Arbetet med de jämställdhetspolitiska målen

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Sofia Amloh har frågat mig vad jag avser att göra för att motverka den utveckling som Jämställdhetsmyndighetens resultatrapport visar på. Jag vill tacka för frågan och för frågeställarens engagemang för jämställdhet.

Regeringen tar flera steg framåt gällande samtliga jämställdhetspolitiska mål i den kommande budgeten. Till att börja med ökar regeringen anslaget till Jämställdhetsmyndigheten med 72 miljoner kronor för 2025, vilket finansieras med en flytt av andra medel på jämställdhetsområdet. Syftet är att Jämställdhetsmyndigheten ska få bättre förutsättningar genom att medel går direkt till myndigheten i stället för att ges genom olika uppdrag. Satsningen är permanent och bidrar till effektivisering av jämställdhetspolitiken.

Regeringen stärker också stödet till de nationella stödlinjerna för våldsutsatta, som drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid, med 7 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2025. Syftet med satsningen är att öka svarsfrekvensen på de nationella stödlinjerna.

Regeringen förstärker även stödet till utsatta för prostitution med 10 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2025. Det är prioriterat att vuxna personer som vill lämna prostitution eller har blivit utsatta för människohandel för sexuella ändamål får det skydd och stöd de behöver och att inga barn utsätts för sexuell exploatering och människohandel.

Dessutom har regeringen tidigare i år beslutat om ett åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel 2024-2026. Åtgärdsprogrammet innehåller 132 satsningar och åtgärder som görs på bred front på nationell, regional och lokal nivå.

Regeringen gör även viktiga jämställdhetssatsningar inom området kvinnors hälsa. En av dessa handlar om jämställd vård samt vård och forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa. För området Jämställd vård, kvinnors hälsa och förlossningsvård avsätter regeringen totalt 1,6 miljarder kronor årligen för 2024 och 2025.

Ett annat viktigt område där regeringen satsar ytterligare är arbetet för att stärka och främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Sverige ska vara ett öppet och fritt land där alla har lika rätt till god sexuell och reproduktiv hälsa och lika rättigheter på området.

Den 24 oktober beslutade regeringen om två uppdrag inom detta område. Det ena är ett myndighetsgemensamt uppdrag med särskilt fokus på rättighetsperspektivet och att nå ut i områden där utanförskapet är stort. Det andra är ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten och Skolverket att uppdatera och vid behov komplettera åldersanpassat stödmaterial inom området sexualitet, samtycke och relationer. Det syftar till att stärka alla elevers tillgång till information om sexuella och reproduktiva rättigheter.

Regeringen har även tagit initiativ till en lång rad uppdrag till myndigheterna i syfte att främja ekonomisk jämställdhet. De handlar bland annat om distansarbete efter covid-19-pandemin, att främja kvinnors företagande och etablering på arbetsmarknaden, jämställdhet på bostadsmarknaden och analys av livsinkomster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Avslutningsvis fortsätter arbetet med jämställdhetsintegrering, som sedan 1990-talet är regeringens strategi för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Den 2 oktober träffade jag ett femtiotal myndighetschefer för att följa upp det drygt tioåriga arbetet med jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter. Fokus för mötet var dels att ta del av resultat av arbetet, dels att ha dialog kring inriktningen framåt. Vid mötet deltog även justitieministern, skolministern, sjukvårdsministern och försvarsministern.

Herr talman! Jag tycker att det statsrådet redogör för i sitt svar är bra. Jag vill särskilt understryka att arbetet med jämställdhetsintegrering är otroligt viktigt.

Jag vill lyfta fram åtgärdsprogrammet för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel 2024-2026. Det är väldigt bra. Den förra, S-ledda regeringen hade liknande åtgärdsprogram.

Jag har tagit initiativ till den här debatten med anledning av Jämställdhetsmyndighetens resultatrapport 2024, som har fått det samlande namnet Jämställdhetsarbetet tappar styrfart. Generellt minskar styrningen av jämställdhetspolitiken från regeringsnivå till myndighetsnivå. Den minskade styrningen tar sig uttryck i att de specifika jämställdhetsuppdragen till myndigheterna blivit färre och att färre myndigheter har uppdrag om jämställdhetsintegrering i regleringsbreven. Därutöver ser man en markant minskning av ordet jämställdhet i statens budgetproposition.

Jag vill fråga statsrådet om vi kommer att se en tydligare styrning i regleringsbreven för 2025. Det är ett arbete som jag antar pågår just nu.

Herr talman! Jag tänker lyfta fram några exempel ur rapporten som visar på det man skulle behöva åtgärda.

Rapporten visar att kvinnor utför mer krävande obetalt hem- och omsorgsarbete, vilket starkt påverkar hälsan och arbetslivet i tydligt negativ riktning. Nu när arbetslivet dessutom förlängs ökar riskerna för medelålders kvinnor, som så tydligt ökat sitt arbetskraftsdeltagande och sitt obetalda anhörigomsorgsarbete de senaste årtiondena. Vad gör regeringen för att kvinnor ska utföra mindre obetalt hem- och omsorgsarbete, och hur adresserar regeringen den här bristen i det delmålet?

Ett annat exempel från rapporten under delmålet Jämställd hälsa är att lågutbildade kvinnor har en sjunkande medellivslängd, bland annat på grund av den ökade stressrelaterade sjukskrivningsgraden inom kvinnodominerade branscher i kombination med att arbets- och livsvillkoren har utvecklats i negativ riktning. Vad vill regeringen göra för att lågutbildade kvinnor i kvinnodominerade branscher ska få förbättrad hälsa och inte behöva betala med ett förkortat liv? Det är ett väldigt högt pris! Vilka åtgärder riktar regeringen mot den här bristen och det här problemet? Jag hoppas att det kan framkomma i debatten i dag.

Herr talman! Jämställdheten är på tillbakagång i hela världen. Det vet jämställdhetsministern, som har tagit del av kvinnokommissionens berättelser om hur jämställdheten nu backar. Starka organisationer driver på för att öka ojämställdheten. Det är väldigt tydligt.

Hos kvinnokommissionen är det också väldigt tydligt att kvinnor ber oss i Sverige och Norden att fortsätta gå före, för om vi jobbar hårt för jämställdhet finns det någonting för andra att sträva efter och ta efter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vårt jämställdhetsarbete i Sverige är otroligt viktigt för kvinnor och flickor och faktiskt även för män och pojkar. Men det är inte bara viktigt för oss; det är viktigt för att öka jämställdheten i hela världen. Därför är det extra sorgligt när det är precis det som inte händer i Sverige. Vi ser att jämställdheten är på tillbakagång även här.

Det finns krafter som driver tillbaka jämställdheten. Som skolkurator har jag sett det väldigt tydligt. Jag var borta i sju år, och när jag kom tillbaka som skolkurator såg jag att jämställdheten hade gått tillbaka. Jag hoppades att det bara var lokalt, men jag vet nu när jag har träffat forskare på jämställdhetsområdet att det tyvärr inte är så. Det finns väldigt mycket som är på tillbakagång i hela Sverige. Just därför krävs en stark jämställdhetspolitik som kan mota krafterna och göra det bättre för alla kvinnor och flickor som lever i vårt land.

Vi vet att i tider av kris drabbas kvinnor och barn mest. I Sverige har det också varit tydligt att kvinnor drabbats hårdast av både inflationen och den lågkonjunktur vi har haft. Ensamstående föräldrar drabbas hårt. Över 40 procent av de ensamstående föräldrarna har varit tvungna att låna för att få råd att ställa mat på bordet till sina barn. De flesta av de ensamstående föräldrarna är kvinnor. Kvinnor som är pensionärer har det väldigt tufft. Detta har också synts nu när det gäller skuldsättning och annat.

Den generella bilden är tydlig: Kvinnor har det tufft. De har drabbats av den ekonomiska krisen. Då behöver mer göras.

I den budget som den SD-styrda regeringen har lagt fram är det precis tvärtom. De flesta av de satsningar som görs gynnar företrädesvis rika män i större städer. Det är de som får de största skattesänkningarna. Det är de som gynnas av den politik som förs.

Det som också är otroligt allvarligt är att resurserna till välfärden är alldeles otillräckliga. Trots de insatser som jämställdhetsministern läste upp här innebär bristerna i välfärden att det sammantaget blir sämre på de områden som jämställdhetsministern räknade upp.

Herr talman! Till att börja med vill jag säga att jag givetvis delar den oro som ledamöterna ger uttryck för när det gäller rapporten, som säger att jämställdheten backar. Det är en utveckling som vi har sett under ett antal år och som beror mycket på omvärldsfaktorer. Detta fastslås i rapporten, som jag har med mig här i dag.

Jag ska läsa från förordet i rapporten, där det står så här: "De senaste åren har präglats av en rad kriser i vår omvärld, vilka alla påverkar samhället och därmed jämställdheten. Lågkonjunktur, ökad inflation, ökad ekonomisk ojämlikhet och konflikter i närområdet påverkar förutsättningarna för att bedriva ett långsiktigt jämställdhetsarbete. Sedan 2021 har det skett ett trendbrott när det gäller ekonomisk jämställdhet och efter många år med mindre förändringar i disponibel inkomst ökar nu skillnaderna mellan kvinnor och män."

Detta är en situation som regeringen har ärvt från den förra regeringen, och utan att placera skulden någonstans kan man bara säga att den typen av förändringar självfallet måste hanteras, oavsett vilken regering som sitter vid makten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har, precis som jag nämnde i mitt inledande svar, flera specifika jämställdhetsåtgärder. Jag vill börja med att säga att en av de viktigaste saker vi kan göra för att vända utvecklingen är att hantera de faktorer som påverkar jämställdheten. Just därför har vi i regeringen sedan vi tillträdde haft som viktigaste strategi i den ekonomiska politiken att bekämpa inflationen. Vi vet att det är de som har minst pengar i plånboken som drabbas mest när pengarna tappar i värde, och därför har det varit en av våra största prioriteringar.

Det finns många saker som tas upp i diskussionen här, och jag vill göra några nedslag i det som ledamoten Amloh tog upp.

När det gäller det obetalda hem- och omsorgsarbetet är det en viktig del när det gäller jämställdhetspolitiken, för det påverkar stress, karriärmöjligheter och såklart ekonomisk jämställdhet. Här har regeringen, som ledamöterna mycket väl känner till, nyligen gjort förändringar i föräldraförsäkringen som syftar till att båda föräldrarna i större utsträckning ska ta ett större ansvar för barnen och därmed också för hem- och hushållsarbetet.

Vi har också gett ett uppdrag till Mynak som innebär att de ska analysera konsekvenserna av det ökade distansarbetet, som är en följd av pandemin. Även detta är något som kan påverka hur man fördelar det obetalda hem- och hushållsarbetet. När man i större utsträckning arbetar hemifrån kan man sätta igång en diskmaskin samtidigt som man har ett Teamsmöte.

Stress, som togs upp, är också en otroligt viktig fråga. Vi behöver hantera de faktorer som gör att människor har stress på arbetsplatsen. Här arbetar regeringen med att ta fram en ny arbetsmiljöstrategi.

Vi måste också komma åt att vi fortfarande har en väldigt könssegregerad arbetsmarknad. Här har regeringen flera initiativ, bland annat genom vår nya STEM-strategi, som syftar till att få fler flickor och kvinnor att komma in i teknikbranschen, som en åtgärd för att göra vår arbetsmarknad mindre könssegregerad.

Herr talman! Nu när vi pratar om läget för jämställdheten i Sverige vill jag börja med att säga att vi absolut kan försöka hålla kvar debatten om inflationen och de förutsättningar som vi har haft under ganska lång tid nu. Bara för att få det klart: Jag håller helt med om att vi ska bekämpa inflationen - absolut! Det har jag sagt många gånger.

Regeringen har dock all makt när det gäller att kompensera för och lindra konsekvenserna av inflationen och göra allt den kan. Där tycker jag att det har varit en krusning på marginalen när det gäller regeringens ambitioner för att stötta hushållen och de ensamstående kvinnorna. De har behövt låna till de mest grundläggande utgifterna varje månad, men ändå har regeringen inte gjort mer.

Man kan faktiskt kompensera med politik, ambitioner och inriktning. Inflationen går ned nu, men konsekvenserna kvarstår för många inom flera sektorer. Det är många gånger kvinnor som jobbar inom handeln och som lever under fattigdomsspärren trots att de arbetar. Konsekvenserna kvarstår alltså och försvinner inte i samma andetag som inflationen går ned. Detta behöver vi vara överens om.

Som statsrådet tog upp är ett av förslagen att utreda distansarbetet och se hur det påverkar det obetalda hemarbetet och så vidare. Absolut, vi välkomnar det, och det ska bli spännande att se resultatet. Men det som jag lyfter upp här är de lågutbildade kvinnorna i kvinnodominerade branscher. De jobbar väldigt sällan hemifrån, utan de jobbar inom äldreomsorgen och barnomsorgen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är kvinnor som kanske till och med behöver gå ned i arbetstid för att orka med jobbet men också hemarbetet eller att ta hand om en anhörig som behöver omsorg. Det är dessa kvinnor jag adresserar här, inte dem som kan sitta hemma och arbeta. Detta tas upp i rapporten. Det är den målgruppen - en stor grupp kvinnor - som man riktar sig till.

Detta avspeglas i delmålet - det andra exemplet som jag lyfte upp - om jämställd hälsa. Det gäller de kvinnor i de kvinnodominerade sektorerna som har stressrelaterade sjukdomar och som sjukskrivs på grund av det måendet. Jag håller fast vid min fråga och hoppas att statsrådet återkommer: Vilka satsningar och åtgärder riktar regeringen till denna målgrupp för att komma till rätta med det här?

Jag vill lyfta fram det som rapporten i huvudsak syftar på, nämligen att regeringen de senaste åren har minskat sin aktiva styrning av hur myndigheter och andra aktörer ska arbeta med jämställdhet. Vi ser en risk att jämställdhetsarbetet prioriteras ned så att jämställdheten avstannar eller i värsta fall går bakåt. Detta kan inte ge något annat än underkänt betyg för en jämställdhetsminister i Sverige 2024.

Herr talman! Nej, jämställdhetsministern, det duger inte att skylla på tidigare regeringar när det gäller jämställdhetsarbetet, särskilt inte när man själv lägger fram en budget som ökar ojämställdheten i Sverige. De insatser som görs på jämställdhetsområdet duger inte.

Vi behöver göra mer. Vi behöver ha en ekonomisk politik som ger kvinnor möjlighet att leva mer självständigt och få den frihet som kvinnor behöver och ska ha. Det gör man inte här. Vi behöver en politik som underlättar för alla de ensamstående mammor som kämpar varje dag för att klara att betala mat och hyra. Det är inte rimligt i ett land som Sverige att människor ska behöva låna pengar för att klara att sätta mat på bordet.

Det regeringen gör nu är att sänka stödet till just den grupp som har det tuffast i Sverige: kvinnorna. Det duger inte.

Nu säger såväl statsministern som Åkesson och alla i det SD-styrda regeringsunderlaget att det ljusnar. Nej, det ljusnar inte för alla. Det ljusnar inte för dem som kämpar och som har det tuffast. Men det ljusnar för rika män i större städer, som får enorma skattesänkningar.

Det ljusnar inte för jämställdheten. Det sörjer jag.

Herr talman! Jag är helt av uppfattningen att vi behöver ha en jämställdhetspolitik som ser till många olika grupper i samhället. Vissa kan jobba hemifrån. Andra kan inte jobba hemifrån. Vissa har mer pengar i plånboken. Andra har mindre pengar i plånboken. Vissa är funktionsnedsatta. Andra är inte det. Vi behöver såklart ha åtgärder som riktar sig till alla dessa grupper.

När det gäller den senaste frågan har Statistiska centralbyrån bland annat fått i uppdrag att ta fram statistik som kan användas för att göra analyser av ekonomisk jämställdhet bland just funktionsnedsatta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men det finns såklart också frågor som påverkar alla. Jämställd hälsa är ett sådant område. Vissa sjukdomar kan man drabbas av på grund av hur man lever i sitt arbetsliv, men det finns också många delar när det gäller jämställd hälsa som kan drabba vem som helst. Därför är jag glad att den här regeringen har tagit ett krafttag om just det området.

Vi satsar bland annat på forskning om kvinnors sjukdomar. Det är sjukdomar som drabbar specifikt kvinnor, men där finns helt enkelt en forskningsskuld eftersom för mycket data baseras på mäns kroppar. Det ser jag som en viktig del av jämställdhetspolitiken.

En annan viktig del, som jag känner stor oro för globalt, är aborträtten. Vi är lite bortskämda i Sverige med att ofta ta den för given. Men om vi tittar ut i vår omvärld kan vi konstatera att det är en rättighet som vi inte kan ta för given. När vi ser en backlash i vår omvärld måste vi också agera i Sverige, innan den är i fara på riktigt även här. Därför är jag väldigt glad att den här regeringen nu utreder ett grundlagsskydd för aborträtten.

Regeringens jämställdhetsarbete består av många olika delar. Vi kan ändra lagstiftning. Det gör vi i stor utsträckning, inte minst när det gäller rättspolitiken. Vi kan ge uppdrag till myndigheter. Det gör vi också. Vi kan styra våra myndigheter. Där vill jag, precis som i mitt inledande anförande, särskilt nämna att vi nu ser över Jämställdhetsmyndighetens arbete och finansiering för att det arbetet ska bli mer effektivt.

Dessutom ger vi styrsignaler i regleringsbrev. Men det finns även andra sätt att ge styrsignaler. Som jag nämnde kallade jag för bara några veckor sedan till mig ett femtiotal myndighetschefer för att ha en diskussion om just jämställdhetsintegrering. Det blev ett väldigt bra möte där det blev tydligt vilken skillnad jämställdhetsintegrering gör.

Det blev också, precis som ledamoten Lindh var inne på, tydligt att jämställdhet är en fråga som ska bedrivas inte bara för kvinnors och flickors skull, utan det är något som hela vårt samhälle tjänar på. Bland annat pratade vår försvarsminister om detta när han sa att vi behöver se till att ha en försvarsmakt som byggs upp av både kvinnor och män. Vi har inte råd att inte använda hela befolkningen i en så pass viktig fråga.

Herr talman! Det finns en rad saker i statsrådets svar nyss som jag behöver bemöta.

Det är väl jättebra att man försöker satsa på forskning om kvinnors rent könsrelaterade sjukdomar. Det har man inte gjort tidigare, utan forskningen har, precis som statsrådet sa, baserats på män.

Jag har varit tydlig med vad fokuset för den här debatten är. Jämställdhetsmyndighetens rapport visar att när det kommer till de stressrelaterade sjukdomarna inom kvinnodominerade branscher gäller det särskilt kvinnor med låg utbildning. Det vet vi. Nu behövs alltså åtgärder för att adressera det. Om man skulle vidta åtgärder för att minska de stressrelaterade sjukdomarna och sjukskrivningarna skulle man förbättra och faktiskt komma ett snäpp längre i jämställdheten. Men det är inte det vi får höra från ansvarigt statsråd.

Det är väl jättebra med alla möjliga typer av dialoger med myndighetschefer, herr talman. Jag uppmanar till det. Men grejen är att de också behöver styrning i regleringsbreven, och det har den här regeringen faktiskt tagit bort. Man har minskat den styrningen. Jämställdhetsmyndigheten säger det i sin rapport, som heter just Jämställdhetsarbetet tappar styrfart. Det går jättebra att prata. Men styr, så att det också får effekt!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det saknas fortfarande svar från statsrådet om konkreta åtgärder. Jag hoppas att vi kan få något mer. Jag hoppas att vi i regleringsbreven till myndigheterna som kommer nu 2025 får se effekten av sådan styrning. Kan statsrådet ge besked om det?

(Applåder)

Herr talman! Jag kommer givetvis inte att föregripa regleringsbrevsprocessen.

Jag slås av ledamoten Amlohs ansats i debatten. Det framstår som att jämställdhetsfrågorna lever i en egen bubbla. Men precis som Jämställdhetsmyndigheten pekar på i sin rapport påverkas jämställdheten i väldigt hög grad av vårt omvärldsläge, inte minst när vi har ekonomiska svårigheter generellt i vårt samhälle med hög inflation och lågkonjunktur. Det som regeringen har gjort för att vinna kampen mot inflationen är därför det absolut viktigaste man kan göra för jämställdheten och för att jämna ut skillnaderna mellan män och kvinnor och även mellan andra grupper i vårt samhälle som på olika sätt har det svårt.

Jag noterade tidigare att ledamoten Amloh menade att slutsatsen i rapporten, att jämställdheten har vänt och backat, innebär att jag får underkänt som jämställdhetsminister. Nu är debatten snart slut, men jag blir nyfiken på om ledamoten ger också jämställdhetsministrarna i den S-ledda regeringen underkänt, eftersom det faktiskt var då trendbrottet skedde.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.