant övertagande skulle kunna leda till med förlorade jobb, förlorad styrka i det svenska innovationssystemet, förlorad kompetens och inte minst förlorade exportintäkter. Därför gläder det mig att statsrådet är så tydlig i sitt svar. Jag tolkar det som att statsrådet inte nog kan understryka vikten av Astra Zenecas betydelse för svensk life science. Där är vi helt eniga. Det är bra att vi har en samsyn om detta. Jag vill också framföra att det är bra att regeringen var tydlig med att stödja bolaget i deras nej till Pfizers bud. Vi välkomnar det. Jag ville inte blanda in det i den tidigare debatten om den oroande utvecklingen för life science eftersom det här är en för viktig fråga för att blanda ihop vår kritik mot regeringens generella arbete för life science med hur regeringen har agerat i den här frågan. Om sex månader kan Pfizer återkomma. Jag hoppas att Astra Zenecas bolagsledning och styrelse kommer att kunna ha lugn och ro under de sex månaderna och kan använda dem för att jobba med sina utvecklingsstrategier och utvecklingsplaner. Men läkemedelsindustrin är, precis om vi talade om i den förra debatten, utsatt för väldigt hård internationell konkurrens. Och en stor strukturomvandling pågår. Man investerar helst i säkra forskningsprojekt, lägger ut riskprojekt till mindre bolag, köper upp intressanta konkurrenter, koncentrerar forskningsresurserna och minskar den egna personalen. Sverige har blivit varse detta, framför allt sedan 2002 då Pfizer köpte Pharmacia. Vi har sett det när Astra Zeneca avvecklade forskningsresurserna i Lund och Södertälje, och vi ser det runt om i världen. Pfizers bud på Astra Zeneca ska ses mot precis den bakgrunden. Allt tyder också på att Sverige inte alls har funnits på Pfizers karta när buden har lagts. Forskningen i Mölndal har över huvud taget inte nämnts. Fokus har helt legat på den brittiska forskningen för att övertyga den brittiska regeringen om genialiteten i detta bud. Herr talman! Om sex månader har Pfizer alltså möjlighet att närma sig Astra Zenecas aktieägare igen. Det är en kort tid, och ingen kan i dagsläget förutse om det kommer att hända. Vad vi däremot vet är att sex månader är just en mycket kort tid. Vi är också helt eniga om att Astra Zenecas närvaro i Sverige är viktig för den svenska life science-branschen. Därför gjorde vi socialdemokrater, i samband med att det här hände, klart att vi är beredda att helt villkorslöst se över de lösningar som krävs för att behålla och utveckla svensk life science och att vi vill använda oss av alla samverkansmöjligheter som finns för att säkra branschens tillväxt. Därför har vi sträckt ut handen till regeringen för en dialog. Vi hoppas också att Pfizers bud på Astra Zeneca har tjänat som en nödvändig väckarklocka för regeringen om behovet av en bredare samsyn kring branschen och gemensamma tag. Är regeringen beredd till detta?

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Självfallet har vi alla under en tid fram till förra måndagen då Pfizer drog tillbaka sitt bud både våndats över och bävat för vilket dramatiskt bakslag ett sådant övertagande skulle kunna leda till med förlorade jobb, förlorad styrka i det svenska innovationssystemet, förlorad kompetens och inte minst förlorade exportintäkter. Därför gläder det mig att statsrådet är så tydlig i sitt svar. Jag tolkar det som att statsrådet inte nog kan understryka vikten av Astra Zenecas betydelse för svensk life science. Där är vi helt eniga. Det är bra att vi har en samsyn om detta. Jag vill också framföra att det är bra att regeringen var tydlig med att stödja bolaget i deras nej till Pfizers bud. Vi välkomnar det. Jag ville inte blanda in det i den tidigare debatten om den oroande utvecklingen för life science eftersom det här är en för viktig fråga för att blanda ihop vår kritik mot regeringens generella arbete för life science med hur regeringen har agerat i den här frågan. Om sex månader kan Pfizer återkomma. Jag hoppas att Astra Zenecas bolagsledning och styrelse kommer att kunna ha lugn och ro under de sex månaderna och kan använda dem för att jobba med sina utvecklingsstrategier och utvecklingsplaner. Men läkemedelsindustrin är, precis om vi talade om i den förra debatten, utsatt för väldigt hård internationell konkurrens. Och en stor strukturomvandling pågår. Man investerar helst i säkra forskningsprojekt, lägger ut riskprojekt till mindre bolag, köper upp intressanta konkurrenter, koncentrerar forskningsresurserna och minskar den egna personalen. Sverige har blivit varse detta, framför allt sedan 2002 då Pfizer köpte Pharmacia. Vi har sett det när Astra Zeneca avvecklade forskningsresurserna i Lund och Södertälje, och vi ser det runt om i världen. Pfizers bud på Astra Zeneca ska ses mot precis den bakgrunden. Allt tyder också på att Sverige inte alls har funnits på Pfizers karta när buden har lagts. Forskningen i Mölndal har över huvud taget inte nämnts. Fokus har helt legat på den brittiska forskningen för att övertyga den brittiska regeringen om genialiteten i detta bud. Herr talman! Om sex månader har Pfizer alltså möjlighet att närma sig Astra Zenecas aktieägare igen. Det är en kort tid, och ingen kan i dagsläget förutse om det kommer att hända. Vad vi däremot vet är att sex månader är just en mycket kort tid. Vi är också helt eniga om att Astra Zenecas närvaro i Sverige är viktig för den svenska life science-branschen. Därför gjorde vi socialdemokrater, i samband med att det här hände, klart att vi är beredda att helt villkorslöst se över de lösningar som krävs för att behålla och utveckla svensk life science och att vi vill använda oss av alla samverkansmöjligheter som finns för att säkra branschens tillväxt. Därför har vi sträckt ut handen till regeringen för en dialog. Vi hoppas också att Pfizers bud på Astra Zeneca har tjänat som en nödvändig väckarklocka för regeringen om behovet av en bredare samsyn kring branschen och gemensamma tag. Är regeringen beredd till detta?

Herr talman! Vi har under många år följt life science generellt och gjort stora investeringar för att stärka både produktion och forskning i Sverige. Jag har redogjort satsningarna i tidigare interpellationsdebatter. Det handlar bland annat om en 9 miljarders nivåhöjning på en rad olika områden inom life science-forskning för att kunna investera här och utveckla nya produkter och läkemedel och för att öka samverkan. Vi har haft en omfattande dialog, inte bara med forskarsamhället och med bolagen utan också med medarbetarna genom de olika fackförbunden. Så sent som för två veckor sedan hade jag ett fysiskt dialogmöte med fackförbunden som framförde att de var väldigt nöjda med regeringens agerande på det här området. Vi har tydligt markerat vikten av att bevara svenska jobb och svensk forskning. Jag har också haft omfattande kontakter med forskarsamhället, så sent som för bara några timmar sedan, och redogjort för de satsningar vi har gjort tidigare på det här området. Vi har stått upp för svensk forskning och innovation inom området, inte bara här hemma i svenska medier utan också i internationella medier. Därutöver har vi daglig kontakt med Astra Zenecas ledning, och den fortsätter även efter det att Pfizer lägger sitt bud. Som Ingela Nylund Watz sade går sex månader fort, men ännu fortare går tre månader. Enligt brittisk lag är det möjligt att det sker förändringar även efter tre månader, då Astra Zenecas egen styrelse kan öppna upp för fortsatta samtal. Därför är det viktigt för oss att påtala för Astra Zeneca att vi ställer krav även på dem om fortsatta jobb och fortsatt forskning. Regeringen har framfört så sent som i dag att det är viktigt att Astra Zeneca tar ett ansvar för fortsatta investeringar i Sverige. Varför är det då viktigt? Jo, bland annat därför att på Astra Zeneca finns ca 50 procent av alla som jobbar med forskning och utveckling inom läkemedelsindustrin. Det är en jätteviktig anledning till att forskningsanläggningen i Mölndal är viktig och att produktionsanläggningen i Södertälje är viktig.

Herr talman! Vi har under många år följt life science generellt och gjort stora investeringar för att stärka både produktion och forskning i Sverige. Jag har redogjort satsningarna i tidigare interpellationsdebatter. Det handlar bland annat om en 9 miljarders nivåhöjning på en rad olika områden inom life science-forskning för att kunna investera här och utveckla nya produkter och läkemedel och för att öka samverkan. Vi har haft en omfattande dialog, inte bara med forskarsamhället och med bolagen utan också med medarbetarna genom de olika fackförbunden. Så sent som för två veckor sedan hade jag ett fysiskt dialogmöte med fackförbunden som framförde att de var väldigt nöjda med regeringens agerande på det här området. Vi har tydligt markerat vikten av att bevara svenska jobb och svensk forskning. Jag har också haft omfattande kontakter med forskarsamhället, så sent som för bara några timmar sedan, och redogjort för de satsningar vi har gjort tidigare på det här området. Vi har stått upp för svensk forskning och innovation inom området, inte bara här hemma i svenska medier utan också i internationella medier. Därutöver har vi daglig kontakt med Astra Zenecas ledning, och den fortsätter även efter det att Pfizer lägger sitt bud. Som Ingela Nylund Watz sade går sex månader fort, men ännu fortare går tre månader. Enligt brittisk lag är det möjligt att det sker förändringar även efter tre månader, då Astra Zenecas egen styrelse kan öppna upp för fortsatta samtal. Därför är det viktigt för oss att påtala för Astra Zeneca att vi ställer krav även på dem om fortsatta jobb och fortsatt forskning. Regeringen har framfört så sent som i dag att det är viktigt att Astra Zeneca tar ett ansvar för fortsatta investeringar i Sverige. Varför är det då viktigt? Jo, bland annat därför att på Astra Zeneca finns ca 50 procent av alla som jobbar med forskning och utveckling inom läkemedelsindustrin. Det är en jätteviktig anledning till att forskningsanläggningen i Mölndal är viktig och att produktionsanläggningen i Södertälje är viktig.

Herr talman! Som sagt tror jag att vi lite till mans i samband med det ganska aggressiva budet från Pfizers sida har fått ett ytterligare uppvaknande. Vi har sett det här komma. Redan 2002, med Pfizers övertagande av Pharmacia, började det skaka. Då var vi i startgroparna inför den enormt snabba omvandlingen av den stora viktiga läkemedelsindustrin på den globala arenan. Vi har också sett det inom medicinteknik. En del stora utländska företag har gått in och köpt svenska hjärteklenoder, till exempel pacemakertillverkning som St. Jude köpte här i Sverige. Nu har den lyckligtvis ändå blivit kvar i Sverige. Men vi har sett de här tendenserna sedan början av 2000-talet. Dess värre måste jag säga att regeringen nog inte tog på så stort allvar det som hände kring Astra Zeneca i Lund och det som senare hände i Södertälje. Visserligen har regeringen förtjänstfullt gjort en del satsningar och bidragit till att det har hänt en del i både Lund och Södertälje, även om den senaste insatsen i Södertälje i första hand har fokus på produktion och logistik. I huvudsak handlar det om utbildningsplatser, och det är bra. Den mindre delen går till forskningen. Det som har hänt den senaste tiden med Pfizers bud på Astra Zeneca tror jag ändå har skakat om det svenska samhället. Jag tror att det också har skakat om regeringen en del eftersom företaget, som näringsministern säger, utgör en så oerhört stor del av grundbulten i den svenska life science-branschen. Det är en omistlig del, skulle jag vilja säga, som vi måste göra allt vi kan för att värna i Sverige. Jag tror att vi kan vara överens, statsrådet och jag, om att om detta skulle ske är vi rätt tomma. Då faller mycket av vår kompetens på området. Vi får en kompetensflykt från landet. Det kommer att förstärka den situation som vi nu är inne i, nämligen att vi halkar efter på många områden inom life science-branschen, och det önskar ingen av oss. Det var just därför som min partiledare tillsammans med min gruppledare i samband med det som inträffade skrev en debattartikel i Dagens Industri och var väldigt tydliga med att vi är beredda att villkorslöst diskutera vad vi kan göra för att stärka den här branschens möjligheter att växa, utvecklas och vara konkurrenskraftig på den globala marknaden. Vi har inte sett något svar från regeringen på inviten. Tidigare har ju regeringen varit kallsinnig för blocköverskridande överenskommelser och nationella strategier. Det visade också den tidigare interpellationsdebatten. Men nu är vi i ett så allvarligt läge att jag tycker att det borde föranleda regeringen att tänka om. Är regeringen beredd att föra förutsättningslösa samtal om hur vi ska göra för att stärka life science-branschen i Sverige?

Herr talman! Som sagt tror jag att vi lite till mans i samband med det ganska aggressiva budet från Pfizers sida har fått ett ytterligare uppvaknande. Vi har sett det här komma. Redan 2002, med Pfizers övertagande av Pharmacia, började det skaka. Då var vi i startgroparna inför den enormt snabba omvandlingen av den stora viktiga läkemedelsindustrin på den globala arenan. Vi har också sett det inom medicinteknik. En del stora utländska företag har gått in och köpt svenska hjärteklenoder, till exempel pacemakertillverkning som St. Jude köpte här i Sverige. Nu har den lyckligtvis ändå blivit kvar i Sverige. Men vi har sett de här tendenserna sedan början av 2000-talet. Dess värre måste jag säga att regeringen nog inte tog på så stort allvar det som hände kring Astra Zeneca i Lund och det som senare hände i Södertälje. Visserligen har regeringen förtjänstfullt gjort en del satsningar och bidragit till att det har hänt en del i både Lund och Södertälje, även om den senaste insatsen i Södertälje i första hand har fokus på produktion och logistik. I huvudsak handlar det om utbildningsplatser, och det är bra. Den mindre delen går till forskningen. Det som har hänt den senaste tiden med Pfizers bud på Astra Zeneca tror jag ändå har skakat om det svenska samhället. Jag tror att det också har skakat om regeringen en del eftersom företaget, som näringsministern säger, utgör en så oerhört stor del av grundbulten i den svenska life science-branschen. Det är en omistlig del, skulle jag vilja säga, som vi måste göra allt vi kan för att värna i Sverige. Jag tror att vi kan vara överens, statsrådet och jag, om att om detta skulle ske är vi rätt tomma. Då faller mycket av vår kompetens på området. Vi får en kompetensflykt från landet. Det kommer att förstärka den situation som vi nu är inne i, nämligen att vi halkar efter på många områden inom life science-branschen, och det önskar ingen av oss. Det var just därför som min partiledare tillsammans med min gruppledare i samband med det som inträffade skrev en debattartikel i Dagens Industri och var väldigt tydliga med att vi är beredda att villkorslöst diskutera vad vi kan göra för att stärka den här branschens möjligheter att växa, utvecklas och vara konkurrenskraftig på den globala marknaden. Vi har inte sett något svar från regeringen på inviten. Tidigare har ju regeringen varit kallsinnig för blocköverskridande överenskommelser och nationella strategier. Det visade också den tidigare interpellationsdebatten. Men nu är vi i ett så allvarligt läge att jag tycker att det borde föranleda regeringen att tänka om. Är regeringen beredd att föra förutsättningslösa samtal om hur vi ska göra för att stärka life science-branschen i Sverige?

Herr talman! Det är glädjande att statsrådet med en sådan tydlighet redovisar en insikt om vad Astra Zeneca betyder för inte bara life science utan också för näringsliv och forskning i Sverige. Astra Zeneca i Västsverige, forskningssajten i Mölndal, har 2 000 anställda inom en verksamhet där också 4 000 inom akademin arbetar. Sahlgrenska universitetssjukhuset är norra Europas största sammanhållna sjukhus och erbjuder en oprivatiserad lättillgänglig sjukvård men ges ändå inte de förutsättningar och den potential som de skulle kunna få. Vi talar om Astra Zeneca och ett eventuellt uppköp som att det får stora konsekvenser för forskningen, för näringslivet och för branschen, men ibland glömmer vi att det också ger väldigt stora effekter för sjukvården. Jag är glad över att regeringen agerade snabbt och med tydlighet visade att man såg allvarligt på det bud som Pfizer lade och att konsekvenserna antagligen skulle bli väldigt stora för Sverige. Det var bra. Vi är överens om att det är rätt attityd att ha. Nu är det också andra saker som ligger framför oss. Ingela Nylund Watz har just berättat vad som kommer att hända efter det halvår som Pfizer har på sig till nästa gång som det kan bli aktuellt med ett bud. Under tiden finns det förutsättningar för regeringen att arbeta med frågan och visa att man gör det som inte har gjorts under de hittills sju och ett halvt åren. Det handlar om att stärka villkoren för samarbete mellan akademin, sjukvården och företag som Astra Zeneca. Det är vad företagen själva talar om. De har oroväckande erfarenheter av den långbänk som regeringen har placerat de här frågorna i. Det handlar om den Westerbergska utredningen som är uppskjuten. Det handlar om Ingrid Peterssons utredning som fortfarande inte har fått någon som helst respons från regeringen. Vi har inte hört någonting om den, och det är ett halvår sedan som den presenterades. Den kom sent, men den har i alla fall presenterats. Nu har regeringen ett halvår på sig att presentera förslag som tydliggör hur man ska samordna sjukvården, hur man ska samordna Sverige som ett fungerande kluster när det gäller kliniska prövningar, hur man ska hantera förutsättningarna för en registerforskning som klarar både integritet och att ge människor möjligheten att delta på ett enkelt och snabbt sätt för att korta ledtiderna. Statsrådet talar väl om den globala konkurrens som vi befinner oss i. Just därför är det oerhört viktigt att inte längre vara så passiv utan kliva ur långbänken och agera snabbt. På de här områdena är det viktigt att vara snabb. De försenade utredningarna sätter fingret på hur vi inte längre kan arbeta. Demokratin tar tid, och det ska den få göra, men utredningsväsendet måste hänga med. I den globala konkurrensen har man mer bråttom än så. Därför skulle jag vilja att statsrådet redovisar hur man inom dessa sex månader kommer att arbeta med att lägga fram de förslag som behövs från den Westerbergska utredningen och från Ingrid Peterssons utredning.

Herr talman! Det är glädjande att statsrådet med en sådan tydlighet redovisar en insikt om vad Astra Zeneca betyder för inte bara life science utan också för näringsliv och forskning i Sverige. Astra Zeneca i Västsverige, forskningssajten i Mölndal, har 2 000 anställda inom en verksamhet där också 4 000 inom akademin arbetar. Sahlgrenska universitetssjukhuset är norra Europas största sammanhållna sjukhus och erbjuder en oprivatiserad lättillgänglig sjukvård men ges ändå inte de förutsättningar och den potential som de skulle kunna få. Vi talar om Astra Zeneca och ett eventuellt uppköp som att det får stora konsekvenser för forskningen, för näringslivet och för branschen, men ibland glömmer vi att det också ger väldigt stora effekter för sjukvården. Jag är glad över att regeringen agerade snabbt och med tydlighet visade att man såg allvarligt på det bud som Pfizer lade och att konsekvenserna antagligen skulle bli väldigt stora för Sverige. Det var bra. Vi är överens om att det är rätt attityd att ha. Nu är det också andra saker som ligger framför oss. Ingela Nylund Watz har just berättat vad som kommer att hända efter det halvår som Pfizer har på sig till nästa gång som det kan bli aktuellt med ett bud. Under tiden finns det förutsättningar för regeringen att arbeta med frågan och visa att man gör det som inte har gjorts under de hittills sju och ett halvt åren. Det handlar om att stärka villkoren för samarbete mellan akademin, sjukvården och företag som Astra Zeneca. Det är vad företagen själva talar om. De har oroväckande erfarenheter av den långbänk som regeringen har placerat de här frågorna i. Det handlar om den Westerbergska utredningen som är uppskjuten. Det handlar om Ingrid Peterssons utredning som fortfarande inte har fått någon som helst respons från regeringen. Vi har inte hört någonting om den, och det är ett halvår sedan som den presenterades. Den kom sent, men den har i alla fall presenterats. Nu har regeringen ett halvår på sig att presentera förslag som tydliggör hur man ska samordna sjukvården, hur man ska samordna Sverige som ett fungerande kluster när det gäller kliniska prövningar, hur man ska hantera förutsättningarna för en registerforskning som klarar både integritet och att ge människor möjligheten att delta på ett enkelt och snabbt sätt för att korta ledtiderna. Statsrådet talar väl om den globala konkurrens som vi befinner oss i. Just därför är det oerhört viktigt att inte längre vara så passiv utan kliva ur långbänken och agera snabbt. På de här områdena är det viktigt att vara snabb. De försenade utredningarna sätter fingret på hur vi inte längre kan arbeta. Demokratin tar tid, och det ska den få göra, men utredningsväsendet måste hänga med. I den globala konkurrensen har man mer bråttom än så. Därför skulle jag vilja att statsrådet redovisar hur man inom dessa sex månader kommer att arbeta med att lägga fram de förslag som behövs från den Westerbergska utredningen och från Ingrid Peterssons utredning.

Herr talman! Som jag har påtalat många gånger under kvällen har vi alltså gjort omfattande satsningar på åldrande och hälsa, på antibiotika och infektion, på vårdforskning, på registerforskning, på området kliniska prövningar, på att inrätta nya industriforskningsinstitut, på att förstärka utbildningsplatserna och på att förstärka forskningen. Det är en nivåhöjning med 9 miljarder inom detta område, vilket är en 50-procentig ökning mot tidigare. Detta har vi gjort för att vi tycker att det viktigt att stärka life science generellt. Vi har ett starkt kluster i Sverige av såväl stora som väldigt små bolag. Det kännetecknas av en bra samverkan mellan forskarsamhället, sjukvården och näringslivet. Det har byggts upp under decennier under ett otal regeringar, och det ska vi vara stolta över. Vi måste fortsätta bygga vidare på det. Life science är en viktig framtidsbransch, inte minst för att den tar oss högt upp i värdekedjan och är viktig för oss när vi ska konkurrera globalt. Därför har vi försvarat detta med både Astra Zenecas produktionsanläggning i Södertälje och den viktiga forskningsanläggningen i Mölndal. Jag skulle vilja lägga till ytterligare en aspekt av fakta från det interpellanterna tar upp, nämligen att forskningsanläggningen i Mölndal är ett av tre globala forskningscentrum för Asta Zeneca. Av den anledningen är det också helt centralt för Astra Zeneca som ett globalt bolag. Det finns alltså på plats i Mölndal. Anledningen till att regeringen gjorde det mycket unika att agera i en affär mellan två kommersiella aktörer var för att det betyder så mycket för jobb och forskning i Sverige. Vi ville inte göra om det misstag som Leif Pagrotsky gjorde med Pfizer och Pharmacia då man enbart hade samtal, gick ut från Pfizer och sedan var affären ett faktum. Vi har i stället ställt mycket hårda krav på både Astra Zenecas ledning och styrelse och på Pfizer. Jag har varit i kontakt med koncernledningen för Pfizer och påtalat detta. Precis som vi har gjort under de senaste veckorna är det viktigt att vi från de olika partierna i Sverige markerar både styrkan i life science och hur vi ser på vikten av att ha kvar jobb och forskning i Sverige även i framtiden. Vi kommer inte bara att fortsätta arbeta med life science efter valet, utan vi har varje dag sedan budet drogs tillbaka haft omfattande kontakter med de olika aktörerna för att se hur vi kan fortsätta stärka detta. Ett resultat var det som utbildningsministern presenterade i går med förstärkta satsningar i Södertälje. Det är framtaget tillsammans med Astra Zeneca, bland annat. Ett annat initiativ var det som presenterades i dag på lika mycket pengar, det vill säga ungefär 1,7 miljarder, som läggs på kliniska prövningar, registerforskning och annat där vi också förstärker Västsveriges del i detta vad gäller samverkan. Fler saker kan säkert göras, och dialogen med branschen är viktig för att se vad som är nästa steg vi behöver göra för att förstärka life science i Sverige, både generellt och specifikt för Astra Zenecas verksamhet här. Jag uppskattar att denna diskussion förs i riksdagen. Jag uppskattar att Socialdemokraterna har lyft upp den. Jag är också glad över att Socialdemokraterna backar upp den hårda linje som regeringen har fört mot det aggressiva skatteupplägg som föranledde Pfizers bud. Det är inte över än. Det är hårt arbete varje dag som återstår för att förmå aktieägarna till Astra Zeneca, som bara till 12 procent är svenska, att förstå att verksamheten i Sverige är viktig. Det behöver vi fortsätta markera, och det vore glädjande om även Socialdemokraterna fortsätter göra det under de kritiska månaderna framåt.

Herr talman! Som jag har påtalat många gånger under kvällen har vi alltså gjort omfattande satsningar på åldrande och hälsa, på antibiotika och infektion, på vårdforskning, på registerforskning, på området kliniska prövningar, på att inrätta nya industriforskningsinstitut, på att förstärka utbildningsplatserna och på att förstärka forskningen. Det är en nivåhöjning med 9 miljarder inom detta område, vilket är en 50-procentig ökning mot tidigare. Detta har vi gjort för att vi tycker att det viktigt att stärka life science generellt. Vi har ett starkt kluster i Sverige av såväl stora som väldigt små bolag. Det kännetecknas av en bra samverkan mellan forskarsamhället, sjukvården och näringslivet. Det har byggts upp under decennier under ett otal regeringar, och det ska vi vara stolta över. Vi måste fortsätta bygga vidare på det. Life science är en viktig framtidsbransch, inte minst för att den tar oss högt upp i värdekedjan och är viktig för oss när vi ska konkurrera globalt. Därför har vi försvarat detta med både Astra Zenecas produktionsanläggning i Södertälje och den viktiga forskningsanläggningen i Mölndal. Jag skulle vilja lägga till ytterligare en aspekt av fakta från det interpellanterna tar upp, nämligen att forskningsanläggningen i Mölndal är ett av tre globala forskningscentrum för Asta Zeneca. Av den anledningen är det också helt centralt för Astra Zeneca som ett globalt bolag. Det finns alltså på plats i Mölndal. Anledningen till att regeringen gjorde det mycket unika att agera i en affär mellan två kommersiella aktörer var för att det betyder så mycket för jobb och forskning i Sverige. Vi ville inte göra om det misstag som Leif Pagrotsky gjorde med Pfizer och Pharmacia då man enbart hade samtal, gick ut från Pfizer och sedan var affären ett faktum. Vi har i stället ställt mycket hårda krav på både Astra Zenecas ledning och styrelse och på Pfizer. Jag har varit i kontakt med koncernledningen för Pfizer och påtalat detta. Precis som vi har gjort under de senaste veckorna är det viktigt att vi från de olika partierna i Sverige markerar både styrkan i life science och hur vi ser på vikten av att ha kvar jobb och forskning i Sverige även i framtiden. Vi kommer inte bara att fortsätta arbeta med life science efter valet, utan vi har varje dag sedan budet drogs tillbaka haft omfattande kontakter med de olika aktörerna för att se hur vi kan fortsätta stärka detta. Ett resultat var det som utbildningsministern presenterade i går med förstärkta satsningar i Södertälje. Det är framtaget tillsammans med Astra Zeneca, bland annat. Ett annat initiativ var det som presenterades i dag på lika mycket pengar, det vill säga ungefär 1,7 miljarder, som läggs på kliniska prövningar, registerforskning och annat där vi också förstärker Västsveriges del i detta vad gäller samverkan. Fler saker kan säkert göras, och dialogen med branschen är viktig för att se vad som är nästa steg vi behöver göra för att förstärka life science i Sverige, både generellt och specifikt för Astra Zenecas verksamhet här. Jag uppskattar att denna diskussion förs i riksdagen. Jag uppskattar att Socialdemokraterna har lyft upp den. Jag är också glad över att Socialdemokraterna backar upp den hårda linje som regeringen har fört mot det aggressiva skatteupplägg som föranledde Pfizers bud. Det är inte över än. Det är hårt arbete varje dag som återstår för att förmå aktieägarna till Astra Zeneca, som bara till 12 procent är svenska, att förstå att verksamheten i Sverige är viktig. Det behöver vi fortsätta markera, och det vore glädjande om även Socialdemokraterna fortsätter göra det under de kritiska månaderna framåt.

Herr talman! Vi behöver nog inte bolla fram och tillbaka hur överens vi är om att det var bra att regeringen var tydlig i sitt markerande. Det har nog framgått med all önskvärd tydlighet att vi tycker att det var ett bra agerande av regeringen. Det vi behöver fundera över är hur vi ska använda den närmaste tiden, precis som statsrådet säger. Det är bråttom, för om olyckan är framme kan stora delar av den svenska medicinska forskningsbasen, alltså samverkan mellan universitetssjukhus och industri, ryckas undan. Det handlar om så mycket som 50 procent, vilket statsrådet själv säger. Det vore en katastrof för den svenska life science-branschen, och vi lever i en mycket skör tid på några månader. Därför är det viktigt att vi är eniga i Sverige om att slå vakt om det vi har och tala som en man eller kvinna i dessa frågor. Det är också viktigt att vi skaffar oss en bild av vad som måste ske om olyckan är framme. Det är därför min partiledare och min gruppledare i riksdagen har sträckt ut en hand till regeringen och sagt att vi är beredda till villkorslösa samtal om förutsättningarna för den svenska life science-branschen eftersom den är otroligt viktig för Sverige som kunskapsnation. Men regeringen har inte såvitt jag förstår reagerat på detta. Det är olyckligt. På samma sätt som regeringen önskar backning från socialdemokratin när det gäller att bemöta det aggressiva agerandet från Pfizer vid budet på Astra Zeneca vore det klädsamt att regeringen svarade på vår invit.

Herr talman! Vi behöver nog inte bolla fram och tillbaka hur överens vi är om att det var bra att regeringen var tydlig i sitt markerande. Det har nog framgått med all önskvärd tydlighet att vi tycker att det var ett bra agerande av regeringen. Det vi behöver fundera över är hur vi ska använda den närmaste tiden, precis som statsrådet säger. Det är bråttom, för om olyckan är framme kan stora delar av den svenska medicinska forskningsbasen, alltså samverkan mellan universitetssjukhus och industri, ryckas undan. Det handlar om så mycket som 50 procent, vilket statsrådet själv säger. Det vore en katastrof för den svenska life science-branschen, och vi lever i en mycket skör tid på några månader. Därför är det viktigt att vi är eniga i Sverige om att slå vakt om det vi har och tala som en man eller kvinna i dessa frågor. Det är också viktigt att vi skaffar oss en bild av vad som måste ske om olyckan är framme. Det är därför min partiledare och min gruppledare i riksdagen har sträckt ut en hand till regeringen och sagt att vi är beredda till villkorslösa samtal om förutsättningarna för den svenska life science-branschen eftersom den är otroligt viktig för Sverige som kunskapsnation. Men regeringen har inte såvitt jag förstår reagerat på detta. Det är olyckligt. På samma sätt som regeringen önskar backning från socialdemokratin när det gäller att bemöta det aggressiva agerandet från Pfizer vid budet på Astra Zeneca vore det klädsamt att regeringen svarade på vår invit.

Herr talman! Jag noterar att statsrådet inte kommenterar mina frågor om den Westerbergska utredningen och Ingrid Peterssons utredning. De hänger verkligen intimt ihop med utvecklingsförutsättningarna för life science-företagen, för forskningen inom akademin och för sjukvårdens utvecklingsmöjligheter. Låt mig läsa lite ur Ingrid Peterssons betänkande Starka tillsammans som handlar om samordning av kliniska studier: "Den svenska storhetstiden innan millennieskiftet" - här syftar Ingrid Petersson på life science-verkligheten och medicinsktekniska studier - "byggde på internationella förutsättningar som inte längre finns." Hon skriver vidare: "Vårdens struktur var också annorlunda, med längre vårdtider på sjukhusen och nästan enbart direkt landstingsdriven verksamhet. I dag vill många länder vara i livsvetenskapernas frontlinje. På flera håll i världen bygger man nya stödstrukturer för att stärka sin konkurrenskraft inom området." Detta är vad regeringens egen utredare målar upp som den situation vi befinner oss i. Vi behöver en handlingskraftig regering som kan bygga upp stödstrukturer för att stärka konkurrenskraften inom området. Ingrid Petersson föreslår ett antal åtgärder. Det handlar framför allt om ett nationellt stöd- och samordningssystem. I en tidigare interpellationsdebatt i kväll diskuterade vi just vikten av ett nationellt stöd- och samordningssystem men fick inget svar på det. Utredaren föreslår att man bygger upp samarbetsstrukturer för att skapa framväxt av gemensamma stödfunktioner och kontaktpunkter för att stärka internationella och nationella aktörer. Statsrådet har dock fortfarande inte svarat på detta. Nu har vi sex månader. Kommer vi att få höra svaren på dessa två utredningar under denna tid?

Herr talman! Jag noterar att statsrådet inte kommenterar mina frågor om den Westerbergska utredningen och Ingrid Peterssons utredning. De hänger verkligen intimt ihop med utvecklingsförutsättningarna för life science-företagen, för forskningen inom akademin och för sjukvårdens utvecklingsmöjligheter. Låt mig läsa lite ur Ingrid Peterssons betänkande Starka tillsammans som handlar om samordning av kliniska studier: "Den svenska storhetstiden innan millennieskiftet" - här syftar Ingrid Petersson på life science-verkligheten och medicinsktekniska studier - "byggde på internationella förutsättningar som inte längre finns." Hon skriver vidare: "Vårdens struktur var också annorlunda, med längre vårdtider på sjukhusen och nästan enbart direkt landstingsdriven verksamhet. I dag vill många länder vara i livsvetenskapernas frontlinje. På flera håll i världen bygger man nya stödstrukturer för att stärka sin konkurrenskraft inom området." Detta är vad regeringens egen utredare målar upp som den situation vi befinner oss i. Vi behöver en handlingskraftig regering som kan bygga upp stödstrukturer för att stärka konkurrenskraften inom området. Ingrid Petersson föreslår ett antal åtgärder. Det handlar framför allt om ett nationellt stöd- och samordningssystem. I en tidigare interpellationsdebatt i kväll diskuterade vi just vikten av ett nationellt stöd- och samordningssystem men fick inget svar på det. Utredaren föreslår att man bygger upp samarbetsstrukturer för att skapa framväxt av gemensamma stödfunktioner och kontaktpunkter för att stärka internationella och nationella aktörer. Statsrådet har dock fortfarande inte svarat på detta. Nu har vi sex månader. Kommer vi att få höra svaren på dessa två utredningar under denna tid?

Herr talman! Jag ska svara Cecilia Dalman Eek. Vill Cecilia Dalman Eek veta exakt beredningsläge och hur vi kommer att hantera utredningarna som gäller sjukvårdens område förslår jag att hon ställer en interpellation eller en fråga om det till ansvarig minister som säkert kan ge ett utförligare svar än jag i frågan. Som påtalats i denna debatt är det jätteviktigt att vi har en gemensam bild av vad som ska ske. Vi arbetar intensivt från morgon till kväll med att stärka life science. Vi gör det genom olika organ som vi har inrättat i Regeringskansliet för att samordna detta och genom de samordningsmöten vi har haft med fackförbund, forskarsamhälle och Astra Zeneca. Detta har vi gjort under flera månader. Vi gjorde det så sent som i i dag och kommer att fortsätta även under morgondagen. Det är otroligt viktigt att vi lyssnar in vad fackförbunden, forskarsamhället och företaget vill se. Hittills har man sagt att man är nöjd med den dialog vi har och med de satsningar vi har gjort. Framför allt är man nöjd med det unika ställningstagande som regeringen med ett flertal statsråd gjorde för ett antal veckor sedan då vi markerade i en kommersiell affär, vilket är högst ovanligt. Vi kommer att fortsätta att följa detta. Det är inte över än. Som jag sade tidigare skulle det vara helt förödande om Astra Zeneca lämnar Sverige. De står för 70 procent av läkemedelsexporten och för 50 procent av medarbetarnas forskning och utveckling inom detta område. De är dessutom den bästa bolagsskattebetalaren i Sverige. Astra Zeneca har alltså en avgörande betydelse för såväl jobben och forskningen som exporten och skatteintäkterna. Det är av den anledningen regeringen nu lägger ned sin själ i samverkan och samtal med aktörer, inte bara under den senaste månaden utan sedan flera år tillbaka.

Herr talman! Jag ska svara Cecilia Dalman Eek. Vill Cecilia Dalman Eek veta exakt beredningsläge och hur vi kommer att hantera utredningarna som gäller sjukvårdens område förslår jag att hon ställer en interpellation eller en fråga om det till ansvarig minister som säkert kan ge ett utförligare svar än jag i frågan. Som påtalats i denna debatt är det jätteviktigt att vi har en gemensam bild av vad som ska ske. Vi arbetar intensivt från morgon till kväll med att stärka life science. Vi gör det genom olika organ som vi har inrättat i Regeringskansliet för att samordna detta och genom de samordningsmöten vi har haft med fackförbund, forskarsamhälle och Astra Zeneca. Detta har vi gjort under flera månader. Vi gjorde det så sent som i i dag och kommer att fortsätta även under morgondagen. Det är otroligt viktigt att vi lyssnar in vad fackförbunden, forskarsamhället och företaget vill se. Hittills har man sagt att man är nöjd med den dialog vi har och med de satsningar vi har gjort. Framför allt är man nöjd med det unika ställningstagande som regeringen med ett flertal statsråd gjorde för ett antal veckor sedan då vi markerade i en kommersiell affär, vilket är högst ovanligt. Vi kommer att fortsätta att följa detta. Det är inte över än. Som jag sade tidigare skulle det vara helt förödande om Astra Zeneca lämnar Sverige. De står för 70 procent av läkemedelsexporten och för 50 procent av medarbetarnas forskning och utveckling inom detta område. De är dessutom den bästa bolagsskattebetalaren i Sverige. Astra Zeneca har alltså en avgörande betydelse för såväl jobben och forskningen som exporten och skatteintäkterna. Det är av den anledningen regeringen nu lägger ned sin själ i samverkan och samtal med aktörer, inte bara under den senaste månaden utan sedan flera år tillbaka.